Protokoll

1791-04-13
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1. Anmälte och anhöll Hr. v. Engeström om Recommendations bref för Amanuensen vid Museum i Upsala Mag. Conrad Qvensel hvilken på Hr. Paykulls bekostnad med första kommer at göra en resa til Vesterbottn och Lappmarken för at samla naturalier uti alla tre naturens riken; detta beviljades i vanlig form af Extractum Protocolli.
  

1791-04-27
• Nämns i 1 stycke: § 6,

  6:o Upl. Hr. Qversels beskrifning på en liten Phalaena Pruni och des utkläckning. som vidare rem. til H Swartz.

1791-11-16
• Nämns i 1 stycke: § 13,

  13:o d:o C. Qvensels beskrifning öfver Åtta nya svenska Dagfjärillar fundne i Lappmarken; detta rön var redan påsedt af H Paykull, Thunberg och Swartz, som recommendera det til införande uti Handlingarna.
  

1798-05-23
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4:o I följd af Kongl. VetenskapsAcademiens Remiss til dess Herrar Inspectores aerarii, af den 25 sistlidne April, at utlåta sig öfver det af Herrar Svartz och Paykull til Academien ingifne Memorial om angelägenheten af en sådan Intendents antagande en vid Academiens Musaeum, hvilken enligt mera lämplig Instruction än den som hitintil blifvit följd, hade at arrangera Academiens naturaliesamlingar, med mera som Dagboken af den 25 April innehåller, uplästes Herrar Inspectorum utlåtande i detta ämne af innehåll; at de i anseende til angelägenheten af en sådan Intendents antagande, som förbemält är, tilstyrkte det honom i årligt arfvode och tils vidare kunde anslås af Academiens medel åttatio Rlr Bancomynt. Derjemte och emedan Medecinae Doctorn Magister Conrad Qvensel på flera sätt gjort sig känd för särdeles grundliga insigter i det som hörer til en sådan sysla, hvaraf han äfven lemnat prof genom tvänne interessante afhandlingar, hvilka blifvit införda i denna Academiens Handlingar, tilstyrkte äfven Herrar Inspectores Aerarii det måtte han, Doctor Qvensel, utses til denna Intendentssysla. Alt detta hvilket Inspectores aerarii så väl i det ena som det andra uti sit afgifna och uplästa yttrande således hade tilstyrkt, blef äfven bifallit och gillat af af alla nu närvarande Kongl. Vetenskaps Academiens Herrar Ledamöter. Academien fann likväl skäligt at verkställigheten af detta nu fattade beslut skulle hvila til Academiens nästa sammanträde, på det at äfven andra dess Herrar Ledamöter, hvilka nu icke voro närvarande, men då til äfventyrs torde sig infinna, om denna sak måtte erhålla kunskap och tilfälle at sig deröfver yttra. 
  

1798-06-20
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1:o Justerades Dagboken för Academiens sammanträde den 23 Maj innevarande år, i följd hvaraf Medicinae Doctorn Magister Conrad Qvensel blef antagen at vara Intendent vid Kongl. Vetenskaps Academiens Naturaliesamlingar eller så kallade Musaeum, med et årligt arfvode tils vidare af Åttatyo Riks specie i Bancomynt, ankommandes det på Academiens tilgångar och den flit han å daga lägger, huru vida detta arfvode framdeles ökas må, hvarvid tillika åligger bemälte Doctor Qvensel at vid tilträdet och fortsättandet af detta honom nu updragne kall rätta sig efter den Instruction som honom meddelas skal.

1799-01-09
• Nämns i 3 stycken: onumr., onumr., § 2.

  Likaledes beslöts at Jntendenten Doctor Conrad Qvensels arfvode af åttatio Riks banco årligen kommer at vara löpande ifrån innevarande 1799 års början.
  

  J följd af föregående stadfästade Jnstruction för Jntendenten Herr Doctor Qvensel, blefvo Herrar Svartz och Paykull utsedde och anmodade at enligt 2:a § af denna Jnstruction åtaga sig at vara de första upsyningsmännerne öfver Cabinettet.

  2:o Föredrogs Project til Jnstruction för Jntendenten vid Kongl. Vetenskaps Academiens Musaeum Herr Conrad Qvensel, och bifölls at blifva sådant som följer.
  

1799-02-20
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o Blef den nyligen antagne Intendenten vid Kongl. Vet. Academiens Musaeum, Doctor Conrad Qvensel, för Academien presenterad, och upvisade med det samma en liten upstoppad hvit sidensvans tillika med en upstoppad sällsynt fisk kallad Lophius Piscatorius, hvilken han förärade til Musaeum.

1800-02-26
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4:o Uplästes Doctor Conrad Qvensels Beskrifning om Academiens Naturalie Cabinets nu varande tilstånd. Remitterades til Herrar Paykull och Svardts.
  

1800-04-23
• Nämns i 1 stycke: § 6,

  6:o Anmältes Pastor Grapes til Academien ingifna Beskrifning öfver Enontäckis sockn i Lappmarken hvilken remitterades til Herr Paykull at derom med sit utlåtande til Academien inkomma, äfven ledes til Doctor Qvensell, som varit i denna del af Lappmarken, och altså närmast kunde känna denna Landsträckas naturliga art och beskaffenhet.
  

1800-11-26
• Nämns i 1 stycke: § 7,

  7.:o Upvistes en af Doctor Qvensel författad catalog på Fiskarne i Academiens Cabinet. Denne Catalog blef remitterad til Herrar Paykull och Svartz med anmodan at til Academien inkomma med sit yttrande deröfver, såsom ock om Cabinettets nu varande tilstånd.
  Melanderhielm.
  

1801-04-15
• Nämns i 1 stycke: § 7,

  7:o Uplästes det utlåtande öfver Academiens Naturalie Cabinets nu varande tilstånd såsom ock öfver den catalog uppå fiskarne i samma Cabinet, som Jntendenten Doctor Qvensel hafver författat, hvilket Herrar Paykull och Swartz såsom Cabinetets upsyningsmän uppå Academiens anmodan hafva upsatt och til Academien ingifvit. Bemälte Herrar förklara i detta sit yttrande fullkomligt nöje öfver den noggranhet hvarmed omnämnde catalog öfver fiskarne är författad, såsom ock öfver Cabinetets tilstånd, så vidt den omständigheten det tillåter at icke någon fullständig catalog ännu är gjord uppå detta Cabinet, hvarförutan det icke kan sägas vara i rätt ordning, och hvarutinan ännu mycket fattas. Ehuru man icke bör tvifla om Doctor Qvensels både goda vilja och nit at fullborda denna catalog med behörig upmärksamhet, torde likväl vara nyttigt, at någon viss tid blifver utsatt inom hvilken denne catalog borde vara färdig, och hvilken tid kunde finnas dertil svarande och tilräcklig, i anseende hvartil Herr Paykull uti sit yttrande föreslagit två och et halft år ifrån denna tid räknade inom hvil ka den omnämnde catalogen borde fullbordas, såsom ock at Jntendenten Qvensel vid hvarje Praesidii ombyte dessförinan hade at för Academien upvisa huru långt med catalogen vore avancerat. för Academien upvisa huru långt med catalogen vore avancerat. Academien tog detta i öfvervägande och fann skäligt at bifalla Herr Paykulls förslag om viss tids utsättande inom hvilken catalogen skulle blifva färdig, hvilken tid Academien sträckte til slutet af år 1803. Äfvenledes biföll Academien at vid hvarje Praesidii ombyte skulle upvisas huru långt det imellan hvarje gång med detta arbete har framlidit.

1801-09-30
• Nämns i 2 stycken: § 4, § 5.

  4:o Upvistes en af Herr Qvensell gjord förteckning uppå de doupleter af Naturalster som finnas i Academiens Cabinet och beslöt Academien at deraf skulle meddelas Academierne först i Upsala sedan i Lund och så i Åbo det som kunde i dessa Academiers Musaeer fattas, likväl så at de tildelade tilbaka åt VetenskapsAcademien de i deras cabineter varande doupleter på Naturalier och hvilka fattas i Vet. Academiens Musaeum.

