Protokoll

1786-06-14
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1. Presenterades såsom Present, ifrån Kongl. Academien i Upsala den Medaillen som Academien låtit slå öfver des nya Cantzler Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, visandes åen Sida H:s Kgl. Högh. bild, å den andra Minerva och Gustav. Acad. Huset, med omskrift, Veteris agnosco vestigia Flammae.

1791-11-02
• Nämns i 1 stycke: § 6,

  6. Upvistes et Inkomet Carmen på Latin, In Laudem Victoriae Helsingoburgensis et nonnullorum Svecicorum Heroum. Anno C/Ↄ/ↃCcxci. jämte förseglad Namnsedel: hvilket såsom dediceradt til Hans Kongl. Höghet KronPrinsen til Herr Rosenstein blef remitteradt.
  

1792-03-29
• blev
1792-05-30
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Anmälte Herr Praeses, det han hos Hans Kongl. Majt. och Hertigen af Södermanland anmält K. Academiens underdåniga önskan at få hugna sig af Konungens nådiga Protection, och at Hertigen ville intaga et rum i Academien; samt at därå fått det nådiga Svar det ville Kongl. Majt. jämte Hertigen med första benåda Academien med besök och försäkra om sitt beskydd. Hvarom ock Herr Praeses, såsnart han får veta dagen, lofvade säga närmare til, och skulle imedlertid rummen sättas i skick och anstalter påtänkas til en Extraordinair Sammankomst vid detta tilfälle.
  

1792-07-13
• Nämns i 3 stycken: onumr., onumr., onumr.

  Academiens Ledamöter voro förut samlade uti den mindre Vinter-Salen, hvarifrån de vid Konungens ankomst åtfölgd af Hertiginnan, gingo trappan utföre til mötes och beledsagade de Kongl. Personerne up til stora Salen, där Thronen var med svart Himmel och beklädning försedd, samt Praeses-bordet, midtför densamma längre ned i salen, äfven svart, stående, omkring hvilket Ledamöterne en Cercle togo sina rum. Efter en liten stund ankom Hertigen, hvarefter de Konglige Personerne satte sig på Thronen, Konungen imellan deras Kongl. Högheter, och Praeses Herr Statssecr. m. m. Schröderheim uti öfvermåttan vackra Tal tolkade Academiens underdåniga tacksamhet för den K. Academien beviste höga Nåd; hvarpå efter erhållet tilstånd flere af Academiens Ledamöter framvisade och munteligen fingo förklara de af dem vid detta tilfälle upgifne Rön och Arbeten, hvilkas tillika ingifne skrifteliga beskrifning, för den starka varmen och tidens utdrägt, ej kunde läsas; således upviste
  Herr Hagström En Citron med en mindre Citron inuti; skänkt til Cabinettet.
  Herr Hjelm, prof af alla de olika former och producter. hvarunder Molybdaena visar sig uti chemiska operationer jämte en kort Historia om denna nya Metall.
  Herr Wilcke, experimenter med on liten ny af honom påfunnen Electricitets profvare; där litet qvicksilfver uti en penna visar eller - eftersom pennan vändes ned eller up.
  Herr Swartz; ritning och beskrifning på ett nytt Örte-Slägte Ochroma, eller det Westindiska Castor-trädet, af hvars lugg de finaste Castorhattar i England beredas, men är förbudet införa.
  Herr Swartz, Specimina på alla Slag af de skadeliga Westindiska hvita Myrorna /: Termes :/ som upäta husen m. m. jämte anmärk. om deras lefnadssätt.
  Herr von Gedda upviste en af honom sjelf förfärdigad Reflexions tub efter Herschels sätt, hvartil Herr Hjelm gjutit speglarne och är den första af det slaget som hos oss blifvit gjord.
  Herr Geyer; en Mineral-stuff;, tagen i Stockholms Län, Lunda och Widbo Socknar och isynnerhet på Bilsta och Nederängens ägor, där finnas mägtiga gångar af flere 100 Alnars längd och 20 til 30 alnars bredd, som bestå af blågrå Fältspat i större planer, af silfverfärgad glimmer, fet qvarts och en myckenhet svart prismatisk Skörl. Desse trakter äro ej förut af Mineraloger anmärkte, och lofva vid närmare undersökning bättre fynd. Gifven til Min. Cabinettet.
  Herr Geyer; prof och försök med des ny-påfundne Svenska Valklera-arter för Klädes Fabriken.
  Herr Bar. Hermlins berättelse om Amalgamations Inrättningen vid Ädelfors Guldverk: blef ej upläst.
  Herr Wilcke framvisade diverse från Herr Fahlberg i Barthelemy, just i dag, ankomne Naturalier, bestående i diverse vackra Foglar, en Medusa, samt prof af en ny Art China-bark, Cinchona Carribaea; Martiniensis; samt Barthelemisk Indigo. m. m.
  

  Academiens Ledamöter voro förut samlade uti den mindre Vinter-Salen, hvarifrån de vid Konungens ankomst åtfölgd af Hertiginnan, gingo trappan utföre til mötes och beledsagade de Kongl. Personerne up til stora Salen, där Thronen var med svart Himmel och beklädning försedd, samt Praeses-bordet, midtför densamma längre ned i salen, äfven svart, stående, omkring hvilket Ledamöterne en Cercle togo sina rum. Efter en liten stund ankom Hertigen, hvarefter de Konglige Personerne satte sig på Thronen, Konungen imellan deras Kongl. Högheter, och Praeses Herr Statssecr. m. m. Schröderheim uti öfvermåttan vackra Tal tolkade Academiens underdåniga tacksamhet för den K. Academien beviste höga Nåd; hvarpå efter erhållet tilstånd flere af Academiens Ledamöter framvisade och munteligen fingo förklara de af dem vid detta tilfälle upgifne Rön och Arbeten, hvilkas tillika ingifne skrifteliga beskrifning, för den starka varmen och tidens utdrägt, ej kunde läsas; således upviste
  Herr Hagström En Citron med en mindre Citron inuti; skänkt til Cabinettet.
  Herr Hjelm, prof af alla de olika former och producter. hvarunder Molybdaena visar sig uti chemiska operationer jämte en kort Historia om denna nya Metall.
  Herr Wilcke, experimenter med on liten ny af honom påfunnen Electricitets profvare; där litet qvicksilfver uti en penna visar eller - eftersom pennan vändes ned eller up.
  Herr Swartz; ritning och beskrifning på ett nytt Örte-Slägte Ochroma, eller det Westindiska Castor-trädet, af hvars lugg de finaste Castorhattar i England beredas, men är förbudet införa.
  Herr Swartz, Specimina på alla Slag af de skadeliga Westindiska hvita Myrorna /: Termes :/ som upäta husen m. m. jämte anmärk. om deras lefnadssätt.
  Herr von Gedda upviste en af honom sjelf förfärdigad Reflexions tub efter Herschels sätt, hvartil Herr Hjelm gjutit speglarne och är den första af det slaget som hos oss blifvit gjord.
  Herr Geyer; en Mineral-stuff;, tagen i Stockholms Län, Lunda och Widbo Socknar och isynnerhet på Bilsta och Nederängens ägor, där finnas mägtiga gångar af flere 100 Alnars längd och 20 til 30 alnars bredd, som bestå af blågrå Fältspat i större planer, af silfverfärgad glimmer, fet qvarts och en myckenhet svart prismatisk Skörl. Desse trakter äro ej förut af Mineraloger anmärkte, och lofva vid närmare undersökning bättre fynd. Gifven til Min. Cabinettet.
  Herr Geyer; prof och försök med des ny-påfundne Svenska Valklera-arter för Klädes Fabriken.
  Herr Bar. Hermlins berättelse om Amalgamations Inrättningen vid Ädelfors Guldverk: blef ej upläst.
  Herr Wilcke framvisade diverse från Herr Fahlberg i Barthelemy, just i dag, ankomne Naturalier, bestående i diverse vackra Foglar, en Medusa, samt prof af en ny Art China-bark, Cinchona Carribaea; Martiniensis; samt Barthelemisk Indigo. m. m.
  

  Sedan Praeses gifvit tilkänna, det hade Hans Kongl. Höghet Hertigen behagat tillåta honom at hugna Kongl. Academien med det nådiga löfte at få emottaga Konungen och Hans Kongl. Höghet denne Dag; hvarvid Hennes Kongl. Höghet med någre af Damerna ifrån Drottningholm torde göra Dessa Höga Herrar Sälskap: Så voro nu genom tryckte anslag Kongl. Acad. Ledamöter enhälligt kallade til denna Extraordinaire Sammankomst; då ock Academien kort efter Kl. 5 hade den glädjen at få emottaga detta höga besök af Des Protector och Deras Kongl. Högheter, samt vara i åtnjutande deraf til inemot Kl. 8. e. m.

1792-12-12
• Nämns i 2 stycken: onumr., § 10.

  Medaille öfver Konungen.
  Åtsidan: Konungens Bild och Omskrift:
  Gustavus Iv. Adolphus.
  Sv. Goth. Vand. Rex.
  Frånsidan: Minerva, Sittande omgifven af Vettenskapernes attributer, Straecker handen åt en ung Hjelte i Romersk draegt.
  Omskriften: Patrio ut tuearis amore.
  Nedanskrift. Protectori Suo Reg. Acad. Scient. 1792.
  

  10. Kgl. Vitterhets Academiens Project til Medaillerne öfver Protectoratet.
  1. Öfver Konungen.
  Åtsidan. Konungens bild och Omskrift.
  Gustavus Iv Adolphus.
  Sv. Goth. Vand. Rex.
  Frånsidan. Minerva, sittande omgifven af Vetenskapernes Attributer, sträcker handen åt en ung hjelte i romersk drägt: Omskriften: Patrio ut tuearis amore. Nedanskrift. Protectori Suo Reg. Acad. Scient. 1792.
  2. Öfver Hans Kgl. H.H. af Söderm:l
  Åtsidan. Hertigens Bild och Omskrift, Carolus &c.
  Frånsidan. En Hjelte i romersk Drägt betäcker med sin Sköld et sittande Fruntimmer, omkring hvilket finnas Mathematiska, Physiska och Economiska Instrumenter, en Mercurii Staf m. m. Omskrift. Generis vestigia servat.
  Nedanskrift. Optimo Principi Reg. Acad. Scient. 1792.

1793-01-09
• Nämns i 1 stycke: § 10,

  10:o Upl. Hans Kongl. Majts nådiga Resolution om Observatorii Backens instängande efter upgifven Dessein, som gillas: och får den ostängda plats eller Backen hvarå Observ. är anlagdt, enligt den af Kgl. Majt; under samma dato i nåder gillad ritning, på Academiens bekostnad inhägnas, samt med planterade buskar och träd prydas, emot det Academien derföre til Staden vanlige Tomtören erlägger. Stockh. Slott d. 13 Dec. 1792. Carl
  L. S.
  Rosenblad. 

1793-02-06
• Nämns i 1 stycke: § 13,

  13. Upl. Hr. Nicander Utkast til Bref til Kgl. Majt: angående Böndagarne för nästa År, hvilka projecterades at utsättas på Lördagarne d. 29 Mart; 3 Maj; 5 Julii; och 10 October; samt i de finska 7 Sochnarne som fått serskildt privilegium med 2:dra och 4:de Böndags-Terminerne, d. 21 Junii och 6:te December för samma Böndagar; Men detta Project ville Academien i så måtto hafva ändradt, at Böndagarne för största delen af Riket skulle utsättas d. 29 Mart; 3 Maji 21 Junii och 6 December; samt i de 7 Socknarne d. 29 Mart; 21 Junij, 5 Julii och 6:te December, utan at föreslå någon Söndag, hvilket Projectet också innehöll.
  

1793-03-06
• Nämns i 7 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., § 3, § 4.

  Då Magistraten likväl härvid förbehåller staden all rätt och talan öppen, som ägare til Grunden, i händelse uti framtiden vid nu oväntade omständigheter, några byggnader i denna plats kunde upföras, och de där voro stridande ej mindre emot Uplåtelse-Brefvet af den 18 September 1746, än Kongl. Majts högstnämde nådiga förordnande; så behagade Kgl. Academien benäget finna, det Magistraten genom sådant förbehåld endast velat hafva Staden des rättighet förvarad, där de tilfälligheter möjeligen infalla skulle, som föranlåta Staden at sig deraf begagna.
  Pl. Tit.
  Liidbergh, Dreyer, Ulner;
  Grevesmühl, Ström, Brandenburg, Reimers, Hammarlund, Sondel, Wallin, Dahlgren, Beve, Stenhammar, Bredberg, Alegren, Michaelson, Oldenburg, Richnau, Timan, Schmidt, Hallqvist Hochschildt.
  Stockholms Rådhus. den 1 Martii 1793.
  

  Detta af Kgl. Majt. uti nåder föreskrifne Vilkor, kan Magistraten icke uti Underdånighet anse annorlunda än som en fölgd af Kgl. Majts vanliga nådiga ömhet om bibehållandet af Stadens uti författningarne grundade rättigheter, Staden dock obetagit, at dem eftergifva, då särskilte orsaker dertil föranleda; och som Staden redan d. 13 Sept:br 1746, til K. Academien utan afgifter afstådt den Tomten, hvarå Observatorium sedermera blef upbygdt, som det beslut K. Academien med Kgl. Majts nådiga bifall nu fattat om den i fråga varande Backens prydnad och odlande, gifver Magistraten åter et tilfälle, at å Stadens vägnar lemna Kgl. Academien et vedermäle af den Högacktning, hvilken Kgl. Academiens outtrötteliga nit för Vetenskapernas förkofran, med så märkelig rättighet tilkommer; så har ock Magistraten beslutit, at til Kongl. Academien, utan alla afgifters erläggande, uplåta den återstående delen af Observatorii Backen til det ändamål, som med Kgl. Majts. nådiga förordnande under den 13:de December 1792 instaemmer; Uti hvilket afseende Magistraten förvist til Stadsens Byggnings och Ämbets Collegium at häröfver låta utfärda samt Kongl. Academien tilställa Uplåtelse-Bref.
  

  Detta af Kgl. Majt. uti nåder föreskrifne Vilkor, kan Magistraten icke uti Underdånighet anse annorlunda än som en fölgd af Kgl. Majts vanliga nådiga ömhet om bibehållandet af Stadens uti författningarne grundade rättigheter, Staden dock obetagit, at dem eftergifva, då särskilte orsaker dertil föranleda; och som Staden redan d. 13 Sept:br 1746, til K. Academien utan afgifter afstådt den Tomten, hvarå Observatorium sedermera blef upbygdt, som det beslut K. Academien med Kgl. Majts nådiga bifall nu fattat om den i fråga varande Backens prydnad och odlande, gifver Magistraten åter et tilfälle, at å Stadens vägnar lemna Kgl. Academien et vedermäle af den Högacktning, hvilken Kgl. Academiens outtrötteliga nit för Vetenskapernas förkofran, med så märkelig rättighet tilkommer; så har ock Magistraten beslutit, at til Kongl. Academien, utan alla afgifters erläggande, uplåta den återstående delen af Observatorii Backen til det ändamål, som med Kgl. Majts. nådiga förordnande under den 13:de December 1792 instaemmer; Uti hvilket afseende Magistraten förvist til Stadsens Byggnings och Ämbets Collegium at häröfver låta utfärda samt Kongl. Academien tilställa Uplåtelse-Bref.
  

  Detta af Kgl. Majt. uti nåder föreskrifne Vilkor, kan Magistraten icke uti Underdånighet anse annorlunda än som en fölgd af Kgl. Majts vanliga nådiga ömhet om bibehållandet af Stadens uti författningarne grundade rättigheter, Staden dock obetagit, at dem eftergifva, då särskilte orsaker dertil föranleda; och som Staden redan d. 13 Sept:br 1746, til K. Academien utan afgifter afstådt den Tomten, hvarå Observatorium sedermera blef upbygdt, som det beslut K. Academien med Kgl. Majts nådiga bifall nu fattat om den i fråga varande Backens prydnad och odlande, gifver Magistraten åter et tilfälle, at å Stadens vägnar lemna Kgl. Academien et vedermäle af den Högacktning, hvilken Kgl. Academiens outtrötteliga nit för Vetenskapernas förkofran, med så märkelig rättighet tilkommer; så har ock Magistraten beslutit, at til Kongl. Academien, utan alla afgifters erläggande, uplåta den återstående delen af Observatorii Backen til det ändamål, som med Kgl. Majts. nådiga förordnande under den 13:de December 1792 instaemmer; Uti hvilket afseende Magistraten förvist til Stadsens Byggnings och Ämbets Collegium at häröfver låta utfärda samt Kongl. Academien tilställa Uplåtelse-Bref.
  

  Detta af Kgl. Majt. uti nåder föreskrifne Vilkor, kan Magistraten icke uti Underdånighet anse annorlunda än som en fölgd af Kgl. Majts vanliga nådiga ömhet om bibehållandet af Stadens uti författningarne grundade rättigheter, Staden dock obetagit, at dem eftergifva, då särskilte orsaker dertil föranleda; och som Staden redan d. 13 Sept:br 1746, til K. Academien utan afgifter afstådt den Tomten, hvarå Observatorium sedermera blef upbygdt, som det beslut K. Academien med Kgl. Majts nådiga bifall nu fattat om den i fråga varande Backens prydnad och odlande, gifver Magistraten åter et tilfälle, at å Stadens vägnar lemna Kgl. Academien et vedermäle af den Högacktning, hvilken Kgl. Academiens outtrötteliga nit för Vetenskapernas förkofran, med så märkelig rättighet tilkommer; så har ock Magistraten beslutit, at til Kongl. Academien, utan alla afgifters erläggande, uplåta den återstående delen af Observatorii Backen til det ändamål, som med Kgl. Majts. nådiga förordnande under den 13:de December 1792 instaemmer; Uti hvilket afseende Magistraten förvist til Stadsens Byggnings och Ämbets Collegium at häröfver låta utfärda samt Kongl. Academien tilställa Uplåtelse-Bref.
  

  3:o Uplästes Magistratens bref om Observatorii Tomtens uplåtande til hägnad och plantering utan Tomtörens erläggande, sålänge därpå ingen byggnad sker, varandes brefvet följande: Pl. Tit.
  Då Magistraten erhållit K. Vet. Ac. skrifvelse af d. 20 n. Febr. angående Stadsens ostängda plats nedanföre Observatorium, hade Magistraten genom Öfver-Stathållaren Amiralen Commend. af K. S. O. samt Ridd. af s. Ord. St. kors Välborne Herr Modée, redan undfått Kgl. Majts. nådiga bref af d. 13 Decemb. förl. år, derutinnan Kongl. Majt. i nåder förklarat sig hafva bifallit, at den ostängda Plats eller Backe, hvarpå Observatorium är anlagdt, må, enligt en af Kgl. Majt. i nåder gillad ritning på K. Academiens bekostnad få inhägnas, samt med planterade Buskar och träd prydas, emot det Kgl. Academien derföre til Staden skulle erlägga vanliga Tomtören.

  4:o Upl. Kongl. Majts nådiga bref af d. 19 Febr. 1793 angående Bönedagarne för nästk. år 1794; hvaruti Kgl. Majt. förklarar icke hafva något at erinra, vid de uti Acad. skrifvelse dat. d. 6:te innev. månad til Böndagarnas firande uti Sverige och större delen af Finland, Kemi Sochen numera äfven därunder med inbegripen, föreslagne Böndags Terminer, neml. Lördagarne den 29:de Martii, 3 Maji, 21 Junii och 11. October, utom det at Kgl. M. ansett första böndagen böra framflyttas ifrån den 29 Martii til den 15 i samma månad: och derjämte bifallit Acad. underdåniga hemställande, at Andra, Tredje och Fjerde Bdag. för Sotkomo, Paldamo, Hyrynsalmi, Pädasjervi, Kemijärvi, Kusamo, Ilomants och Pielisjärfvi Sochnar enligt deras för detta yttrade åstundan, måge utsättas på Lördagarne d. 21 Junii, 5 Julii och 6. December, hvilket äfven bör i Finska Almanachorna anteknas. Så var den m. m.

1793-03-20
• Nämns i 1 stycke: § 8,

  8:o Uplästes Herrar Deputerades, som öfvervarit Bergianske Testamentet, Memorial och historiska Berättelse om hela förloppet och deras åtgerd vid denne Sak, jämte hemställande om någre punkter: hvarom ock nu K. Academien gillade Contorets tilstyrkande, såsom at 1:o Processen med Bergii arfvingar om införseln i Egendomen förblifver i sitt varande skick utan at vidare yrkas. 2:o At vid Häradsrätten a[n]mäles den eventuella rätt som Academien fått til 444 Rd 32 skl. uti gården Hesslinge-By. 3:o At Academien må hos Konungen söka bekräftelse på Instructionen för Bergianske Professorn. 4:o At Academiens Fullmägtig H Police-Mästaren Norlin för sitt besvär måtte få 400 Rd:r Sp.
  

1793-12-11
• Nämns i 1 stycke: § 7,

  7:o Upl. Kgl. Majts Kammar och Commerce Collegiers Bref af d. 2 Dec. 1793. af innehåll: at til fölge af Kg. Majts til Dess K. och Comm. Collegier ankomne nådiga befallning bör igenom deras försorg Profbryggd anställas til utfinnande af säkra och ricktiga grunder til en ny Tariffe på Öl och Dricka. Och som styrkan eller svagheten af denna vara, icke tilförliteligen kan utrönas utan en godkänd profvare: Så hafva Kgl. Col. vänligen velat begära at K. Vet. Acad. behagade foga benägen anstalt, at en slik profvare må komma Kgl. Collegierne tilhanda med underrättelse huru den skal til Ändamålets vinnande nyttjas, och huru många grader det nu brukeliga Dubbelt-Öl, Dubbelt-Öls-Svagöl och Enkelt Öl efter densamma innehåller. Likaledes och då det blifvit föregifvet: At brunsvatten skal gifva en större Afkastning vid Bryggden än Sjövatten; hafva Kgl. Collegierne vänl. velat begära, at K. Vet. Acad. äfven härutinnan behagade lemna Kgl. Collegierne benägen uplysning om rätta Sammanhanget. - At häröfver med sina utlåtande inkomma nämde Kgl. Academien Dess Ledamöter Herrar Plantin, Gahn och Wilcke.
  

1793-12-18
• Nämns i 1 stycke: § 3,

  3:o Upl. Kongl. Maj:ts Bref och Approbation på Instruction för Professorn vid Bergianske Trägårds-Scholan. Brefvet innehåller: --- Uppå Eder underdåniga anhållan uti Skrifvelse af d. 23 sistl. October, hafve Wj til framtida underrättelse i nåder gillat och faststäldt den af Eder författade och därhos anmälde Instruction för Läraren och Föreståndaren eller Professoren vid den Bergianske TrägårdSkolan. Wi sände Eder altså härhos tilhanda Vår därå gifne Stadfästelse Resolution; och för öfrigt befalle Eder Gud alsmägtig s. nåd. Stockh. Slott. d. 19 Nov. 1793. Und. K. minderårighet; Carl. Kgl. Majts. nådiga resolution af d. 19 Nov. 1793; hvaruti sjelfva Instruction är införd, fölgde härjämte i vanl. Form.

1794-01-15
• Nämns i 1 stycke: § 6,

  6:to Anmältes, såsom remitteradt ifrån H. Kongl. Majt; som deröfver i Nåder vill hafva inhemtadt des Vetensk. Academies underdåniga utlåtande; Jacob. Henr. Röngrens Memorial, angående någon förbättring vid Sprutor til eldsläckning, hvarå han begär Privileg. Exclusivum; jämte flere erhindringar vid Eldsläckning och dithörande ämnen. Rem: til Hrr. von Geddas och Wilckes utlåtande.
  

1794-02-12
• Nämns i 2 stycken: § 6, § 11.

  6:to Kgl. Majts nådiga Remiss af Assessor von Akens til H. Kgl. Höghet Regenten underdånige Memorial, med bönfallan det täcktes H. Kongl. Höghet infordra Kgl. Vetensk. Acad. utlåtande: Om något med Chemiske Principer så instämmande och til Effecten jämngodt Eldsläckande Ämne/: som det på Laboratorie hagen brukade til Patr. Sälskapet upgifne, och nu härjämte, uti N:o 13 af Inrik. Tidn. 1794, bifogade:/ tilförene in eller utrikes blifvit upgifvit. --- Hvaröfver Kongl. Majt. vill, enligt Sökandens underdåniga anhållan, och uti det därvid nämnde afseende, nådeligen hafva infordrat Dess Vetenskaps Academies underdåniga utlåtande. Stockholms Slott d. 23 Jan. 1794.
  K. Academien nämde Hrr. Gahn, Geyer, Hjelm och Wilcke at häröfver med sine betänkanden inkomma.
  

  11:o Upl. Project til Bref om Böndagarne för nästa År, til Kgl. Majt. hvari föreslås; Lördag. d. 21 Mars, 25 Apr. 13 Jun. och 10 Octob. samt för finska Sochnarne, 21. Mars, 13 Jun. 4 Jul. 5 Decemb. hvilket gillades.
  Dl: Theél
  Joh. C. Wilcke.
  

1794-02-26
• Nämns i 4 stycken: § 8, § 9, § 13, § 14.

  8:o Upl. Herr Nicander sitt Memorial, hvaruti han, i anledning af Hr. Ljunbergs ritningar, framställer någre Reflexioner om nödvändigheten af något Intendentscontor eller Inspection öfver Vattubyggnader hvilka så ofta misslyckas utan tilräcklig erfarenhet: och hemställer om icke Kgl. Vet. Academ. ville antaga sig den Saken och hos Kongl. Maj:t inkomma med föreställningar härutinnan hvarom ock Herr Melanderhjelm lofvade upgifva närmare utkast, til Academiens granskning.

  9. Upl. Konungens bref til Academien hvaruti, i anledning af Hr. Grefven och General Amiralen Ehrensvärds anmälan om nödvändigheten af Flottornas förseende med Eldsläcknings ämnen; Kgl. Majt anbefaller att efter et noga skärsådande af alla skedde försöken tilsammans tagne afgifva ett moget utlåtande öfver detta ämne. m. m. dat d. 3. Febr. 1794.

  13. Upl. Hrr. Hjelm, Wilcke, Gahn och Geyers utlåtande om v Akens Memorial rörande hans upgifne Eldsl. ämne; och anmodades samma Herrar at samfällt upsätta et Svar til Kongl. Maj:t och Regenten, hvarvid ock Hr. Odhelius lofvade at med sina anmärkningar biträda.
  

  14. Upvisades af Hr. Medailleur Vikman Project och Modell til Protectorats Jetton öfver H. Kgl. Högh. Regenten; med anhållan at för arbetets mera tydlighet få öka storleken af denna penning i någon Mon: Academien förblef härvid vid Des förut redan fattade beslut om vanlig storlek för de större Jettoner; samt erhindrade at vid den sittande Qvinnobilden efter den därom gifne föreskrift, flere attributer som tilkänna gifva Academien, än blotta Mercurii stafven, måtte blifva exprimerade.
  

1794-03-05
• Nämns i 2 stycken: § 4, § 5.

  4:o Beträffande den til Contoret remitterade och af Ekman väckte Frågan om den nyss utgifne Calender med Franska tideräkningen, hade Herrar Deputerade funnit nyttigast: At Kgl. Academien sjelf til en början uti Dess Contors Almanach införer denne Tidräkning, hvarigenom andra tiltag förfalla af sig sjelf; dock at detta förut hos Konungen anmäles. - Härmed öfverensstämde ock nu såvida Kgl. Academien, at Franska tideräkningen; sedan det likväl blifvit förut hos Kgl. Majt i underdånighet anmält och tilkänna gifvet; kan i Almanackan införas; Men därjämte, til befästande af Kgl. Acad. exclusive privilegier på alla sorter Calendrer, och i afseende på den af Nordström tryckte nya Calendern måtte Skrifvelse afgå til Kgl. CancellieCollegium med föreställning och anhållan därom, at Academiens Privilegium i denna väg ej vidare måtte intrång lida.
  

  5:o Upvisades et bref från Hr. Andreas de l'Hamécet; Capitaneus in exercitu Regis Poloniae; hvari han anhåller om utlåtande om des bifogade tryckta tractat; Sistema de l'Hamecetianum; eller om Qvadratura Circuli; Skriften var ingifven til och hitsänd från Kgl. Majts Extr. Envoye i Warschau, Genera[l]Lieut. m.m. Toll til H. Ex. RiksCantzl. Gref. Fr. Sparre. Remitt. t. Hrr. Melanderhjelm.
  

1794-03-19
• Nämns i 2 stycken: § 6, § 9.

  6:o Upl. Underdånigt Svar til Kgl. Majt. på Remissen af Herr J. H. Röngrens Memorial och upgifter af diverse Eldsläckningen tilhörande Anstalter och Machiner. s. adpr.

