Protokoll

Uti Kong. Wetenskaps Academiens Samankomst den 4:de Junii 1803, då Herrar, Praeses Broling, Odhelius, Nicander, Sparrman, Hagström, Rosenstein, Geyer, Rosenblad, Swanberg, Öfwerbom, Rosenhane, Ackerman, Sjöstén woro närwarande, blef följande föredragit.

Junii d. 4:de 1803.

1:o Justerades Dagboken för Academiens sammanträde den 18 Maij 1803.

2:o Sedan Herr Landshöfdingen och Commendören Rosenstein uplyst Kong. Wet. Academien därom at H:s M:t Konungen nådigst hade befalt det Academien med det första skulle inkomma med sin underdåniga förklaring öfwer det som kunde röra Hennes Privilegium på Almanackors utgifwande uti Rättegången emellan Lindh och Carlbom om ttre rätt till finska Almanackornas tryckande; och tillika afgifwit en detaillerad berättelse om början och fortgången af denna processe; Upläste Sjösten det project till underdånig förklaring som han hadde författat enligt de detta mål tillhörige documenter och den öfwerläggning som däröfwer dagen tillförene hade förewarit i Herrar Inspectorum Aerarii sammankomst. Kong. W. Academien trodde sig säkrast och innom föreskrifwen tid kunna afgifwa omförmälte underdåniga förklaring då den öfwerlemnade denna befattning åt Herrar Deputerade Landshöfdingen m.m. Rosenstein, Canzli Rådet m.m. Baron Rosenhane och Assessor Odhelius, hwilka gemensamt med Sjöstén skulle utan någon widare Academiens granskning därom besörja. Nämde Deputerade sammanträdde äfwen dagen därpå för at werkställa Academiens beslut och författade samt justerade följande i underdånighet afgifne förklarande.

"Stormägtigste allernådigste Konung Eder Kong. Maj:ts Wetenskaps Academie, hwilken Eder Kong. May genom dess Nådigst gifne tillstånd at i underdånighet närmare uplysa huru nära twisten emellan Carlbom och Lind om Finska Almanackornas tryckning rörer Academiens wäl, lemnat et nytt Nådigt och för Academien oskattbart wedermäle af det höga beskydd, hwarmed Eder Kong. May:ts henne bewisade Nådiga ynnest och konungsliga bewågenhet aflägga sin underdånigaste tacksägelse och tillika i underdånighet aflemna följande Uplysningar rörande Academiens rättighet till finska Almanackornas tryckning

Uti det Eder Kong. Maystäts Wetenskaps Academie Nådigst förunte Priwilegium af den 17 oct. 1747 heter det uttryckeligen: Så will K. M:t i anseende till de skäl som Academien anfört, samt de förmoner som Publicum häraf sig billigt kan förwänta, hafwa, på sätt som Academien begärt i Nåder stadgat, det ingen hädanefter skall wara tillåtit at utgifwa någon Almanacka, som icke af Wetenskaps Academien är öfwersedd, såsom ägande myndighet at ändra de felaktigheter, som hittils intagit så mycket rum i de förra Almanackorne: wiljandes derhos K. M:t så snart frihets åren för dem som äga priwilegier till Almanackors utgifwande lupit till ända, ingen utan Wet. Acad. med något slikt priwilegium hädanefter benåda, äfwen som emellertid ingen, som med priwilegium eij är försedd, bör, utom bemälte Academie äga tillstånd at låta Almanackor uplägga; hwaremot Academien åligger at iakttaga, det Almanackorna blifwa tryckta på godt papper med ren och läslig styl, utan fel, såsom ock, at alt efter kong. förordningarne därti finnes, hwarförutan allehanda för Publicum nödige ock nyttige underrättelser wid slutet af Almanackan kunna införas; jämwäl at et drägeligt Pris därå sättes samt at Almogen uti hela riket och finland kunna sedan i rättan tid få efter åstundan kiöpa Almanacker; kommandes dock detta Wetenskaps Academien nu förlänte Priwilegium eij at taga sin början förrän med år 1749 på det samtelige wederbörande måge om kong. May:ts i så måtto gjorde Nådiga författning kunna emellertid blifwa underrättade, hwarom kong. May nu anbefaller dess och Riksens Canzli Collegium at draga behörig försorg.