  5:o Uplästes et ProMemoria af Doctor Qvensel, hvari han anhåller om Academiens tilstånd at få enligt Herr Cuviers förklarade anhållan til allmänheten, meddela honom ritningar och beskrifningar öfver de i K. Academiens Cabinet förvarade sällsyntare förstenade ben af okända djurslag; hvilket beviljades.
  

1802-02-03
• Nämns i 1 stycke: § 11,

  11:o Jngaf Jntendenten D:r Qvensel Berättelse om Naturalsamlingens tilväxt sedan sista år vid samma.

1802-09-08
• Nämns i 1 stycke: § 6,

  6:o Närvarande Herrar Jnspectores Aerarii biföllo en nödvändig reparation med nya papperstapeter och takets hvitlimande i Doctor Qvensells rum.
  

1803-02-02
• Nämns i 1 stycke: § 6,

  6:o Enligt sin Jnstruction hade Jntendenten Doctor Qvensel ingifvit förtekning på de tilskott hvilka Academiens Naturalie Cabinet hade nästförlidit år 1802 erhållit hvilken uplästes.

1803-06-04
• Nämns i 1 stycke: § 5,

  5:o J anledning af Herrar Inspectorum Aerarii beslut, anmältes Herr Intendenten Quensels ingifne memorial, hwaruti han anhölt, at få disponera et eller flere rum uti tredje wåningen här i huset utom det han nu bebor. Då rummens fördelning redan war gjord kunde Academien icke annorlunda än genom wissa deputerade låta tillse om det wore möjeligt at uplåta något rum åt H Quensel. Denna syn företogs samma dag då Herrar Deputerade Canzli Rådet m.m. Baron Rosenhane, Bergs Rådet Leyonmark, Kong. Secreteraren Nicander och Sjöstén besågo rummen och funno deras belägenhet sådan atman icke kunde bifalla Quensels begäran.

1804-01-11
• Nämns i 1 stycke: § 7,

  Berättelse om Cabinettets tillwäxt år 1803.

1804-03-07
• Nämns i 3 stycken: onumr., § 6, § 7.

  H:r Prof. Swartz har uti dess förklaring wisat, at han icke utan auctoritet utsatt de anförda örters medicinska kraft; hwarwid likwäl framdeles, till undwikande af fåfänga om eij äfwentyrliga försök af en okunnig läsare, mera warsamhet kunde iakttagas. Uti 1:a häftet af swenska Botaniken underrättas allmänheten på hwad sätt kong[liga] Wetenskaps Academien åtagit sig öfwerinseendet å detta werk, nemligen genom updragandet däraf åt dess Ledamot H Professoren Swartz. Om således wid Herr Professorens allmänt kända insigter möjeligen någon anmärkning af wärde wid den ofta nämde Swenska Botaniken göras kunde, så blefwe icke kong[liga] Academien en corps därwid comprometterad. Werkets författare synas icke eller wara intagne af et öfwerdrifwet sjelfförtroende, då de offenteligen och wördsamligen i 9:de häftet anhållit, at erfarne läsare behagade insända sina rön, tillägg och förbättringar wid de förekommnde wäxter, för allmänt gagn till Intendenten wid k. Acad. Naturaliesamling, H:r D:r Quensel, hwilken bemödat sig med alla de beskrifningar som eij med S-z finnas teknade. Uti 12 Häftet synes ock, huru tacksamt och wärdigt man begagnat sig af de insända erinring ar som i Åbos Litteratur tidning blifwit gjorde; och lärer icke mindre nytta dragas af de ytterligare gjorda påminnelser uti samma med så mycken urskilning författade Litteratur tidning N:o 63.
  

  6:o H:r Generaldirecteuren m.m. C. F. von Schulzenheims yttrande
  Ändamålet af Swenska Botanikens utgifwande måste enligt utgifwarenas underrättelse till första tomen egenteligen hafwa warit, at kringsprida en mera lätt och allmän botanisk kännedom af märkwärdigainhemska wäxter; för samma orsak har förmodeligen äfwen k. wet.Acad. utaf sina Ledamöter anmodat 2:ne H:rr Natural Historici Professorerna Sparrman och Swartz, at biträda utgifwarena med öfwerinseendet däraf. - Allmänheten lärer således af detta arbete icke hafwa at fordra en på practiske grunder fullständig medicinsk och Oeconomisk afhandling öfwer alla däruti anförde wäxter, och för de wid hwarje ört bifogade antekningar tillkänna gifwa utgifwarena sjelfwa uti företalet det de egenteligen hafwa at tacka H:r Doctor Quensels nit. - Om därföre kon[liga] Wet. Academien flere gångor tillförene med sitt bifall upmuntrat utgifware af andra nyttiga werk, ehuru de icke altid upnått all möjelig fullkomlighet och om Academien låter hwarje författare answara för de rön Academien finner wärdiga, at i egna Handlingar låta tryckas, så skulle jag förmoda, at äfwen detta wackra arbete kunde förtjena kong[liga] Wetenskaps Academiens fortfarande protection, hälst utgifwarena icke lära underlåta, at hädanefter som hitintils skedt, wid hwarje toms slut anföra de nödiga tillägg, billiga granskare till dem behaga insända. Stockholm d. 1:a febr. 1804.
  C. Fr. v. Schulzenheim.

  7:o I ordning följde nu at H:r Professor Sparrman såsom närwarande skulle afgifwa sit utlåtande öfwer detta Mål. H Professoren framtog äfwen i denna afsigt en skrift som Han för Academien ärnade upläsa. Uppå Praesidis tillfrågan, om Academiens Secreterare genomläst densamma? lemnade både H:r Professoren och Secreteraren det swar, at den sistnämde icke läst nämde skrifteligen författade yttrande. Hwarföre äfwen H Praeses i stöd af grundreglornas 2:a Cap. § 8. och 4:de Cap. § 3. yttrade at H:r Professoren icke sjelf fick upläsa sit yttrande, förr än det af Secreteraren blifwit genomläst och approberat. Dock, på det sluteliga afgjörandet om Swenska Botanikens öde i afseende på Academiens öfwerinseende icke skulle upskiutas till en anan gång, hemstälte H:r Praeses till Academiens egit godtfinnande: om icke Secreteraren Sjöstén genast skulle genomläsa i fråga warande yttrande, för at utröna huruwida det samma kunde få upläsas eller icke. Denna hemställan biföll Academien. Sjöstén började därföre at genomläsa nämde skrift och sedan han i samråd med H Praeses funnit et och annat som beledsagades med nog starka uttryck förklarade Praeses at skriften icke fick upläsas men at H Professoren i dess ställe kunde munteligen anföra sina tankar och Secreteraren enligt 5 §. Cap. 2:a af nämde grundreglor med skriften förfara. H Professor Sparman lemnade därpå Academien underrättelse om det hufwudsakeligaste af skriftens innehåll: nemligen, at H:r Professoren till åtlydnad af kong[liga] Acad. befallning genomläst handlingarne rörande Swensk botanik som till dess utlåtande blifwit remitterade, nem[ligen] H Assessor Odhelii anmärkningar emot detta arbete, H Prof. Swartz's Apologie för sin Censur däröfwer och H:r Öfwer Directeuren Hagströms tankar om den giltiga Auctoriteten, hwilka Herrars yttranden han ansåg wara på goda grunder afgifne. - Emellertid trodde H:r Professoren sig böra anmärka at H:r D:r Quensels upgifne skäl till Lafartens Lecideae Pustulatae Swenska namn touche Laf wore mindre passande; emedan denna lafart icke enligt H:r Quensels utsago skall fått sit namn för de swarta fläckarnes skull utan för det den werkeligen liksom många andra naturalster kan nytjas till touche. Den skyndsamhet hwarmed utgifwarne altid welat befordra manuscriptet till tryckning ansåg äfwen H:r Professoren såsom enda orsaken hwarföre de twärtemot Academiens beslut undandragit sig all hans åtgärd wid censuren, och hwarigenom H:r Prof. icke eller haft tillfälle at utgallra det felaktiga eller gagna arbetet med nyttiga tillägg in re medica et oeconomica.