  9. Upl. Tvenne Memorialer af Hrr. Melanderhjelm och Nicander, hvaruti föredrages Kgl. Acad. vissa Reflexioner om nyttan och nödvändigheten af et Intendents Contor, til rättande och förekommande af klåperier uti Hydrauliska Architecturen, med förslag at därom skrifva och hos Kongl. Majt anhålla. - Academien, tagandes mycken del uti grundligheten af desse Reflexioner och den Hydrauliska Architecturens förkofran, fann sig likväl för det närvarande icke befogad til någon omedelbar anmälan härom på Högre Ort: hvaremot, i den Händelse Hr. Ljeutn. Ljungberg til Kgl. Majt. upgifver des arbeten och desse til Academien i Nåder blifva remitterade; Academien med Nöje får anledning at såväl därom Hydraul. Architecturens befrämjande ytterligare förklara sina tankar.
  

1794-03-26
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Upl. Kongl. Maj:ts nådiga remiss af Hr. Ljeutn. Ljungbergs underdåniga Memorial hvari han anhåller om Kgl. Majts befallning til Vetensk. Academien at afgifva dess yttrande öfver hans til Academien inlemnade arbeten. Remitt. til Deputerade, som förut påsedt och känna desse arbeten Hrr. Melanderhjelm Wilcke och Nicander.
  

1794-04-16
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4:o Upl. Project til Academiens Svar på Kgl. Majts Remiss af Ljeutn. Ljungbergs Memorial, om Utlåtande öfver Des Ritningar och Planer uti hydrauliska Architecturen. som Bifölls.

1794-06-18
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Uplästes Kgl. Majts Bref af d. 8 Maj. til Svar på K. Academiens Utlåtande om Herr Röngrens til Academien remitterade Mechaniska Inventioner och förslag til Eldsläcknings anstalter m. m. hvarå Kongl. Majt. ej funnit skäl at bifalla des underdåniga ansökning om privilegium exclusivum; Men dock i anseende til des berömmeliga bemödande låtit förklara Röngren Dess Nådiga välbehag, och til et vedermäle deraf låtit tilställa honom en Medaille i Silfver; hvilket Academien til nådigt Svar tilkänna gifves.
  

1794-10-08
• Nämns i 1 stycke: onumr.,

  P. S. Af Medailleuren Wikman upvisades i dag Utkast och Modell i Vax öfver Bröstbilden til de Jetton Medailler, som komma at slås öfver Konungens protectorat och Assessor Strandberg; hvarvid gjordes anmärkningar, som efter Andra portraiter skola rättas.
  

1794-12-10
• Nämns i 1 stycke: § 6,

  6. Upl. och justerades ett af Praeses upsatt project til bref til Kgl. Maj. angående Arrende eller Entreprenads ingående af Bergielund och Verkets Skötsel, hvartil Academien finner sig hugad. m. m. Bifölls til Exped.
  

1795-01-28
• Nämns i 2 stycken: § 6, § 7.

  6:o Upl. Konungens bref och nådiga Resolution på Academiens ansökning om frihet at få antaga en Arrendator vid Bergielund: hvartil lemnas nådigt bifall, med de dervid anförde Vilkor(: neml. Testamentets fullkomliga upfyllande:) Dat. d. 18 Dec. 1794. och remitt. vidare til Contoret, som til den ändan nästk. lördag d. 31. skulle sammanträda at vidare öfverlägga.
  

  7:o Upl. Project af Bref til Kgl. Majt. rörande Böndagarne uti 1796 års Almanach, som föreslås på Lördagarne d. 5 Mars, 3 Apr. 4 Junii och 8 Oct. samt för de Finska Sochnarne. Söndagarne d. 5 Mars, 4 Junii, 16 Julii, och 3 December.

1795-03-11
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Upl. Konungens bref af d. 12 Febr. angående Böndagarne för Nästa År, som utsättas på Lördagarne d. 5 Mart. 23 Apr. 4 Jun. och 8 Oct. samt för de finska Sochnarne d. 5 Mars 4. Jun. 16 Jul. och 3 December.
  

1795-08-05
• Nämns i 1 stycke: onumr.,

  Deputerade lägga HåfCalendren til grund, den blir således icke ändrad, och behöfver således därom ingen anmälan ske hos Kongl. Majestät. Och när alla öfrige underrättelser, som nu äro dels sins emellan olika och på flere ställen ofulkomlige, dels finnas strödde i de 2 andra Calendrer, blifva därmed sammanbundne, så bespares icke allenast mer än 2 Ark dubla underrättelser, både för köparen i priset, och för Boktryckaren i det svårfådda Papperet och arbetslönen, utan ock denne förbättrade Calender blifver ovedersägeligen mera värdig K. Academiens påstämplade Authorisation, än de nu för tiden och hittils på några år utfärdade särskilde Calendrer.

1795-11-11
• Nämns i 1 stycke: § 11,

  11. Sluteligen gaf Hr. Praeses K. Academien tilkänna det han, jämte Secreterarne och någre af Acad. Ledamöter, enligt kungörelsen om Kongl. Majts höga förlofning, och Academiens nämnande uti det tryckte Ceremoniellet, förlidne 2:dra November, infunnit sig på Kongl. Slottet til underdånigste Gratulations afläggande, samt å K. Academ. vägnar betygat Dess öma deltagande uti de allmänna frögdebetygelser; hvarvid ock alt uti den för detta brukeliga ordning tilgått.
  

1796-01-13
• Nämns i 1 stycke: onumr.,

  Den Missnögde äger, til följe af Kongl. förordningen den 10 Januarii 1759, inom Fyra Månader efter den dag, han häraf del erhållit, hvarje Månad til Trettio Dagar räknad, klockan före Tolf på dagen, deröfver til Kongl. Majt. ingifva sine underdåniga besvär, hvarvid honom tillika åligger ej allenast ställa borgen för kostnad och skada, samt Löftesskriften derom bilägga, undertecknad af Tvänne vederhäftige Män, som borga en för bägge och bägge för en, utan ock bifoga behörigen styrkt bevis, vid hvad tid han af detta utslag del undfått. År och Dag förr skrefne.
  

1796-01-20
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4:o Justerades brefvet til Kgl. Majt: om Böndagarne för nästa År; hvartil föreslogos d. 4 Martii, 6 Maji, 17 Junii och 7 October; samt för de 9 finska Socknarna d. 4. Mars, 17 Jun. 15 Julii och 2 December. Alla dessa dagar voro tillika uti det medföljande färdiga Manuscript til nästa Års Almanachor, utmärkte.
  

1796-03-09
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Anmältes, at H:r Melanderhjelms Astronomie är i det närmaste färdig, och beslöts at Exemplar deraf skola présenteras för Kongl. Majt. och Hertigen Regenten.

1796-04-13
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4:o) Uppvistes Aftryck, jämte sjelfve stämplarne till de Jettoner, Som komma att Slås till en ständig ihogkomst af det Höga Beskydd, som Hans Maj:t Konungen och Hans Kongl. Höghet Regenten täckts lemna Academien. Sedan stämplarne äro härdade, och myntningen kommer att ske af dessa Jettoner, skall ett Exemplar af dem hvardera präglas i guld för att i underdånighet tillställas Konungen och Regenten hvar Sitt.
  

1796-06-08
• Nämns i 5 stycken: onumr., onumr., onumr., § 2, § 4.

  Jag har länge, men i synnerhet allt sedan mitt tillträde till Directionen för K. Fortification, med bekymmer ärfarit den skada, som genom saknaden af dessa föreläsningar tillfogas Konungens och Rikets Militära och Civila Byggnader; länge med oro insett möjligheten att åter sätta dem i gång, då statsverkets knappa tillgångar ej gifva utväg till Jnstrumenters inköpande och underhållande, samt årlig lön för den Lärare, som föreläsningarne hålla bör. Det är således nu först, då Thamiska professionen vid Kongl. Academien är ledig, Som jag i Herr Praesidis Samt K. Academiens kända nit för allmänt väl, tycker mig finna en glad utsigt till ändamålets vinnande. K. Academien äger redan en Lön för Thamiska Professionen att disponera, och tillräckliga Jnstrumenter för Experimenterne; Professors Sysslan vid Fortificationen har den öfverensstämmelse med Thamiska Professionen, att Naturkunnigheten är bägges föremål, ehuru den senare allenast med experimenter gifver anvisning till calculen, och den förra med åberopande af experimenterne ingår i Calculen, äfven efter den högre Gemetrien, och deraf flytande Slutsatser och verkningar i naturen. Desse Professioner skulle Således lätteligen af en och Samma person kunna bestridas. I afseende på allt detta, vågar jag alltså till Herr Praesidis samt K. Academiens gunstiga pröfning och godtfinnande härmed i ödmjukhet hemställa, om icke Professorn vid K. Fortification Herr Adolf Sjöberg, om hvars insigter och skicklighet jag nu i flera år haft bästa tillfälle att göra mig fullkomligen förvissad, af Hr. Praeses och K. Academien kunde blifva gunstigt antagen till Thamiske Professionens bestridande genom Publika föreläsningar i Experimental Physiken, antingen å Fortifications statens eller K. Academiens lärosal, emot den lön och förmon, som K. Academien tillförene bestått framl. Secreteraren Wargentins medhjälpare, då varande Lectoren Wilcke, i hvilken händelse jag vågar blifva Hr Praeses samt K. Academien ansvarig, att Thamiska Föreläsningarne under mitt inseende och controllerande genom täta förhör, skola oafbrutit drifvas med den nit och styrka, som Säkrast kan befordra Testatoris afsigt, Ungdomens angelägna undervisning till Rikets försvar och Fäderneslandets deraf förväntade ofelbara nytta. framhärdar
  N. Mannerskants
  

    3:o) Upl. ett af d. 10 Maji Sistl. ifrån Kongl. Canzli-Collegium ankommet Bref, hvaruti gafs tillkänna, det 
  "Kongl. Maj:t, till förekommande af obehörig stegring å de Små Almanackorna, med anledning af hvad redan i berörde ärende åren 1749 och 1752 blifvit förordnadt, faststäldt ytterligare ett vite för den, som vid Almanackors försäljning tager eller fordrar mera än det å Almanackan åsatte pris, nämligen en skilling i Bancomynt, eller jämförelsevis i Riksgälldssedlar, hvilket vite, lämpadt efter senaste Mynt-evalvationen, blifvit till Trettio Tre (33) Riksdaler 16 Skill. utsatt. Hvarjämte Kongl. Maj:t anbefallt Canzli Collegium derom låta utfärda en allmän kungörelse, hvarom Collegium redan ingått i författning och tillika förordnat, att å Sjelfva Almanackan berörde Nådiga stadgande måtte till Almänhetens framgena efterrättelse varda meddelt, om verkställigheten hvaraf Kongl. Academien hade att draga behörig försorg" :

    3:o) Upl. ett af d. 10 Maji Sistl. ifrån Kongl. Canzli-Collegium ankommet Bref, hvaruti gafs tillkänna, det 
  "Kongl. Maj:t, till förekommande af obehörig stegring å de Små Almanackorna, med anledning af hvad redan i berörde ärende åren 1749 och 1752 blifvit förordnadt, faststäldt ytterligare ett vite för den, som vid Almanackors försäljning tager eller fordrar mera än det å Almanackan åsatte pris, nämligen en skilling i Bancomynt, eller jämförelsevis i Riksgälldssedlar, hvilket vite, lämpadt efter senaste Mynt-evalvationen, blifvit till Trettio Tre (33) Riksdaler 16 Skill. utsatt. Hvarjämte Kongl. Maj:t anbefallt Canzli Collegium derom låta utfärda en allmän kungörelse, hvarom Collegium redan ingått i författning och tillika förordnat, att å Sjelfva Almanackan berörde Nådiga stadgande måtte till Almänhetens framgena efterrättelse varda meddelt, om verkställigheten hvaraf Kongl. Academien hade att draga behörig försorg" :

  2:o) Uplästes ett af d. 21 April Sistl. ifrån Konungen ankommet nådigt Bref, hvaruti Academien updrogs att genom Professoren vid Bergianske Trägårds-skolen Doctor Swartz låta utarbeta en Kort och tydlig Afhandling, som bland Almogen kan utbreda en nogare kännedom af ordningen, tiden och Sättet till Ekars fortplantande. Detta Bref, beslöt Academien, skulle Professoren Swartz meddelas, med begäran att han med det första icke allenast ville fullgöra dess innehåll, utan äfven författa den omnämnde afhandlingen Så korrt, att den, om så godt funnes, i de Små Almanackorna framdeles kunde införas.

  4:o) Anmältes, det Konungen och Regenten d. 3 Sistl. med Särdeles Nådigt välbehag emottagit de Medailler, som Academien i afseende på Protectoratet öfver Dem låtit Slå i guld, och hvilka, enligt den öfverenskommelse Som d. 1 Junii efter Parentationen öfver Baron Clas Alströmer, blef tagen, öfverlemnades af Deputerade Ledamöterne Herrar Ferrner, Schultzenheim, Hermelin, Odhelius, Nicander, Sparrman, Swartz, och Schulten, anförde af Herr Rosenstein, såsom den närmaste i staden varande Pro-Praeses under Praesidis frånvaro.
  

1796-07-13
• Nämns i 2 stycken: onumr., § 7.

  Det tredje till Öfver-Post-Directören † angående Academiens Post-frihet, till lydelsen Sålunda:
  Jfrån flere K. Vet. Academiens Correspondenter hafva klagomål till Academien inkommit, det en del Postmästare i orterne vägra dem att till Academien fritt med Posten få öfversända Bref, Handlingar och skrifter, ehuru de dertill hafva rättighet, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref till Kongl. Canzli-Collegium angående Post-frihet för Academien af d. 2 April 1745, hvilket härhos i afskrift är bifogadt, och hvilket Academien tid efter annan uti Jnrikes Tidningen och sist härom dagen, såsom medföljande Blad utviser, låtit införa, men allt utan verkan.
  

  7:o) Upplästes 3:ne uppsatte Bref:
  Det första ett Svar till Konungen uppå Dess Nådige skrifvelse till Academien af d. 21 Sistl. April, Så lydande som följer:
  Uti Nådig skrifvelse af d. 21 Sistl. April, har Eder K. Maj:t anbefallt Vet. Academien, att genom Professoren vid Bergianske Trägårds skolen Doctor Swartz låta författa en tydelig Afhandling, som bland Almogen kan utbreda en nogare kännedom af ordningen, tiden och sättet till Ekars Planterande. Detta Nådiga Bref har Vet. Academien communicerat med bemälte Professor och han inkommit med den Beskrifning om Ekars Plantering och skötsel, som härjämte i underdånighet bifogas, och hvilken Academien funnit vara öfverensstämmande, med hvad den Säkraste ärfarenheten intygar, och för öfrigt så inrättad, att den kan införas i de Små Almanackorna, ifall Eder Kongl. Maj:t i Nåder skulle finna en sådan kungörelse deraf lämplig.

1796-11-23
• Nämns i 1 stycke: onumr.,

   4:o Uplästes Kongl. May:ts Nådiga skrifvelse til Dess Vetenskapsacademie af innehåll, at Prof. Svartz afhandling om Ekars plantering skal för i 1798 års små Almanackor införas.

1797-02-01
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o) Uppl. ett af Secreteraren Nicander uppsatt project af Bref till Konungen angående Böndagarne för nästa år 1798, uti hvilket de föreslogos att firas uppå Lördagarne d. 17 Mart. 5 Maji, 9 Junii och 13 Octob. samt för de Nio Finska Socknarne, som i Nåder hafva fått särskilde Bön,dags-Terminer, Lördagarne d. 17 Mart. 9 Junii, 28 Julii och 1 December, hvilket alltsammans af K. Academien godkändes.
  

1797-02-15
• Nämns i 7 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., § 3.

  Eder May:ts Vetenskaps Academie vågar i underdånighet hoppas det Eder May med nådigste välbehag anser den möda flit och åtgjärd som denna Academie ifrån dess första inrättning, snart för sextyo år sedan, oafbrutet har användt til nyttiga vetenskapers förkofran i åtskilliga grenar och til gagneliga uptäckters meddelande på mångfaldigt sätt i det som kunnat tjena til förbättring i den allmänna och enskilta hushåldningen. At bestrida de flera utgifter, hvartil denna Academie varit och är föranlåten til befrämjandet af dessa nyttiga ändamål, och igenom hvilka denna nyttiga inrättning måtte kunna ega bestånd, hafver Eder Mayt. i nåder anslagit den samma rättighet at författa och utgifva calendrer eller de så kallade almanackor och njuta den vinst tilgoda som deraf kunde upkomma. Genom åtskilliga förändringar hvilka sig tildragit i beräkningssättet af de i Riket varande myntsorter, har äfven händt at priserne til hvilka dessa almanackor kunnat försäljas, med en skälig vinning för Academien, äfven hafva undergådt förändringar. Genom Eder May:ts Cancellie Collegii kungörelse af den 10 Maj 1796 böra de små almanackorne försäljas häftade och skurne til en skilling stycket i speciemynt, men likväl så at säljaren, då de betalas med Riksgäldsmynt, har rättighet at i anseende til agio som är uppå detta mynt, erhålla i proportion deraf så mycket mera. Då den större allmänheten i Riket är afnämare af dessa små almanackor, hvaraf den egentliga vinsten upkommer, och Riksgäldsmynt nu är så godt som det enda, hvarmed all handel i Riket bestrides, händer deraf at den ringare hopen, som icke hafver redigt begrep om detta agio tror sig vara af säljarena förolämpad, och beskyller dem för et olofligt ocker, då de vilja i anseende til detta agi hafva något mera än en skilling stycket, när almanakshandel sker i Riksgäldsmynt, hvarigenom händer dels at köpare bortgå utan at handla, då tilgång för dem icke är uppå speciemynt, dels och at för säljarena en betydlig del af tid åtgår at uplysa hvar och en köpare om orsaken til skilnaden i priset, då handeln sker i Riksgäldsmynt, och at för honom göra uträkning på denna skilnad, i anseende til hvilket alt bokbindare i Riket, som äro afnämare til de små almanackorne sedt sig föranlåtne, dels at göra nu mycket mindre requisitioner deraf än förut, dels ock at afsäga sig denna handel. Härtil kommer äfven at boktryckarekostnaderne, och deribland i synnerhet papperet, nu och inom en kort tid stigit til en aldeles oväntad höjd. I följd af alt detta har Eder Mayts Vetenskaps Academiefull anledning at befara et särdeles lidande och minskning i de inkomster, som til dess uprätthållande likväl fordras; i anseende til hvilket alt den samma vågar i djup underdånighet underställa Eder May:ts allernådigste ompröfvande, om icke Eder May:t täcktes i nåder tillåta och stadfästa, at de små almanackorne hädanefter måtte betalas med en skilling fyra runstycken för stycket i Riksgäldsmynt, hvarigenom tre almanackor erhållas för fyra skillingar i samma mynt, och denna handel således med mycken vighet ske kan genom de smärre Riksgäldssedlarne, utan at något skiljemynt dertil skulle behöfvas. Då Eder Mayt. i nåder täckes stadfästa detta nu i underdånighet föreslagne pris uppå de små almanackorne, vågar också Eder May:t:s Vetenskaps Academie hoppas at de i underdånighet anmälta hinder vid almanacksförsäljningen åter ige skola uphöra, och Academien derigenom kunna bibehållas vid den inkomst deraf, som til framdeles bestånd är erforderlig.

  Eder May:ts Vetenskaps Academie vågar i underdånighet hoppas det Eder May med nådigste välbehag anser den möda flit och åtgjärd som denna Academie ifrån dess första inrättning, snart för sextyo år sedan, oafbrutet har användt til nyttiga vetenskapers förkofran i åtskilliga grenar och til gagneliga uptäckters meddelande på mångfaldigt sätt i det som kunnat tjena til förbättring i den allmänna och enskilta hushåldningen. At bestrida de flera utgifter, hvartil denna Academie varit och är föranlåten til befrämjandet af dessa nyttiga ändamål, och igenom hvilka denna nyttiga inrättning måtte kunna ega bestånd, hafver Eder Mayt. i nåder anslagit den samma rättighet at författa och utgifva calendrer eller de så kallade almanackor och njuta den vinst tilgoda som deraf kunde upkomma. Genom åtskilliga förändringar hvilka sig tildragit i beräkningssättet af de i Riket varande myntsorter, har äfven händt at priserne til hvilka dessa almanackor kunnat försäljas, med en skälig vinning för Academien, äfven hafva undergådt förändringar. Genom Eder May:ts Cancellie Collegii kungörelse af den 10 Maj 1796 böra de små almanackorne försäljas häftade och skurne til en skilling stycket i speciemynt, men likväl så at säljaren, då de betalas med Riksgäldsmynt, har rättighet at i anseende til agio som är uppå detta mynt, erhålla i proportion deraf så mycket mera. Då den större allmänheten i Riket är afnämare af dessa små almanackor, hvaraf den egentliga vinsten upkommer, och Riksgäldsmynt nu är så godt som det enda, hvarmed all handel i Riket bestrides, händer deraf at den ringare hopen, som icke hafver redigt begrep om detta agio tror sig vara af säljarena förolämpad, och beskyller dem för et olofligt ocker, då de vilja i anseende til detta agi hafva något mera än en skilling stycket, när almanakshandel sker i Riksgäldsmynt, hvarigenom händer dels at köpare bortgå utan at handla, då tilgång för dem icke är uppå speciemynt, dels och at för säljarena en betydlig del af tid åtgår at uplysa hvar och en köpare om orsaken til skilnaden i priset, då handeln sker i Riksgäldsmynt, och at för honom göra uträkning på denna skilnad, i anseende til hvilket alt bokbindare i Riket, som äro afnämare til de små almanackorne sedt sig föranlåtne, dels at göra nu mycket mindre requisitioner deraf än förut, dels ock at afsäga sig denna handel. Härtil kommer äfven at boktryckarekostnaderne, och deribland i synnerhet papperet, nu och inom en kort tid stigit til en aldeles oväntad höjd. I följd af alt detta har Eder Mayts Vetenskaps Academiefull anledning at befara et särdeles lidande och minskning i de inkomster, som til dess uprätthållande likväl fordras; i anseende til hvilket alt den samma vågar i djup underdånighet underställa Eder May:ts allernådigste ompröfvande, om icke Eder May:t täcktes i nåder tillåta och stadfästa, at de små almanackorne hädanefter måtte betalas med en skilling fyra runstycken för stycket i Riksgäldsmynt, hvarigenom tre almanackor erhållas för fyra skillingar i samma mynt, och denna handel således med mycken vighet ske kan genom de smärre Riksgäldssedlarne, utan at något skiljemynt dertil skulle behöfvas. Då Eder Mayt. i nåder täckes stadfästa detta nu i underdånighet föreslagne pris uppå de små almanackorne, vågar också Eder May:t:s Vetenskaps Academie hoppas at de i underdånighet anmälta hinder vid almanacksförsäljningen åter ige skola uphöra, och Academien derigenom kunna bibehållas vid den inkomst deraf, som til framdeles bestånd är erforderlig.

  Eder May:ts Vetenskaps Academie vågar i underdånighet hoppas det Eder May med nådigste välbehag anser den möda flit och åtgjärd som denna Academie ifrån dess första inrättning, snart för sextyo år sedan, oafbrutet har användt til nyttiga vetenskapers förkofran i åtskilliga grenar och til gagneliga uptäckters meddelande på mångfaldigt sätt i det som kunnat tjena til förbättring i den allmänna och enskilta hushåldningen. At bestrida de flera utgifter, hvartil denna Academie varit och är föranlåten til befrämjandet af dessa nyttiga ändamål, och igenom hvilka denna nyttiga inrättning måtte kunna ega bestånd, hafver Eder Mayt. i nåder anslagit den samma rättighet at författa och utgifva calendrer eller de så kallade almanackor och njuta den vinst tilgoda som deraf kunde upkomma. Genom åtskilliga förändringar hvilka sig tildragit i beräkningssättet af de i Riket varande myntsorter, har äfven händt at priserne til hvilka dessa almanackor kunnat försäljas, med en skälig vinning för Academien, äfven hafva undergådt förändringar. Genom Eder May:ts Cancellie Collegii kungörelse af den 10 Maj 1796 böra de små almanackorne försäljas häftade och skurne til en skilling stycket i speciemynt, men likväl så at säljaren, då de betalas med Riksgäldsmynt, har rättighet at i anseende til agio som är uppå detta mynt, erhålla i proportion deraf så mycket mera. Då den större allmänheten i Riket är afnämare af dessa små almanackor, hvaraf den egentliga vinsten upkommer, och Riksgäldsmynt nu är så godt som det enda, hvarmed all handel i Riket bestrides, händer deraf at den ringare hopen, som icke hafver redigt begrep om detta agio tror sig vara af säljarena förolämpad, och beskyller dem för et olofligt ocker, då de vilja i anseende til detta agi hafva något mera än en skilling stycket, när almanakshandel sker i Riksgäldsmynt, hvarigenom händer dels at köpare bortgå utan at handla, då tilgång för dem icke är uppå speciemynt, dels och at för säljarena en betydlig del af tid åtgår at uplysa hvar och en köpare om orsaken til skilnaden i priset, då handeln sker i Riksgäldsmynt, och at för honom göra uträkning på denna skilnad, i anseende til hvilket alt bokbindare i Riket, som äro afnämare til de små almanackorne sedt sig föranlåtne, dels at göra nu mycket mindre requisitioner deraf än förut, dels ock at afsäga sig denna handel. Härtil kommer äfven at boktryckarekostnaderne, och deribland i synnerhet papperet, nu och inom en kort tid stigit til en aldeles oväntad höjd. I följd af alt detta har Eder Mayts Vetenskaps Academiefull anledning at befara et särdeles lidande och minskning i de inkomster, som til dess uprätthållande likväl fordras; i anseende til hvilket alt den samma vågar i djup underdånighet underställa Eder May:ts allernådigste ompröfvande, om icke Eder May:t täcktes i nåder tillåta och stadfästa, at de små almanackorne hädanefter måtte betalas med en skilling fyra runstycken för stycket i Riksgäldsmynt, hvarigenom tre almanackor erhållas för fyra skillingar i samma mynt, och denna handel således med mycken vighet ske kan genom de smärre Riksgäldssedlarne, utan at något skiljemynt dertil skulle behöfvas. Då Eder Mayt. i nåder täckes stadfästa detta nu i underdånighet föreslagne pris uppå de små almanackorne, vågar också Eder May:t:s Vetenskaps Academie hoppas at de i underdånighet anmälta hinder vid almanacksförsäljningen åter ige skola uphöra, och Academien derigenom kunna bibehållas vid den inkomst deraf, som til framdeles bestånd är erforderlig.

  Eder May:ts Vetenskaps Academie vågar i underdånighet hoppas det Eder May med nådigste välbehag anser den möda flit och åtgjärd som denna Academie ifrån dess första inrättning, snart för sextyo år sedan, oafbrutet har användt til nyttiga vetenskapers förkofran i åtskilliga grenar och til gagneliga uptäckters meddelande på mångfaldigt sätt i det som kunnat tjena til förbättring i den allmänna och enskilta hushåldningen. At bestrida de flera utgifter, hvartil denna Academie varit och är föranlåten til befrämjandet af dessa nyttiga ändamål, och igenom hvilka denna nyttiga inrättning måtte kunna ega bestånd, hafver Eder Mayt. i nåder anslagit den samma rättighet at författa och utgifva calendrer eller de så kallade almanackor och njuta den vinst tilgoda som deraf kunde upkomma. Genom åtskilliga förändringar hvilka sig tildragit i beräkningssättet af de i Riket varande myntsorter, har äfven händt at priserne til hvilka dessa almanackor kunnat försäljas, med en skälig vinning för Academien, äfven hafva undergådt förändringar. Genom Eder May:ts Cancellie Collegii kungörelse af den 10 Maj 1796 böra de små almanackorne försäljas häftade och skurne til en skilling stycket i speciemynt, men likväl så at säljaren, då de betalas med Riksgäldsmynt, har rättighet at i anseende til agio som är uppå detta mynt, erhålla i proportion deraf så mycket mera. Då den större allmänheten i Riket är afnämare af dessa små almanackor, hvaraf den egentliga vinsten upkommer, och Riksgäldsmynt nu är så godt som det enda, hvarmed all handel i Riket bestrides, händer deraf at den ringare hopen, som icke hafver redigt begrep om detta agio tror sig vara af säljarena förolämpad, och beskyller dem för et olofligt ocker, då de vilja i anseende til detta agi hafva något mera än en skilling stycket, när almanakshandel sker i Riksgäldsmynt, hvarigenom händer dels at köpare bortgå utan at handla, då tilgång för dem icke är uppå speciemynt, dels och at för säljarena en betydlig del af tid åtgår at uplysa hvar och en köpare om orsaken til skilnaden i priset, då handeln sker i Riksgäldsmynt, och at för honom göra uträkning på denna skilnad, i anseende til hvilket alt bokbindare i Riket, som äro afnämare til de små almanackorne sedt sig föranlåtne, dels at göra nu mycket mindre requisitioner deraf än förut, dels ock at afsäga sig denna handel. Härtil kommer äfven at boktryckarekostnaderne, och deribland i synnerhet papperet, nu och inom en kort tid stigit til en aldeles oväntad höjd. I följd af alt detta har Eder Mayts Vetenskaps Academiefull anledning at befara et särdeles lidande och minskning i de inkomster, som til dess uprätthållande likväl fordras; i anseende til hvilket alt den samma vågar i djup underdånighet underställa Eder May:ts allernådigste ompröfvande, om icke Eder May:t täcktes i nåder tillåta och stadfästa, at de små almanackorne hädanefter måtte betalas med en skilling fyra runstycken för stycket i Riksgäldsmynt, hvarigenom tre almanackor erhållas för fyra skillingar i samma mynt, och denna handel således med mycken vighet ske kan genom de smärre Riksgäldssedlarne, utan at något skiljemynt dertil skulle behöfvas. Då Eder Mayt. i nåder täckes stadfästa detta nu i underdånighet föreslagne pris uppå de små almanackorne, vågar också Eder May:t:s Vetenskaps Academie hoppas at de i underdånighet anmälta hinder vid almanacksförsäljningen åter ige skola uphöra, och Academien derigenom kunna bibehållas vid den inkomst deraf, som til framdeles bestånd är erforderlig.