Rättigheten at utgifwa Almanackorna har icke blifwit Academien bestridd, men däremot påstås Carlbom wara ensamt berättigad at tryckade finska: och det dels i stöd af Merckelska eller finska tryckeriets d. 2:a Aug 1710 erhållne Priwilegium hwaraf Carlbom genom transport år 1765 blifwit innehafwaredelsi kraft af det nådiga Priwil. hwilket i anledning af denna transport sistnämde år Carlbom förunnades. Academien har wäl oaktadt efterfrågan i kong. Riks Archiwet icke kunnat igenfinna det Merckelska Priwil. af 1710: men at det samma icke sträkt sig till finska Almanackors tryckande äger Academien af flere skäl anledning at tro. Uti den tryckte förtekning på Calendrar afledne Kong. Bibliothekarien Björnstierna utgifwit finnas finska Almanackor anförde, hwilka blifwit tryckte hos Björkman 1713, af en Anonyme 1726 af Kempe 1730. Då Acad. år 1747 erhölt Priwil. excl. på Almanackor gjordes det nådiga förbehåll, at samma Priwil. icke förr än med år 1749 skulle taga sin början på det deras rätt måtte förwaras, hwilka på Almanackor undfått särskilte Priwilegier. och i anledning däraf har Academien sjelf uti dess swar till K. Canzli Coll. af d. 18 Julii år 1747 enligt i underdånighet bifogade bilaga (L. A) bemött det som rörde Directören Momma, hwilken ensam af bemälte Collegium blifwit upgifwen såsom innehafware af dylikt priwilegium. - Merckel synes icke hafwa yrkat någon sådan rätt, och om detta skulle anses blott röra Almanackors utgifwande så har eij eller Merckel påstådt någon rättighet till de finskas tryckande, emedan af Academiens Räckenskaper enligt Bilagan (Lit B) finnes at de finska Almanackorna år 1749 blifwit trykte hos Grefing. Hade han sjelf därom haf[t] annat begrepp, hade han utan twifwel gjordt til anspråk gällande under den tid som förlopp emellan Acad. priwil. år 1747 och början af dess werkställighet år 1749. Hwad han icke ägde eller trodde sig äga har han eij heller kunnat till en anan öfwerlåta och det är i kraft af dess öfwerlåtelse, som Carlbom erhållit all sin rätt.

Uti det nådiga priw. af 1765 som bekräftade denna Carlboms rätt förekommer hwad emot Academien nu åberopas, at neml. han ensam skall uplägga alla andra i det finska språket utkommande böcker och skrifter, finska Psalmböcker och Cathecheser samt biblar likwäl härifrån undantagne. Härwid får Academien först i Underdånighet anmärka, at med Böcker och skrifter icke lärer kunna förstås Almanackor hwilka i alla länder anses af en särskilt beskaffenhet och enär de äro satte såsom här i Swerige, under en art af Publik Auctoritet, kunna föras i likhet med förordningar och taxor m.m. hwilkas utgifwande och tryckande tillhörer dem, som denna omsorg af Regeringen blifwit updragen: och detta inträffar här i Riket ostridigt på Eder Kong. Mayts Wetenskaps Academie. At Carlbom ensam skulle få trycka hwad som på finska är författadt finner Academien icke i sjelfwa priwilegium uttryckt, och tror i anseende till Almanackorna sådant så mycket mindre följa, som den honom ålagde motswarande skyldighet at till lindrigt pris hålla hwad han uplägger icke af honom kan werkställas med dessa Almanackor dem Academien till sin fördel efter utsatt pris utgifwer och försäljer. Widare, och om en så utsträkt mening af Ordalydelsen i Carlboms priwilegium äfwen skulle kunna dragas, wågar Academien tro, at Kong. May:ts Nådiga afsigt aldrig kunnat wara at genom et nyare priwilegium wilja inskränka Academiens äldre rätt utan at sådant uttryckeligen nämna. Twärtom hoppas Hon, at i dådant fall då denna rätt nu först sättes i fråga erhålla samma nådiga förklaring, hwilken lemnades Åbo Consistorium hwars rätt till finska Psalmböckers och Cathechesers tryckande blef af Konungen i Nåder stadfästad, oaktadt Merckel den 29 Mars 1753 äfwen därå hade erhållit exclusiwt Priwilegium. At Carlbom sjelf icke eller förr än nu fallit på den tanka at en rättighet till Almanackornas tryckande honom tillkom, har dess egit förhållande nogsamt bestyrkt. Af det (sub Lit. D) i underdånighet bilagde bewis finnes, at han i sine upgifter till Kong. Riks Archiwet icke förr uptagit finska Almanackorna såsom hos sig tryckte än ifrån och med 1780 till och med 1793, med undantag likwäl af år 1788 då de annorstädes blifwit tryckte. Om Acad. och dess rätts innehafware låtit trycka de finska Almanackorna på finska tryckeriet emot betalning, har sådant skedt icke därföre at hon trodt sig wara därtill ohwilkorligt förbunden, men i brist på finska sättare och Correctörer wid andra här warande boktryckerier. Hade emellertid detta Academiens förhållande kunnat styrka Carlbom i öfwertygelse om någon sin förmenta rätt, så är för Henne icke begripeligt, hwarföre han icke gjordt sina anspråk gällande, då Academien, hwilken någon tid bortarenderat sin rätt åt en man, som eij ägde tryckeri, år 1794 fann förmonligare at träffa Accord med en boktryckare samt då låt gifwa Boktryckeri Societeten del af sin afsigt. Långt ifrån at då anmäla sig, oaktadt han samma år sökte och erhöll stadfästelse och förnyelse på sina priwilegier har han icke allenast då uraktlåtit at söka få sin nu påstådde rätt till finska Almanackornas tryckande stadfäst och förwarad utan äfwen år 1799 med stillatigande sedt Contractet med Boktryckaren Lindh förnyas. Det föregifwes wäl at Carlbom till Lindh gjordt, täta påminnelser: men då Lindh blott är at anse såsom innehafware af den rätt Academien honom öfwerlåtit, lärer det altid hafwa warit Carlboms skyldighet at wända sig till Academien, hwilken då undgådt den obehaglighet at efter en så lång tid se sina lagliga förbindelser af boktryckeri Ombudsmannen Ekmansson påtalas. Härtill kommer ännu at då Carlbom år 1794 sökte och erhölt stadfästelse och förnyelse på sina priwilegier, han ägt et tillfälle, hwilket han aldeles icke nytjat, at söka få sin nu påstådda rätt till finska Almanackornas tryckande uttryckeligen stadfäst och förwarad.