1804-10-24
• Nämns i 1 stycke: § 3,

  3:o Föredrogs en ifrån konungen i nåder utfärdad befallning till dess Wet. Academie at afgifwa underdånigt utlåtande, om och hwad af framlidne kong[lig] Lifmedici Christophersons Mineral Cabinet, Academien kan anse tjenligt at inlösa till completterande af dess redan ägande samling.- Öfwer detta Mål kunde kong[liga] Academien icke genast yttra sig och anmodade därföre sina H:rr Ledamöter Geyer, Hjelm och Sparrman at jämte H:r Intendenten Doctor Quensel noga undersöka huru mycket kong[liga] Academien af berörde Mineral Cabinet werkeligen behöfwer till Completterande af sin mineral samling och däröfwer till Acad. afgifwa deras utlåtande: hwarefter Academien wille yttra sig, huruwida Peningar woro at tillgå till de stuffers inlösning som förenämde Herrar kunde föreslå.

1805-01-23
• Nämns i 1 stycke: onumr.,

  H:r Doctor Quensel hade äfwen till Academiens bibliothek inlemnat en afhandling om Elephantens Naturalhistoria, hwilken också för Kong[liga] Wetenskaps Academien upwistes.

1805-02-06
• Nämns i 2 stycken: § 6, § 8.

  6:o Uplästes Herrar Deputerade Hjelms, Sparrmans, Geijers och Quensels utlåtande Om och huruwida Academien kan behöfwa större eller mindre del af framlidne Lif Medici Doctor Christoffersons Mineral Cabinet till sin egen Mineralsamlings complettering; och däraf inhämtade Academien: at den Christoffersonska Mineral samlingen blifwit wald med mycken kunskap och smak samt stufferne afpassade till en jämn och medelmåttig storlek samt försedde med säkra och fullständiga Etiquetter, hwilka rätt ofta äro riktade med Historiska eller analytiska antekningar: at, oaktadt denna samlings betydeliga storlek, ingen piece däruti finnes som skulle anses förkastelig eller som utan skada skulle kunna skiljas därifrån och at ägaren icke tillåter någon stuffernas skingring utan ämnar sälja hela samlingen bestående af nära 10000 särskilta stuffer för et ganska modikt pris 4000 Rd:r B:co. Kong[liga] Wet. Academiens egen samling åter är så obetydelig och liten i jämförelse med denna at den knapt innehåller 200 stuffer, som för deras bildning, storlek eller sällsynthet däruti förtjena sit rum.
  

  8:o Uplästes Intendenten H Doctor Quensels berättelse om Cabinettets förkofran och tillwäxt under loppet af sistförflutne år: och för Acad. upwistes äfwen de Naturalier hwarmed det blifwit förökat och hwilka tillförene icke blifwit framlagde för Academien. Förtekningen på alt detta finnes anförd i sista quartalet af innewarande års Handlingar.

1805-03-13
• Nämns i 1 stycke: onumr.,

  7:o Till införande uti Academiens Handlingar hade följande memoirer blifwit inlemnade, nemligen
  1:o Berzelii, om Adolphsbergs Brunswattens undersökning. Remitterades till Herrar Sparrman och Gistrén.
  2:o Quensels, om Flunderslägtets undersökning. Remitterades till Herrar Thunberg och Sparrman.
  3:o Åkerréns, Beskrifning på et tegelwerk för Wattendrift. Remitterades till Herrar Nordwall och Bouck.

1805-04-24
• Nämns i 1 stycke: onumr.,

  Äfwen uplästes Herrar Thunbergs och Sparrmans utlåtande öfwer Herr Professor Quensels inlemnade Afhandling kallad försök at närmare bestämma och naturligare upställa swenska arterna af Flunderslägtet 1:a stycket, hwaremot Herr Professor Sparrman anfört åtskilligt uti sit utlåtande och sluteligen yrkat at denna Afhandling borde 1:o Completteras och dessutom 2:o remitteras till Herr Canzli Rådet m.m. Paykull för at inhämta dess utlåtande om och huruwida afhandlingen förtjenar at intagas i Handlingarne. Kong[liga] Academien fant billigt at Herr Canzli Rådet m.m. Paykull skulle anmodas at öfwer denna afhandling i förenämde afseende afgifwa sit utlåtande; hwarföre äfwen Secreteraren anmodades at jämte afhandlingens öfwersändande lemna Herr Canzli Rådet underrättelse om detta Academiens beslut.

1805-05-22
• Nämns i 1 stycke: § 5,

  5:o Föredrogs Herr Canzli Rådets m.m. Paykulls utlåtande öfwer Herr Professor Quensels memoire om Swenska flunderarternas naturliga upställning: hwarwid Herr Professor Swartz anförde: "Den afhandling öfwer Swenska flundre arterna som Herr Professor Quensel i anledning af egne undersökningar författat och till kong[liga] Academiens ompröfwande inlemnat, kan i min tanka icke anses för stympad ehuru icke de öfrige beskrifningarne af de återstående arterna nu medfölgt. Emedan afhandlingen synes innehålla först bewisande raisonnements öfwer en förbättrad indelning af slägtet, hwilket utgjör något egit för sig sjelf, oberoende af arternas beskrifning - och kunde således särskilt inflyta i Handlingarne sedan det blifwit gillat. och för det andra sjelfwa beskrifningarne på hwarje art - och sådane kunna som bekant är gifwas öfwer förmål i Naturen utan at fordra nödwändigt samband med hwarandra. - Hwad Canzli Rådet Paykulls anmärkningar beträffar böra de samma i min tanka meddelas Auctor för at i händelse de kunna af honom begagnas, fullkomna afhandlingen" - Och i anledning häraf beslöt Academien at H Canzli Rådet m.m. Paykulls anmärkningar skulle jämte H Sparrmans och Thunbergs utlåtanden öfwer H Professor Quensels memoire lemnas till sistbemälte H:r Professor som till nästa sammankomst bör till kong[liga] Academien häröfwer afgifwa sin förklaring.

1805-06-19
• Nämns i 18 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., § 2, § 3, § 4, § 5.

  Stockholm d. 9 Juni 1805.
  C: Quensel
  

  Då Kong[liga] Wetensk. Acad:n till mitt utlåtande remitteradt början af Hr Prof Quensels monographi öfwer swenska flundrorna, måste jag lemna till wördsamt swar, att efwen som en Theater piece icke kan gillas eller ogillas då endast ett par scener deraf äro färdiga lika litet kan efter min tancka en monographi i Naturhist:n bedömmas och granskas utom i sitt sammanhang och för än den öfwerlemnas helt och hållit utarbetad efter granskaren eljest omöj[ligen] kan weta hwad Författ: i det följande ärnar säga eller fatta sambandet emellan detta och hwad han redan anfört. Ännu mindre tror jag att någon Afhand[ling] så styckewis bör till tryckning i Hand[lingar]:na af Kg[liga] Acad emottagas och om det redan mot förmodan någon gång så skulle skedt bör det åtminstone icke tjena till eftersyn för framtiden. Kong[liga] Acad finner lätt att denna anmärkning ingalunda minskar wärdet af Hr Quensels Afhandling] och att twärtom derest genom litet upskof i i tryckningen ett fortare utarbetande af det hela kunde åstadkommas, så skulle både Wetenskapen winna och Auctor förtjena förökad tacksamhet. Af hwad han i inledningen sagt finner jag emedlertid, hwilka species Hr Quensel ämnat beskrifwa och ser deraf att Hr Prof Sparman har i sin anmärkn[ing] mindre rätt, då han säger att bland flundrorna skola 3 à 4 rikta Fauna svecica; ty utom en enda nem[ligen] Pleur limandoides, äro icke allenast alla de öfriga redan för flera år sedan uptagne och beskrefne i Hr Prof. Retsii F:na svecica utan han har ock till öfwerflöd som swenska uptagit twenne species neml[igen] Pleur. linguatula och hirtus som af Hr Quensel blifwit förbigångne. Alla af Hr Quensel nämde ha äfwen af sjelfwa Linné blifwit beskrefne utom limandoides som finnes hos Gmelin Bloch Lacepede & &c. Öfwer det proponerade nya Genus Solea kan jag tilswidare mig icke utlåta; men icke är jag af samma mening med Hr Quensel deruti att underdelningarna bland Pleuronect. derigenom skulle bli onödiga, sedan Lacepede redan af detta Genus beskrifwit 29 species och många flera förmodlig[en] framdeles uptäckas. Lacepedes underdelningar i detta genus synas mig äfwen för öfrigt rätt goda och jag wet ej hwad deremot för öfrigt skulle kunna inwändas om icke att han hänfört Pleur. Limanda till dem som ha cauda semilunata då denna likwäl efter Hr Quensels yttrande är subrotundata. Om bägge Auctorerna en[ligt] hwilka en sådan olikhet finnes menat samma fisk lemnar jag till andras afgörande då Hr Qsls arbete blir färdigt; men det är emedlertid wisst att de äfwen wid andra tillfällen ej sett på samma sätt och att således Hr Qsl kallar Pleuron. platessa laevis då Lacepede uttryck[ligen] säger henne ha cinq ou six eminences sur la partie anterieure de la ligne laterale. Då hela Hr Qsls afhand[ling] blifwit lemnad till Kong[liga] Wetenskaps Acad: torde lätte[ligen] kunna utrönas hwilkendera har rätt och skulle det då icke blifwa Lacepede har denne Europas nuwarande ypperste Ichtyolog ändå stor förtjenst af sina förtreffeliga och widlöftiga beskrifningar så öfwer flundrornas många species som deras Anatomie och hushållning samt sätten att fånga dem och förmånerma wi deraf draga i wår egen economi.