  Eder May:ts Vetenskaps Academie vågar i underdånighet hoppas det Eder May med nådigste välbehag anser den möda flit och åtgjärd som denna Academie ifrån dess första inrättning, snart för sextyo år sedan, oafbrutet har användt til nyttiga vetenskapers förkofran i åtskilliga grenar och til gagneliga uptäckters meddelande på mångfaldigt sätt i det som kunnat tjena til förbättring i den allmänna och enskilta hushåldningen. At bestrida de flera utgifter, hvartil denna Academie varit och är föranlåten til befrämjandet af dessa nyttiga ändamål, och igenom hvilka denna nyttiga inrättning måtte kunna ega bestånd, hafver Eder Mayt. i nåder anslagit den samma rättighet at författa och utgifva calendrer eller de så kallade almanackor och njuta den vinst tilgoda som deraf kunde upkomma. Genom åtskilliga förändringar hvilka sig tildragit i beräkningssättet af de i Riket varande myntsorter, har äfven händt at priserne til hvilka dessa almanackor kunnat försäljas, med en skälig vinning för Academien, äfven hafva undergådt förändringar. Genom Eder May:ts Cancellie Collegii kungörelse af den 10 Maj 1796 böra de små almanackorne försäljas häftade och skurne til en skilling stycket i speciemynt, men likväl så at säljaren, då de betalas med Riksgäldsmynt, har rättighet at i anseende til agio som är uppå detta mynt, erhålla i proportion deraf så mycket mera. Då den större allmänheten i Riket är afnämare af dessa små almanackor, hvaraf den egentliga vinsten upkommer, och Riksgäldsmynt nu är så godt som det enda, hvarmed all handel i Riket bestrides, händer deraf at den ringare hopen, som icke hafver redigt begrep om detta agio tror sig vara af säljarena förolämpad, och beskyller dem för et olofligt ocker, då de vilja i anseende til detta agi hafva något mera än en skilling stycket, när almanakshandel sker i Riksgäldsmynt, hvarigenom händer dels at köpare bortgå utan at handla, då tilgång för dem icke är uppå speciemynt, dels och at för säljarena en betydlig del af tid åtgår at uplysa hvar och en köpare om orsaken til skilnaden i priset, då handeln sker i Riksgäldsmynt, och at för honom göra uträkning på denna skilnad, i anseende til hvilket alt bokbindare i Riket, som äro afnämare til de små almanackorne sedt sig föranlåtne, dels at göra nu mycket mindre requisitioner deraf än förut, dels ock at afsäga sig denna handel. Härtil kommer äfven at boktryckarekostnaderne, och deribland i synnerhet papperet, nu och inom en kort tid stigit til en aldeles oväntad höjd. I följd af alt detta har Eder Mayts Vetenskaps Academiefull anledning at befara et särdeles lidande och minskning i de inkomster, som til dess uprätthållande likväl fordras; i anseende til hvilket alt den samma vågar i djup underdånighet underställa Eder May:ts allernådigste ompröfvande, om icke Eder May:t täcktes i nåder tillåta och stadfästa, at de små almanackorne hädanefter måtte betalas med en skilling fyra runstycken för stycket i Riksgäldsmynt, hvarigenom tre almanackor erhållas för fyra skillingar i samma mynt, och denna handel således med mycken vighet ske kan genom de smärre Riksgäldssedlarne, utan at något skiljemynt dertil skulle behöfvas. Då Eder Mayt. i nåder täckes stadfästa detta nu i underdånighet föreslagne pris uppå de små almanackorne, vågar också Eder May:t:s Vetenskaps Academie hoppas at de i underdånighet anmälta hinder vid almanacksförsäljningen åter ige skola uphöra, och Academien derigenom kunna bibehållas vid den inkomst deraf, som til framdeles bestånd är erforderlig.

  Eder May:ts Vetenskaps Academie vågar i underdånighet hoppas det Eder May med nådigste välbehag anser den möda flit och åtgjärd som denna Academie ifrån dess första inrättning, snart för sextyo år sedan, oafbrutet har användt til nyttiga vetenskapers förkofran i åtskilliga grenar och til gagneliga uptäckters meddelande på mångfaldigt sätt i det som kunnat tjena til förbättring i den allmänna och enskilta hushåldningen. At bestrida de flera utgifter, hvartil denna Academie varit och är föranlåten til befrämjandet af dessa nyttiga ändamål, och igenom hvilka denna nyttiga inrättning måtte kunna ega bestånd, hafver Eder Mayt. i nåder anslagit den samma rättighet at författa och utgifva calendrer eller de så kallade almanackor och njuta den vinst tilgoda som deraf kunde upkomma. Genom åtskilliga förändringar hvilka sig tildragit i beräkningssättet af de i Riket varande myntsorter, har äfven händt at priserne til hvilka dessa almanackor kunnat försäljas, med en skälig vinning för Academien, äfven hafva undergådt förändringar. Genom Eder May:ts Cancellie Collegii kungörelse af den 10 Maj 1796 böra de små almanackorne försäljas häftade och skurne til en skilling stycket i speciemynt, men likväl så at säljaren, då de betalas med Riksgäldsmynt, har rättighet at i anseende til agio som är uppå detta mynt, erhålla i proportion deraf så mycket mera. Då den större allmänheten i Riket är afnämare af dessa små almanackor, hvaraf den egentliga vinsten upkommer, och Riksgäldsmynt nu är så godt som det enda, hvarmed all handel i Riket bestrides, händer deraf at den ringare hopen, som icke hafver redigt begrep om detta agio tror sig vara af säljarena förolämpad, och beskyller dem för et olofligt ocker, då de vilja i anseende til detta agi hafva något mera än en skilling stycket, när almanakshandel sker i Riksgäldsmynt, hvarigenom händer dels at köpare bortgå utan at handla, då tilgång för dem icke är uppå speciemynt, dels och at för säljarena en betydlig del af tid åtgår at uplysa hvar och en köpare om orsaken til skilnaden i priset, då handeln sker i Riksgäldsmynt, och at för honom göra uträkning på denna skilnad, i anseende til hvilket alt bokbindare i Riket, som äro afnämare til de små almanackorne sedt sig föranlåtne, dels at göra nu mycket mindre requisitioner deraf än förut, dels ock at afsäga sig denna handel. Härtil kommer äfven at boktryckarekostnaderne, och deribland i synnerhet papperet, nu och inom en kort tid stigit til en aldeles oväntad höjd. I följd af alt detta har Eder Mayts Vetenskaps Academiefull anledning at befara et särdeles lidande och minskning i de inkomster, som til dess uprätthållande likväl fordras; i anseende til hvilket alt den samma vågar i djup underdånighet underställa Eder May:ts allernådigste ompröfvande, om icke Eder May:t täcktes i nåder tillåta och stadfästa, at de små almanackorne hädanefter måtte betalas med en skilling fyra runstycken för stycket i Riksgäldsmynt, hvarigenom tre almanackor erhållas för fyra skillingar i samma mynt, och denna handel således med mycken vighet ske kan genom de smärre Riksgäldssedlarne, utan at något skiljemynt dertil skulle behöfvas. Då Eder Mayt. i nåder täckes stadfästa detta nu i underdånighet föreslagne pris uppå de små almanackorne, vågar också Eder May:t:s Vetenskaps Academie hoppas at de i underdånighet anmälta hinder vid almanacksförsäljningen åter ige skola uphöra, och Academien derigenom kunna bibehållas vid den inkomst deraf, som til framdeles bestånd är erforderlig.

  3:o Uplästes et af Boktryckaren Lindh til Kongl. Vetenskapsacademien ingifvit Memorial, hvari han med flera skäl söker å daga lägga den förlägenhet han iråkat i anseende til försäljningen af de små almanackorne, och anhåller, således i ödmjukhet det ville hos Hans May Kongl. Vetenskapsacademien genom Jnlaga i djup underdånighet anhålla, det täcktes Hans May i nåder fastställa priset uppå dessa smärre almanackor til en skilling fyra runstycken stycket då de betalas med Riksgäldsmynt. Kongl. Vetenskaps Academien tog detta mål i öfvervägande och fann de af Lindh anförda skäl och omständigheter vara väl grundade i följd hvaraf beslöts, at Academien skulle i underdånighet anmäla detta mål hos Hans May och uppå de skäl som äro upgifne underställa Hans May:ts allernådigste omprofvande om icke priset uppå dessa almanackor kunde utsättas til en skilling 4 runstycken för stycket uti Riksgäldsmynt. Det project som Secreteraren Melanderhielm upsatt til denna underdåniga inlaga hos Hans May:t af Kongl. Vetenskaps Academien blef sedermera af bemälte Secreterare upläst och bifallit sådant som följer.

1797-06-14
• Nämns i 1 stycke: § 5,

  5:o Anmodades Herr Landshöfdingen och Riddaren von Rosenstein at i underdånighet hos Kongl. May anmäla de ändringar uti de hitintil brukliga calendrer, hvilka Kongl. Vetenskaps Academien funnit skäl at vidtaga, för at derom erhålla Kongl. May:ts nådiga utlåtande.
  

1797-07-05
• Nämns i 2 stycken: § 2, § 4.

  2:o Uplästes en af Moderatorn vid Tyska Scolan här i staden Joh. Fredr. Wachsmouth, til Kongl. May:t ingifven underdånig ansökning, hvilken til Kongl. VetenskapsAcademien blifvit i nåder remitterad, om erhållandet af något premium för dess förmenta uptäckt af de utaf sig til plantering i vårt land införskrifna och försökta syriska silkesplantor, såsom ock i anseende til den åkerbruksmachine han tror sig hafva upfunnit, at dermed på et lätt och korrt tid fordrande sätt plantera säd i stället för det vanliga som nui vårt land brukas. Denna skrift täcktes Academien communicera med Professoren och Riddaren Thunberg samt Professoren Swartz, at öfver den delen deraf, som angår syriska silkesplantan, med sit yttrande til Academien inkomma, och hvad den senare delen vidkommer, som angår dess åkerbruks eller såningsmachine, kunde Kongl. Academien sig icke närmare utlåta, förr än Wachsmouth genom något modele uppå den för Academien upgifver dess construction och sätt at bruka den samma.
  

  4:o Uplästes Herrar Lejonmarks, Baron von Geddas, och Nicanders betänkande angående optiska verkstadens tilstånd och lärlingarnes utskrifning til Gesäller, samt deras antagande til instrumentmakare, hvilket betänkande blef lagdt til Protocollet; och beslöts at i anledning deraf Kongl. VetenskapsAcademien skulle genom underdånig inlaga til Kongl. May:t underställa dessa angelägenheter Kongl. May:ts allernådigste ompröfvande. Äfven beslöt Academien, at optiske Jnstrumentmakaren Collin skulle erhålla tils vidare Sextyo Rlr af den årliga ränta, som det til Kongl. VetenskapsAcademien af framlidne Professoren Liden donerade capital gifver.
  

1797-07-23
• Nämns i 2 stycken: § 2, § 3.

  2:o Uplästes och justerades det af Acad. Secreteraren Melanderhielm upsatte project til underdånigt svar uppå Kongl. Mat nådiga remiss af Moderatorn vid Tyska scolen här i staden Wachsmuths til Kongl. May ingifna underdåniga inlaga angående Wahsmuths upfinningar så väl af det, som angår den syriska silkesplantans cultur i vårt land, som af en åkerbruksmachin, hvarom Kongl. Mayt i nåder har täckts befalla Dess Vetenskaps Academie at sig i underdånighet utlåta.

  3. Uplästes och justerades et af Secreteraren Nicander upsatt project til underdånig skrifvelse til Kongl. May:t angående nu varande tilståndet af Optiska Jnstrumentmakeriet här i staden, tillika med förslag til nödiga och angelägna förbättringar dervid; och det i följd af den berättelse, som Herrar Lejonmark och von Gedda tillika med Herr Nicander ingifvit til Kongl. Vetenskaps Academien om tilståndet af Jnstrumentmakaren Collins verkstad, och om de utvägar som kunde tagas til optiska instrumentmakeriets säkrare förkofran.
  

1797-10-04
• Nämns i 2 stycken: § 2, § 3.

  2:o Uplästes Kongl. May:ts Nådiga skrifvelse til Dess Vetenskaps Academie af den 26 September innevarande år, hvari Kongl. Mayt i anseende til de uti samma nådiga bref anförda skäl och omständigheter fastställer priset på de små Allmanackorne til en Skilling 4 r. antingen uti slantar och runstycken eller i Riksgäldsmynt, såsom ock stadgar at de som våga stegra detta pris skola pligta 33 R 16 Skill.

  3:o Vid tilfälle af den illumination som i denna stad kommer at anställas i anledning af Kongl. May:ts höga Förmälning beslöts at den sidan af Academiens hus som är til stora Nygatan skulle illumineras i fönstren med hvita vaxljus, och genom en Transparent i mellan fönstret en trappa up. Enligt upgifvit förslag af Melanderhielm skulle på denne transparent föreställas Konungens och Drottningens chiffrer inneslutne inom en sol som kastar sina strålar uppå Vetenskapernes derunder ritade symboler. Öfver Konungens och Drottningens schifrer skulle följande ord af en vers uti Virgilius sättas. --- Regent Patriis virtutibus Orbem, och under Vetenskapernes symboler dessa orden Laeta Scientiarum Auguria. Alt detta beviljades och blef Melanderhielm anmodad at besörja om verkställigheten deraf.

1798-03-21
• Nämns i 1 stycke: § 3,

  3:o Uplästes och bifölls det til Kongl. May:t af K. Secreteraren Nicander föreslagne underdåniga skrifvelse ifrån Kongl. VetenskapsAcademien, om Bönedagarnes utsättande för år 1799 uppå ördagarne den 2 Mars, den 20 April, den 8 Junii, och den 5 October, samt för de nyo Finska Församlingarne den 2 Mars, den 8 Junii, den 20 Julii och den 7 December.

1798-04-25
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o Uplästes Kongl. May:ts Nådiga skrifvelse af den 30 Mars sistlidne, hvari Kongl. May:t i nåder gillar, det Bönedagarne för nästkommande år 1799 måtte utsättas uppå de dagar hvilka Kongl. Vet. Academien i underdånighet föreslagit, nämligen uppå den 2:a Mars, den 20:e April, den 8:e Junii och den 5:te October, samt för åtskilliga soknar i Finland, uppå lördagarne den 2:a Mars, den 8:e Junii, den 20:e Julii, och den 7:e December.

1798-05-23
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o Uplästes Kongl. May:ts nådiga befallning til dess VetenskapsAcademie, at i underdånighet afgifva sit utlåtande i anledning af BergsRådet Johan Eric Norbergs underdåniga ansökning af innehåll, at det Privilegium exclusivum, hvilket honom genom Kongl. Resolution af den 2 Julii år 1777 blifvit i nåder beviljat at bygga sköta och reparera Eld- och Luftmachiner, måtte få transporteras på den af honom nu byggda Machin, såsom ock det täcktes Kongl. May:t anbefalla kunnoge och erfarne män at undersöka denna Machin och derom sina yttranden och omdömen afgifva; äfvenledes at den af honom nu byggda Machin måtte af honom, eller dess rättsinnehafvare, få användas til alla de rörelsers eller verks igångsättande, som dermedelst kunna drifvas. Til åtlydnad af Kongl. May:ts nådiga befallning anmodades derföre Kongl. VetenskapsAcademiens följande Herrar Ledamöter, Praeses Edelcrantz, Baron Gedda, Nicander, och Sjösten, at undersöka denna af BergsRådet Norberg nu byggda Eld och Luftmachin, samt at derom med sina utlåtanden til Kongl. VetenskapsAcademien inkomma.
  

1798-06-20
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o Uplästes et af Kongl. Vet. Academiens Ledamot Herr BergsRådet Norberg til Academien ingifvit Memorial, hvari han i anseende til andragna skäl och omständigheter anhåller, at Academien ville til Konungen i underdånighet afgifva en särskild berättelse om dess Eld- och Luftmachin, enligt det som Academiens Herrar Deputerade vid besigtningen deraf funnit. Men emedan desse Deputerade ännu icke afgifvit någon berättelse til Academien öfver den art och beskaffenhet de vid undersökningen af denne machin funnit den samma hafva, icke heller genom dess i gång sättande ännu sedt dess verkan, så at de öfver samma machin med fullständighet sig måtte kunna utlåta, och Academien tillika fann det vara dess underdåniga skyldighet likmätigt, at enligt Konungens nådiga befallning upgifva en fullkomlig berättelse om denna af BergsRådet Norberg upfundne Eld och Luft Machin, icke alenast til dess sammansättningsart, utan ock i anseende til den nytta och företräde den på et eller annat sätt kunde hafva i jemnförelse med andra sådane Machiner, beslöt Academien således at upskjuta med underdånig berättelses afgifvande til Konungen om denne Machin, intil dess at Academiens Herrar Deputerade til Academien inkomma med en sådan upgift om samma machin, som uti det föregående är anfördt.

1798-07-11
• Nämns i 4 stycken: § 2, § 3, § 4, § 5.

  2:o Anmälte BergsRådet Norberg, det hans önskan vore at Kongl. VetenskapsAcademien ville til Kongl. Maj:t i underdånighet afgifva en sådan berättelse om dess upfundne Eld och Luftmachin, som den kunde inhämtas af Academiens Herrar Deputerades at undersöka samma machin yttrande derom, utan at Machinen, til erhållandet af någon ännu vidare kunskap om den samma, behöfde sättas i gång, hvilket icke kunde ske utan en betydlig kostnad. Vid öfvervägandet häraf beslöt Academien at afbida Herrar Deputerades utlåtande öfver förenämnde Machin, enligt den undersökning som de utan dess i gång sättande kunde hafva tilfälle at göra, då Academien sedermera och i anledning af detta Herrar Deputerades yttrande vil utlåta sig, huruvida i följd deraf et sådant underdånigt betänkande i denna sak må kunna författas, som fullgör Kongl. May:ts nådiga befallning uti den til Academien afgifne remiss.
  

  3:o Uplästes BergsRådet Norbergs til Kongl. May:t i underdånighet ingifne och til Kongl. VetenskapsAcademien i nåder remitterade supplik, hvaruti bemälte BergsRåd anhåller om Privilegium eller Rättighet på 30 år, at ensam uti Riket få tilverka eller ock tilverkade låta införa de af sig påfundna verktyg för Bränvinsbränningens förbättrande och förenklande, och öfver hvilkas beskaffenhet han erbjuder sig at inlemna Modeler och beskrifning å den ort Kongl. May det befallandes varder. Och emedan BergsRådet Norberg nu til Academien inlemnat de Modeler som han erbjudit, anmodade Academien dess Herrar Ledamöter, Baron von Gedda och Secreter Sjösten, at undersöka samma Modeler om och huruvida de kunna vara svarande emot Herr Norbergs upgifter, samt at derom med sit utlåtande til Academien inkomma då Academien vil i anledning deraf om denna sak til Kongl. May:t afgifva sit underdåniga yttrande.
  

  4:o Föredrogs en af Christjan Tobias Möller til Kongl. Mayt i underdånighet ingifven, och til Kongl. VetenskapsAcademien åder remitterad skrift, med befallning at deröfver til Kongl. May:t afgifva dess underdåniga utlåtande, uti hvilken skrift belte Möller anför det han påfunnit en spinnmachin, at dermed gö ra spånad af ull och lin så at en skal kunna spinna mera än Tio på vanligt sätt, i anseende hvartil han i underdånighet anhåller om förlag af 200 Riks til en sådan machins förfärdigande. Til denna ansökning hade väl Möller också bifogat några ritningar, som skulle föreställa samma Machin, men som han tillika icke lemnat någon beskrifning öfver samma ritningar, och än mindre upgifvit något i smått förfärdigat Model til den samma, hvaraf likväl endast kan slutas til samma Machins duglighet, kunde Academien intil dess han derigenom söker at meddela en formelig underrättelse om Machinens ihopsättning och gång, icke något vidare derom sig utlåta, hvilket skulle hos Kongl. May:t af Academien i underdånighet anmälas.
  

  5:o Uplästes Capiten Berndes och HofMästaren Möllers til Kongl. Mayt. ingifna underdåniga Inlaga, hvilken blifvit med Kongl. May:ts och Rikets CommerceCollegium i nåder communicerad at deröfver sig i underdånighet utlåta, hvaruti bemälte Capiten Berndes och HofMästeren Möller upgifvit sig kunna til märkelig vinning för Riket tilverka åtskilliga slags salter endast af inländska råa ämnen, och för hvilken upfinning de i underdånighet anhållit om Privilegium; Derjemte uplästes bemälte Kongl. Collegii til Kongl. VetenskapsAcademien under den 7 sistlidne författade men til Academien icke förr än den 2 dennes ankomna skrifvelse, hvari Collegium anhåller det ville Kongl. VetenskapsAcademien underrätta sig om beskaffenheten af desse sökandes ofvannämnde tilverkningar, och derom uplysning til Kongl. Collegium afgifva. Denna sak tillika med de omnämnda skrifter remitterades til Academiens Herrar Ledamöter, Assessoren Qvist och RiksVärdien Hjelm, med begäran det behagade de til Kongl. VetenskapsAcademien afgifva de yttranden derom, hvartil de kunna efter skedd undersökning om beskaffenheten af dessa salter, sig befogade finna. 
  

1798-08-29
• Nämns i 4 stycken: onumr., onumr., onumr., § 2.

  Jemte underdånigt återställande af Christjan Tobias Möllers til Eder May:t ingifna underdåniga, och til Eder May:ts VetenskapsAcademie i nåder remitterade Jnlaga, om förlags erhållande til en spinmachins inrättning, får Academien i underdånighet härmed anmäla, at Academien af den ofullkomliga ritning uppå denna Machin, hvilken Möller icke med någon beskrifning förklarat, så mycket mindre kunnat intaga rätta beskaffenheten deraf, tillika med den nytta hvilken den kan medföra, som til et sådant utrönande et formeligt modele, hvilket i smått visar tillämpningen, til et sådant yttrande fordras, då Möller et dylikt modele för Eder May:ts VetenskapsAcademie likväl icke upgifvit. Flera sådane spinnmachiner både större och mindre äro påfundne och i bruk ställde både inom och utom Riket, och har Academien i anledning af det som Möller förmäler om sin upfundna spinmachin full orsak at tvifla, det denna machin för dessa kunde hafva något företräde, i fall den skulle befordras.

  Jemte underdånigt återställande af Christjan Tobias Möllers til Eder May:t ingifna underdåniga, och til Eder May:ts VetenskapsAcademie i nåder remitterade Jnlaga, om förlags erhållande til en spinmachins inrättning, får Academien i underdånighet härmed anmäla, at Academien af den ofullkomliga ritning uppå denna Machin, hvilken Möller icke med någon beskrifning förklarat, så mycket mindre kunnat intaga rätta beskaffenheten deraf, tillika med den nytta hvilken den kan medföra, som til et sådant utrönande et formeligt modele, hvilket i smått visar tillämpningen, til et sådant yttrande fordras, då Möller et dylikt modele för Eder May:ts VetenskapsAcademie likväl icke upgifvit. Flera sådane spinnmachiner både större och mindre äro påfundne och i bruk ställde både inom och utom Riket, och har Academien i anledning af det som Möller förmäler om sin upfundna spinmachin full orsak at tvifla, det denna machin för dessa kunde hafva något företräde, i fall den skulle befordras.

  Jemte underdånigt återställande af Christjan Tobias Möllers til Eder May:t ingifna underdåniga, och til Eder May:ts VetenskapsAcademie i nåder remitterade Jnlaga, om förlags erhållande til en spinmachins inrättning, får Academien i underdånighet härmed anmäla, at Academien af den ofullkomliga ritning uppå denna Machin, hvilken Möller icke med någon beskrifning förklarat, så mycket mindre kunnat intaga rätta beskaffenheten deraf, tillika med den nytta hvilken den kan medföra, som til et sådant utrönande et formeligt modele, hvilket i smått visar tillämpningen, til et sådant yttrande fordras, då Möller et dylikt modele för Eder May:ts VetenskapsAcademie likväl icke upgifvit. Flera sådane spinnmachiner både större och mindre äro påfundne och i bruk ställde både inom och utom Riket, och har Academien i anledning af det som Möller förmäler om sin upfundna spinmachin full orsak at tvifla, det denna machin för dessa kunde hafva något företräde, i fall den skulle befordras.

  2:o Uplästes och gillades följande project til underdånigt svar uppå Kongl. May:ts nådiga Remiss af Christian T. Möllers underdåniga inlaga om förlag til en spinnmachins inrättning.

1798-10-03
• Nämns i 1 stycke: § 11,

  11:o Uplästes Herrar, Baron von Geddas och Sjöstens utlåtande öfver Herr Norbergs upgifter af et nytt utaf sig upfunnit bränvins bränneri redskap, hvaröfver Kongl. May:t i nåder infordrat Dess Vetenskaps Academies underdåniga utlåtande. Detta Herrar Deputerades yttrande blef bifallit, och skulle jemte Academiens underdåniga svar uppå högst bemälte remiss äfven i underdånighet aflemnas.
  

1799-02-20
• Nämns i 1 stycke: § 3,

  3:o Anmälte Secreteraren, det han enligt Academiens beslut af den 23 sistlidne Januarii communicerat med Herr Nicander Herrar Deputerades Adlerbeths och Odelii yttrande och förslag, huruvida fel i Calendrerne säkrast kunde undvikas, hvilket förslag af Academien såsom ländande til detta ändamål blef under samma datum vidtagit. Herr Nicander, som nu var närvarande, förklarade härvid det ville han för det blifva ansvarig, at sådane felagtigheter, hvilka i synnerhet nu varit öfverklagade och gjordt Academien bekymmer, icke vidare skulle blifva i Calendrerne synliga, så fort man med visshet kunde erhålla fullkomligt autentike och vederbörligt underskrifne listor från alla Corpser och Stater, hvilkas medlemmar och betjening pläga i Calendrerne införas, och at sådane listor kunde vara at förvänta genom intimationer i dagbladen. Men i anseende til den mångfaldiga erfarenhet han deruppå haft, at uppå gjord anmälan på vederbörliga ställen icke dess mindre erhålla mer och mindre felagtiga upgifter, och hvilket han äfven nu vore i tilstånd at documentera, om så skulle påfordras, befarade han icke dess mindre, i fall ingen starkare förbindelse skulle åläggas alla vederbörande Stater, än alenast de intimationer han kunde låta i dagbladen införa, at verkan af dessa mått och steg icke torde blifva til ändamålets säkra vinnande tilräcklig. I anseende härtil underställde Herr Nicander i ödmjukhet Kongl. Vetenskaps Academiens ompröfvande, om icke Academien häraf kunde finna anledning at i djup underdånighet anhålla, det täcktes Konungen i nåder anbefalla vederbörande Stater och Corpser, som i Calendrerne stå införde, at de vid tilkännagifvande derom i Tidningarne, årligen til Academien insända på deras Embetsmän och Betjening fullständiga listor, hvarvid en afskrift vid verket eller Corpsen förvaras til framdeles jemnförande med Calendrerne, och hvilka äro påskrifne, at de i sessionerne eller af Cheferne blifvit censurerade, och således ega all möjlig avtenticité och sådan, at de kunna til trycket befordras. Då Konungen skulle täckas genom en sådan hög nådig åtgärd sätta Academien i full rättighet at erhålla listor af förenämnde art ifrån vederbörande Stater, trodde Herr Nicander sig kunna försäkra Academien derom, at Calendrerne hädanefter skola blifva så felfria som möjligen väntas kan. Efter något öfvervägande häraf, åtog sig Herr Statssecreteraren och Riddaren Rosenblad at å Academiens vegnar i underdånighet anmäla denna dess angelägenhet, och anhålla om Konungens nådiga befallning til alla vederbörande Stater och Corpser, at til Dess VetenskapsAcademie i anledning af de intimationer, hvilka i Dagbladen på förenämnde sätt komma at göras, inlemna pålitliga och vederbörligen underskrifne listor uppå alla til dem hörande Ledamöter och betjening, som i Calendrerne vanligen pläga införas.
  