Detta Allernådigste Konung är hwad Academien trodt sig i underdånighet böra anföra i anseende till finska tryckeriets påstådde rättighet. Hwad Hennes egen beträffar hoppas hon i Underdånighet, at den samma af det henne förunte och ofwanföre åberopade nådiga priwil. ljusligen är ådagalagt: at med orden i Academiens priwilegium utgifwa och uplägga en fri disposition af tryckningen warit förstådd följer i hennes underdåniga tancka eij allenast däraf at en sådan fri trycknings disposition medföljer all upläggare och utgifware rätt, utan förnämligast däraf at de henne ålagde motswarande skyldigheter af noggrannhet, wältryckning, tidigt utgifwande och lindrigt försälgnings pris omöjeligen af Henne med säkerhet kunna upfyllas, eller något answar Henne åläggas så snart wal af boktryckare wore Henne betagit. Det är eij eller endast Academiens rätt och skyldigheter utan äfwen Hennes werkeliga förmon och hon wågar tillgga Hennes uprätthållande hwilka nu äro satte i fråga. Med alt personligt förtroende till Carlbom skall likwäl i en framtid kunna hända, at en boktryckare med oinskränkt rättighet at trycka finska Almanackorne föreskrifwer henne wilkor hwilka antingen bereda hennes egen förlust eller då de icke wederbörligen hållas nödga henne at genom laglig Embetsmanna åtgärd tillhålla Boktryckaren at icke öfwerskrida det han bör iakttaga, hwilket är förknippadt med många obehagligheter och en oundwikelig tids utdrägt, hwarigenom Almanackorna icke allenast skulle komma at utgifwas senare än de borde utan äfwen Academien sättas utur stånd at upfylla det öfriga som i kraft af Priwilegii föreskrift Henne emot Allmänheten åligger. För det närwarande skulle hon åtminstone genom framgången af Boktryckeri Ombudsmannen Ekmanssons påstående nödgas widkänna en betydande minskan i den Arendesumma hwilken Lind åtagit sig at erlägga mot den af Academien honom uplåtne rättighet at trycka alla Almanackor och ännu större kunde Hennes förlust blifwa om Lindh toge sig anledning at påstå at blifwa befriad från försäljningen af de Almanackor, hwilka hos honom icke mera trycktes, samt i mon däraf söka afdrag af Arendesumman.