  Då Kong[liga] Wetensk. Acad:n till mitt utlåtande remitteradt början af Hr Prof Quensels monographi öfwer swenska flundrorna, måste jag lemna till wördsamt swar, att efwen som en Theater piece icke kan gillas eller ogillas då endast ett par scener deraf äro färdiga lika litet kan efter min tancka en monographi i Naturhist:n bedömmas och granskas utom i sitt sammanhang och för än den öfwerlemnas helt och hållit utarbetad efter granskaren eljest omöj[ligen] kan weta hwad Författ: i det följande ärnar säga eller fatta sambandet emellan detta och hwad han redan anfört. Ännu mindre tror jag att någon Afhand[ling] så styckewis bör till tryckning i Hand[lingar]:na af Kg[liga] Acad emottagas och om det redan mot förmodan någon gång så skulle skedt bör det åtminstone icke tjena till eftersyn för framtiden. Kong[liga] Acad finner lätt att denna anmärkning ingalunda minskar wärdet af Hr Quensels Afhandling] och att twärtom derest genom litet upskof i i tryckningen ett fortare utarbetande af det hela kunde åstadkommas, så skulle både Wetenskapen winna och Auctor förtjena förökad tacksamhet. Af hwad han i inledningen sagt finner jag emedlertid, hwilka species Hr Quensel ämnat beskrifwa och ser deraf att Hr Prof Sparman har i sin anmärkn[ing] mindre rätt, då han säger att bland flundrorna skola 3 à 4 rikta Fauna svecica; ty utom en enda nem[ligen] Pleur limandoides, äro icke allenast alla de öfriga redan för flera år sedan uptagne och beskrefne i Hr Prof. Retsii F:na svecica utan han har ock till öfwerflöd som swenska uptagit twenne species neml[igen] Pleur. linguatula och hirtus som af Hr Quensel blifwit förbigångne. Alla af Hr Quensel nämde ha äfwen af sjelfwa Linné blifwit beskrefne utom limandoides som finnes hos Gmelin Bloch Lacepede & &c. Öfwer det proponerade nya Genus Solea kan jag tilswidare mig icke utlåta; men icke är jag af samma mening med Hr Quensel deruti att underdelningarna bland Pleuronect. derigenom skulle bli onödiga, sedan Lacepede redan af detta Genus beskrifwit 29 species och många flera förmodlig[en] framdeles uptäckas. Lacepedes underdelningar i detta genus synas mig äfwen för öfrigt rätt goda och jag wet ej hwad deremot för öfrigt skulle kunna inwändas om icke att han hänfört Pleur. Limanda till dem som ha cauda semilunata då denna likwäl efter Hr Quensels yttrande är subrotundata. Om bägge Auctorerna en[ligt] hwilka en sådan olikhet finnes menat samma fisk lemnar jag till andras afgörande då Hr Qsls arbete blir färdigt; men det är emedlertid wisst att de äfwen wid andra tillfällen ej sett på samma sätt och att således Hr Qsl kallar Pleuron. platessa laevis då Lacepede uttryck[ligen] säger henne ha cinq ou six eminences sur la partie anterieure de la ligne laterale. Då hela Hr Qsls afhand[ling] blifwit lemnad till Kong[liga] Wetenskaps Acad: torde lätte[ligen] kunna utrönas hwilkendera har rätt och skulle det då icke blifwa Lacepede har denne Europas nuwarande ypperste Ichtyolog ändå stor förtjenst af sina förtreffeliga och widlöftiga beskrifningar så öfwer flundrornas många species som deras Anatomie och hushållning samt sätten att fånga dem och förmånerma wi deraf draga i wår egen economi.

  Då Kong[liga] Wetensk. Acad:n till mitt utlåtande remitteradt början af Hr Prof Quensels monographi öfwer swenska flundrorna, måste jag lemna till wördsamt swar, att efwen som en Theater piece icke kan gillas eller ogillas då endast ett par scener deraf äro färdiga lika litet kan efter min tancka en monographi i Naturhist:n bedömmas och granskas utom i sitt sammanhang och för än den öfwerlemnas helt och hållit utarbetad efter granskaren eljest omöj[ligen] kan weta hwad Författ: i det följande ärnar säga eller fatta sambandet emellan detta och hwad han redan anfört. Ännu mindre tror jag att någon Afhand[ling] så styckewis bör till tryckning i Hand[lingar]:na af Kg[liga] Acad emottagas och om det redan mot förmodan någon gång så skulle skedt bör det åtminstone icke tjena till eftersyn för framtiden. Kong[liga] Acad finner lätt att denna anmärkning ingalunda minskar wärdet af Hr Quensels Afhandling] och att twärtom derest genom litet upskof i i tryckningen ett fortare utarbetande af det hela kunde åstadkommas, så skulle både Wetenskapen winna och Auctor förtjena förökad tacksamhet. Af hwad han i inledningen sagt finner jag emedlertid, hwilka species Hr Quensel ämnat beskrifwa och ser deraf att Hr Prof Sparman har i sin anmärkn[ing] mindre rätt, då han säger att bland flundrorna skola 3 à 4 rikta Fauna svecica; ty utom en enda nem[ligen] Pleur limandoides, äro icke allenast alla de öfriga redan för flera år sedan uptagne och beskrefne i Hr Prof. Retsii F:na svecica utan han har ock till öfwerflöd som swenska uptagit twenne species neml[igen] Pleur. linguatula och hirtus som af Hr Quensel blifwit förbigångne. Alla af Hr Quensel nämde ha äfwen af sjelfwa Linné blifwit beskrefne utom limandoides som finnes hos Gmelin Bloch Lacepede & &c. Öfwer det proponerade nya Genus Solea kan jag tilswidare mig icke utlåta; men icke är jag af samma mening med Hr Quensel deruti att underdelningarna bland Pleuronect. derigenom skulle bli onödiga, sedan Lacepede redan af detta Genus beskrifwit 29 species och många flera förmodlig[en] framdeles uptäckas. Lacepedes underdelningar i detta genus synas mig äfwen för öfrigt rätt goda och jag wet ej hwad deremot för öfrigt skulle kunna inwändas om icke att han hänfört Pleur. Limanda till dem som ha cauda semilunata då denna likwäl efter Hr Quensels yttrande är subrotundata. Om bägge Auctorerna en[ligt] hwilka en sådan olikhet finnes menat samma fisk lemnar jag till andras afgörande då Hr Qsls arbete blir färdigt; men det är emedlertid wisst att de äfwen wid andra tillfällen ej sett på samma sätt och att således Hr Qsl kallar Pleuron. platessa laevis då Lacepede uttryck[ligen] säger henne ha cinq ou six eminences sur la partie anterieure de la ligne laterale. Då hela Hr Qsls afhand[ling] blifwit lemnad till Kong[liga] Wetenskaps Acad: torde lätte[ligen] kunna utrönas hwilkendera har rätt och skulle det då icke blifwa Lacepede har denne Europas nuwarande ypperste Ichtyolog ändå stor förtjenst af sina förtreffeliga och widlöftiga beskrifningar så öfwer flundrornas många species som deras Anatomie och hushållning samt sätten att fånga dem och förmånerma wi deraf draga i wår egen economi.