1799-04-24
• Nämns i 8 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., § 4.

  Äfvenledes anmälte Herr Statssecreteraren och Riddaren Rosenblad, huruledes ibland andra importer, hvilka medtaga Rikets förmögenhet och föra den til utlänningen, den blåa indigofergen utgjorde en särdeles betydlig artikel, emedan den kostade Riket årligen omkring tio tunnor guld, och at då Konungen är sorgfällig om Rikshushållningens uphjelpande i alt det som möjligen kan åstadkommas, Konungen äfven fallit på den tanke, at af inhemska växter eller mineralier någon blå ferg skulle kunna beredas, hvilken i godhet liknade denna utländska indigofergen, hvarigenom mycken besparing för Riket kunde vinnas. I anseende härtil förklarade Herr Statssecreteraren och Riddaren, det Konungen vore sinnad at utfästa et betydligt premium för den, som kunde göra någon uptäkt af sådane som förbemält är i Riket befintliga ämnen, hvaraf en dylik blå ferg kunde erhållas, och at genom en allmän kungörelse utlofva en sådan belöning åt uptäckaren häraf. Och då Konungen med särdeles nådigt välbehag har ansett Dess Vetenskaps Academies nit för alt det, som kan lända til den allmänna hushållningens bästa och förkofran, och altså derom är försäkrad, det Academien med all sorgfällighet söker at understödja det, som ligger Konungen så ömt på hjertat til sit Rikes uphjelpande och förmån, hyser Konungen också det nådiga förtronede til denna sin VetenskapsAcademie, at den söker upmuntra sine i Chemien och Naturkännedomen kunnige Ledamöter at använda all flit til en så nyttig uptäkts görande som den hvilken är omförmäld, hvarjemte Konungen tillika tänker anbefalla sin Vetenskapsacademie, at i underdånighet upgifva något project til en sådan kungörelse för allmänheten i detta ämhe, som i detta föregående är anfört.
  

  Äfvenledes anmälte Herr Statssecreteraren och Riddaren Rosenblad, huruledes ibland andra importer, hvilka medtaga Rikets förmögenhet och föra den til utlänningen, den blåa indigofergen utgjorde en särdeles betydlig artikel, emedan den kostade Riket årligen omkring tio tunnor guld, och at då Konungen är sorgfällig om Rikshushållningens uphjelpande i alt det som möjligen kan åstadkommas, Konungen äfven fallit på den tanke, at af inhemska växter eller mineralier någon blå ferg skulle kunna beredas, hvilken i godhet liknade denna utländska indigofergen, hvarigenom mycken besparing för Riket kunde vinnas. I anseende härtil förklarade Herr Statssecreteraren och Riddaren, det Konungen vore sinnad at utfästa et betydligt premium för den, som kunde göra någon uptäkt af sådane som förbemält är i Riket befintliga ämnen, hvaraf en dylik blå ferg kunde erhållas, och at genom en allmän kungörelse utlofva en sådan belöning åt uptäckaren häraf. Och då Konungen med särdeles nådigt välbehag har ansett Dess Vetenskaps Academies nit för alt det, som kan lända til den allmänna hushållningens bästa och förkofran, och altså derom är försäkrad, det Academien med all sorgfällighet söker at understödja det, som ligger Konungen så ömt på hjertat til sit Rikes uphjelpande och förmån, hyser Konungen också det nådiga förtronede til denna sin VetenskapsAcademie, at den söker upmuntra sine i Chemien och Naturkännedomen kunnige Ledamöter at använda all flit til en så nyttig uptäkts görande som den hvilken är omförmäld, hvarjemte Konungen tillika tänker anbefalla sin Vetenskapsacademie, at i underdånighet upgifva något project til en sådan kungörelse för allmänheten i detta ämhe, som i detta föregående är anfört.
  

  Äfvenledes anmälte Herr Statssecreteraren och Riddaren Rosenblad, huruledes ibland andra importer, hvilka medtaga Rikets förmögenhet och föra den til utlänningen, den blåa indigofergen utgjorde en särdeles betydlig artikel, emedan den kostade Riket årligen omkring tio tunnor guld, och at då Konungen är sorgfällig om Rikshushållningens uphjelpande i alt det som möjligen kan åstadkommas, Konungen äfven fallit på den tanke, at af inhemska växter eller mineralier någon blå ferg skulle kunna beredas, hvilken i godhet liknade denna utländska indigofergen, hvarigenom mycken besparing för Riket kunde vinnas. I anseende härtil förklarade Herr Statssecreteraren och Riddaren, det Konungen vore sinnad at utfästa et betydligt premium för den, som kunde göra någon uptäkt af sådane som förbemält är i Riket befintliga ämnen, hvaraf en dylik blå ferg kunde erhållas, och at genom en allmän kungörelse utlofva en sådan belöning åt uptäckaren häraf. Och då Konungen med särdeles nådigt välbehag har ansett Dess Vetenskaps Academies nit för alt det, som kan lända til den allmänna hushållningens bästa och förkofran, och altså derom är försäkrad, det Academien med all sorgfällighet söker at understödja det, som ligger Konungen så ömt på hjertat til sit Rikes uphjelpande och förmån, hyser Konungen också det nådiga förtronede til denna sin VetenskapsAcademie, at den söker upmuntra sine i Chemien och Naturkännedomen kunnige Ledamöter at använda all flit til en så nyttig uptäkts görande som den hvilken är omförmäld, hvarjemte Konungen tillika tänker anbefalla sin Vetenskapsacademie, at i underdånighet upgifva något project til en sådan kungörelse för allmänheten i detta ämhe, som i detta föregående är anfört.
  

  Äfvenledes anmälte Herr Statssecreteraren och Riddaren Rosenblad, huruledes ibland andra importer, hvilka medtaga Rikets förmögenhet och föra den til utlänningen, den blåa indigofergen utgjorde en särdeles betydlig artikel, emedan den kostade Riket årligen omkring tio tunnor guld, och at då Konungen är sorgfällig om Rikshushållningens uphjelpande i alt det som möjligen kan åstadkommas, Konungen äfven fallit på den tanke, at af inhemska växter eller mineralier någon blå ferg skulle kunna beredas, hvilken i godhet liknade denna utländska indigofergen, hvarigenom mycken besparing för Riket kunde vinnas. I anseende härtil förklarade Herr Statssecreteraren och Riddaren, det Konungen vore sinnad at utfästa et betydligt premium för den, som kunde göra någon uptäkt af sådane som förbemält är i Riket befintliga ämnen, hvaraf en dylik blå ferg kunde erhållas, och at genom en allmän kungörelse utlofva en sådan belöning åt uptäckaren häraf. Och då Konungen med särdeles nådigt välbehag har ansett Dess Vetenskaps Academies nit för alt det, som kan lända til den allmänna hushållningens bästa och förkofran, och altså derom är försäkrad, det Academien med all sorgfällighet söker at understödja det, som ligger Konungen så ömt på hjertat til sit Rikes uphjelpande och förmån, hyser Konungen också det nådiga förtronede til denna sin VetenskapsAcademie, at den söker upmuntra sine i Chemien och Naturkännedomen kunnige Ledamöter at använda all flit til en så nyttig uptäkts görande som den hvilken är omförmäld, hvarjemte Konungen tillika tänker anbefalla sin Vetenskapsacademie, at i underdånighet upgifva något project til en sådan kungörelse för allmänheten i detta ämhe, som i detta föregående är anfört.
  

  Äfvenledes anmälte Herr Statssecreteraren och Riddaren Rosenblad, huruledes ibland andra importer, hvilka medtaga Rikets förmögenhet och föra den til utlänningen, den blåa indigofergen utgjorde en särdeles betydlig artikel, emedan den kostade Riket årligen omkring tio tunnor guld, och at då Konungen är sorgfällig om Rikshushållningens uphjelpande i alt det som möjligen kan åstadkommas, Konungen äfven fallit på den tanke, at af inhemska växter eller mineralier någon blå ferg skulle kunna beredas, hvilken i godhet liknade denna utländska indigofergen, hvarigenom mycken besparing för Riket kunde vinnas. I anseende härtil förklarade Herr Statssecreteraren och Riddaren, det Konungen vore sinnad at utfästa et betydligt premium för den, som kunde göra någon uptäkt af sådane som förbemält är i Riket befintliga ämnen, hvaraf en dylik blå ferg kunde erhållas, och at genom en allmän kungörelse utlofva en sådan belöning åt uptäckaren häraf. Och då Konungen med särdeles nådigt välbehag har ansett Dess Vetenskaps Academies nit för alt det, som kan lända til den allmänna hushållningens bästa och förkofran, och altså derom är försäkrad, det Academien med all sorgfällighet söker at understödja det, som ligger Konungen så ömt på hjertat til sit Rikes uphjelpande och förmån, hyser Konungen också det nådiga förtronede til denna sin VetenskapsAcademie, at den söker upmuntra sine i Chemien och Naturkännedomen kunnige Ledamöter at använda all flit til en så nyttig uptäkts görande som den hvilken är omförmäld, hvarjemte Konungen tillika tänker anbefalla sin Vetenskapsacademie, at i underdånighet upgifva något project til en sådan kungörelse för allmänheten i detta ämhe, som i detta föregående är anfört.
  

  Äfvenledes anmälte Herr Statssecreteraren och Riddaren Rosenblad, huruledes ibland andra importer, hvilka medtaga Rikets förmögenhet och föra den til utlänningen, den blåa indigofergen utgjorde en särdeles betydlig artikel, emedan den kostade Riket årligen omkring tio tunnor guld, och at då Konungen är sorgfällig om Rikshushållningens uphjelpande i alt det som möjligen kan åstadkommas, Konungen äfven fallit på den tanke, at af inhemska växter eller mineralier någon blå ferg skulle kunna beredas, hvilken i godhet liknade denna utländska indigofergen, hvarigenom mycken besparing för Riket kunde vinnas. I anseende härtil förklarade Herr Statssecreteraren och Riddaren, det Konungen vore sinnad at utfästa et betydligt premium för den, som kunde göra någon uptäkt af sådane som förbemält är i Riket befintliga ämnen, hvaraf en dylik blå ferg kunde erhållas, och at genom en allmän kungörelse utlofva en sådan belöning åt uptäckaren häraf. Och då Konungen med särdeles nådigt välbehag har ansett Dess Vetenskaps Academies nit för alt det, som kan lända til den allmänna hushållningens bästa och förkofran, och altså derom är försäkrad, det Academien med all sorgfällighet söker at understödja det, som ligger Konungen så ömt på hjertat til sit Rikes uphjelpande och förmån, hyser Konungen också det nådiga förtronede til denna sin VetenskapsAcademie, at den söker upmuntra sine i Chemien och Naturkännedomen kunnige Ledamöter at använda all flit til en så nyttig uptäkts görande som den hvilken är omförmäld, hvarjemte Konungen tillika tänker anbefalla sin Vetenskapsacademie, at i underdånighet upgifva något project til en sådan kungörelse för allmänheten i detta ämhe, som i detta föregående är anfört.
  

  Äfvenledes anmälte Herr Statssecreteraren och Riddaren Rosenblad, huruledes ibland andra importer, hvilka medtaga Rikets förmögenhet och föra den til utlänningen, den blåa indigofergen utgjorde en särdeles betydlig artikel, emedan den kostade Riket årligen omkring tio tunnor guld, och at då Konungen är sorgfällig om Rikshushållningens uphjelpande i alt det som möjligen kan åstadkommas, Konungen äfven fallit på den tanke, at af inhemska växter eller mineralier någon blå ferg skulle kunna beredas, hvilken i godhet liknade denna utländska indigofergen, hvarigenom mycken besparing för Riket kunde vinnas. I anseende härtil förklarade Herr Statssecreteraren och Riddaren, det Konungen vore sinnad at utfästa et betydligt premium för den, som kunde göra någon uptäkt af sådane som förbemält är i Riket befintliga ämnen, hvaraf en dylik blå ferg kunde erhållas, och at genom en allmän kungörelse utlofva en sådan belöning åt uptäckaren häraf. Och då Konungen med särdeles nådigt välbehag har ansett Dess Vetenskaps Academies nit för alt det, som kan lända til den allmänna hushållningens bästa och förkofran, och altså derom är försäkrad, det Academien med all sorgfällighet söker at understödja det, som ligger Konungen så ömt på hjertat til sit Rikes uphjelpande och förmån, hyser Konungen också det nådiga förtronede til denna sin VetenskapsAcademie, at den söker upmuntra sine i Chemien och Naturkännedomen kunnige Ledamöter at använda all flit til en så nyttig uptäkts görande som den hvilken är omförmäld, hvarjemte Konungen tillika tänker anbefalla sin Vetenskapsacademie, at i underdånighet upgifva något project til en sådan kungörelse för allmänheten i detta ämhe, som i detta föregående är anfört.
  

  4:o Berättade Herr Statssecreteraren och Riddaren Rosenblad, at Konungen til fullgörandet af dess VetenskapsAcademiens underdåniga önskan i nåder beslutit at genom nådiga skrifvelser til alla stater och verk i Riket, hvilkas medlemar vanligen införas i Calendrerne, dem anbefalla at til VetenskapsAcademien årligen ingifva behörigen underskrifna listor på alla til dem hörande ledamöter och betjening, på det at irringar och felagtigheter härutinan i Calendrerne må kunna undvikas.

1799-05-08
• Nämns i 6 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr.

  Då Konungen af landsfaderlig omsorg för sit Rike icke utan särdeles bekymmer funnit, huruledes en stor och mycket betydlig del af Rikets förmögenhet utgår och betalas til utlänningen för varor, hvilka dels icke kunna räknas för nödvändighetsvaror, emedan våra förfäder de samma icke hafva afvetat, men icke dess mindre varit friska starka och välmående, dels också äro af den beskaffenhet, at genom chemiska undersökningar inhemska ämnen kunde finnas, af hvilka en del sådana varor, som i Riket utifrån införas, torde kunna beredas, och i detta afseende hvad de förra angår vidtagit sådana utvägar, hvilka icke annat kunna än lofva ansenlig besparing för Riket til dess förkofran samt i anseende til de senare är sorgfällig at upmuntra i Chemien och naturkännedomen kunnige män, at understödia Konungens för Dess Rikes bästa så ömande afsigter, har Konungen också i betraktande deraf, at ibland dessa i Riket inkommande varor, den blåa indigofergen medtager årligen en betydlig del af Rikets förmögenhet velat i nåder utsätta en upmuntrande belöning af [ord saknas] Rdr för den som inom en tid af [ord saknas] upgifver det bästa och pålitligaste sättet at af inhemska och mindre dyrbara ämnen bereda en sådan blå ferg, som i tillämpningen och godheten går närmast intil den blåa ferg som af det utländska indigo beredes, och det i sådan myckenhet som til Rikets behof kan vara tilräcklig. Konungen vil också härmed i nåder anmoda dem, som uppå denna uptäkt söka använda sit arbete och flit, at de til Dess VetenskapsAcademie upgifva sina påfund, hvilka de härutinan kunna göra, tillika med de prof, som de til ådagaläggande af sina upfinningar hafva anställt, så at Academien deraf må sättas i tilstånd at dem undersöka, och til Konungen derom sin berättelse i underdånighet afgifva, hvaraf Konungen vil i nåder inhämta, om och huruvida någon af dem, hvilka härutinan sina uptäkter hos Academien angifvit, kunnat göra sig berättigad til det utlofvade premium. 
  

  Då Konungen af landsfaderlig omsorg för sit Rike icke utan särdeles bekymmer funnit, huruledes en stor och mycket betydlig del af Rikets förmögenhet utgår och betalas til utlänningen för varor, hvilka dels icke kunna räknas för nödvändighetsvaror, emedan våra förfäder de samma icke hafva afvetat, men icke dess mindre varit friska starka och välmående, dels också äro af den beskaffenhet, at genom chemiska undersökningar inhemska ämnen kunde finnas, af hvilka en del sådana varor, som i Riket utifrån införas, torde kunna beredas, och i detta afseende hvad de förra angår vidtagit sådana utvägar, hvilka icke annat kunna än lofva ansenlig besparing för Riket til dess förkofran samt i anseende til de senare är sorgfällig at upmuntra i Chemien och naturkännedomen kunnige män, at understödia Konungens för Dess Rikes bästa så ömande afsigter, har Konungen också i betraktande deraf, at ibland dessa i Riket inkommande varor, den blåa indigofergen medtager årligen en betydlig del af Rikets förmögenhet velat i nåder utsätta en upmuntrande belöning af [ord saknas] Rdr för den som inom en tid af [ord saknas] upgifver det bästa och pålitligaste sättet at af inhemska och mindre dyrbara ämnen bereda en sådan blå ferg, som i tillämpningen och godheten går närmast intil den blåa ferg som af det utländska indigo beredes, och det i sådan myckenhet som til Rikets behof kan vara tilräcklig. Konungen vil också härmed i nåder anmoda dem, som uppå denna uptäkt söka använda sit arbete och flit, at de til Dess VetenskapsAcademie upgifva sina påfund, hvilka de härutinan kunna göra, tillika med de prof, som de til ådagaläggande af sina upfinningar hafva anställt, så at Academien deraf må sättas i tilstånd at dem undersöka, och til Konungen derom sin berättelse i underdånighet afgifva, hvaraf Konungen vil i nåder inhämta, om och huruvida någon af dem, hvilka härutinan sina uptäkter hos Academien angifvit, kunnat göra sig berättigad til det utlofvade premium. 
  

  Då Konungen af landsfaderlig omsorg för sit Rike icke utan särdeles bekymmer funnit, huruledes en stor och mycket betydlig del af Rikets förmögenhet utgår och betalas til utlänningen för varor, hvilka dels icke kunna räknas för nödvändighetsvaror, emedan våra förfäder de samma icke hafva afvetat, men icke dess mindre varit friska starka och välmående, dels också äro af den beskaffenhet, at genom chemiska undersökningar inhemska ämnen kunde finnas, af hvilka en del sådana varor, som i Riket utifrån införas, torde kunna beredas, och i detta afseende hvad de förra angår vidtagit sådana utvägar, hvilka icke annat kunna än lofva ansenlig besparing för Riket til dess förkofran samt i anseende til de senare är sorgfällig at upmuntra i Chemien och naturkännedomen kunnige män, at understödia Konungens för Dess Rikes bästa så ömande afsigter, har Konungen också i betraktande deraf, at ibland dessa i Riket inkommande varor, den blåa indigofergen medtager årligen en betydlig del af Rikets förmögenhet velat i nåder utsätta en upmuntrande belöning af [ord saknas] Rdr för den som inom en tid af [ord saknas] upgifver det bästa och pålitligaste sättet at af inhemska och mindre dyrbara ämnen bereda en sådan blå ferg, som i tillämpningen och godheten går närmast intil den blåa ferg som af det utländska indigo beredes, och det i sådan myckenhet som til Rikets behof kan vara tilräcklig. Konungen vil också härmed i nåder anmoda dem, som uppå denna uptäkt söka använda sit arbete och flit, at de til Dess VetenskapsAcademie upgifva sina påfund, hvilka de härutinan kunna göra, tillika med de prof, som de til ådagaläggande af sina upfinningar hafva anställt, så at Academien deraf må sättas i tilstånd at dem undersöka, och til Konungen derom sin berättelse i underdånighet afgifva, hvaraf Konungen vil i nåder inhämta, om och huruvida någon af dem, hvilka härutinan sina uptäkter hos Academien angifvit, kunnat göra sig berättigad til det utlofvade premium. 
  

  Då Konungen af landsfaderlig omsorg för sit Rike icke utan särdeles bekymmer funnit, huruledes en stor och mycket betydlig del af Rikets förmögenhet utgår och betalas til utlänningen för varor, hvilka dels icke kunna räknas för nödvändighetsvaror, emedan våra förfäder de samma icke hafva afvetat, men icke dess mindre varit friska starka och välmående, dels också äro af den beskaffenhet, at genom chemiska undersökningar inhemska ämnen kunde finnas, af hvilka en del sådana varor, som i Riket utifrån införas, torde kunna beredas, och i detta afseende hvad de förra angår vidtagit sådana utvägar, hvilka icke annat kunna än lofva ansenlig besparing för Riket til dess förkofran samt i anseende til de senare är sorgfällig at upmuntra i Chemien och naturkännedomen kunnige män, at understödia Konungens för Dess Rikes bästa så ömande afsigter, har Konungen också i betraktande deraf, at ibland dessa i Riket inkommande varor, den blåa indigofergen medtager årligen en betydlig del af Rikets förmögenhet velat i nåder utsätta en upmuntrande belöning af [ord saknas] Rdr för den som inom en tid af [ord saknas] upgifver det bästa och pålitligaste sättet at af inhemska och mindre dyrbara ämnen bereda en sådan blå ferg, som i tillämpningen och godheten går närmast intil den blåa ferg som af det utländska indigo beredes, och det i sådan myckenhet som til Rikets behof kan vara tilräcklig. Konungen vil också härmed i nåder anmoda dem, som uppå denna uptäkt söka använda sit arbete och flit, at de til Dess VetenskapsAcademie upgifva sina påfund, hvilka de härutinan kunna göra, tillika med de prof, som de til ådagaläggande af sina upfinningar hafva anställt, så at Academien deraf må sättas i tilstånd at dem undersöka, och til Konungen derom sin berättelse i underdånighet afgifva, hvaraf Konungen vil i nåder inhämta, om och huruvida någon af dem, hvilka härutinan sina uptäkter hos Academien angifvit, kunnat göra sig berättigad til det utlofvade premium. 
  

  Då Konungen af landsfaderlig omsorg för sit Rike icke utan särdeles bekymmer funnit, huruledes en stor och mycket betydlig del af Rikets förmögenhet utgår och betalas til utlänningen för varor, hvilka dels icke kunna räknas för nödvändighetsvaror, emedan våra förfäder de samma icke hafva afvetat, men icke dess mindre varit friska starka och välmående, dels också äro af den beskaffenhet, at genom chemiska undersökningar inhemska ämnen kunde finnas, af hvilka en del sådana varor, som i Riket utifrån införas, torde kunna beredas, och i detta afseende hvad de förra angår vidtagit sådana utvägar, hvilka icke annat kunna än lofva ansenlig besparing för Riket til dess förkofran samt i anseende til de senare är sorgfällig at upmuntra i Chemien och naturkännedomen kunnige män, at understödia Konungens för Dess Rikes bästa så ömande afsigter, har Konungen också i betraktande deraf, at ibland dessa i Riket inkommande varor, den blåa indigofergen medtager årligen en betydlig del af Rikets förmögenhet velat i nåder utsätta en upmuntrande belöning af [ord saknas] Rdr för den som inom en tid af [ord saknas] upgifver det bästa och pålitligaste sättet at af inhemska och mindre dyrbara ämnen bereda en sådan blå ferg, som i tillämpningen och godheten går närmast intil den blåa ferg som af det utländska indigo beredes, och det i sådan myckenhet som til Rikets behof kan vara tilräcklig. Konungen vil också härmed i nåder anmoda dem, som uppå denna uptäkt söka använda sit arbete och flit, at de til Dess VetenskapsAcademie upgifva sina påfund, hvilka de härutinan kunna göra, tillika med de prof, som de til ådagaläggande af sina upfinningar hafva anställt, så at Academien deraf må sättas i tilstånd at dem undersöka, och til Konungen derom sin berättelse i underdånighet afgifva, hvaraf Konungen vil i nåder inhämta, om och huruvida någon af dem, hvilka härutinan sina uptäkter hos Academien angifvit, kunnat göra sig berättigad til det utlofvade premium. 
  

  Då Konungen af landsfaderlig omsorg för sit Rike icke utan särdeles bekymmer funnit, huruledes en stor och mycket betydlig del af Rikets förmögenhet utgår och betalas til utlänningen för varor, hvilka dels icke kunna räknas för nödvändighetsvaror, emedan våra förfäder de samma icke hafva afvetat, men icke dess mindre varit friska starka och välmående, dels också äro af den beskaffenhet, at genom chemiska undersökningar inhemska ämnen kunde finnas, af hvilka en del sådana varor, som i Riket utifrån införas, torde kunna beredas, och i detta afseende hvad de förra angår vidtagit sådana utvägar, hvilka icke annat kunna än lofva ansenlig besparing för Riket til dess förkofran samt i anseende til de senare är sorgfällig at upmuntra i Chemien och naturkännedomen kunnige män, at understödia Konungens för Dess Rikes bästa så ömande afsigter, har Konungen också i betraktande deraf, at ibland dessa i Riket inkommande varor, den blåa indigofergen medtager årligen en betydlig del af Rikets förmögenhet velat i nåder utsätta en upmuntrande belöning af [ord saknas] Rdr för den som inom en tid af [ord saknas] upgifver det bästa och pålitligaste sättet at af inhemska och mindre dyrbara ämnen bereda en sådan blå ferg, som i tillämpningen och godheten går närmast intil den blåa ferg som af det utländska indigo beredes, och det i sådan myckenhet som til Rikets behof kan vara tilräcklig. Konungen vil också härmed i nåder anmoda dem, som uppå denna uptäkt söka använda sit arbete och flit, at de til Dess VetenskapsAcademie upgifva sina påfund, hvilka de härutinan kunna göra, tillika med de prof, som de til ådagaläggande af sina upfinningar hafva anställt, så at Academien deraf må sättas i tilstånd at dem undersöka, och til Konungen derom sin berättelse i underdånighet afgifva, hvaraf Konungen vil i nåder inhämta, om och huruvida någon af dem, hvilka härutinan sina uptäkter hos Academien angifvit, kunnat göra sig berättigad til det utlofvade premium. 
  

1799-06-19
• Nämns i 4 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr.

  Uti det betänkande som Kongl. VetenskapsAcademiens Herrar Deputerade under den 25 Sept. 1798 afgifvit til Kongl. May:t angående de af mig upfundna förbättrade och förenklade Bränvins Bränneri Redskap befinnes följande uttryck: ärinra, at dessa redskap blifva så noga upgifna efter modeller och ritningar, at andre, som äfven kunde upfinna förbättringar icke derigenom varda hindrade eller förfördelade. Bland flera påminna vi oss at Herr Profesor Gadolin i Åbo för längre tid sedan upfunnit och nyttjat en Jmkylare, som nästan liknar Herr BergsRådet Norbergs, änskönt den har andra dimensioner och är construerad efter en särskild principe. Och som Höglofl. Kongl. Commerce Collegium, som eger at öfver förenämnde ämne äfven til Konungen med utlåtande inkomma, skal härutaf föranledt ej trodt sig böra anse mig såsom första upfinnaren af de i fråga varande redskap, ty är min ödmjukaste anhållan at af Kongl. Vetenskaps Academiens Herrar Deputerade, Baron och Riddaren Högvälborne Herr von Gedda och vice Secreteraren Sjösten erhålla en förklaring öfver rätta förståndet af föregående mening, på det Kongl. Commerce Collegii tvifvelsmål derigenom må kunna häfvas. Stockholm d. 15 Maj 1798. J. E. Norberg.
  

  Academien beslöt, at til Kongl. May:t uti underdånigt svar uppå den Academien i nåder meddelte Remiss af Herr BergsRådets ansökning om Privilegium uppå den af sig upgifne Eld och Luftmachin anföra det, som förenämnde dess Herrar Deputerade och Ledamöter om denna Machin sig hafva utlåtit.

  Sedan i anledning af Kongl. May:ts Nådiga Remiss til Dess Vetenskaps Academie utaf Herr BergsRådet Norbergs ansökning om Privilegium uppå en af honom inrättad Eld och Luft Machin, Kongl. Vetenskaps Academien updragit underteknade at besigtiga den samma och med sit yttrande deröfver til Kongl. Vetenskaps Academien inkomma, hafva de först i Junii månad förledit år undersökt denna Machin uti sin hvila, och vidare den 24 sistlidne Maj, sedan den samma blifvit satt i gång besett dess rörelse, och få nu den äran deröfver afgifva följande utlåtande.

