Protokoll

1. Sedan protocollet var justerat, berättade Hr Brellin, at boktryckaren Horn blifvit död, som Academiens Handlingar altid tilförene trykt, och frågade, om Academien ville låta betiäna sig änn framdeles af samma tryckeri, som likafult af enckan skal underhållas, eller om en ny boktryckare bör antagas. Hr Presid. gaf tilkänna i anledning härutaf, at boktryckaren Momma anmodat Hr Presidenten at hädanefer få trycka Academiens Handlingar, emedan han ej allenast skal äga goda stylar, utan ock sielf vara Svenska språket mächtig. Och som bemälte boktryckare ej ännu haft någodt arbete utaf Academien, altså befaltes at honom skulle lämnas någodt til prof at trycka, hvaraf Academien ej allenast kunde dömma om stylarnes godhet, utan ock huru skyndosam han vid sielfva arbetet är.

2. Nu inkom Hr Höpken och upviste Hans Kongl: Maj:ts stadfästelse uppå Academiens Grundreglor, skrifvit uppå pergament och inbundit uti blott sammeth, hvilket, sedan en afskrift däraf blifvit tagen, kommer utaf boktryckaren Momma til prof at tryckas, med Latinska bokstäfver, uti sådant format som Handlingarne och til 1000:de exempl.

7. Emedan Academien vid sidsta sammankomst faststält, at boktryckaren Momma skulle til prof trycka Academiens Grundreglor, hvartil Hr Brelin nu berättade, at han ej skal hafva sådane caracterer, som Academien därtil ville hafva; altså och på thet Academien skulle blifva härom närmare underrättad, blef bemälte boktryckare efterskickad, samt sedan han upkommit och tilträde blifvit lämnat, anhölt det Academien hädanefter ville anförtro honom sina Handlingars tryckande, hvarvid han försäkrade sig hafva så väl möda som flit ospard vid arbetets skyndsamhet och väl tryckan, och om dess stylar nu ej skulle vara så gode, som Academien åstundar, så vil han draga försorg om andra caracterers förskaffande, upvisandes någre prof af stylar, hvaraf som ingen til Grundreglornes tryckande pröfvades mer tiänlig änn en med små caracterer; altså fants för godt, at Grundreglorne med den skulle tryckas, och lofvade Academien äfven antaga honom at trycka sina Handlingar med de vilkor, som Academien framdeles därtil föreskrifvandes varder.

1. Herr Directeuren Momma hade upskickat et Exemplar complet af Den så kallade Danske Vitruvius, samt et af Musaeum Regis, såsom skänker til Academiens Bibliotheqve, hvilka Academien billigt ansåg för ganska hederliga och mycken tack förtjänande.

5. Uplästes et Memorial, underskrifvit af Directeurerna Momma och Salvius samt Boktryckaren Nyström, hvar uti de påstå sig ei finna sin utkomst med det förra contractet angående Almanachs tryckningen, då dem beviljades 30 dr kmt i tryckarelön för hvarje 1000 Exemplar Almanachor: utan at de nu, i anseende til Materialiernas och Daglönernas större dyrhet, begära 40 dr kmt. K. Academien upsköt til nästa almänna sammankomst at öfver detta ärende fatta något visst slut.

Rättigheten at utgifwa Almanackorna har icke blifwit Academien bestridd, men däremot påstås Carlbom wara ensamt berättigad at tryckade finska: och det dels i stöd af Merckelska eller finska tryckeriets d. 2:a Aug 1710 erhållne Priwilegium hwaraf Carlbom genom transport år 1765 blifwit innehafwaredelsi kraft af det nådiga Priwil. hwilket i anledning af denna transport sistnämde år Carlbom förunnades. Academien har wäl oaktadt efterfrågan i kong. Riks Archiwet icke kunnat igenfinna det Merckelska Priwil. af 1710: men at det samma icke sträkt sig till finska Almanackors tryckande äger Academien af flere skäl anledning at tro. Uti den tryckte förtekning på Calendrar afledne Kong. Bibliothekarien Björnstierna utgifwit finnas finska Almanackor anförde, hwilka blifwit tryckte hos Björkman 1713, af en Anonyme 1726 af Kempe 1730. Då Acad. år 1747 erhölt Priwil. excl. på Almanackor gjordes det nådiga förbehåll, at samma Priwil. icke förr än med år 1749 skulle taga sin början på det deras rätt måtte förwaras, hwilka på Almanackor undfått särskilte Priwilegier. och i anledning däraf har Academien sjelf uti dess swar till K. Canzli Coll. af d. 18 Julii år 1747 enligt i underdånighet bifogade bilaga (L. A) bemött det som rörde Directören Momma, hwilken ensam af bemälte Collegium blifwit upgifwen såsom innehafware af dylikt priwilegium. - Merckel synes icke hafwa yrkat någon sådan rätt, och om detta skulle anses blott röra Almanackors utgifwande så har eij eller Merckel påstådt någon rättighet till de finskas tryckande, emedan af Academiens Räckenskaper enligt Bilagan (Lit B) finnes at de finska Almanackorna år 1749 blifwit trykte hos Grefing. Hade han sjelf därom haf[t] annat begrepp, hade han utan twifwel gjordt til anspråk gällande under den tid som förlopp emellan Acad. priwil. år 1747 och början af dess werkställighet år 1749. Hwad han icke ägde eller trodde sig äga har han eij heller kunnat till en anan öfwerlåta och det är i kraft af dess öfwerlåtelse, som Carlbom erhållit all sin rätt.