  Jmedlertid får jag äran underställa Kg[liga] Acad. om icke Herr Profess. först bör complettera sin Afhand[ling] och dena dessutom remitteras till Hr Cancel[li]Råd Paikul som har fisksamlingar och rest för wetenskapen.
  And. Sparrman
  

  Wid Herr Professor Quentzells Afhand[ling] om swenska flunderarter nödgas jag anmärcka att det wore wäl om ingressen nogot förkortades i det som ej just hör till ämnet (N.B. utstrukit: i alla fall bör ej det annars agtningswärda Götheborgske Wettensk. och och Witterhets Sällskapet kallas kungligt så wida mig wetter[ligen] kg[lig] ms:t sjelf i senere tider ej gifwit denna förbättrng på characteren).

  Justerat den 10 Jul.Fr: v. Ehrenheim.

  Då Kong[liga] Wetensk. Acad:n till mitt utlåtande remitteradt början af Hr Prof Quensels monographi öfwer swenska flundrorna, måste jag lemna till wördsamt swar, att efwen som en Theater piece icke kan gillas eller ogillas då endast ett par scener deraf äro färdiga lika litet kan efter min tancka en monographi i Naturhist:n bedömmas och granskas utom i sitt sammanhang och för än den öfwerlemnas helt och hållit utarbetad efter granskaren eljest omöj[ligen] kan weta hwad Författ: i det följande ärnar säga eller fatta sambandet emellan detta och hwad han redan anfört. Ännu mindre tror jag att någon Afhand[ling] så styckewis bör till tryckning i Hand[lingar]:na af Kg[liga] Acad emottagas och om det redan mot förmodan någon gång så skulle skedt bör det åtminstone icke tjena till eftersyn för framtiden. Kong[liga] Acad finner lätt att denna anmärkning ingalunda minskar wärdet af Hr Quensels Afhandling] och att twärtom derest genom litet upskof i i tryckningen ett fortare utarbetande af det hela kunde åstadkommas, så skulle både Wetenskapen winna och Auctor förtjena förökad tacksamhet. Af hwad han i inledningen sagt finner jag emedlertid, hwilka species Hr Quensel ämnat beskrifwa och ser deraf att Hr Prof Sparman har i sin anmärkn[ing] mindre rätt, då han säger att bland flundrorna skola 3 à 4 rikta Fauna svecica; ty utom en enda nem[ligen] Pleur limandoides, äro icke allenast alla de öfriga redan för flera år sedan uptagne och beskrefne i Hr Prof. Retsii F:na svecica utan han har ock till öfwerflöd som swenska uptagit twenne species neml[igen] Pleur. linguatula och hirtus som af Hr Quensel blifwit förbigångne. Alla af Hr Quensel nämde ha äfwen af sjelfwa Linné blifwit beskrefne utom limandoides som finnes hos Gmelin Bloch Lacepede & &c. Öfwer det proponerade nya Genus Solea kan jag tilswidare mig icke utlåta; men icke är jag af samma mening med Hr Quensel deruti att underdelningarna bland Pleuronect. derigenom skulle bli onödiga, sedan Lacepede redan af detta Genus beskrifwit 29 species och många flera förmodlig[en] framdeles uptäckas. Lacepedes underdelningar i detta genus synas mig äfwen för öfrigt rätt goda och jag wet ej hwad deremot för öfrigt skulle kunna inwändas om icke att han hänfört Pleur. Limanda till dem som ha cauda semilunata då denna likwäl efter Hr Quensels yttrande är subrotundata. Om bägge Auctorerna en[ligt] hwilka en sådan olikhet finnes menat samma fisk lemnar jag till andras afgörande då Hr Qsls arbete blir färdigt; men det är emedlertid wisst att de äfwen wid andra tillfällen ej sett på samma sätt och att således Hr Qsl kallar Pleuron. platessa laevis då Lacepede uttryck[ligen] säger henne ha cinq ou six eminences sur la partie anterieure de la ligne laterale. Då hela Hr Qsls afhand[ling] blifwit lemnad till Kong[liga] Wetenskaps Acad: torde lätte[ligen] kunna utrönas hwilkendera har rätt och skulle det då icke blifwa Lacepede har denne Europas nuwarande ypperste Ichtyolog ändå stor förtjenst af sina förtreffeliga och widlöftiga beskrifningar så öfwer flundrornas många species som deras Anatomie och hushållning samt sätten att fånga dem och förmånerma wi deraf draga i wår egen economi.

  Då Kong[liga] Wetensk. Acad:n till mitt utlåtande remitteradt början af Hr Prof Quensels monographi öfwer swenska flundrorna, måste jag lemna till wördsamt swar, att efwen som en Theater piece icke kan gillas eller ogillas då endast ett par scener deraf äro färdiga lika litet kan efter min tancka en monographi i Naturhist:n bedömmas och granskas utom i sitt sammanhang och för än den öfwerlemnas helt och hållit utarbetad efter granskaren eljest omöj[ligen] kan weta hwad Författ: i det följande ärnar säga eller fatta sambandet emellan detta och hwad han redan anfört. Ännu mindre tror jag att någon Afhand[ling] så styckewis bör till tryckning i Hand[lingar]:na af Kg[liga] Acad emottagas och om det redan mot förmodan någon gång så skulle skedt bör det åtminstone icke tjena till eftersyn för framtiden. Kong[liga] Acad finner lätt att denna anmärkning ingalunda minskar wärdet af Hr Quensels Afhandling] och att twärtom derest genom litet upskof i i tryckningen ett fortare utarbetande af det hela kunde åstadkommas, så skulle både Wetenskapen winna och Auctor förtjena förökad tacksamhet. Af hwad han i inledningen sagt finner jag emedlertid, hwilka species Hr Quensel ämnat beskrifwa och ser deraf att Hr Prof Sparman har i sin anmärkn[ing] mindre rätt, då han säger att bland flundrorna skola 3 à 4 rikta Fauna svecica; ty utom en enda nem[ligen] Pleur limandoides, äro icke allenast alla de öfriga redan för flera år sedan uptagne och beskrefne i Hr Prof. Retsii F:na svecica utan han har ock till öfwerflöd som swenska uptagit twenne species neml[igen] Pleur. linguatula och hirtus som af Hr Quensel blifwit förbigångne. Alla af Hr Quensel nämde ha äfwen af sjelfwa Linné blifwit beskrefne utom limandoides som finnes hos Gmelin Bloch Lacepede & &c. Öfwer det proponerade nya Genus Solea kan jag tilswidare mig icke utlåta; men icke är jag af samma mening med Hr Quensel deruti att underdelningarna bland Pleuronect. derigenom skulle bli onödiga, sedan Lacepede redan af detta Genus beskrifwit 29 species och många flera förmodlig[en] framdeles uptäckas. Lacepedes underdelningar i detta genus synas mig äfwen för öfrigt rätt goda och jag wet ej hwad deremot för öfrigt skulle kunna inwändas om icke att han hänfört Pleur. Limanda till dem som ha cauda semilunata då denna likwäl efter Hr Quensels yttrande är subrotundata. Om bägge Auctorerna en[ligt] hwilka en sådan olikhet finnes menat samma fisk lemnar jag till andras afgörande då Hr Qsls arbete blir färdigt; men det är emedlertid wisst att de äfwen wid andra tillfällen ej sett på samma sätt och att således Hr Qsl kallar Pleuron. platessa laevis då Lacepede uttryck[ligen] säger henne ha cinq ou six eminences sur la partie anterieure de la ligne laterale. Då hela Hr Qsls afhand[ling] blifwit lemnad till Kong[liga] Wetenskaps Acad: torde lätte[ligen] kunna utrönas hwilkendera har rätt och skulle det då icke blifwa Lacepede har denne Europas nuwarande ypperste Ichtyolog ändå stor förtjenst af sina förtreffeliga och widlöftiga beskrifningar så öfwer flundrornas många species som deras Anatomie och hushållning samt sätten att fånga dem och förmånerma wi deraf draga i wår egen economi.