  Uti det betänkande som Kongl. VetenskapsAcademiens Herrar Deputerade under den 25 Sept. 1798 afgifvit til Kongl. May:t angående de af mig upfundna förbättrade och förenklade Bränvins Bränneri Redskap befinnes följande uttryck: ärinra, at dessa redskap blifva så noga upgifna efter modeller och ritningar, at andre, som äfven kunde upfinna förbättringar icke derigenom varda hindrade eller förfördelade. Bland flera påminna vi oss at Herr Profesor Gadolin i Åbo för längre tid sedan upfunnit och nyttjat en Jmkylare, som nästan liknar Herr BergsRådet Norbergs, änskönt den har andra dimensioner och är construerad efter en särskild principe. Och som Höglofl. Kongl. Commerce Collegium, som eger at öfver förenämnde ämne äfven til Konungen med utlåtande inkomma, skal härutaf föranledt ej trodt sig böra anse mig såsom första upfinnaren af de i fråga varande redskap, ty är min ödmjukaste anhållan at af Kongl. Vetenskaps Academiens Herrar Deputerade, Baron och Riddaren Högvälborne Herr von Gedda och vice Secreteraren Sjösten erhålla en förklaring öfver rätta förståndet af föregående mening, på det Kongl. Commerce Collegii tvifvelsmål derigenom må kunna häfvas. Stockholm d. 15 Maj 1798. J. E. Norberg.
  

1799-07-10
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o Uplästes Konungens Nådiga Remiss och Befallning til Dess VetenskapsAcademie at utlåta sig öfver beskaffenheten af den föreslagne Mechaniska Jnrättning, hvilken Hofconductören Per Estenberg hos Kongl. May:t upgifvit och hvarigenom han förmenar sig hafva påfunnit en ny rörelse i Mechaniken, där hästars tyngd som orden lyda, förvandlas til en vattenmassa för at verka som öfverfall på et vattnhjul, hvarigenom 60 tunnor mjöl i dygnet kommer at malas med et par hästar, och huruvida anledning är at denna inrättning i verkställigheten kan medföra den nytta som Hofconductören Estenberg föregifvit. Til underdånig åtlydnad af högstberörde befallning anmodades Herrar Lejonmark, Edelcrantz, Bouck och Sjösten at undersöka förenämnde af Herr Estenberg upgifne Machin, hvilken skal vara på Kongsholmen belägen, och at med sit yttrande derom til Academien inkomma.
  

1800-01-29
• Nämns i 4 stycken: onumr., onumr., § 2, § 3.

  Underteknade hafva besigtigat det tramphjul som Herr BergsRådet Norberg på egen bekostnad låtit bygga hos Herr Directören Elvius och genom hvilket dess kard och spinnmachiner underhållas i gång med en trediedel mindre kraft än förut genom et vanligt af hästar dragit horizontalt hjul. Detta Tramphjul är ganska säkert i dess sammansättning, samt eger för de vanliga horizontela den förmån at genom svängkraften underhålla en jemnare rörelse, som blifver än mera jemn derigenom at utväxling med kugghjul och trällor har [kunnat] undvikas. Denna inrättning af Tramphiul har oss vetterligen ännu här icke blifvit verkstäld, ty hvad det af Conductören Herr Estenberg til en valk byggda tramphjul angår lärer det endast varit en förfelad imitation af detta Herr BergsRådet Norbergs, hvilket redan förut var under bygnad; dessutom kan Herr Estenbergs tramphjul såsom et misslyckat försök, hvilket icke gjordt erforderlig tjenst ingalunda sättas i jemnförelse med Herr BergsRådet Norbergs emot ändamålet mera fullkomligen svarande inrättning än det förut til samma machiners drifvande nyttjade vanliga horizontela hjulet, der hästen ej trampar, men drager med bröstet. At flera projecter til machiner hvilka af hästar, eller som mäst af menniskior medelst trampning skulle hållas i rörelse redan på 1600talet blifvit dels i flera Theatr. Machinarum dels i särskilte skrifter upgifne hafva underteknade sig väl bekant; men dessa projecter merendels nog felagtiga hafva ock derföre ej blifvit med någon framgång verkställde, och i fråga varande tramphjuls practiska användande är oss först af Herr BergsRådet Norberg upgifven såsom i Ryssland verkstäld. Undertecknade finna derföre all skälig anledning at tilstyrka det Herr BergsRådet, såsom den der hos oss först infört och på egen bekostnad äfven med förbättring verkställt denna inrättning, må derå erhålla det Privilegium exclusivum och til dess byggande utan hinder af skråordningarne få nyttja hvad arbetare som hälst på samma sätt som Kongl. Mayt redan beviljat det, i anseende til den af Herr BergsRådet förbättrade Eld och luftmachinen; Men huruvida Herr BergsRådet må nyttja detta tramphjul til hvad annan inrättning som hälst utan hinder af skråförfattningarne är en sak som ej lärer höra til Kongl. VetenskapsAcademiens yttrande.
  Stockholm d. 27 Januarii 1800.
  von Gedda, Sjösten.
  

  Derefter uplästes en af Kongl. CommerceCollegium til Kongl. Vetenskaps Academien ankommen skrifvelse hvari berättas at Kongl. Mayt har behagat til Kongl. Commerce Collegii underdåniga utlåtande remittera en af Herr BergsRådet Norberg giord underdånig ansökning om Privilegium Exclusivum på 15 år tid för atbygga och inrätta så kallade Tramphjul, och hvari Kongl. Collegium hos Academien anhåller om uplysning angående upfinningen och nyttan af berörde inrättning. Och emedan Kongl. VetenskapsAcademiens Herrar Ledamöter Baron von Gedda och Sjösten hafva besigtigat detta af Herr BergsRådet Norberg påfundna och byggda tramphiul och nu til Academien inlemnade sit utlåtande deröfver hvilket uplästes och vann Academiens bifall, beslöts at svar skulle afgå til Kongl. CommerceCollegium af enahanda innehåll som detta utlåtande, hvilket lydde så som följer.
  

  2:o Uplästes Kongl. May:ts Nådiga skrifvelse af den 10 Dec. 1799 af innehåll, det Konungen funnit för godt bevilja Bergs Rådet Norberg Privilegium Exclusivum at under en tid af Tjugu fem år genom egna arbetare bygga, sköta och laga Eld och Luftmachiner af enahanda beskaffenhet med den nu i fråga varande; dock med vilkor, at til denna Kongl. VetenskapsAcademien såsom ock til Konungens och Rikets Commerce Collegium aflemna omständeliga ritningar och beskrifningar öfver samma Machine, på det andra, icke må-blifva betagit at dylika inrättningar efter olika methoder och förbättringssätt förfärdiga. J anledning häraf beslöts at BergsRådet Norberg skulle få del af Högstberörde Nådiga skrifvelse sig til underdånig efterrättelse.
  

  3:o Uplästes en af BergsRådet Norberg under den 12 April år 1799 hos Kongl. May insinuerad underdånig inlaga hvilken blif vit Konunge[n]s och Rikets commerce Collegium i Nåder til utlåtande communicerad, hvaruti bemälte BergsRåd i underdånighet anhåller om Privilegium Exclusivum uppå et af sig påfunnit Tramphiul som sattes i rörelse medelst inuti det samma gående Hästar eller Oxar.
  

1800-02-26
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o Uplästes Konungens nådiga skrifvelse til Academien, hvari de af Academien i underdånighet föreslagne dagar, til Bönedagars firande i Sverige och Finland år 1801, i nåder gillas och stadfästas.
  

1800-05-14
• Nämns i 2 stycken: § 2, § 3.

  2:o Uplästes Konungens Nådiga skrifvelse til Academien, hvari gifves i nåder tilkänna, at Konungen genom nådig Resolution beviljat BergsRådet Norberg rättighet til förfärdigande af Tramphiul efter en af honom upgifven förbättrad sammansättning, andra dock obetagit at med förbättringar eller ändringar sådane tramphiul inrätta och förfärdiga; åliggandes det BergsRådet Norberg at til Academien upgifva fullständiga ritningar och beskrifning på det af honom förfärdigade tramphjulet, för at der förvaras til uplysning och efterrättelse vid förekommande frågor om intrång uti den honom nu i nåder förunta exclusiva rättighetens åtnjutande.
  

  3:o Föredrogs et af Herr Capiten Bouck til Academien ingifvit Memorial lydande så som följer.
  Sedan jag efter långt bemödande varit så lycklig at upfinna en Machin, med tilhjelp af hvilken man under vanligt skrifvande äfven får Copia, eller det skrifna in duplo, så får jag ödmjukligen anhålla, at inför Kongliga Vetenskaps Academien få aflägga prof af denna uptäckt, för at bekomma det yttrande, som Kongl. Academien anser denna synnerliga Upfinning förtjena. Machinens egenskaper äro hufvudsakligen 1:o At man skrifver sit Original i alla vanliga formater på alla sorter papper samt alla slags öfriga tilbehör af bleck och pennor, som hvar och en vanligtvis brukar. 2:o At under det man på vanligt vis skrifver blifver Copian noga til alla delar under samma tid lika med originalskriften färdig.
  3:o Kan Copian under samma tid blifva på helt annat format än originalet, nämligen skrifven på en sida under det Originalet författas på 3 à 4 sidor.
  4:o Kan man under skrifvandet insätta et helt annat ord, eller hela rader af tillägg och annan mening i Copian än i Originalskriften eller tvärt om enär [man] så behöfver.
  5:o Är machinens handterande ej vidlyftigare, än at hvar och en bör lära at bruka den med ganska liten öfning.
  6:o Uptager Machinen ej mera rum, än circa de formater man skrifver uppå, och 2 a 3 tum i höjden öfver det bord uppå hvilket den lägges i fall man ej vil hafva den på särskilt fot, som blifver det bequämaste.
  7:o Som dessa Machiner kunna göras mera och mindre bequäma och fullkomliga, samt af ganska många slag, så kan jag ej nu omnämna priset inan jag varit så Iycklig och vunnit Kongl. May:ts nådiga Privilegium Exclusivum på deras förfärdigande.
  Stockholm d. 13 Maj 1800 C. Bouck.
  

1800-10-29
• Nämns i 2 stycken: § 3, § 7.

  3:o Uplästes Kongl. May:ts nådiga Resolution af innehåll at Academiens Hus här i staden vid Stora Nygatan såsom Astronomiska Observatorium tillika med den Bergianska Trägården och dess åbyggnad såsom alla Publika skola vara befriade för upskattning til förmögenhetsafgift, men at de hyror hvilka Academien upbär af några uthus vid Huset i staden skola upskattas til Capital, för hvilket Academien bör betala förmögenhetsafgift.

  7:o Upläste Herr Nicander et Konungens Bref af den 4 Sept. hvari gifves i nåder tilkänna, at andra och fjerde Böndagarne, som sedan 1789 uti Sotkamo, Paldamo, Hyreinsalmi, Ilomants och Pulisjärfvi soknar i Uleåborgs samt Savolax och Carelens län firats vid medlet af Juni och början af December hädanefter uppå vederbörande Riksdagsfullmägtiges i Norrköping underdåniga anhållan, hädanefter komma at firas på samma dagar som i det öfriga af Finland före 1789 varit vanligt.

1800-11-26
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o Uplästes tvänne til Konungen af BergsRådet Norberg i underdånighet ingifne ansökningar om Privilegium exclusivum at få tilverka bränvinspannor af särskilta upfinningar, hvilka ansökningar blifvit i nåder remitterade til Academien med befallning at til Konungen inkomma med underdånigt förslag på några skickliga personer, som skulle kunna undersöka dessa BergsRådet Norbergs upgifter. Vid öfvervägandet häraf fann Academien at följande dess Ledamöter, nämligen Herrar, Joh. G. Gahn, Hielm Broling, Sjösten, Bouck, och Öfverbom, såsom alla skickliga at göra den i fråga varande undersökning, skulle hos Kongl. May i underdånighet upgifvas.
  

1801-02-04
• Nämns i 4 stycken: § 2, § 3, § 4, § 5.

  2:o Föredrogs en af Melanderhielm til Konungen i underdånighet ingifven, och af Konungen i Nåder til dess VetenskapsAcademie remitterad Jnlaga, med nådig befallning det hade Academien at sig deröfver i underdånighet utlåta, hvari Melanderhjelm anförer angelägenheten af en ny och med större exactitud anstäld gradmätning i vår Svenska Lappmark, än den som gjordes år 1736, til utrönande af Jordens rätta sphaeroidiska figur, hvarigenom läran om Navigation Geographien med mera skal erhålla större och fullkomligare ljus än hitintil kunnat ske. Anhållandes Melanderhielm tillika i underdånighet uti samma inlaga det täcktes Hans May:t i nåder anordna den kostnad, som denna projecterade nya gradmätning kunde medföra, och hvilken efter ungefärlig uträkning kunde stiga til omkring 5000 Riks, emedan ingen annan utväg til bestridande af denna kostnad vore än at i underdånighet taga sin tilflygt til Hans May:ts höga ädelmod. Academien, tagande detta mål i behörigt öfvervägande fann de af Melanderhjelm anförda skäl til en ny gradmätnings anställande, så långt man kunde nårr ut eller i vår Lappmark, vara väl grundade, och förenade sig derföre om det project til underdånigt yttrande i denna sak, som Herr Adlerbeth upgaf, hvari den af Melanderhielm projecterade gradmätningen i underdånighet tilstyrkes, och anhålles om Hans May:ts höga och ädelmodiga biträde til denna gradmätnings verkställande genom nådigt anordnande af de medel, som den samma kunde komma at kosta.
  

  3:o Uplästes en af vice Secreteraren Sjösten til Konungen i underdånighet ingifven och af Konungen til dess VetenskapsAcademie i nåder remitterad Jnlaga med befallning, at Academien hade at sig deröfver i underdånighet yttra, anförandes Sjösten i denna inlaga, at han påfunnit et nytt sätt til kok och stekgrytors inrättning, hvarigenom en ansenlig vedbesparing vid matredning skal vinnas, i anledning hvaraf han i underdånighet anhållerom Privilegium exclusivum på grytors gjutande efter detta sit påfund. Academien som igenom tvänne sina Herrar Ledamöter, Baron Gedda och Assessoren J. G. Gahn, hvilka varit närvarande och bivistat de försök som blifvit anstälda til utrönande af dessa utaf Secr. Sjösten upfundna grytors egenskaper, inhämtat at samma slags grytor voro af [den] nyttiga beskaffenhet som Sjösten upgifvit, kunde derföre icke annat än förena sig i den önskan at en så gagnelig uptäckt måtte blifva allmän och til bruk antagen, i anseende hvartil Academien beslöt at i underdånig skrifvelse til Hans May:t Konungen gifva denna sin önskan tilkänna.
  

  4:o Uplästes Konungens nådiga skrifvelse til Academien af den 8 Dec. 1800, hvari Academien anbefaltes at genom de i underdånighet dertil föreslagne dess Ledamöter, Herrar, Johan G. Gahn, Hjelm, Broling, Sjösten, Bouck och Öfverbom, verkställa undersökningen af de BränneriRedskap som BergsRådet Norberg i underdånighet upgifvit sig kunna göra, och hvarå han i lika underdånighet anhållerom Privilegium Exclusivum, samt at derom sedermera til Konungen inkomma med underdånig berättelse derom.
  

  5:o Anmälte Herr Nicander at Påskfullmånen år 1802 infaller på en söndag, och at i följd af Concilii Niceni beslut i detta fall Påsken icke borde firas förr än den deruppå näst infallande söndagen, i anseende hvartil han föreslog at Academien skulle giöra underdånig förfrågan hos Konungen om och huruvida Påskterminen i Almanackan för 1802 skulle på detta sätt och i anseende til anförda orsak utsättas til söndagen efter Påskfullmånens infallande eller ock på samma söndag då den infaller, särdeles som de utländske Ephemeriderne utsätta den på samma söndag då den infaller. Academien biföll denna Herr Nicanders proposition och fann at detta mål kunde i samma underdåniga skrifvelse införas hvari terminerne til Böndagars firande år 1802 projecteras.

1801-03-11
• Nämns i 2 stycken: § 2, § 3.

  2:o Uplästes Konungens nådiga skrifvelse af den 12 Febr. sistlidne til Dess VetenskapsAcademiehvari Konungen täckes med hög nåd anse och gilla Academiens underdåniga project om en ny gradmätning i den Svenska Lappmarken til utrönande af Jordens rätta figur, och til dess förrättande må utses och förordnas Premier Jngeniören Öfverbom och vice Secreteraren Svanberg såsom kände för skicklighet och kunskaper til denna granlaga expeditions utförande, samt at denna gradmätning ju förr ju häldre må företagas. Derjemte täckes Konungen i samma nådiga skrifvelse bevilja och anslå 5000 Riks til de kostnaders bestridande som denna gradmätning enligt ungefärligt förslag kan fordra, samt at dessa medel komma at utbetalas af statsmedlen, nämligen 2500 Riks innevarande och de öfriga 2500 Rlr nästkommande år och det enligt Academiens requisitioner, hvarom Konungen jemväl velat i nåder förständiga dess stats contor, åliggandes det för öfrigt Academien at vid gradmätningens slut til Konungen inkomma med underdånig berättelse om förloppet deraf och med behörig redogörelse för de dertil använda medel.

  3:o Uplästes et project til underdånig skrifvelse til Konungen, hvaruti Academien anhåller, det Konungen täckes i nåder låta afgå befallning til Chefen af Dess Wästerbottens Regimente, det han uppå requisition af Premier Jngeniören Öfverbom och vice Secreteraren Svanberg, vid deras ankomst til Lappmarken at förrätta den anbefallte gradmätningen, låter commendera af samma Regimente så många i timring och slögdande kunnige man, som de til sin handtlangning vid denna förrättning kunna behöfva och gifva tilkänna, hvilka af de i nåder anslagna medel komma at erhålla nöjagtig dagspening. Detta project blef bifallit och beslöts tillika, at det arbete och kostnadsförslag som Herrar Öfverbom och Svanberg upsatt til denna gradmätnings förrättande, hvilket också nu blef upläst, skulle tillika med denna underdåniga skrifvelse i lika underdånighet til Konungen afgifvas.
  

1801-04-15
• Nämns i 1 stycke: § 3,

  3:o Uplästes några stropher utur bref som Melanderhielm erhållit ifrån åtskilliga Europeiske Mathematici, såsom Professor Fuss Secreterare vid Ryska Kejserliga Vetenskaps Academien, Johan Beroulli Directör vid Mathematiska Classen uti Kongl. Vetenskaps Academien i Berlin, Delambre Secreterare vid Mathematiska Classen i Franska National Jnstitutet, hvilka alla dels på egna dels på deras Vetenskaps Academiers och Jnstituts vegnar på det närmaste deltaga uti den tilämnade gradmätningen i vår Svenska Lappmark til utrönande af Jordens rätta figur, och uttrycka de lifligaste känslor, hvarmed de vörda vår Nådiga Konungs höga vårdnad om Vetenskaperne och deras tilväxt, då Konungen har täckts nådigt anbefalla denna gradmätning och anslå den kostnad som denna förrättning kan erfordra.
  

1801-07-29
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4:o Anmältes huruledes genom Konungens nådiga Donation af Drottningholms NaturalieCabinet til Kongl. VetenskapsAcademien och dess förenande med Academiens förutvarande Cabinet flera både Doupleter och Tripleter af samma species nu voro i denna samling hvilka borttogo rum för nya tilkommande Naturalier och voro tillika för detta Cabinet onödiga, och at det således vore af Academien mycket ädelmodigt at af dessa meddel Academierne i Upsala Lund och Åbo af dessa doupleter och tripleter det som dessa Academier icke förut hade. J anledning häraf beslöt Academien, at en förtekning skulle infordras på alla dessa doupleter och tripleter och föreläggas Academien då den sedermera ville närmare utlåta sig öfver den gjorda proposition.
  

1801-12-16
• Nämns i 2 stycken: § 3, § 4.

  3:o Anmälte Melanderhielm at, då förenämnde Jnstrumenter skulle afhämtas ifrån Fartyget, hvaruppå de transporterade ifrån Frankrike äntligen lyckligt hade hitkommit, tullafgift för de samma blifvit fordrad i stora sjötulln, och at Academien til at få dem fritt afhämta måst deponera Ethundradefemton Riks Banko intil dess at vidare kunde blifva afgjort, huruvida för de samma tull borde betalas eller icke, hvaruppå äfven upvistes den ifrån stora sjötulln meddelade depositionsattest uppå förenämnde 115 R Banko. Emedan flera skäl voro hvilka syntes böra befria Academien ifrån en sådan tullafgifts erläggande som förbemält är, upläste Melanderhielm et af sig författat project til en underdånig inlaga hos Konungen, hvari dessa skäl voro uprepade, och i följd af hvilka Academien således i djup underdånighet anhöll at i nåder blifva befriad ifrån denna tullafgift och at vederbörande vid stora sjötulln måtte erhålla nådig befallning at återställa de deponerade 115 R Banco. Detta project blef af Academien gillat, och skulle denna Jnlaga således med det första i underdånighet til Konungen ingifves.
  

  4:o Anmälte Melanderhielm at, sedan de ifrån Paris ankomna Jnstrumenter hvilka voro vid nästa resa til Lappmarken i anse ende til gradmätningen nödiga, alt vore i beredskap resas företagande med det första, på det at basmätningen, som skal göras på isen af Torneå elf måtte i rätt tid kunna företagas, och at alenast peningar til denna andra Lappmarksexpedition fattades. Men som Konungen i dess nådiga skrifvelse til Academien af den 12 sistlidne Februarii i Nåder lemnat Academien tilstånd at hos Dess Statscontor til detta behof göra nödiga requisitioner, upläste Melanderhjelm et af sig författat project til vördsam inlaga hos Kongl. Statscontoret om utbekommande af de återstående i nåder beviljade 2500 Rikslr til förenämnde expedition, hvilket project blef af Academien gillat, och skulle en sådan Jnlaga til Statscontoret med det första inlemnas.
  

1802-02-03
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o Uplästes Konungens Nådiga skrifvelse af den 23 Dec. 1801, hvari i Nåder gifves tilkänna at Konungen anbefallt Dess TullDirection at återställa til Academien de såsom tullafgift för de ifrån Paris ankomna Jnstrumenter, hvilka skola nyttjas vid den i nåder tillåtna och anbefallta gradmätningsExpedition i Lappmarken, i stora sjötulln deponerade 115 R Banco. Härvid berättade Melanderhielm, at dessa medel också redan voro återbetalte.
  

1802-03-03
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o Anmältes Konungens Nådiga skrifvelse til Academien hvari de af Academien för år 1803 i underdånighet föreslagna dagar til bönedagars firande gillas och stadfästas.

1802-04-14
• Nämns i 2 stycken: § 2, § 3.

  2:o Uplästes Konungens Nådiga skrifvelse til Academien, hvari gifves tilkänna, at Konungen anbefallt Dess allmänna Spanmåls Magazins Direction, at låta anställa försök med planterande af hvitbetor och bränvinsbrännande deraf, hvarjemte Konungen i nåder anbefaller Dess VetenskapsAcademie at utse tvänne af Academiens Ledamöter, hvilka skola vara närvarande vid detta försöks anställande för at så väl biträda med uplysningar, som at til Academien inkomma med fullständig underrättelse härom, då Academien åligger at til Konungen sit omdöme i denna sak i underdånighet afgifva. Til underdånig lydnad af anförda Kongl. befallning utnämde Academien af sina ledamöter Herrarne Hjelm och Norberg at på sätt som omskrifvit är vara närvarande vid ofvannämnde försöks anställande, samt derom til Academien med berättelse inkomma. Om desse båda Herrars utnämnande til denna förrättning skulle bref afgå til Kongl. Allmänna Spanmåls Magazins Direction.
  

  3:o Uplästes et ifrån Kongl. CommerceCollegium til Academien ankommit bref hvari förmäles, at fråga upstått imellan Herr BergsRådet Norberg å ena och kopparslagarembetet här i staden å andra sidan, huruvida det af detta senare upfundna Jmkylareverktyg vore en efterapning af det bränvinsbränneri redskap, afkylare kalldt, som bemälte Herr BergsRåd upfunnit och hvarå han erhållit Kongl. May:ts nådiga Privilegium exclusivum. Til utrönande häraf och huruvida det vore någon physisk skilnad imellan dessa båda redskap, anmodar bemälte Kongl. Collegium Kongl. Vetenskaps Academien at til sig låta infordra så väl af Herr BergsRådet Norberg som kopparslagarembetet modeler til hvarderas förfärdigade im och afkylare, och at efter skedd noga undersökning i förberörde måtta til Collegium med underrättelse inkomma. Academien tog alt detta i öfvervägande och fann, då Academien för sin del icke hade full rättighet at til sig infordra några Modeller af kopparslagare embetet, at bref ifrån Academien til CommerceCollegium skulle afgå med anhållan, det täcktes Collegium foga den anstalt at detta af bemälte kopparslagareembete åstundade modell måtte Academien tilställas, då Academien ville til fullgörande af Collegii begäran anställa den äskade undersöknigen, och derom til Collegium afgifva sin berättelse. Jmedlertid utnämnde Academien af sina ledamöter följande Herrar, näml. n. v. Praeses Bouck, Hjelm, Broling och Sjösten at göra denna förrättning så snart ofvannämnde Modeller til Academien inkomma, lofvandes Herr Norberg som var närvarande at så snart som det äskas aflemna modellet på sin upfundna afkylare.
  

1802-08-11
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o Uplästes Konungens Nådiga befallning til Dess och Rikets CommerceCollegium at til Konungen inkomma med sit underdåniga utlåtande öfver en af Auscultaten af Wetterstedt hos Konungen gjord underdånig ansökning at erhålla Privilegium exclusivum på 25 år uppå tilverkning af åtskilliga dels salter, dels färgor dels andra chemiska compositioner. Denna underdåniga ansökning har bemälte Collegium skickat til Academien med skriftlig anmodan som äfven uplästes det ville Academien efter behörig granskning af detta mål til Collegium afgifva sit utlåtande deröfver. Dessa skrifter tillika med de utaf Herr af Wetterstedt afgifne beskrifningar och ritningar uppå sina påfund hvilka CommerceCollegium äfven communicerat med Academien, bestående af fyra särskilta band aflemnades til Herr Hjelm med anmodan det ville han undersöka de af Wetterstedt upgifna påfund samt deröfver med sit utlåtande til Academien inkomma, då de samma äfven skulle communiceras med Herr Johan Gottlieb Gahn i lika ändamål.
  

1802-09-08
• Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.

  Academien, som fann denna proposition af Herr Odhelius mycket väl grundad och at acquisition af Academien så hedrande monument vore et särdeles ämne för Academiens omsorg at bekomma det samma, skulle taga i öfvervägande de utvägar som kunde vara lämpliga at i underdånighet insinuera detta mål hos Konungen.
  

  K. Academien har väl på värdigt sätt förvarat minnet af sin instiftelse under Högstsalig Konung Fredrichs I:s Regering genom en Medaille med Hans bild som tillika innehåller en påminnelse om hufvudafsigten med Academiens göromål. Academien har ock för sina ögon et portrait af denne sin höge Jnstiftare, men jag vågar likväl härmed ödmjukl. underställa, om icke Academien borde hos Kongl. May i underdånighet anhålla, at den Buste af Konung Fredrick I, som nu förvaras i Finska kyrkans sacristia, men för trängsel derstädes finnes stäld i en mörk vrå ned på golfvet, der den hvarken kan fullkomligen ses eller den lyckliga inscriptionen läsas måtte få upsättas i Academiens större sessions Rum, der den icke alenast skulle bli en synnerlig prydnad i anseende til den mästerliga sculpturen, utan ock Högstsalig Konungens bild blifva framstäld på et honom värdigt ställe, såsom denna Academiens höga Jnstiftare och första beskyddare.
  