Stormägtigste Allernådigste Konung Rättigheten at ensamt och Oinskränkt utgifwa och uplägga Almanackor är det stadig warande understöd som Academien af Eder K. M Glorwördige Förfäder åtnjutit. Hwad hon af Enskiltes frikostighet erhållit är till wissa däremot swarande utgifter anslagit. Inkomsten af Almanackorna är således Hennes enda tillgång till betjenings aflönande andra nödwändiga behof samt de enda medel dem Hon efter egen pröfning kan anwända till de nyttiga föremål som med Hennes stiftning blifwit åsyftade. Hon wågar därföre i underdånighet smickra sig med det hopp, at E. K. M:t, som gifwit Henne så många prof af sitt höga och omfattande beskydd täktes bibehålla henne wid den rätt som Hon i kraft af sit Priwilegium tror sig äga.

3:o Uplästes och justerades det swar på Kongl. Commerce Collegii bref, rörande Chemiae Candidaten Samuel Bergman, som Sjöstén enligt 3:dje § af dagboken d. 18 Maij detta år blifwit anmodad at författa, och som sedermera till Kong. Com. Coll. blifwit afsändt.

4:o Inlemnade Herr Secreteraren Swanberg Inledningen till beskrifningen öfwer Gradmätningen i afsigt at den skulle införas i Handlingarne, det ena quartalet efter det andra, till dess hela beskrifningen på detta sätt blifwit utgifwen. Härwid anmärktes dock flere omständigheter (såsom en lång tids utdrägt, hwarigenom den styckewis utkommande beskrifningen nödwändigt förlorar af sit wärde; Andra memoirers utträngande utur Handlingarne oaktadt de woro wärde at med det första blifwa allmänt bekanta) hwilka förmådde Academien at besluta, det Beskrifningen öfwer Gradmätningen borde utgifwas för sig sjelf så snart den hunnit blifwa hel och hållen utarbetad då äfwen en ytterligare öfwerläggning uti academien rörande formatet titelm m.m. ansågs nödig förr än tryckningen begyntes.

5:o J anledning af Herrar Inspectorum Aerarii beslut, anmältes Herr Intendenten Quensels ingifne memorial, hwaruti han anhölt, at få disponera et eller flere rum uti tredje wåningen här i huset utom det han nu bebor. Då rummens fördelning redan war gjord kunde Academien icke annorlunda än genom wissa deputerade låta tillse om det wore möjeligt at uplåta något rum åt H Quensel. Denna syn företogs samma dag då Herrar Deputerade Canzli Rådet m.m. Baron Rosenhane, Bergs Rådet Leyonmark, Kong. Secreteraren Nicander och Sjöstén besågo rummen och funno deras belägenhet sådan atman icke kunde bifalla Quensels begäran.

6:o Anmälte Herr Prem. Ing. Öfwerbom at Kyrkoherden Rydman i Nedertorneå wore i behof af Instrumenter till anställande af Meteorologiska obserwationer; tilläggande at om Academien bifölle det dylika Instrumenter skulle uplåtas Pastor Rydman; så kunde den wid gradmätningen nytjade Barometern hwilken än icke wore hitkommen öfwerlemnas till Rydman af Secreteraren Swanberg då han kommer till Torneå och en Thermometer sändas till honom sjöwägen härifrån.

I likhet härmed anmälte kong. Secreteraren Nicander at Biskoppen och Com. m.m. Wingård i Götheborg anhållit det Academien wille skänka Götheborgs gymnasium en Barometer och en thermometer i stället för dem som genom wådeld blifwit förstörde.

Båda dessa propositioner blefwo enhälligt bifallne: och Instrumenterna hafwa sedermera blifwit afsände till wederbörande. 7:o Hade H: Wahlenberg till Academien inlemnat 4:de fortsättningen af dess Inledning till Caricographien, hwilken remitterades till Herr Professor Swartz at af honom öfwerses förr än den i Handlingarne införes.

8:o Aflade kong. Secreteraren Nicander inför Academien sin ödmiukaste och wördnadsfullaste tacksägelse för den ynnest Academien behagat wisa honom däruti at Hon bifallit hans ödmiukaste begäran at med bibehållande af fria husrum och öfrige förmoner dem Academien honom hittils lemnat få skilja sig wid sin sysla och framlefwa sin öfriga tid i stillhet och Lugn.

C. G. Sjöstén

Justeradt, Gustav Broling.