  Då Kong[liga] Wetensk. Acad:n till mitt utlåtande remitteradt början af Hr Prof Quensels monographi öfwer swenska flundrorna, måste jag lemna till wördsamt swar, att efwen som en Theater piece icke kan gillas eller ogillas då endast ett par scener deraf äro färdiga lika litet kan efter min tancka en monographi i Naturhist:n bedömmas och granskas utom i sitt sammanhang och för än den öfwerlemnas helt och hållit utarbetad efter granskaren eljest omöj[ligen] kan weta hwad Författ: i det följande ärnar säga eller fatta sambandet emellan detta och hwad han redan anfört. Ännu mindre tror jag att någon Afhand[ling] så styckewis bör till tryckning i Hand[lingar]:na af Kg[liga] Acad emottagas och om det redan mot förmodan någon gång så skulle skedt bör det åtminstone icke tjena till eftersyn för framtiden. Kong[liga] Acad finner lätt att denna anmärkning ingalunda minskar wärdet af Hr Quensels Afhandling] och att twärtom derest genom litet upskof i i tryckningen ett fortare utarbetande af det hela kunde åstadkommas, så skulle både Wetenskapen winna och Auctor förtjena förökad tacksamhet. Af hwad han i inledningen sagt finner jag emedlertid, hwilka species Hr Quensel ämnat beskrifwa och ser deraf att Hr Prof Sparman har i sin anmärkn[ing] mindre rätt, då han säger att bland flundrorna skola 3 à 4 rikta Fauna svecica; ty utom en enda nem[ligen] Pleur limandoides, äro icke allenast alla de öfriga redan för flera år sedan uptagne och beskrefne i Hr Prof. Retsii F:na svecica utan han har ock till öfwerflöd som swenska uptagit twenne species neml[igen] Pleur. linguatula och hirtus som af Hr Quensel blifwit förbigångne. Alla af Hr Quensel nämde ha äfwen af sjelfwa Linné blifwit beskrefne utom limandoides som finnes hos Gmelin Bloch Lacepede & &c. Öfwer det proponerade nya Genus Solea kan jag tilswidare mig icke utlåta; men icke är jag af samma mening med Hr Quensel deruti att underdelningarna bland Pleuronect. derigenom skulle bli onödiga, sedan Lacepede redan af detta Genus beskrifwit 29 species och många flera förmodlig[en] framdeles uptäckas. Lacepedes underdelningar i detta genus synas mig äfwen för öfrigt rätt goda och jag wet ej hwad deremot för öfrigt skulle kunna inwändas om icke att han hänfört Pleur. Limanda till dem som ha cauda semilunata då denna likwäl efter Hr Quensels yttrande är subrotundata. Om bägge Auctorerna en[ligt] hwilka en sådan olikhet finnes menat samma fisk lemnar jag till andras afgörande då Hr Qsls arbete blir färdigt; men det är emedlertid wisst att de äfwen wid andra tillfällen ej sett på samma sätt och att således Hr Qsl kallar Pleuron. platessa laevis då Lacepede uttryck[ligen] säger henne ha cinq ou six eminences sur la partie anterieure de la ligne laterale. Då hela Hr Qsls afhand[ling] blifwit lemnad till Kong[liga] Wetenskaps Acad: torde lätte[ligen] kunna utrönas hwilkendera har rätt och skulle det då icke blifwa Lacepede har denne Europas nuwarande ypperste Ichtyolog ändå stor förtjenst af sina förtreffeliga och widlöftiga beskrifningar så öfwer flundrornas många species som deras Anatomie och hushållning samt sätten att fånga dem och förmånerma wi deraf draga i wår egen economi.

  Då Kong[liga] Wetensk. Acad:n till mitt utlåtande remitteradt början af Hr Prof Quensels monographi öfwer swenska flundrorna, måste jag lemna till wördsamt swar, att efwen som en Theater piece icke kan gillas eller ogillas då endast ett par scener deraf äro färdiga lika litet kan efter min tancka en monographi i Naturhist:n bedömmas och granskas utom i sitt sammanhang och för än den öfwerlemnas helt och hållit utarbetad efter granskaren eljest omöj[ligen] kan weta hwad Författ: i det följande ärnar säga eller fatta sambandet emellan detta och hwad han redan anfört. Ännu mindre tror jag att någon Afhand[ling] så styckewis bör till tryckning i Hand[lingar]:na af Kg[liga] Acad emottagas och om det redan mot förmodan någon gång så skulle skedt bör det åtminstone icke tjena till eftersyn för framtiden. Kong[liga] Acad finner lätt att denna anmärkning ingalunda minskar wärdet af Hr Quensels Afhandling] och att twärtom derest genom litet upskof i i tryckningen ett fortare utarbetande af det hela kunde åstadkommas, så skulle både Wetenskapen winna och Auctor förtjena förökad tacksamhet. Af hwad han i inledningen sagt finner jag emedlertid, hwilka species Hr Quensel ämnat beskrifwa och ser deraf att Hr Prof Sparman har i sin anmärkn[ing] mindre rätt, då han säger att bland flundrorna skola 3 à 4 rikta Fauna svecica; ty utom en enda nem[ligen] Pleur limandoides, äro icke allenast alla de öfriga redan för flera år sedan uptagne och beskrefne i Hr Prof. Retsii F:na svecica utan han har ock till öfwerflöd som swenska uptagit twenne species neml[igen] Pleur. linguatula och hirtus som af Hr Quensel blifwit förbigångne. Alla af Hr Quensel nämde ha äfwen af sjelfwa Linné blifwit beskrefne utom limandoides som finnes hos Gmelin Bloch Lacepede & &c. Öfwer det proponerade nya Genus Solea kan jag tilswidare mig icke utlåta; men icke är jag af samma mening med Hr Quensel deruti att underdelningarna bland Pleuronect. derigenom skulle bli onödiga, sedan Lacepede redan af detta Genus beskrifwit 29 species och många flera förmodlig[en] framdeles uptäckas. Lacepedes underdelningar i detta genus synas mig äfwen för öfrigt rätt goda och jag wet ej hwad deremot för öfrigt skulle kunna inwändas om icke att han hänfört Pleur. Limanda till dem som ha cauda semilunata då denna likwäl efter Hr Quensels yttrande är subrotundata. Om bägge Auctorerna en[ligt] hwilka en sådan olikhet finnes menat samma fisk lemnar jag till andras afgörande då Hr Qsls arbete blir färdigt; men det är emedlertid wisst att de äfwen wid andra tillfällen ej sett på samma sätt och att således Hr Qsl kallar Pleuron. platessa laevis då Lacepede uttryck[ligen] säger henne ha cinq ou six eminences sur la partie anterieure de la ligne laterale. Då hela Hr Qsls afhand[ling] blifwit lemnad till Kong[liga] Wetenskaps Acad: torde lätte[ligen] kunna utrönas hwilkendera har rätt och skulle det då icke blifwa Lacepede har denne Europas nuwarande ypperste Ichtyolog ändå stor förtjenst af sina förtreffeliga och widlöftiga beskrifningar så öfwer flundrornas många species som deras Anatomie och hushållning samt sätten att fånga dem och förmånerma wi deraf draga i wår egen economi.