1802-10-06
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1:o Uplästes et ifrån Kongl. Spanmåls Magasins Direction til Academien ankommit bref, hvari gifves til känna, at Konungen gifvit nådig befallning til bemälte Direction at anställa försök med bränvinsbränning af hvitbetor, och tillika behagat förordna at tvänne af Academiens Ledamöter borde härvid vara närvarande för at så väl med uplysningar biträda, som til Academien härom lemna fullständig underrättelse, hvilken Academien då hade at Konungen i underdånighet afgifva. J anledning häraf anmodar förenämnde Direction Academien at utse tvänne dess Ledamöter, hvilkas kända insigter i physiska och Chymiska vetenskaper, lofva Direction et säkert biträde til upfyllande af Kongl. May:ts med dessa försök åsyftade ändamål. Derefter uplästes Dagboken för Academiens sammanträde den 14 April sistlidne, hvaraf befanns at Academien til underdånig lydnad af et til Academien ankommit Konungens nådiga bref af lika innehåll, som det nu uplästa, ifrån Spanmåls Magasins Direction, hade då redan utnämnt och anmodat dess Ledamöter, Herrar Hjelm och Norberg at vid de försök som skulle göras med bränvinstilverkning af hvitbetor, biträda och derom til Academien med utförlig berättelse inkomma, och hvarom bref skulle då afgå til bemälte Direction, hvilket också verkligen skedt. Sedermera uplästes et af Herr Norberg til Academien ingifvit Memorial, hvari han utbeder sig at i anseende til åtskilliga särskilta dels göromål dels resor härifrån, hvilka kunde hindra honom at biträda vid de omförmälta bränvinsbränneriförsök af hvitbetor, blifva befriad ifrån denna förrättning. J anseende härtil och på det at icke något å Academiens sida måtte brista i fullgörandet af Konungens nådiga befallning i förenämnde ärende, anmodades Herr Baron von Gedda at blifva den ena Academiens Deputerade vid denna förrättning i Herr Norbergs ställe, hvilket Herr Baron von Gedda äfven sig åtog. Derom at Herrar, Baron von Gedda och Hjelm således blifvit af Academien anmodade och åtagit sig at på sätt som ofvanförmält är biträda vid omnämnda försök af bränvinsbränning, skulle derföre bref afgå til Kongl. Spanmåls Magasins Direction.

1802-10-27
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o Uplästes Konungens nådiga befallning til Academien at aflemna sit underdåniga utlåtande angående nyttan af den vattntub, som optiske Jnstrumentmakaren Collin upfunnit, och hvarom Herr Majoren Klint inlemnat underdånig rapport i anledning af de försök med denna vattntub som Collin förlidne sommar gjordt och bemälte Major öfvervarit, och hvilka försök voro uti berättelse bifogade til förenämde rapport. Emedan Herrar Nicander och Sjösten hade förut på Academiens vegnar bivistat dylika försök med dessa af Collin upfundna vattntuber, hade också omförmälte Majoren Klints rapport tillika med beskrifningen af de i år gjorda försök blifvit til dem lemnade at med sit yttrande i anledning deraf til Academien i dess nästa sammanträde inkomma. Detta af bemälte Herrar författade utlåtande blef nu upläst och af Academien antagit med en tilläggning, som skulle utmärka jemnförelse imellan de afstånd på hvilka man med blåtta ögonen kunde se i vattnet och dem på hvilka man med denna vattntub kunde se objecter i vattnet, at i underdånighet anföra såsom svar uppå Konungens nådiga remiss i detta mål.
  

1802-12-08
• Nämns i 2 stycken: § 2, § 3.

  2:o Föredrogs en til Konungen i underdånighet ingifven inlaga af för detta Mantals Commissarien Ask, hvari han förmäler sig hafva påfunnit et sätt at af salt vattn erhålla sött och från sälta fritt vattn, och anhåller i lika underdånighet om någon förmån i anseende härtil, hvilken inlaga Konungen har täckts i nåder remittera til Academien at deröfver med det mera som dertil hörer sig i underdånighet utlåta. Vid ankomsten af förenämnde Asks underdåniga inlaga hade den blifvit communicerad med Herrar Hjelm och Sjösten, hvilka med Ask i detta ämne haft sammanträde enligt den muntliga berättelse som Herr Sjösten nu aflemnade, men kunde icke ännu afgifva något yttrande häröfver emedan Ask icke för dem upgifvit de instrumenter hvilka han til ofvannämnde operation förmodade kunna nyttjas.

  3:o Uplästes et ifrån Kongl. CommerceCollegium ankommit bref, hvari bemälte Collegium förmäler at det erhållit Konungens nådiga befallning at utlåta sig öfver en vid namn Samuel Bergman, sig kallande Chemiae Candidat, och dess underdåniga ansökning, hvilken äfven var bifogad, at erhålla något understöd til företagande af en utländsk resa för at ännu ytterligare förkofra sig i chemiska vetenskapen, anhållandes Commerce Collegium det ville Kongl. VetenskapsAcademien yttra sig huruvida Bergman är af Academien känd såsom Vetenskapsidkare, och hvad mer eller mindre förtjenst han i slikt fall kan i sådan egenskap anses ega. Detta mål remitterades til Herrar, Hjelm, Gejer och Sjösten at derom med sit yttrande til Academien inkomma.

1803-02-02
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o Justerades underdånig skrifvelse til Konungen innehållande project til de dagar år 1804 uppå hvilka firandet af Bot och Bönedagar kunde utsättas.
  

1803-02-23
• Nämns i 11 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., § 3.

  Då nu S.T. Ekmanson under namn af Action emot Lindh i sjelfva verket söker rubba det nådiga privilegium som Kongl. May:t förunnat sin Vetenskaps Academie, och derigenom tillika gifver anledning dertil at Academien föranlåtes at ingå i denna slags förklaring til befredande af sina i privilegier grundade rättig heter, och då Lindh i full öfvertygelse at få til godo njuta den rättighet, som Kongl. Academien i kraft af detta privilegium honom emot anbud af de fördelagtigaste vilkoren, då arendet på Almanackornes tryckning utbjöds, tilegnade, och ibland hvilka Almanackor den för Åbo horizont i contractet med Lindh står uttryckligen nämnd, således icke nu mera ensamt skulle få upbära den vinning som deraf kunde erhållas utan tvärtom föranlåtas at gifva ifrån sig någon del deraf åt Carlbom, så vore också Lindh derigenom fullkomligen berättigad at för en sådan sin förlust fordra ersättning af Academien, hvilken äfven i sin ordning skulle blifva lidande genom detta försök intrång intrång i dess privilegium. Sådana förluster, och då Academiens tilgångar at bibehålla detta samfunds inrättning blifva derigenom medtagne, skola i sin mån bidraga förr eller senare til dess uplösning, sedan den likväl under fyra Svea Rikes konungar til Fäderneslandets ära nytta och gagn florerat. Kongl. Vet. Acad. kan icke heller obemält lemna, at Carlbom, om han trott sig i följd af sit privilegium hafva någon pretension til finska almanackornas tryckning, redan för nio år sedan, då arendet af almanackornas tryckning Boktryckeri Societeten kungjordes til anbud af de för Kongl. Academien fördelagtigaste vilkor, då hade kunnat anmäla sig til detta arende, eller åtminstone til de finska almanackornas tryckning, hvilket han likväl icke gjorde. Deraf at så väl Academien sjelf som Lange och Ekmanson sedermera skola enligt Ekmansons upgift låtit trycka finska Almanackorna hos Carlbom följer icke något annat, än at det skedt af egit behag, men aldeles icke af någon skyldighet emedan desse senare voro arendatorer af Academiens i dess privilegier grundade rättighet at trycka icke mindre de finska än svenska almanackorna. Utan tvifvel har rätta orsaken dertil varit, at de icke voro försedde med finska stilar och icke ansett löna mödan at sådana sig förskaffa. Men annat är förhållandet nu, då Kongl. Academien öfverlåtit på Lindh rättigheten at trycka både de svenska och finska almanackorna, sedan han erbjudit de förmånligaste vilkor, då utöfningen deraf icke kan honom betagas utan rubbning i contractet Kongl. Academien til känbar förlust. Kongl. Academien höll icke de vilkor hemliga hvarunder utgifvandet och tryckningen af almanackorna til Lindh uplätos; hvar och en af Boktryckeri Societeten var öppet at göra sina anbud. Hvarföre bevakade icke då Carlbom sin förmenta rätt, och hvarföre har han i 9 år varit stillatigande om han sjelf fattat et sådant begrep om sina privilegier? Kongl. Vetenskaps Academien som känner Tit. nit och kärlek för vetenskaper, och hvaraf det tilfälle henne nu blifvit lemnat til förklaring och ådagaläggande af sin rätt är et nytt vedermäle gör sig ock försäkrad at genom dess rättvisa nit denna rätt blifva bibehållen.

  Til den uplysning hvilken Tit. af K. Vet. Academien i skrifvelse af d. 11 innevarande Febr har begärt i det hos Tit. anhängi[g]a mål imellan Camereraren Ekmanson och Boktryckaren Lindh, om och huruvida Lindh i anseende til det S.T. Carlbom i nåder förunta privilegium at trycka alla på finska språket utkommande skrifter kunde hafva rättighet at trycka de små finska Almanackorna får Academien härmed anföra följande. Redan under den 17 October år 1747 meddelte Konungen sin Vetenskaps Academie privilegium exclusivum at på trycket utgifva svenska och finska almanackor och det utan all annan inskränkning än den, at verkställigheten af detta privilegium icke skulle få taga sin början förr än år 1749 inom hvilken tid de privilegier som flera den tiden hade at utgifva almanackor hade lupit til slut. Detta nådiga privilegiu har Kongl. CanzliCollegium d. 23 Aug. 1748 til allmän efterrättelse kungjort: Lydande som följer. Til underdånigst följe af Kongl. May:ts nådiga befallning, har Dess och Rikets Canzli Collegium härmed bordt allmänneligen tilkänna gifva at sedan nu mera, i kraft af Kongl. May:ts i nåder förunta privilegium, härvarande Kongl. Svenska Vetenskaps Academien allena tilkommer at utgifva och låta trycka almanackor, utan at de hädanefter af någon annan stå at erhållas, så har bemälte Kongl. Academie för tilkommande år 1749 dermed gjordt en början och genom contract med bokbindare den anstalt fogat, at almanackorne af dem kringsändas och säljas öfver hela Riket til det pris som på titelbladet står utsatt. Förenämde nådiga Privilegium, som til sit innehåll är så tydligt och klart och som ingalunda betager Kongl. Academien at hos hvilken boktryckare som hälst låta trycka sina almanackor har aldrig blifvit inskränkt, utan Kongl. Academien har det utan alt intrång til godo njutit. Ganska oriktigt påstår Carlbom at samma privilegium blifvit, hvad finska Almanackorne[s] tryckning angår ändrat genom den för honom d. 17 Juli 1765 utfärdade nådiga Resolution, af hvilken K. Academien får den äran bifoga en vidimerad afskrift in extenso. Deraf inhämtas at nämnda Resolution icke innefattar något nytt privilegium, utan en tillåtelse för Carlbom at få til godo njuta Directör Merkels boktryckare privilegium i följe af en med honom ingången afhandling. Vidsträcktare rätt än Merkel sjelf innehade kunde han icke uplåta och har icke heller uplåtit åt Carlbom. År 1759 då afhandlingen imellan Merkel och Carlbom slöts, hade icke Merkel utan Academien ensam rättighet til Almanackornas upläggande och tryckning, och Kongl. Academien var icke förbunden at låta hos Merkel trycka sina Almanackor. Genom 1765 års nådiga resolution, som gillar afhandlingen har Carlbom fått lika men icke större rättigheter än Merkel. Den tanken at Kongl. May:t 1765 skulle för Dess Vetenskaps Academie inskränkt den rättighet Kongl. May genom ordentligt Privilegium 1747 Academien i nåder beviljat kan ingalunda förenas hvarken med Privilegiers helgd eller den särskilta nådiga omvårdnad hvarmed Kongl. May såsom Academiens höge Beskyddare den samma altid omfattat. Sjelfva 1765 års nådiga Resolution visar et öfvertygande prof af Kongl. May:ts rättvisa omsorg för privilegiers bibehållande. Consistorium Academicum i Åbo hade år 1741 erhållit privilegium exclusivum å finska psalmböckers och Catechesers tryckning: men med förtigande häraf hade Merkel d. 10 Mars 1753 utverkat sig Kongl. May nådiga privilegium på 20 år, at med en viss stil få uplägga finska psalmböcker och cathecheser: Detta privilegium hade han ock öfverlåtit åt Carlbom, som derå begärte stadfästelse. Men Kongl. May förklarar, at som Directör Merkel uppå oriktig grund och med förtigande af Åbo Academiens förut egande rätt år 1753 utverkat sig KonglMay:ts privilegium at trycka slika böcker i 20 års tid, ty borde saken sättas i samma stånd som den förut var och Carlbom ej i annor händelse vid samma privilegium bibehållas, än så snart han med Consistorio Academico i Åbo derom öfverenskomma kunde. Kongl. Vetenskaps Academien öfverlemnar til Tituli uplysta och rättvisa bepröfvande om det är sannolikt at samma Kongliga Resolution, som så rättvist och sorgfälligt skyddar Åbo Consistorium vid dess privilegier skulle utan Kongl. Vetenskaps Academiens hörande, och utan at minsta anledning finnes at om Almanackor varit fråga betaga Academien en den högtideligen gifven oinskränkt rättighet.

  Til den uplysning hvilken Tit. af K. Vet. Academien i skrifvelse af d. 11 innevarande Febr har begärt i det hos Tit. anhängi[g]a mål imellan Camereraren Ekmanson och Boktryckaren Lindh, om och huruvida Lindh i anseende til det S.T. Carlbom i nåder förunta privilegium at trycka alla på finska språket utkommande skrifter kunde hafva rättighet at trycka de små finska Almanackorna får Academien härmed anföra följande. Redan under den 17 October år 1747 meddelte Konungen sin Vetenskaps Academie privilegium exclusivum at på trycket utgifva svenska och finska almanackor och det utan all annan inskränkning än den, at verkställigheten af detta privilegium icke skulle få taga sin början förr än år 1749 inom hvilken tid de privilegier som flera den tiden hade at utgifva almanackor hade lupit til slut. Detta nådiga privilegiu har Kongl. CanzliCollegium d. 23 Aug. 1748 til allmän efterrättelse kungjort: Lydande som följer. Til underdånigst följe af Kongl. May:ts nådiga befallning, har Dess och Rikets Canzli Collegium härmed bordt allmänneligen tilkänna gifva at sedan nu mera, i kraft af Kongl. May:ts i nåder förunta privilegium, härvarande Kongl. Svenska Vetenskaps Academien allena tilkommer at utgifva och låta trycka almanackor, utan at de hädanefter af någon annan stå at erhållas, så har bemälte Kongl. Academie för tilkommande år 1749 dermed gjordt en början och genom contract med bokbindare den anstalt fogat, at almanackorne af dem kringsändas och säljas öfver hela Riket til det pris som på titelbladet står utsatt. Förenämde nådiga Privilegium, som til sit innehåll är så tydligt och klart och som ingalunda betager Kongl. Academien at hos hvilken boktryckare som hälst låta trycka sina almanackor har aldrig blifvit inskränkt, utan Kongl. Academien har det utan alt intrång til godo njutit. Ganska oriktigt påstår Carlbom at samma privilegium blifvit, hvad finska Almanackorne[s] tryckning angår ändrat genom den för honom d. 17 Juli 1765 utfärdade nådiga Resolution, af hvilken K. Academien får den äran bifoga en vidimerad afskrift in extenso. Deraf inhämtas at nämnda Resolution icke innefattar något nytt privilegium, utan en tillåtelse för Carlbom at få til godo njuta Directör Merkels boktryckare privilegium i följe af en med honom ingången afhandling. Vidsträcktare rätt än Merkel sjelf innehade kunde han icke uplåta och har icke heller uplåtit åt Carlbom. År 1759 då afhandlingen imellan Merkel och Carlbom slöts, hade icke Merkel utan Academien ensam rättighet til Almanackornas upläggande och tryckning, och Kongl. Academien var icke förbunden at låta hos Merkel trycka sina Almanackor. Genom 1765 års nådiga resolution, som gillar afhandlingen har Carlbom fått lika men icke större rättigheter än Merkel. Den tanken at Kongl. May:t 1765 skulle för Dess Vetenskaps Academie inskränkt den rättighet Kongl. May genom ordentligt Privilegium 1747 Academien i nåder beviljat kan ingalunda förenas hvarken med Privilegiers helgd eller den särskilta nådiga omvårdnad hvarmed Kongl. May såsom Academiens höge Beskyddare den samma altid omfattat. Sjelfva 1765 års nådiga Resolution visar et öfvertygande prof af Kongl. May:ts rättvisa omsorg för privilegiers bibehållande. Consistorium Academicum i Åbo hade år 1741 erhållit privilegium exclusivum å finska psalmböckers och Catechesers tryckning: men med förtigande häraf hade Merkel d. 10 Mars 1753 utverkat sig Kongl. May nådiga privilegium på 20 år, at med en viss stil få uplägga finska psalmböcker och cathecheser: Detta privilegium hade han ock öfverlåtit åt Carlbom, som derå begärte stadfästelse. Men Kongl. May förklarar, at som Directör Merkel uppå oriktig grund och med förtigande af Åbo Academiens förut egande rätt år 1753 utverkat sig KonglMay:ts privilegium at trycka slika böcker i 20 års tid, ty borde saken sättas i samma stånd som den förut var och Carlbom ej i annor händelse vid samma privilegium bibehållas, än så snart han med Consistorio Academico i Åbo derom öfverenskomma kunde. Kongl. Vetenskaps Academien öfverlemnar til Tituli uplysta och rättvisa bepröfvande om det är sannolikt at samma Kongliga Resolution, som så rättvist och sorgfälligt skyddar Åbo Consistorium vid dess privilegier skulle utan Kongl. Vetenskaps Academiens hörande, och utan at minsta anledning finnes at om Almanackor varit fråga betaga Academien en den högtideligen gifven oinskränkt rättighet.

  Til den uplysning hvilken Tit. af K. Vet. Academien i skrifvelse af d. 11 innevarande Febr har begärt i det hos Tit. anhängi[g]a mål imellan Camereraren Ekmanson och Boktryckaren Lindh, om och huruvida Lindh i anseende til det S.T. Carlbom i nåder förunta privilegium at trycka alla på finska språket utkommande skrifter kunde hafva rättighet at trycka de små finska Almanackorna får Academien härmed anföra följande. Redan under den 17 October år 1747 meddelte Konungen sin Vetenskaps Academie privilegium exclusivum at på trycket utgifva svenska och finska almanackor och det utan all annan inskränkning än den, at verkställigheten af detta privilegium icke skulle få taga sin början förr än år 1749 inom hvilken tid de privilegier som flera den tiden hade at utgifva almanackor hade lupit til slut. Detta nådiga privilegiu har Kongl. CanzliCollegium d. 23 Aug. 1748 til allmän efterrättelse kungjort: Lydande som följer. Til underdånigst följe af Kongl. May:ts nådiga befallning, har Dess och Rikets Canzli Collegium härmed bordt allmänneligen tilkänna gifva at sedan nu mera, i kraft af Kongl. May:ts i nåder förunta privilegium, härvarande Kongl. Svenska Vetenskaps Academien allena tilkommer at utgifva och låta trycka almanackor, utan at de hädanefter af någon annan stå at erhållas, så har bemälte Kongl. Academie för tilkommande år 1749 dermed gjordt en början och genom contract med bokbindare den anstalt fogat, at almanackorne af dem kringsändas och säljas öfver hela Riket til det pris som på titelbladet står utsatt. Förenämde nådiga Privilegium, som til sit innehåll är så tydligt och klart och som ingalunda betager Kongl. Academien at hos hvilken boktryckare som hälst låta trycka sina almanackor har aldrig blifvit inskränkt, utan Kongl. Academien har det utan alt intrång til godo njutit. Ganska oriktigt påstår Carlbom at samma privilegium blifvit, hvad finska Almanackorne[s] tryckning angår ändrat genom den för honom d. 17 Juli 1765 utfärdade nådiga Resolution, af hvilken K. Academien får den äran bifoga en vidimerad afskrift in extenso. Deraf inhämtas at nämnda Resolution icke innefattar något nytt privilegium, utan en tillåtelse för Carlbom at få til godo njuta Directör Merkels boktryckare privilegium i följe af en med honom ingången afhandling. Vidsträcktare rätt än Merkel sjelf innehade kunde han icke uplåta och har icke heller uplåtit åt Carlbom. År 1759 då afhandlingen imellan Merkel och Carlbom slöts, hade icke Merkel utan Academien ensam rättighet til Almanackornas upläggande och tryckning, och Kongl. Academien var icke förbunden at låta hos Merkel trycka sina Almanackor. Genom 1765 års nådiga resolution, som gillar afhandlingen har Carlbom fått lika men icke större rättigheter än Merkel. Den tanken at Kongl. May:t 1765 skulle för Dess Vetenskaps Academie inskränkt den rättighet Kongl. May genom ordentligt Privilegium 1747 Academien i nåder beviljat kan ingalunda förenas hvarken med Privilegiers helgd eller den särskilta nådiga omvårdnad hvarmed Kongl. May såsom Academiens höge Beskyddare den samma altid omfattat. Sjelfva 1765 års nådiga Resolution visar et öfvertygande prof af Kongl. May:ts rättvisa omsorg för privilegiers bibehållande. Consistorium Academicum i Åbo hade år 1741 erhållit privilegium exclusivum å finska psalmböckers och Catechesers tryckning: men med förtigande häraf hade Merkel d. 10 Mars 1753 utverkat sig Kongl. May nådiga privilegium på 20 år, at med en viss stil få uplägga finska psalmböcker och cathecheser: Detta privilegium hade han ock öfverlåtit åt Carlbom, som derå begärte stadfästelse. Men Kongl. May förklarar, at som Directör Merkel uppå oriktig grund och med förtigande af Åbo Academiens förut egande rätt år 1753 utverkat sig KonglMay:ts privilegium at trycka slika böcker i 20 års tid, ty borde saken sättas i samma stånd som den förut var och Carlbom ej i annor händelse vid samma privilegium bibehållas, än så snart han med Consistorio Academico i Åbo derom öfverenskomma kunde. Kongl. Vetenskaps Academien öfverlemnar til Tituli uplysta och rättvisa bepröfvande om det är sannolikt at samma Kongliga Resolution, som så rättvist och sorgfälligt skyddar Åbo Consistorium vid dess privilegier skulle utan Kongl. Vetenskaps Academiens hörande, och utan at minsta anledning finnes at om Almanackor varit fråga betaga Academien en den högtideligen gifven oinskränkt rättighet.

  Til den uplysning hvilken Tit. af K. Vet. Academien i skrifvelse af d. 11 innevarande Febr har begärt i det hos Tit. anhängi[g]a mål imellan Camereraren Ekmanson och Boktryckaren Lindh, om och huruvida Lindh i anseende til det S.T. Carlbom i nåder förunta privilegium at trycka alla på finska språket utkommande skrifter kunde hafva rättighet at trycka de små finska Almanackorna får Academien härmed anföra följande. Redan under den 17 October år 1747 meddelte Konungen sin Vetenskaps Academie privilegium exclusivum at på trycket utgifva svenska och finska almanackor och det utan all annan inskränkning än den, at verkställigheten af detta privilegium icke skulle få taga sin början förr än år 1749 inom hvilken tid de privilegier som flera den tiden hade at utgifva almanackor hade lupit til slut. Detta nådiga privilegiu har Kongl. CanzliCollegium d. 23 Aug. 1748 til allmän efterrättelse kungjort: Lydande som följer. Til underdånigst följe af Kongl. May:ts nådiga befallning, har Dess och Rikets Canzli Collegium härmed bordt allmänneligen tilkänna gifva at sedan nu mera, i kraft af Kongl. May:ts i nåder förunta privilegium, härvarande Kongl. Svenska Vetenskaps Academien allena tilkommer at utgifva och låta trycka almanackor, utan at de hädanefter af någon annan stå at erhållas, så har bemälte Kongl. Academie för tilkommande år 1749 dermed gjordt en början och genom contract med bokbindare den anstalt fogat, at almanackorne af dem kringsändas och säljas öfver hela Riket til det pris som på titelbladet står utsatt. Förenämde nådiga Privilegium, som til sit innehåll är så tydligt och klart och som ingalunda betager Kongl. Academien at hos hvilken boktryckare som hälst låta trycka sina almanackor har aldrig blifvit inskränkt, utan Kongl. Academien har det utan alt intrång til godo njutit. Ganska oriktigt påstår Carlbom at samma privilegium blifvit, hvad finska Almanackorne[s] tryckning angår ändrat genom den för honom d. 17 Juli 1765 utfärdade nådiga Resolution, af hvilken K. Academien får den äran bifoga en vidimerad afskrift in extenso. Deraf inhämtas at nämnda Resolution icke innefattar något nytt privilegium, utan en tillåtelse för Carlbom at få til godo njuta Directör Merkels boktryckare privilegium i följe af en med honom ingången afhandling. Vidsträcktare rätt än Merkel sjelf innehade kunde han icke uplåta och har icke heller uplåtit åt Carlbom. År 1759 då afhandlingen imellan Merkel och Carlbom slöts, hade icke Merkel utan Academien ensam rättighet til Almanackornas upläggande och tryckning, och Kongl. Academien var icke förbunden at låta hos Merkel trycka sina Almanackor. Genom 1765 års nådiga resolution, som gillar afhandlingen har Carlbom fått lika men icke större rättigheter än Merkel. Den tanken at Kongl. May:t 1765 skulle för Dess Vetenskaps Academie inskränkt den rättighet Kongl. May genom ordentligt Privilegium 1747 Academien i nåder beviljat kan ingalunda förenas hvarken med Privilegiers helgd eller den särskilta nådiga omvårdnad hvarmed Kongl. May såsom Academiens höge Beskyddare den samma altid omfattat. Sjelfva 1765 års nådiga Resolution visar et öfvertygande prof af Kongl. May:ts rättvisa omsorg för privilegiers bibehållande. Consistorium Academicum i Åbo hade år 1741 erhållit privilegium exclusivum å finska psalmböckers och Catechesers tryckning: men med förtigande häraf hade Merkel d. 10 Mars 1753 utverkat sig Kongl. May nådiga privilegium på 20 år, at med en viss stil få uplägga finska psalmböcker och cathecheser: Detta privilegium hade han ock öfverlåtit åt Carlbom, som derå begärte stadfästelse. Men Kongl. May förklarar, at som Directör Merkel uppå oriktig grund och med förtigande af Åbo Academiens förut egande rätt år 1753 utverkat sig KonglMay:ts privilegium at trycka slika böcker i 20 års tid, ty borde saken sättas i samma stånd som den förut var och Carlbom ej i annor händelse vid samma privilegium bibehållas, än så snart han med Consistorio Academico i Åbo derom öfverenskomma kunde. Kongl. Vetenskaps Academien öfverlemnar til Tituli uplysta och rättvisa bepröfvande om det är sannolikt at samma Kongliga Resolution, som så rättvist och sorgfälligt skyddar Åbo Consistorium vid dess privilegier skulle utan Kongl. Vetenskaps Academiens hörande, och utan at minsta anledning finnes at om Almanackor varit fråga betaga Academien en den högtideligen gifven oinskränkt rättighet.

  Til den uplysning hvilken Tit. af K. Vet. Academien i skrifvelse af d. 11 innevarande Febr har begärt i det hos Tit. anhängi[g]a mål imellan Camereraren Ekmanson och Boktryckaren Lindh, om och huruvida Lindh i anseende til det S.T. Carlbom i nåder förunta privilegium at trycka alla på finska språket utkommande skrifter kunde hafva rättighet at trycka de små finska Almanackorna får Academien härmed anföra följande. Redan under den 17 October år 1747 meddelte Konungen sin Vetenskaps Academie privilegium exclusivum at på trycket utgifva svenska och finska almanackor och det utan all annan inskränkning än den, at verkställigheten af detta privilegium icke skulle få taga sin början förr än år 1749 inom hvilken tid de privilegier som flera den tiden hade at utgifva almanackor hade lupit til slut. Detta nådiga privilegiu har Kongl. CanzliCollegium d. 23 Aug. 1748 til allmän efterrättelse kungjort: Lydande som följer. Til underdånigst följe af Kongl. May:ts nådiga befallning, har Dess och Rikets Canzli Collegium härmed bordt allmänneligen tilkänna gifva at sedan nu mera, i kraft af Kongl. May:ts i nåder förunta privilegium, härvarande Kongl. Svenska Vetenskaps Academien allena tilkommer at utgifva och låta trycka almanackor, utan at de hädanefter af någon annan stå at erhållas, så har bemälte Kongl. Academie för tilkommande år 1749 dermed gjordt en början och genom contract med bokbindare den anstalt fogat, at almanackorne af dem kringsändas och säljas öfver hela Riket til det pris som på titelbladet står utsatt. Förenämde nådiga Privilegium, som til sit innehåll är så tydligt och klart och som ingalunda betager Kongl. Academien at hos hvilken boktryckare som hälst låta trycka sina almanackor har aldrig blifvit inskränkt, utan Kongl. Academien har det utan alt intrång til godo njutit. Ganska oriktigt påstår Carlbom at samma privilegium blifvit, hvad finska Almanackorne[s] tryckning angår ändrat genom den för honom d. 17 Juli 1765 utfärdade nådiga Resolution, af hvilken K. Academien får den äran bifoga en vidimerad afskrift in extenso. Deraf inhämtas at nämnda Resolution icke innefattar något nytt privilegium, utan en tillåtelse för Carlbom at få til godo njuta Directör Merkels boktryckare privilegium i följe af en med honom ingången afhandling. Vidsträcktare rätt än Merkel sjelf innehade kunde han icke uplåta och har icke heller uplåtit åt Carlbom. År 1759 då afhandlingen imellan Merkel och Carlbom slöts, hade icke Merkel utan Academien ensam rättighet til Almanackornas upläggande och tryckning, och Kongl. Academien var icke förbunden at låta hos Merkel trycka sina Almanackor. Genom 1765 års nådiga resolution, som gillar afhandlingen har Carlbom fått lika men icke större rättigheter än Merkel. Den tanken at Kongl. May:t 1765 skulle för Dess Vetenskaps Academie inskränkt den rättighet Kongl. May genom ordentligt Privilegium 1747 Academien i nåder beviljat kan ingalunda förenas hvarken med Privilegiers helgd eller den särskilta nådiga omvårdnad hvarmed Kongl. May såsom Academiens höge Beskyddare den samma altid omfattat. Sjelfva 1765 års nådiga Resolution visar et öfvertygande prof af Kongl. May:ts rättvisa omsorg för privilegiers bibehållande. Consistorium Academicum i Åbo hade år 1741 erhållit privilegium exclusivum å finska psalmböckers och Catechesers tryckning: men med förtigande häraf hade Merkel d. 10 Mars 1753 utverkat sig Kongl. May nådiga privilegium på 20 år, at med en viss stil få uplägga finska psalmböcker och cathecheser: Detta privilegium hade han ock öfverlåtit åt Carlbom, som derå begärte stadfästelse. Men Kongl. May förklarar, at som Directör Merkel uppå oriktig grund och med förtigande af Åbo Academiens förut egande rätt år 1753 utverkat sig KonglMay:ts privilegium at trycka slika böcker i 20 års tid, ty borde saken sättas i samma stånd som den förut var och Carlbom ej i annor händelse vid samma privilegium bibehållas, än så snart han med Consistorio Academico i Åbo derom öfverenskomma kunde. Kongl. Vetenskaps Academien öfverlemnar til Tituli uplysta och rättvisa bepröfvande om det är sannolikt at samma Kongliga Resolution, som så rättvist och sorgfälligt skyddar Åbo Consistorium vid dess privilegier skulle utan Kongl. Vetenskaps Academiens hörande, och utan at minsta anledning finnes at om Almanackor varit fråga betaga Academien en den högtideligen gifven oinskränkt rättighet.

  Til den uplysning hvilken Tit. af K. Vet. Academien i skrifvelse af d. 11 innevarande Febr har begärt i det hos Tit. anhängi[g]a mål imellan Camereraren Ekmanson och Boktryckaren Lindh, om och huruvida Lindh i anseende til det S.T. Carlbom i nåder förunta privilegium at trycka alla på finska språket utkommande skrifter kunde hafva rättighet at trycka de små finska Almanackorna får Academien härmed anföra följande. Redan under den 17 October år 1747 meddelte Konungen sin Vetenskaps Academie privilegium exclusivum at på trycket utgifva svenska och finska almanackor och det utan all annan inskränkning än den, at verkställigheten af detta privilegium icke skulle få taga sin början förr än år 1749 inom hvilken tid de privilegier som flera den tiden hade at utgifva almanackor hade lupit til slut. Detta nådiga privilegiu har Kongl. CanzliCollegium d. 23 Aug. 1748 til allmän efterrättelse kungjort: Lydande som följer. Til underdånigst följe af Kongl. May:ts nådiga befallning, har Dess och Rikets Canzli Collegium härmed bordt allmänneligen tilkänna gifva at sedan nu mera, i kraft af Kongl. May:ts i nåder förunta privilegium, härvarande Kongl. Svenska Vetenskaps Academien allena tilkommer at utgifva och låta trycka almanackor, utan at de hädanefter af någon annan stå at erhållas, så har bemälte Kongl. Academie för tilkommande år 1749 dermed gjordt en början och genom contract med bokbindare den anstalt fogat, at almanackorne af dem kringsändas och säljas öfver hela Riket til det pris som på titelbladet står utsatt. Förenämde nådiga Privilegium, som til sit innehåll är så tydligt och klart och som ingalunda betager Kongl. Academien at hos hvilken boktryckare som hälst låta trycka sina almanackor har aldrig blifvit inskränkt, utan Kongl. Academien har det utan alt intrång til godo njutit. Ganska oriktigt påstår Carlbom at samma privilegium blifvit, hvad finska Almanackorne[s] tryckning angår ändrat genom den för honom d. 17 Juli 1765 utfärdade nådiga Resolution, af hvilken K. Academien får den äran bifoga en vidimerad afskrift in extenso. Deraf inhämtas at nämnda Resolution icke innefattar något nytt privilegium, utan en tillåtelse för Carlbom at få til godo njuta Directör Merkels boktryckare privilegium i följe af en med honom ingången afhandling. Vidsträcktare rätt än Merkel sjelf innehade kunde han icke uplåta och har icke heller uplåtit åt Carlbom. År 1759 då afhandlingen imellan Merkel och Carlbom slöts, hade icke Merkel utan Academien ensam rättighet til Almanackornas upläggande och tryckning, och Kongl. Academien var icke förbunden at låta hos Merkel trycka sina Almanackor. Genom 1765 års nådiga resolution, som gillar afhandlingen har Carlbom fått lika men icke större rättigheter än Merkel. Den tanken at Kongl. May:t 1765 skulle för Dess Vetenskaps Academie inskränkt den rättighet Kongl. May genom ordentligt Privilegium 1747 Academien i nåder beviljat kan ingalunda förenas hvarken med Privilegiers helgd eller den särskilta nådiga omvårdnad hvarmed Kongl. May såsom Academiens höge Beskyddare den samma altid omfattat. Sjelfva 1765 års nådiga Resolution visar et öfvertygande prof af Kongl. May:ts rättvisa omsorg för privilegiers bibehållande. Consistorium Academicum i Åbo hade år 1741 erhållit privilegium exclusivum å finska psalmböckers och Catechesers tryckning: men med förtigande häraf hade Merkel d. 10 Mars 1753 utverkat sig Kongl. May nådiga privilegium på 20 år, at med en viss stil få uplägga finska psalmböcker och cathecheser: Detta privilegium hade han ock öfverlåtit åt Carlbom, som derå begärte stadfästelse. Men Kongl. May förklarar, at som Directör Merkel uppå oriktig grund och med förtigande af Åbo Academiens förut egande rätt år 1753 utverkat sig KonglMay:ts privilegium at trycka slika böcker i 20 års tid, ty borde saken sättas i samma stånd som den förut var och Carlbom ej i annor händelse vid samma privilegium bibehållas, än så snart han med Consistorio Academico i Åbo derom öfverenskomma kunde. Kongl. Vetenskaps Academien öfverlemnar til Tituli uplysta och rättvisa bepröfvande om det är sannolikt at samma Kongliga Resolution, som så rättvist och sorgfälligt skyddar Åbo Consistorium vid dess privilegier skulle utan Kongl. Vetenskaps Academiens hörande, och utan at minsta anledning finnes at om Almanackor varit fråga betaga Academien en den högtideligen gifven oinskränkt rättighet.

  Til den uplysning hvilken Tit. af K. Vet. Academien i skrifvelse af d. 11 innevarande Febr har begärt i det hos Tit. anhängi[g]a mål imellan Camereraren Ekmanson och Boktryckaren Lindh, om och huruvida Lindh i anseende til det S.T. Carlbom i nåder förunta privilegium at trycka alla på finska språket utkommande skrifter kunde hafva rättighet at trycka de små finska Almanackorna får Academien härmed anföra följande. Redan under den 17 October år 1747 meddelte Konungen sin Vetenskaps Academie privilegium exclusivum at på trycket utgifva svenska och finska almanackor och det utan all annan inskränkning än den, at verkställigheten af detta privilegium icke skulle få taga sin början förr än år 1749 inom hvilken tid de privilegier som flera den tiden hade at utgifva almanackor hade lupit til slut. Detta nådiga privilegiu har Kongl. CanzliCollegium d. 23 Aug. 1748 til allmän efterrättelse kungjort: Lydande som följer. Til underdånigst följe af Kongl. May:ts nådiga befallning, har Dess och Rikets Canzli Collegium härmed bordt allmänneligen tilkänna gifva at sedan nu mera, i kraft af Kongl. May:ts i nåder förunta privilegium, härvarande Kongl. Svenska Vetenskaps Academien allena tilkommer at utgifva och låta trycka almanackor, utan at de hädanefter af någon annan stå at erhållas, så har bemälte Kongl. Academie för tilkommande år 1749 dermed gjordt en början och genom contract med bokbindare den anstalt fogat, at almanackorne af dem kringsändas och säljas öfver hela Riket til det pris som på titelbladet står utsatt. Förenämde nådiga Privilegium, som til sit innehåll är så tydligt och klart och som ingalunda betager Kongl. Academien at hos hvilken boktryckare som hälst låta trycka sina almanackor har aldrig blifvit inskränkt, utan Kongl. Academien har det utan alt intrång til godo njutit. Ganska oriktigt påstår Carlbom at samma privilegium blifvit, hvad finska Almanackorne[s] tryckning angår ändrat genom den för honom d. 17 Juli 1765 utfärdade nådiga Resolution, af hvilken K. Academien får den äran bifoga en vidimerad afskrift in extenso. Deraf inhämtas at nämnda Resolution icke innefattar något nytt privilegium, utan en tillåtelse för Carlbom at få til godo njuta Directör Merkels boktryckare privilegium i följe af en med honom ingången afhandling. Vidsträcktare rätt än Merkel sjelf innehade kunde han icke uplåta och har icke heller uplåtit åt Carlbom. År 1759 då afhandlingen imellan Merkel och Carlbom slöts, hade icke Merkel utan Academien ensam rättighet til Almanackornas upläggande och tryckning, och Kongl. Academien var icke förbunden at låta hos Merkel trycka sina Almanackor. Genom 1765 års nådiga resolution, som gillar afhandlingen har Carlbom fått lika men icke större rättigheter än Merkel. Den tanken at Kongl. May:t 1765 skulle för Dess Vetenskaps Academie inskränkt den rättighet Kongl. May genom ordentligt Privilegium 1747 Academien i nåder beviljat kan ingalunda förenas hvarken med Privilegiers helgd eller den särskilta nådiga omvårdnad hvarmed Kongl. May såsom Academiens höge Beskyddare den samma altid omfattat. Sjelfva 1765 års nådiga Resolution visar et öfvertygande prof af Kongl. May:ts rättvisa omsorg för privilegiers bibehållande. Consistorium Academicum i Åbo hade år 1741 erhållit privilegium exclusivum å finska psalmböckers och Catechesers tryckning: men med förtigande häraf hade Merkel d. 10 Mars 1753 utverkat sig Kongl. May nådiga privilegium på 20 år, at med en viss stil få uplägga finska psalmböcker och cathecheser: Detta privilegium hade han ock öfverlåtit åt Carlbom, som derå begärte stadfästelse. Men Kongl. May förklarar, at som Directör Merkel uppå oriktig grund och med förtigande af Åbo Academiens förut egande rätt år 1753 utverkat sig KonglMay:ts privilegium at trycka slika böcker i 20 års tid, ty borde saken sättas i samma stånd som den förut var och Carlbom ej i annor händelse vid samma privilegium bibehållas, än så snart han med Consistorio Academico i Åbo derom öfverenskomma kunde. Kongl. Vetenskaps Academien öfverlemnar til Tituli uplysta och rättvisa bepröfvande om det är sannolikt at samma Kongliga Resolution, som så rättvist och sorgfälligt skyddar Åbo Consistorium vid dess privilegier skulle utan Kongl. Vetenskaps Academiens hörande, och utan at minsta anledning finnes at om Almanackor varit fråga betaga Academien en den högtideligen gifven oinskränkt rättighet.

  Til den uplysning hvilken Tit. af K. Vet. Academien i skrifvelse af d. 11 innevarande Febr har begärt i det hos Tit. anhängi[g]a mål imellan Camereraren Ekmanson och Boktryckaren Lindh, om och huruvida Lindh i anseende til det S.T. Carlbom i nåder förunta privilegium at trycka alla på finska språket utkommande skrifter kunde hafva rättighet at trycka de små finska Almanackorna får Academien härmed anföra följande. Redan under den 17 October år 1747 meddelte Konungen sin Vetenskaps Academie privilegium exclusivum at på trycket utgifva svenska och finska almanackor och det utan all annan inskränkning än den, at verkställigheten af detta privilegium icke skulle få taga sin början förr än år 1749 inom hvilken tid de privilegier som flera den tiden hade at utgifva almanackor hade lupit til slut. Detta nådiga privilegiu har Kongl. CanzliCollegium d. 23 Aug. 1748 til allmän efterrättelse kungjort: Lydande som följer. Til underdånigst följe af Kongl. May:ts nådiga befallning, har Dess och Rikets Canzli Collegium härmed bordt allmänneligen tilkänna gifva at sedan nu mera, i kraft af Kongl. May:ts i nåder förunta privilegium, härvarande Kongl. Svenska Vetenskaps Academien allena tilkommer at utgifva och låta trycka almanackor, utan at de hädanefter af någon annan stå at erhållas, så har bemälte Kongl. Academie för tilkommande år 1749 dermed gjordt en början och genom contract med bokbindare den anstalt fogat, at almanackorne af dem kringsändas och säljas öfver hela Riket til det pris som på titelbladet står utsatt. Förenämde nådiga Privilegium, som til sit innehåll är så tydligt och klart och som ingalunda betager Kongl. Academien at hos hvilken boktryckare som hälst låta trycka sina almanackor har aldrig blifvit inskränkt, utan Kongl. Academien har det utan alt intrång til godo njutit. Ganska oriktigt påstår Carlbom at samma privilegium blifvit, hvad finska Almanackorne[s] tryckning angår ändrat genom den för honom d. 17 Juli 1765 utfärdade nådiga Resolution, af hvilken K. Academien får den äran bifoga en vidimerad afskrift in extenso. Deraf inhämtas at nämnda Resolution icke innefattar något nytt privilegium, utan en tillåtelse för Carlbom at få til godo njuta Directör Merkels boktryckare privilegium i följe af en med honom ingången afhandling. Vidsträcktare rätt än Merkel sjelf innehade kunde han icke uplåta och har icke heller uplåtit åt Carlbom. År 1759 då afhandlingen imellan Merkel och Carlbom slöts, hade icke Merkel utan Academien ensam rättighet til Almanackornas upläggande och tryckning, och Kongl. Academien var icke förbunden at låta hos Merkel trycka sina Almanackor. Genom 1765 års nådiga resolution, som gillar afhandlingen har Carlbom fått lika men icke större rättigheter än Merkel. Den tanken at Kongl. May:t 1765 skulle för Dess Vetenskaps Academie inskränkt den rättighet Kongl. May genom ordentligt Privilegium 1747 Academien i nåder beviljat kan ingalunda förenas hvarken med Privilegiers helgd eller den särskilta nådiga omvårdnad hvarmed Kongl. May såsom Academiens höge Beskyddare den samma altid omfattat. Sjelfva 1765 års nådiga Resolution visar et öfvertygande prof af Kongl. May:ts rättvisa omsorg för privilegiers bibehållande. Consistorium Academicum i Åbo hade år 1741 erhållit privilegium exclusivum å finska psalmböckers och Catechesers tryckning: men med förtigande häraf hade Merkel d. 10 Mars 1753 utverkat sig Kongl. May nådiga privilegium på 20 år, at med en viss stil få uplägga finska psalmböcker och cathecheser: Detta privilegium hade han ock öfverlåtit åt Carlbom, som derå begärte stadfästelse. Men Kongl. May förklarar, at som Directör Merkel uppå oriktig grund och med förtigande af Åbo Academiens förut egande rätt år 1753 utverkat sig KonglMay:ts privilegium at trycka slika böcker i 20 års tid, ty borde saken sättas i samma stånd som den förut var och Carlbom ej i annor händelse vid samma privilegium bibehållas, än så snart han med Consistorio Academico i Åbo derom öfverenskomma kunde. Kongl. Vetenskaps Academien öfverlemnar til Tituli uplysta och rättvisa bepröfvande om det är sannolikt at samma Kongliga Resolution, som så rättvist och sorgfälligt skyddar Åbo Consistorium vid dess privilegier skulle utan Kongl. Vetenskaps Academiens hörande, och utan at minsta anledning finnes at om Almanackor varit fråga betaga Academien en den högtideligen gifven oinskränkt rättighet.

  Til den uplysning hvilken Tit. af K. Vet. Academien i skrifvelse af d. 11 innevarande Febr har begärt i det hos Tit. anhängi[g]a mål imellan Camereraren Ekmanson och Boktryckaren Lindh, om och huruvida Lindh i anseende til det S.T. Carlbom i nåder förunta privilegium at trycka alla på finska språket utkommande skrifter kunde hafva rättighet at trycka de små finska Almanackorna får Academien härmed anföra följande. Redan under den 17 October år 1747 meddelte Konungen sin Vetenskaps Academie privilegium exclusivum at på trycket utgifva svenska och finska almanackor och det utan all annan inskränkning än den, at verkställigheten af detta privilegium icke skulle få taga sin början förr än år 1749 inom hvilken tid de privilegier som flera den tiden hade at utgifva almanackor hade lupit til slut. Detta nådiga privilegiu har Kongl. CanzliCollegium d. 23 Aug. 1748 til allmän efterrättelse kungjort: Lydande som följer. Til underdånigst följe af Kongl. May:ts nådiga befallning, har Dess och Rikets Canzli Collegium härmed bordt allmänneligen tilkänna gifva at sedan nu mera, i kraft af Kongl. May:ts i nåder förunta privilegium, härvarande Kongl. Svenska Vetenskaps Academien allena tilkommer at utgifva och låta trycka almanackor, utan at de hädanefter af någon annan stå at erhållas, så har bemälte Kongl. Academie för tilkommande år 1749 dermed gjordt en början och genom contract med bokbindare den anstalt fogat, at almanackorne af dem kringsändas och säljas öfver hela Riket til det pris som på titelbladet står utsatt. Förenämde nådiga Privilegium, som til sit innehåll är så tydligt och klart och som ingalunda betager Kongl. Academien at hos hvilken boktryckare som hälst låta trycka sina almanackor har aldrig blifvit inskränkt, utan Kongl. Academien har det utan alt intrång til godo njutit. Ganska oriktigt påstår Carlbom at samma privilegium blifvit, hvad finska Almanackorne[s] tryckning angår ändrat genom den för honom d. 17 Juli 1765 utfärdade nådiga Resolution, af hvilken K. Academien får den äran bifoga en vidimerad afskrift in extenso. Deraf inhämtas at nämnda Resolution icke innefattar något nytt privilegium, utan en tillåtelse för Carlbom at få til godo njuta Directör Merkels boktryckare privilegium i följe af en med honom ingången afhandling. Vidsträcktare rätt än Merkel sjelf innehade kunde han icke uplåta och har icke heller uplåtit åt Carlbom. År 1759 då afhandlingen imellan Merkel och Carlbom slöts, hade icke Merkel utan Academien ensam rättighet til Almanackornas upläggande och tryckning, och Kongl. Academien var icke förbunden at låta hos Merkel trycka sina Almanackor. Genom 1765 års nådiga resolution, som gillar afhandlingen har Carlbom fått lika men icke större rättigheter än Merkel. Den tanken at Kongl. May:t 1765 skulle för Dess Vetenskaps Academie inskränkt den rättighet Kongl. May genom ordentligt Privilegium 1747 Academien i nåder beviljat kan ingalunda förenas hvarken med Privilegiers helgd eller den särskilta nådiga omvårdnad hvarmed Kongl. May såsom Academiens höge Beskyddare den samma altid omfattat. Sjelfva 1765 års nådiga Resolution visar et öfvertygande prof af Kongl. May:ts rättvisa omsorg för privilegiers bibehållande. Consistorium Academicum i Åbo hade år 1741 erhållit privilegium exclusivum å finska psalmböckers och Catechesers tryckning: men med förtigande häraf hade Merkel d. 10 Mars 1753 utverkat sig Kongl. May nådiga privilegium på 20 år, at med en viss stil få uplägga finska psalmböcker och cathecheser: Detta privilegium hade han ock öfverlåtit åt Carlbom, som derå begärte stadfästelse. Men Kongl. May förklarar, at som Directör Merkel uppå oriktig grund och med förtigande af Åbo Academiens förut egande rätt år 1753 utverkat sig KonglMay:ts privilegium at trycka slika böcker i 20 års tid, ty borde saken sättas i samma stånd som den förut var och Carlbom ej i annor händelse vid samma privilegium bibehållas, än så snart han med Consistorio Academico i Åbo derom öfverenskomma kunde. Kongl. Vetenskaps Academien öfverlemnar til Tituli uplysta och rättvisa bepröfvande om det är sannolikt at samma Kongliga Resolution, som så rättvist och sorgfälligt skyddar Åbo Consistorium vid dess privilegier skulle utan Kongl. Vetenskaps Academiens hörande, och utan at minsta anledning finnes at om Almanackor varit fråga betaga Academien en den högtideligen gifven oinskränkt rättighet.

  3:o Uplästes en til Academien af Herrar, Baron von Gedda och Hjelm ingifven berättelse om de försök, hvilka de bivistat, såsom uppå Konungens befallning dertil af Academien deputerade, och hvilka blifvit anstälda til utrönande huruvida bränvin skulle kunna med fördel tilverkas af hvitbetor; och som Academien fann denna berättelse så fullständig at Academien för egen del icke hade något at dertil lägga, så resolverades at densamma skulle i underdånighet af Academien til Konungen afgifvas.

1803-04-13
• Nämns i 1 stycke: § 3,

  3:o Sedan Konungen af högt ädelmod har täckts befrämja denna fullbordade gradmätning i Lappmarken, och til de kostnaders bestridande som den kunde fordra i nåder förära en ansenlig summa, fann Academien at til Konungen borde afgå ifrån Academien underdånig berättelse om förloppet af den samma. J anledning häraf upläste Melanderhielm et af sig författat project til en sådan underdånig berättelse, hvilket Academien gillade och beslöt at denna berättelse skulle med första expedieras.
  

1803-05-11
• Nämns i 2 stycken: § 2, § 8.

  2:o Föredrogs en til Konungen i underdånighet af Kongl. Spanmåls Magasins Direction ingifven och til Academien i nåder at deröfver sig i underdånighet utlåta remitterad inlaga, hvaruti förmäles at Byggmästaren Hublein upgifvit et af sig gjordt påfund at inrätta quarnar som skola gå utan strömfall, såsom ock hästquarnar hvilka fordra dubbelt mindre antal hästar, och anhållit om åtskilliga förmåner och förlag til verkställigheten af dessa påfund. Denna skrift remitterades til Herrar Bouck och Sjösten med anmodan at til Academien inkomma med sit yttrande deröfver.
  

  8:o Upläste Melanderhielm til rättelse vid tilstundande Ledamotsval en af sig författad förteckning på dem som äro proponerade at blifva så väl utländska som inländska Ledamöter. De förra voro 1:o Herr Bourgoing, Franska Republikens Minister hos Hans May Konungen proponerad af H von Rosenstein och Adlerbeth i December månad 1802. 2:o Herr John Lattam of Darford af H:rr Sparrman, Svartz och Tengmalm d. 4 Dec. 1799. 3:o Herr Lovitz berömd Chemicus och Ledamot af Keis. Vet. Acad. i Petersburg af H:rr Hjelm och Gadolin. den 26 Febr. 1800. 4:o Herr von Mons, Secreterare vid Medicinska Societeten i Brüssel af H:rr Gadolin och Sjösten d. 26 Febr. 1800. 5:o Herr Martin Klaproth, Chem. Prof:r vid Artill. Acad. i Preussen, af H:rr Hjelm och Gadolin d. 26 Febr. 1800. 6:o Herr Pasquich, en ibland Europas nu varande ypperste Mathematici af sal. Cancellie R. Ferrner och Melanderhielm d. 26 Nov. 1800. 7:o Abboten Cavanille, spanior, en mycket berömd Historicus Naturalis, som äfven samlat och utgifvit en del af Löflings efterlemnade skrifter, af H:rr Sparrman och Svartz, d. 30 Sept. 1801. 8:o Herr Gruner, en mycket berömd Medicus och Professor i Gena, af Herr Odhelius d. 30 Sept. 1801. 9:o Herr Chr. Lasteyrie, känd för flera utgifna arbeten i agriculturen, har rest mycket äfven för några år sedan varit i Sverige, af H:rr D. von Schulzenheim och Norberg. d. 29 Julii 1801. Til inrikes Ledamöter äro tid efter annan proponerade; H:rr Probsten i Sahla Grefve Schwerin i 1:a Classen. Herr Assessoren och Regiments Fältskären Lindroth i 3:die Classen. Herr Bruks Patron Wilhelm Hisinger i 4:de Classen. Herr Amiralen m.m. Baron Lagerbjelke i 5:te Classen. Hans Excellence m.m. Herr Grefve Oxenstjerna, Herr Generalen m.m. Baron Sinclair, Herr Cancellie Rådet m.m. Leopoldt, Herr Rector Djurberg, i 7:de Classen.

1803-05-18
• Nämns i 1 stycke: onumr.,

    4:o H:r Secreter Swanberg upläste et ifrån Hans May:t Konungen uti Nådig skrifwelse af den 26 aprill till Dess Wetenskaps Academie ankommit Nådigt förordnande om 2:a och 3:dje Bönedagarnes flyttande på Söndagen hwilket Nådiga förordnande kommer at taga sin början med nästa år. Herr Swanberg lemnade äfwen Academien underrättelse därom; at omkring 1/3 eller wid pass 80000 Exemplar af lilla Almanackan för det närwarande woro trykte at han redan anmält detta för H:r Stats Secreteraren och Commendören Rosenblad för at af honom inhämta huru man härmed i afseende på tryckningen borde förfara till undwikande af den oreda som genom Bönedagarnes olika placering nödwändigt skall upkomma: och at Herr Stats Secreteraren m.m. Rosenblad hade tillstyrkt det 2:ra och 3:dje Bönedagarne skulle uti de ännu otrykte exemplaren flyttas på Söndagarne emedan det ännu otrykte antalet almanacks exemplar wore mera än dubbelt emot det färdigtrykte. 
  

1803-06-04
• Nämns i 16 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., § 2.

  Stormägtigste Allernådigste Konung Rättigheten at ensamt och Oinskränkt utgifwa och uplägga Almanackor är det stadig warande understöd som Academien af Eder K. M Glorwördige Förfäder åtnjutit. Hwad hon af Enskiltes frikostighet erhållit är till wissa däremot swarande utgifter anslagit. Inkomsten af Almanackorna är således Hennes enda tillgång till betjenings aflönande andra nödwändiga behof samt de enda medel dem Hon efter egen pröfning kan anwända till de nyttiga föremål som med Hennes stiftning blifwit åsyftade. Hon wågar därföre i underdånighet smickra sig med det hopp, at E. K. M:t, som gifwit Henne så många prof af sitt höga och omfattande beskydd täktes bibehålla henne wid den rätt som Hon i kraft af sit Priwilegium tror sig äga.

  Stormägtigste Allernådigste Konung Rättigheten at ensamt och Oinskränkt utgifwa och uplägga Almanackor är det stadig warande understöd som Academien af Eder K. M Glorwördige Förfäder åtnjutit. Hwad hon af Enskiltes frikostighet erhållit är till wissa däremot swarande utgifter anslagit. Inkomsten af Almanackorna är således Hennes enda tillgång till betjenings aflönande andra nödwändiga behof samt de enda medel dem Hon efter egen pröfning kan anwända till de nyttiga föremål som med Hennes stiftning blifwit åsyftade. Hon wågar därföre i underdånighet smickra sig med det hopp, at E. K. M:t, som gifwit Henne så många prof af sitt höga och omfattande beskydd täktes bibehålla henne wid den rätt som Hon i kraft af sit Priwilegium tror sig äga.