  Då Kong[liga] Wetensk. Acad:n till mitt utlåtande remitteradt början af Hr Prof Quensels monographi öfwer swenska flundrorna, måste jag lemna till wördsamt swar, att efwen som en Theater piece icke kan gillas eller ogillas då endast ett par scener deraf äro färdiga lika litet kan efter min tancka en monographi i Naturhist:n bedömmas och granskas utom i sitt sammanhang och för än den öfwerlemnas helt och hållit utarbetad efter granskaren eljest omöj[ligen] kan weta hwad Författ: i det följande ärnar säga eller fatta sambandet emellan detta och hwad han redan anfört. Ännu mindre tror jag att någon Afhand[ling] så styckewis bör till tryckning i Hand[lingar]:na af Kg[liga] Acad emottagas och om det redan mot förmodan någon gång så skulle skedt bör det åtminstone icke tjena till eftersyn för framtiden. Kong[liga] Acad finner lätt att denna anmärkning ingalunda minskar wärdet af Hr Quensels Afhandling] och att twärtom derest genom litet upskof i i tryckningen ett fortare utarbetande af det hela kunde åstadkommas, så skulle både Wetenskapen winna och Auctor förtjena förökad tacksamhet. Af hwad han i inledningen sagt finner jag emedlertid, hwilka species Hr Quensel ämnat beskrifwa och ser deraf att Hr Prof Sparman har i sin anmärkn[ing] mindre rätt, då han säger att bland flundrorna skola 3 à 4 rikta Fauna svecica; ty utom en enda nem[ligen] Pleur limandoides, äro icke allenast alla de öfriga redan för flera år sedan uptagne och beskrefne i Hr Prof. Retsii F:na svecica utan han har ock till öfwerflöd som swenska uptagit twenne species neml[igen] Pleur. linguatula och hirtus som af Hr Quensel blifwit förbigångne. Alla af Hr Quensel nämde ha äfwen af sjelfwa Linné blifwit beskrefne utom limandoides som finnes hos Gmelin Bloch Lacepede & &c. Öfwer det proponerade nya Genus Solea kan jag tilswidare mig icke utlåta; men icke är jag af samma mening med Hr Quensel deruti att underdelningarna bland Pleuronect. derigenom skulle bli onödiga, sedan Lacepede redan af detta Genus beskrifwit 29 species och många flera förmodlig[en] framdeles uptäckas. Lacepedes underdelningar i detta genus synas mig äfwen för öfrigt rätt goda och jag wet ej hwad deremot för öfrigt skulle kunna inwändas om icke att han hänfört Pleur. Limanda till dem som ha cauda semilunata då denna likwäl efter Hr Quensels yttrande är subrotundata. Om bägge Auctorerna en[ligt] hwilka en sådan olikhet finnes menat samma fisk lemnar jag till andras afgörande då Hr Qsls arbete blir färdigt; men det är emedlertid wisst att de äfwen wid andra tillfällen ej sett på samma sätt och att således Hr Qsl kallar Pleuron. platessa laevis då Lacepede uttryck[ligen] säger henne ha cinq ou six eminences sur la partie anterieure de la ligne laterale. Då hela Hr Qsls afhand[ling] blifwit lemnad till Kong[liga] Wetenskaps Acad: torde lätte[ligen] kunna utrönas hwilkendera har rätt och skulle det då icke blifwa Lacepede har denne Europas nuwarande ypperste Ichtyolog ändå stor förtjenst af sina förtreffeliga och widlöftiga beskrifningar så öfwer flundrornas många species som deras Anatomie och hushållning samt sätten att fånga dem och förmånerma wi deraf draga i wår egen economi.

  Då Kong[liga] Wetensk. Acad:n till mitt utlåtande remitteradt början af Hr Prof Quensels monographi öfwer swenska flundrorna, måste jag lemna till wördsamt swar, att efwen som en Theater piece icke kan gillas eller ogillas då endast ett par scener deraf äro färdiga lika litet kan efter min tancka en monographi i Naturhist:n bedömmas och granskas utom i sitt sammanhang och för än den öfwerlemnas helt och hållit utarbetad efter granskaren eljest omöj[ligen] kan weta hwad Författ: i det följande ärnar säga eller fatta sambandet emellan detta och hwad han redan anfört. Ännu mindre tror jag att någon Afhand[ling] så styckewis bör till tryckning i Hand[lingar]:na af Kg[liga] Acad emottagas och om det redan mot förmodan någon gång så skulle skedt bör det åtminstone icke tjena till eftersyn för framtiden. Kong[liga] Acad finner lätt att denna anmärkning ingalunda minskar wärdet af Hr Quensels Afhandling] och att twärtom derest genom litet upskof i i tryckningen ett fortare utarbetande af det hela kunde åstadkommas, så skulle både Wetenskapen winna och Auctor förtjena förökad tacksamhet. Af hwad han i inledningen sagt finner jag emedlertid, hwilka species Hr Quensel ämnat beskrifwa och ser deraf att Hr Prof Sparman har i sin anmärkn[ing] mindre rätt, då han säger att bland flundrorna skola 3 à 4 rikta Fauna svecica; ty utom en enda nem[ligen] Pleur limandoides, äro icke allenast alla de öfriga redan för flera år sedan uptagne och beskrefne i Hr Prof. Retsii F:na svecica utan han har ock till öfwerflöd som swenska uptagit twenne species neml[igen] Pleur. linguatula och hirtus som af Hr Quensel blifwit förbigångne. Alla af Hr Quensel nämde ha äfwen af sjelfwa Linné blifwit beskrefne utom limandoides som finnes hos Gmelin Bloch Lacepede & &c. Öfwer det proponerade nya Genus Solea kan jag tilswidare mig icke utlåta; men icke är jag af samma mening med Hr Quensel deruti att underdelningarna bland Pleuronect. derigenom skulle bli onödiga, sedan Lacepede redan af detta Genus beskrifwit 29 species och många flera förmodlig[en] framdeles uptäckas. Lacepedes underdelningar i detta genus synas mig äfwen för öfrigt rätt goda och jag wet ej hwad deremot för öfrigt skulle kunna inwändas om icke att han hänfört Pleur. Limanda till dem som ha cauda semilunata då denna likwäl efter Hr Quensels yttrande är subrotundata. Om bägge Auctorerna en[ligt] hwilka en sådan olikhet finnes menat samma fisk lemnar jag till andras afgörande då Hr Qsls arbete blir färdigt; men det är emedlertid wisst att de äfwen wid andra tillfällen ej sett på samma sätt och att således Hr Qsl kallar Pleuron. platessa laevis då Lacepede uttryck[ligen] säger henne ha cinq ou six eminences sur la partie anterieure de la ligne laterale. Då hela Hr Qsls afhand[ling] blifwit lemnad till Kong[liga] Wetenskaps Acad: torde lätte[ligen] kunna utrönas hwilkendera har rätt och skulle det då icke blifwa Lacepede har denne Europas nuwarande ypperste Ichtyolog ändå stor förtjenst af sina förtreffeliga och widlöftiga beskrifningar så öfwer flundrornas många species som deras Anatomie och hushållning samt sätten att fånga dem och förmånerma wi deraf draga i wår egen economi.

  Då Kong[liga] Wetensk. Acad:n till mitt utlåtande remitteradt början af Hr Prof Quensels monographi öfwer swenska flundrorna, måste jag lemna till wördsamt swar, att efwen som en Theater piece icke kan gillas eller ogillas då endast ett par scener deraf äro färdiga lika litet kan efter min tancka en monographi i Naturhist:n bedömmas och granskas utom i sitt sammanhang och för än den öfwerlemnas helt och hållit utarbetad efter granskaren eljest omöj[ligen] kan weta hwad Författ: i det följande ärnar säga eller fatta sambandet emellan detta och hwad han redan anfört. Ännu mindre tror jag att någon Afhand[ling] så styckewis bör till tryckning i Hand[lingar]:na af Kg[liga] Acad emottagas och om det redan mot förmodan någon gång så skulle skedt bör det åtminstone icke tjena till eftersyn för framtiden. Kong[liga] Acad finner lätt att denna anmärkning ingalunda minskar wärdet af Hr Quensels Afhandling] och att twärtom derest genom litet upskof i i tryckningen ett fortare utarbetande af det hela kunde åstadkommas, så skulle både Wetenskapen winna och Auctor förtjena förökad tacksamhet. Af hwad han i inledningen sagt finner jag emedlertid, hwilka species Hr Quensel ämnat beskrifwa och ser deraf att Hr Prof Sparman har i sin anmärkn[ing] mindre rätt, då han säger att bland flundrorna skola 3 à 4 rikta Fauna svecica; ty utom en enda nem[ligen] Pleur limandoides, äro icke allenast alla de öfriga redan för flera år sedan uptagne och beskrefne i Hr Prof. Retsii F:na svecica utan han har ock till öfwerflöd som swenska uptagit twenne species neml[igen] Pleur. linguatula och hirtus som af Hr Quensel blifwit förbigångne. Alla af Hr Quensel nämde ha äfwen af sjelfwa Linné blifwit beskrefne utom limandoides som finnes hos Gmelin Bloch Lacepede & &c. Öfwer det proponerade nya Genus Solea kan jag tilswidare mig icke utlåta; men icke är jag af samma mening med Hr Quensel deruti att underdelningarna bland Pleuronect. derigenom skulle bli onödiga, sedan Lacepede redan af detta Genus beskrifwit 29 species och många flera förmodlig[en] framdeles uptäckas. Lacepedes underdelningar i detta genus synas mig äfwen för öfrigt rätt goda och jag wet ej hwad deremot för öfrigt skulle kunna inwändas om icke att han hänfört Pleur. Limanda till dem som ha cauda semilunata då denna likwäl efter Hr Quensels yttrande är subrotundata. Om bägge Auctorerna en[ligt] hwilka en sådan olikhet finnes menat samma fisk lemnar jag till andras afgörande då Hr Qsls arbete blir färdigt; men det är emedlertid wisst att de äfwen wid andra tillfällen ej sett på samma sätt och att således Hr Qsl kallar Pleuron. platessa laevis då Lacepede uttryck[ligen] säger henne ha cinq ou six eminences sur la partie anterieure de la ligne laterale. Då hela Hr Qsls afhand[ling] blifwit lemnad till Kong[liga] Wetenskaps Acad: torde lätte[ligen] kunna utrönas hwilkendera har rätt och skulle det då icke blifwa Lacepede har denne Europas nuwarande ypperste Ichtyolog ändå stor förtjenst af sina förtreffeliga och widlöftiga beskrifningar så öfwer flundrornas många species som deras Anatomie och hushållning samt sätten att fånga dem och förmånerma wi deraf draga i wår egen economi.

  2:o då H:r Prof. Q. såsom otroligt anser det ögonen från höger till wenster kunna wariera på flundror, är detta nog stark dementie på Linnei witsord (Ed. Xii) rörande Helgeflundran och på Gronovii och den noggranne Naturforskaren Pennants som befunnit Flesus på goda skäl variera på samma sätt och derföre P. passer blott dess varietet alla andra delar warande annars fullkomligt lika.
  

  3:o H:r Prof. Q. uppgjer Helgeflundran högst 2 alnar lång. Detta är i stor contradictio med hwad jag sett på fisktorgen i England och rimar sig ej med Hr Pennants upgift af wigten på denna fisk som i England kunnat gå till 15 lisspd och ännu mycket mera i Terra nova af America.

  4:to Ordet Anus (som kan umbära öfwersättning) förswenskar Hr Professoren ganska otjenligt med Nafle.

  5:to Tycks det ej i sin ordning att Professoren till granskning insändt en del och ej det hela af en Afhand[ling som borde examineras i sitt sammanhang att ej contradictioner i det seanare må inflyta. För öfrigt wore ej underligt om ännu många flera flundror från öpna Oceanen skulle besöka Götheborgs skärgård utom de 3 à 4 som nu skola rikta fauna svecica.
  

1806-02-26
• Nämns i 1 stycke: onumr.,

  5:o Uplästes H:r Quensels berättelse om Naturalie Cabinettets wård och tillwäxt för det förflutna året.

1806-05-21
• föreslogs som ledamot (§ 4). Nämns också i 1 stycke: § 7,

  4:o Proponerades Herr Professor Q[u]ensel at blifva ledamot af kong[liga] Vetenskaps Academien.

  7:o Anmältes följande til Academien inlämnade presenter: af H:r Gers om Trädesjordens förmonligaste anwändande 2:a upl[agan] 2:a Tomen. Swensk Zoologie 1:a Häftet. af Quensel skänkt af H:r Bilberg och
  

1806-08-22
• Conrad Quensel dog
1806-08-27
• Nämns i 1 stycke: § 3,

  3:o Anmältes, at följande Memoirer blifwit till införande i Handlingarne gillade nemligen 1:o H:r Schultens om Geographiska längder och bredder för flere orter i Götha rike m.m. approberad af Nicander och Öfwerbom. 2:o twänne Memoirer af C. P. Hällström om Orters Geographiska belägenhet m.m. i Östergötland, Småland et[cetera] gjorde 1804 och i Wermeland samt wid Norska gränsen år 1805 approberade den förre af H:rr Schulten och Öfwerbom den senare af H:rr Nicander och Öfwerbom. 3:o H:r Naezens utdrag af Meteorologiska Dagboken i Umeå 1804 approberad af H:r Öfwerbom.. 4:o Andra stycket af Quensels afhandling om flunderslägtet, gillad till införande i Handlingarne af H:rr Thunberg, Swartz och Ödman.
  

1806-10-01
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4:o Praeses Herr Commerce Rådet Lenngren lemnade Acad:n en korrt underrättelse om det arrangement H Inspectores Aerarii vidtagit med Cabinettets och Natural bibliothequets wårdande sedan Intendenten Quensel aflidit under hwilkens inseende förenämde Academiens tillhörigheter warit stälde. Tillika anmältes at för det närwarande woro 2:ne sökande nem[ligen] H:rr Professorer Sparman och Swartz men at Inspectores Aerarii för sin del trodde lämpeligast wara at icke skrida till syslans besättande förr än den nu warande Instruction blefwe öfwersedd ändrad och förbättrad där det behöfdes.
  

1807-01-14
• Nämns i 1 stycke: onumr.,

  Dock likwäl skulle protocollerna, hållne, då H:r Quensel blef antagen, upläsas i nästa sammankomst, så at Acad:n tillfullo vore uplyst om allt det, som kunde angå detta ärende.

1807-02-04
• Nämns i 2 stycken: § 1, § 4.

  1:o Justerades Dagboken hållen uti nästföregående sammankomst d. 14. Jan. 1807. och enligt 9:de § af Dagboken d. 14 Jan. 1807 uplästes äfwen genast de protocoller som blifwit hållne både i Inspectura och Acad, då H Quensel antogs til Intendent wid Acad musaeum.
  

  4:o Sedan kong[liga] Wetenskaps Acad:n redan för detta låtit författa en ny Instruction för Intendenten wid Hennes Musaeum och denna Instruction redan af Academien blifwit justerad samt till efterrättelse för Intendenten faststäld; ansåg kong[liga] Wet. Academien sig nu böra wälja en Intendent i framlidne Professor Quensels ställe och företog sig därföre, at af de 2:ne sökande, Herrar Sparrman och Swartz wälja den, som till Intendent skulle antagas. Wid sedlarnas öpnande befants, at Herr Professoren Swartz erhållit 22 röster och Herr Professor Sparrman en enda röst, hwarföre äfwen den förre eller Herr Professor Swartz blef till Intendent wid Academiens Naturalie Cabinet (eller Musaeum) antagen; kommandes han, at njuta lika stort arfwode som H:r Quensel förut årligen upburit, och at sig till efterrättelse ställa förenämde af Acad:n faststälte Instruction för Intendenten wid Musaeum.
  

1807-04-01
• Nämns i 1 stycke: § 12,

  12:mo Upvisade Svartz en låda med foglar, som ankommit til afledne Professor Qvensel från Doctor Mejer i Offenbach, under address til Kong[liga] Vetenskaps Academien; Och, som större delen af dessa foglar saknas i Academiens musaeum, så anmodades Svartz, at, när sig göra låter, genom utbyte af andra af Doctor Mejer reqvirerade specimina, satisfiera honom för de nu sände, hvilka komma at med Academiens samling förenas.
  

1821-12-19
• Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.

  Herr Hollberg om Quensels fludnra17:o Upplästes en skrifvelse af den 13 dennes från Herr ÖfverfältLäkaren Hollberg, till urskuldande af sitt förfarande i det han uti Götheborgs Witterhets och Wetenskaps handlingar infört den beskrifning och figur öfver Quensels Flundra, som han till Kong[liga] Academiens Handlingar inlemnat; anförande: att berörde beskrifnings införande uti Götheborgske Witterhets och Wetenskaps handlingarne, åsyftade fullständighet uti beskrifningarne öfver Bohusländske fiskarne, hvilka beskrifningar endast inom Götheborgs och Bohus län äga något hufvudsakligt värde, samt i öfrigt föga blifva kände, när icke hälften af en upplaga om blott 200 Exemplar kan afyttras, hvaremot genom införandet uti Academiens handlingar påräknades meranämde beskrifnings allmänna kringspridande.
  

  Herr Hollberg om Quensels fludnra

1839-06-14
• Nämns i 1 stycke: § 20,

  Manuscriptsamling

1839-09-11
• Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.

  Qvensels hand-skrifter

  Qvensels hand-skrifter

Viktigaste omnämnanden

• 1806
1806-05-21
• föreslogs som ledamot (§ 4).

4:o Proponerades Herr Professor Q[u]ensel at blifva ledamot af kong[liga] Vetenskaps Academien.

1806-08-22
• Conrad Quensel dog