  Detta Allernådigste Konung är hwad Academien trodt sig i underdånighet böra anföra i anseende till finska tryckeriets påstådde rättighet. Hwad Hennes egen beträffar hoppas hon i Underdånighet, at den samma af det henne förunte och ofwanföre åberopade nådiga priwil. ljusligen är ådagalagt: at med orden i Academiens priwilegium utgifwa och uplägga en fri disposition af tryckningen warit förstådd följer i hennes underdåniga tancka eij allenast däraf at en sådan fri trycknings disposition medföljer all upläggare och utgifware rätt, utan förnämligast däraf at de henne ålagde motswarande skyldigheter af noggrannhet, wältryckning, tidigt utgifwande och lindrigt försälgnings pris omöjeligen af Henne med säkerhet kunna upfyllas, eller något answar Henne åläggas så snart wal af boktryckare wore Henne betagit. Det är eij eller endast Academiens rätt och skyldigheter utan äfwen Hennes werkeliga förmon och hon wågar tillgga Hennes uprätthållande hwilka nu äro satte i fråga. Med alt personligt förtroende till Carlbom skall likwäl i en framtid kunna hända, at en boktryckare med oinskränkt rättighet at trycka finska Almanackorne föreskrifwer henne wilkor hwilka antingen bereda hennes egen förlust eller då de icke wederbörligen hållas nödga henne at genom laglig Embetsmanna åtgärd tillhålla Boktryckaren at icke öfwerskrida det han bör iakttaga, hwilket är förknippadt med många obehagligheter och en oundwikelig tids utdrägt, hwarigenom Almanackorna icke allenast skulle komma at utgifwas senare än de borde utan äfwen Academien sättas utur stånd at upfylla det öfriga som i kraft af Priwilegii föreskrift Henne emot Allmänheten åligger. För det närwarande skulle hon åtminstone genom framgången af Boktryckeri Ombudsmannen Ekmanssons påstående nödgas widkänna en betydande minskan i den Arendesumma hwilken Lind åtagit sig at erlägga mot den af Academien honom uplåtne rättighet at trycka alla Almanackor och ännu större kunde Hennes förlust blifwa om Lindh toge sig anledning at påstå at blifwa befriad från försäljningen af de Almanackor, hwilka hos honom icke mera trycktes, samt i mon däraf söka afdrag af Arendesumman.

  Uti det nådiga priw. af 1765 som bekräftade denna Carlboms rätt förekommer hwad emot Academien nu åberopas, at neml. han ensam skall uplägga alla andra i det finska språket utkommande böcker och skrifter, finska Psalmböcker och Cathecheser samt biblar likwäl härifrån undantagne. Härwid får Academien först i Underdånighet anmärka, at med Böcker och skrifter icke lärer kunna förstås Almanackor hwilka i alla länder anses af en särskilt beskaffenhet och enär de äro satte såsom här i Swerige, under en art af Publik Auctoritet, kunna föras i likhet med förordningar och taxor m.m. hwilkas utgifwande och tryckande tillhörer dem, som denna omsorg af Regeringen blifwit updragen: och detta inträffar här i Riket ostridigt på Eder Kong. Mayts Wetenskaps Academie. At Carlbom ensam skulle få trycka hwad som på finska är författadt finner Academien icke i sjelfwa priwilegium uttryckt, och tror i anseende till Almanackorna sådant så mycket mindre följa, som den honom ålagde motswarande skyldighet at till lindrigt pris hålla hwad han uplägger icke af honom kan werkställas med dessa Almanackor dem Academien till sin fördel efter utsatt pris utgifwer och försäljer. Widare, och om en så utsträkt mening af Ordalydelsen i Carlboms priwilegium äfwen skulle kunna dragas, wågar Academien tro, at Kong. May:ts Nådiga afsigt aldrig kunnat wara at genom et nyare priwilegium wilja inskränka Academiens äldre rätt utan at sådant uttryckeligen nämna. Twärtom hoppas Hon, at i dådant fall då denna rätt nu först sättes i fråga erhålla samma nådiga förklaring, hwilken lemnades Åbo Consistorium hwars rätt till finska Psalmböckers och Cathechesers tryckande blef af Konungen i Nåder stadfästad, oaktadt Merckel den 29 Mars 1753 äfwen därå hade erhållit exclusiwt Priwilegium. At Carlbom sjelf icke eller förr än nu fallit på den tanka at en rättighet till Almanackornas tryckande honom tillkom, har dess egit förhållande nogsamt bestyrkt. Af det (sub Lit. D) i underdånighet bilagde bewis finnes, at han i sine upgifter till Kong. Riks Archiwet icke förr uptagit finska Almanackorna såsom hos sig tryckte än ifrån och med 1780 till och med 1793, med undantag likwäl af år 1788 då de annorstädes blifwit tryckte. Om Acad. och dess rätts innehafware låtit trycka de finska Almanackorna på finska tryckeriet emot betalning, har sådant skedt icke därföre at hon trodt sig wara därtill ohwilkorligt förbunden, men i brist på finska sättare och Correctörer wid andra här warande boktryckerier. Hade emellertid detta Academiens förhållande kunnat styrka Carlbom i öfwertygelse om någon sin förmenta rätt, så är för Henne icke begripeligt, hwarföre han icke gjordt sina anspråk gällande, då Academien, hwilken någon tid bortarenderat sin rätt åt en man, som eij ägde tryckeri, år 1794 fann förmonligare at träffa Accord med en boktryckare samt då låt gifwa Boktryckeri Societeten del af sin afsigt. Långt ifrån at då anmäla sig, oaktadt han samma år sökte och erhöll stadfästelse och förnyelse på sina priwilegier har han icke allenast då uraktlåtit at söka få sin nu påstådde rätt till finska Almanackornas tryckande stadfäst och förwarad utan äfwen år 1799 med stillatigande sedt Contractet med Boktryckaren Lindh förnyas. Det föregifwes wäl at Carlbom till Lindh gjordt, täta påminnelser: men då Lindh blott är at anse såsom innehafware af den rätt Academien honom öfwerlåtit, lärer det altid hafwa warit Carlboms skyldighet at wända sig till Academien, hwilken då undgådt den obehaglighet at efter en så lång tid se sina lagliga förbindelser af boktryckeri Ombudsmannen Ekmansson påtalas. Härtill kommer ännu at då Carlbom år 1794 sökte och erhölt stadfästelse och förnyelse på sina priwilegier, han ägt et tillfälle, hwilket han aldeles icke nytjat, at söka få sin nu påstådda rätt till finska Almanackornas tryckande uttryckeligen stadfäst och förwarad.
  

  Stormägtigste Allernådigste Konung Rättigheten at ensamt och Oinskränkt utgifwa och uplägga Almanackor är det stadig warande understöd som Academien af Eder K. M Glorwördige Förfäder åtnjutit. Hwad hon af Enskiltes frikostighet erhållit är till wissa däremot swarande utgifter anslagit. Inkomsten af Almanackorna är således Hennes enda tillgång till betjenings aflönande andra nödwändiga behof samt de enda medel dem Hon efter egen pröfning kan anwända till de nyttiga föremål som med Hennes stiftning blifwit åsyftade. Hon wågar därföre i underdånighet smickra sig med det hopp, at E. K. M:t, som gifwit Henne så många prof af sitt höga och omfattande beskydd täktes bibehålla henne wid den rätt som Hon i kraft af sit Priwilegium tror sig äga.

  Uti det nådiga priw. af 1765 som bekräftade denna Carlboms rätt förekommer hwad emot Academien nu åberopas, at neml. han ensam skall uplägga alla andra i det finska språket utkommande böcker och skrifter, finska Psalmböcker och Cathecheser samt biblar likwäl härifrån undantagne. Härwid får Academien först i Underdånighet anmärka, at med Böcker och skrifter icke lärer kunna förstås Almanackor hwilka i alla länder anses af en särskilt beskaffenhet och enär de äro satte såsom här i Swerige, under en art af Publik Auctoritet, kunna föras i likhet med förordningar och taxor m.m. hwilkas utgifwande och tryckande tillhörer dem, som denna omsorg af Regeringen blifwit updragen: och detta inträffar här i Riket ostridigt på Eder Kong. Mayts Wetenskaps Academie. At Carlbom ensam skulle få trycka hwad som på finska är författadt finner Academien icke i sjelfwa priwilegium uttryckt, och tror i anseende till Almanackorna sådant så mycket mindre följa, som den honom ålagde motswarande skyldighet at till lindrigt pris hålla hwad han uplägger icke af honom kan werkställas med dessa Almanackor dem Academien till sin fördel efter utsatt pris utgifwer och försäljer. Widare, och om en så utsträkt mening af Ordalydelsen i Carlboms priwilegium äfwen skulle kunna dragas, wågar Academien tro, at Kong. May:ts Nådiga afsigt aldrig kunnat wara at genom et nyare priwilegium wilja inskränka Academiens äldre rätt utan at sådant uttryckeligen nämna. Twärtom hoppas Hon, at i dådant fall då denna rätt nu först sättes i fråga erhålla samma nådiga förklaring, hwilken lemnades Åbo Consistorium hwars rätt till finska Psalmböckers och Cathechesers tryckande blef af Konungen i Nåder stadfästad, oaktadt Merckel den 29 Mars 1753 äfwen därå hade erhållit exclusiwt Priwilegium. At Carlbom sjelf icke eller förr än nu fallit på den tanka at en rättighet till Almanackornas tryckande honom tillkom, har dess egit förhållande nogsamt bestyrkt. Af det (sub Lit. D) i underdånighet bilagde bewis finnes, at han i sine upgifter till Kong. Riks Archiwet icke förr uptagit finska Almanackorna såsom hos sig tryckte än ifrån och med 1780 till och med 1793, med undantag likwäl af år 1788 då de annorstädes blifwit tryckte. Om Acad. och dess rätts innehafware låtit trycka de finska Almanackorna på finska tryckeriet emot betalning, har sådant skedt icke därföre at hon trodt sig wara därtill ohwilkorligt förbunden, men i brist på finska sättare och Correctörer wid andra här warande boktryckerier. Hade emellertid detta Academiens förhållande kunnat styrka Carlbom i öfwertygelse om någon sin förmenta rätt, så är för Henne icke begripeligt, hwarföre han icke gjordt sina anspråk gällande, då Academien, hwilken någon tid bortarenderat sin rätt åt en man, som eij ägde tryckeri, år 1794 fann förmonligare at träffa Accord med en boktryckare samt då låt gifwa Boktryckeri Societeten del af sin afsigt. Långt ifrån at då anmäla sig, oaktadt han samma år sökte och erhöll stadfästelse och förnyelse på sina priwilegier har han icke allenast då uraktlåtit at söka få sin nu påstådde rätt till finska Almanackornas tryckande stadfäst och förwarad utan äfwen år 1799 med stillatigande sedt Contractet med Boktryckaren Lindh förnyas. Det föregifwes wäl at Carlbom till Lindh gjordt, täta påminnelser: men då Lindh blott är at anse såsom innehafware af den rätt Academien honom öfwerlåtit, lärer det altid hafwa warit Carlboms skyldighet at wända sig till Academien, hwilken då undgådt den obehaglighet at efter en så lång tid se sina lagliga förbindelser af boktryckeri Ombudsmannen Ekmansson påtalas. Härtill kommer ännu at då Carlbom år 1794 sökte och erhölt stadfästelse och förnyelse på sina priwilegier, han ägt et tillfälle, hwilket han aldeles icke nytjat, at söka få sin nu påstådda rätt till finska Almanackornas tryckande uttryckeligen stadfäst och förwarad.
  

  Uti det nådiga priw. af 1765 som bekräftade denna Carlboms rätt förekommer hwad emot Academien nu åberopas, at neml. han ensam skall uplägga alla andra i det finska språket utkommande böcker och skrifter, finska Psalmböcker och Cathecheser samt biblar likwäl härifrån undantagne. Härwid får Academien först i Underdånighet anmärka, at med Böcker och skrifter icke lärer kunna förstås Almanackor hwilka i alla länder anses af en särskilt beskaffenhet och enär de äro satte såsom här i Swerige, under en art af Publik Auctoritet, kunna föras i likhet med förordningar och taxor m.m. hwilkas utgifwande och tryckande tillhörer dem, som denna omsorg af Regeringen blifwit updragen: och detta inträffar här i Riket ostridigt på Eder Kong. Mayts Wetenskaps Academie. At Carlbom ensam skulle få trycka hwad som på finska är författadt finner Academien icke i sjelfwa priwilegium uttryckt, och tror i anseende till Almanackorna sådant så mycket mindre följa, som den honom ålagde motswarande skyldighet at till lindrigt pris hålla hwad han uplägger icke af honom kan werkställas med dessa Almanackor dem Academien till sin fördel efter utsatt pris utgifwer och försäljer. Widare, och om en så utsträkt mening af Ordalydelsen i Carlboms priwilegium äfwen skulle kunna dragas, wågar Academien tro, at Kong. May:ts Nådiga afsigt aldrig kunnat wara at genom et nyare priwilegium wilja inskränka Academiens äldre rätt utan at sådant uttryckeligen nämna. Twärtom hoppas Hon, at i dådant fall då denna rätt nu först sättes i fråga erhålla samma nådiga förklaring, hwilken lemnades Åbo Consistorium hwars rätt till finska Psalmböckers och Cathechesers tryckande blef af Konungen i Nåder stadfästad, oaktadt Merckel den 29 Mars 1753 äfwen därå hade erhållit exclusiwt Priwilegium. At Carlbom sjelf icke eller förr än nu fallit på den tanka at en rättighet till Almanackornas tryckande honom tillkom, har dess egit förhållande nogsamt bestyrkt. Af det (sub Lit. D) i underdånighet bilagde bewis finnes, at han i sine upgifter till Kong. Riks Archiwet icke förr uptagit finska Almanackorna såsom hos sig tryckte än ifrån och med 1780 till och med 1793, med undantag likwäl af år 1788 då de annorstädes blifwit tryckte. Om Acad. och dess rätts innehafware låtit trycka de finska Almanackorna på finska tryckeriet emot betalning, har sådant skedt icke därföre at hon trodt sig wara därtill ohwilkorligt förbunden, men i brist på finska sättare och Correctörer wid andra här warande boktryckerier. Hade emellertid detta Academiens förhållande kunnat styrka Carlbom i öfwertygelse om någon sin förmenta rätt, så är för Henne icke begripeligt, hwarföre han icke gjordt sina anspråk gällande, då Academien, hwilken någon tid bortarenderat sin rätt åt en man, som eij ägde tryckeri, år 1794 fann förmonligare at träffa Accord med en boktryckare samt då låt gifwa Boktryckeri Societeten del af sin afsigt. Långt ifrån at då anmäla sig, oaktadt han samma år sökte och erhöll stadfästelse och förnyelse på sina priwilegier har han icke allenast då uraktlåtit at söka få sin nu påstådde rätt till finska Almanackornas tryckande stadfäst och förwarad utan äfwen år 1799 med stillatigande sedt Contractet med Boktryckaren Lindh förnyas. Det föregifwes wäl at Carlbom till Lindh gjordt, täta påminnelser: men då Lindh blott är at anse såsom innehafware af den rätt Academien honom öfwerlåtit, lärer det altid hafwa warit Carlboms skyldighet at wända sig till Academien, hwilken då undgådt den obehaglighet at efter en så lång tid se sina lagliga förbindelser af boktryckeri Ombudsmannen Ekmansson påtalas. Härtill kommer ännu at då Carlbom år 1794 sökte och erhölt stadfästelse och förnyelse på sina priwilegier, han ägt et tillfälle, hwilket han aldeles icke nytjat, at söka få sin nu påstådda rätt till finska Almanackornas tryckande uttryckeligen stadfäst och förwarad.
  

  Uti det Eder Kong. Maystäts Wetenskaps Academie Nådigst förunte Priwilegium af den 17 oct. 1747 heter det uttryckeligen: Så will K. M:t i anseende till de skäl som Academien anfört, samt de förmoner som Publicum häraf sig billigt kan förwänta, hafwa, på sätt som Academien begärt i Nåder stadgat, det ingen hädanefter skall wara tillåtit at utgifwa någon Almanacka, som icke af Wetenskaps Academien är öfwersedd, såsom ägande myndighet at ändra de felaktigheter, som hittils intagit så mycket rum i de förra Almanackorne: wiljandes derhos K. M:t så snart frihets åren för dem som äga priwilegier till Almanackors utgifwande lupit till ända, ingen utan Wet. Acad. med något slikt priwilegium hädanefter benåda, äfwen som emellertid ingen, som med priwilegium eij är försedd, bör, utom bemälte Academie äga tillstånd at låta Almanackor uplägga; hwaremot Academien åligger at iakttaga, det Almanackorna blifwa tryckta på godt papper med ren och läslig styl, utan fel, såsom ock, at alt efter kong. förordningarne därti finnes, hwarförutan allehanda för Publicum nödige ock nyttige underrättelser wid slutet af Almanackan kunna införas; jämwäl at et drägeligt Pris därå sättes samt at Almogen uti hela riket och finland kunna sedan i rättan tid få efter åstundan kiöpa Almanacker; kommandes dock detta Wetenskaps Academien nu förlänte Priwilegium eij at taga sin början förrän med år 1749 på det samtelige wederbörande måge om kong. May:ts i så måtto gjorde Nådiga författning kunna emellertid blifwa underrättade, hwarom kong. May nu anbefaller dess och Riksens Canzli Collegium at draga behörig försorg.
  

  Uti det Eder Kong. Maystäts Wetenskaps Academie Nådigst förunte Priwilegium af den 17 oct. 1747 heter det uttryckeligen: Så will K. M:t i anseende till de skäl som Academien anfört, samt de förmoner som Publicum häraf sig billigt kan förwänta, hafwa, på sätt som Academien begärt i Nåder stadgat, det ingen hädanefter skall wara tillåtit at utgifwa någon Almanacka, som icke af Wetenskaps Academien är öfwersedd, såsom ägande myndighet at ändra de felaktigheter, som hittils intagit så mycket rum i de förra Almanackorne: wiljandes derhos K. M:t så snart frihets åren för dem som äga priwilegier till Almanackors utgifwande lupit till ända, ingen utan Wet. Acad. med något slikt priwilegium hädanefter benåda, äfwen som emellertid ingen, som med priwilegium eij är försedd, bör, utom bemälte Academie äga tillstånd at låta Almanackor uplägga; hwaremot Academien åligger at iakttaga, det Almanackorna blifwa tryckta på godt papper med ren och läslig styl, utan fel, såsom ock, at alt efter kong. förordningarne därti finnes, hwarförutan allehanda för Publicum nödige ock nyttige underrättelser wid slutet af Almanackan kunna införas; jämwäl at et drägeligt Pris därå sättes samt at Almogen uti hela riket och finland kunna sedan i rättan tid få efter åstundan kiöpa Almanacker; kommandes dock detta Wetenskaps Academien nu förlänte Priwilegium eij at taga sin början förrän med år 1749 på det samtelige wederbörande måge om kong. May:ts i så måtto gjorde Nådiga författning kunna emellertid blifwa underrättade, hwarom kong. May nu anbefaller dess och Riksens Canzli Collegium at draga behörig försorg.
  

  Uti det Eder Kong. Maystäts Wetenskaps Academie Nådigst förunte Priwilegium af den 17 oct. 1747 heter det uttryckeligen: Så will K. M:t i anseende till de skäl som Academien anfört, samt de förmoner som Publicum häraf sig billigt kan förwänta, hafwa, på sätt som Academien begärt i Nåder stadgat, det ingen hädanefter skall wara tillåtit at utgifwa någon Almanacka, som icke af Wetenskaps Academien är öfwersedd, såsom ägande myndighet at ändra de felaktigheter, som hittils intagit så mycket rum i de förra Almanackorne: wiljandes derhos K. M:t så snart frihets åren för dem som äga priwilegier till Almanackors utgifwande lupit till ända, ingen utan Wet. Acad. med något slikt priwilegium hädanefter benåda, äfwen som emellertid ingen, som med priwilegium eij är försedd, bör, utom bemälte Academie äga tillstånd at låta Almanackor uplägga; hwaremot Academien åligger at iakttaga, det Almanackorna blifwa tryckta på godt papper med ren och läslig styl, utan fel, såsom ock, at alt efter kong. förordningarne därti finnes, hwarförutan allehanda för Publicum nödige ock nyttige underrättelser wid slutet af Almanackan kunna införas; jämwäl at et drägeligt Pris därå sättes samt at Almogen uti hela riket och finland kunna sedan i rättan tid få efter åstundan kiöpa Almanacker; kommandes dock detta Wetenskaps Academien nu förlänte Priwilegium eij at taga sin början förrän med år 1749 på det samtelige wederbörande måge om kong. May:ts i så måtto gjorde Nådiga författning kunna emellertid blifwa underrättade, hwarom kong. May nu anbefaller dess och Riksens Canzli Collegium at draga behörig försorg.
  

  Uti det Eder Kong. Maystäts Wetenskaps Academie Nådigst förunte Priwilegium af den 17 oct. 1747 heter det uttryckeligen: Så will K. M:t i anseende till de skäl som Academien anfört, samt de förmoner som Publicum häraf sig billigt kan förwänta, hafwa, på sätt som Academien begärt i Nåder stadgat, det ingen hädanefter skall wara tillåtit at utgifwa någon Almanacka, som icke af Wetenskaps Academien är öfwersedd, såsom ägande myndighet at ändra de felaktigheter, som hittils intagit så mycket rum i de förra Almanackorne: wiljandes derhos K. M:t så snart frihets åren för dem som äga priwilegier till Almanackors utgifwande lupit till ända, ingen utan Wet. Acad. med något slikt priwilegium hädanefter benåda, äfwen som emellertid ingen, som med priwilegium eij är försedd, bör, utom bemälte Academie äga tillstånd at låta Almanackor uplägga; hwaremot Academien åligger at iakttaga, det Almanackorna blifwa tryckta på godt papper med ren och läslig styl, utan fel, såsom ock, at alt efter kong. förordningarne därti finnes, hwarförutan allehanda för Publicum nödige ock nyttige underrättelser wid slutet af Almanackan kunna införas; jämwäl at et drägeligt Pris därå sättes samt at Almogen uti hela riket och finland kunna sedan i rättan tid få efter åstundan kiöpa Almanacker; kommandes dock detta Wetenskaps Academien nu förlänte Priwilegium eij at taga sin början förrän med år 1749 på det samtelige wederbörande måge om kong. May:ts i så måtto gjorde Nådiga författning kunna emellertid blifwa underrättade, hwarom kong. May nu anbefaller dess och Riksens Canzli Collegium at draga behörig försorg.
  

  Uti det Eder Kong. Maystäts Wetenskaps Academie Nådigst förunte Priwilegium af den 17 oct. 1747 heter det uttryckeligen: Så will K. M:t i anseende till de skäl som Academien anfört, samt de förmoner som Publicum häraf sig billigt kan förwänta, hafwa, på sätt som Academien begärt i Nåder stadgat, det ingen hädanefter skall wara tillåtit at utgifwa någon Almanacka, som icke af Wetenskaps Academien är öfwersedd, såsom ägande myndighet at ändra de felaktigheter, som hittils intagit så mycket rum i de förra Almanackorne: wiljandes derhos K. M:t så snart frihets åren för dem som äga priwilegier till Almanackors utgifwande lupit till ända, ingen utan Wet. Acad. med något slikt priwilegium hädanefter benåda, äfwen som emellertid ingen, som med priwilegium eij är försedd, bör, utom bemälte Academie äga tillstånd at låta Almanackor uplägga; hwaremot Academien åligger at iakttaga, det Almanackorna blifwa tryckta på godt papper med ren och läslig styl, utan fel, såsom ock, at alt efter kong. förordningarne därti finnes, hwarförutan allehanda för Publicum nödige ock nyttige underrättelser wid slutet af Almanackan kunna införas; jämwäl at et drägeligt Pris därå sättes samt at Almogen uti hela riket och finland kunna sedan i rättan tid få efter åstundan kiöpa Almanacker; kommandes dock detta Wetenskaps Academien nu förlänte Priwilegium eij at taga sin början förrän med år 1749 på det samtelige wederbörande måge om kong. May:ts i så måtto gjorde Nådiga författning kunna emellertid blifwa underrättade, hwarom kong. May nu anbefaller dess och Riksens Canzli Collegium at draga behörig försorg.
  

  "Stormägtigste allernådigste Konung Eder Kong. Maj:ts Wetenskaps Academie, hwilken Eder Kong. May genom dess Nådigst gifne tillstånd at i underdånighet närmare uplysa huru nära twisten emellan Carlbom och Lind om Finska Almanackornas tryckning rörer Academiens wäl, lemnat et nytt Nådigt och för Academien oskattbart wedermäle af det höga beskydd, hwarmed Eder Kong. May:ts henne bewisade Nådiga ynnest och konungsliga bewågenhet aflägga sin underdånigaste tacksägelse och tillika i underdånighet aflemna följande Uplysningar rörande Academiens rättighet till finska Almanackornas tryckning
  

  "Stormägtigste allernådigste Konung Eder Kong. Maj:ts Wetenskaps Academie, hwilken Eder Kong. May genom dess Nådigst gifne tillstånd at i underdånighet närmare uplysa huru nära twisten emellan Carlbom och Lind om Finska Almanackornas tryckning rörer Academiens wäl, lemnat et nytt Nådigt och för Academien oskattbart wedermäle af det höga beskydd, hwarmed Eder Kong. May:ts henne bewisade Nådiga ynnest och konungsliga bewågenhet aflägga sin underdånigaste tacksägelse och tillika i underdånighet aflemna följande Uplysningar rörande Academiens rättighet till finska Almanackornas tryckning
  

  "Stormägtigste allernådigste Konung Eder Kong. Maj:ts Wetenskaps Academie, hwilken Eder Kong. May genom dess Nådigst gifne tillstånd at i underdånighet närmare uplysa huru nära twisten emellan Carlbom och Lind om Finska Almanackornas tryckning rörer Academiens wäl, lemnat et nytt Nådigt och för Academien oskattbart wedermäle af det höga beskydd, hwarmed Eder Kong. May:ts henne bewisade Nådiga ynnest och konungsliga bewågenhet aflägga sin underdånigaste tacksägelse och tillika i underdånighet aflemna följande Uplysningar rörande Academiens rättighet till finska Almanackornas tryckning
  

  Junii d. 4:de 1803.

1803-08-03
• Nämns i 4 stycken: onumr., onumr., § 2, § 3.

  Gustaf Adolph med Guds Nåde etc. etc. etc.

  Gustaf Adolph M. Rosenblad.

  2:o Anmälte Herr Bergs Rådet Norberg, at bref med det första skulle till Kong. Academien ankomma ifrån Kong.Allmänna Magazins Direction af innehåll at Academien enligt Konungens nådiga bref af den 30 Aprill 1799 skulle utse wissa deputerade för at granska de af Honom nu nyss inlemnade Bränneri Afkylnings redskap; anhållande Bergs Rådet, at Academien för det närwarande wille utse deputerade, som enligt det ankommande brefwets innehåll skulle bese dessa werktyg och däröfwer till Academien aflemna deras utlåtande. I anledning häraf anmodade Academien dess Herrar Ledamöter H:r Capitaine Bouck, Herr Öfwerdirectören Geijer och Herr Bergmästaren Broling at efter den föreskrift omförmälte bref kunde innehålla besigtiga nämde afkylnings werktyg och däröfwer afgifwa deras yttrande till Academien.

  3:o Uplästes H:r M:ts Konungens Nådiga bref till Academien innehållande dess Nådiga Resolution uti Rättegången emellan Carlbohm och Lindh om rättigheten till finska Almanackornas tryckning Lydande Högstbemälte Nådiga bref sålunda.

1803-08-24
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4:o Föredrog Sjöstén det utlåtande, som Han och H:r Capit. Bouck warit förordnade at till Academien afgifwa, i anledning af H:s M:t Konungens nådiga befallning till dess Wetenskaps Academie at inkomma med underdånigt yttrande öfwer möieligheten och nyttan af Byggmästaren Heubleins föreslagne Hästqwarn, som skall drifwas både med watten hwilket icke rinner utför fall i naturliga wattudrag och med hälften mindre antal hästar än det andra wäl inrättade och lika stora hästqwarnar fordra. Efter någon rådplägning öfwer detta ämne stadnade Academien uti det beslut at Dess underdåniga yttrande till H:s M:t hufwudsakeligen borde innehålla, at, oaktadt Heubleins project, hwarom ingen anan än ofwannämde beskrifning kunnat erhållas, synes wara åtföljdt af så stora swårigheter at nyttan knappast swarar emot kostnaden, det dock likwäl kunde wara en möjelighet at han hade sig bekant någon ny och för hästqwarnar i synnerhet förmonlig byggnads förändring; hwarföre äfwen Academien i underdånighet wågar tillstyrka denna qwarnbyggnads utförande i stort, med de wilkor Kong. Allm. magazins Direction föreslagit.

1804-02-08
• Nämns i 4 stycken: onumr., onumr., § 4, § 5.

  Föredragning af konungens bref om Almanachs prisets förhöjning.

  Föredragning af konungens bref om Almanachs prisets förhöjning.

  4:o Uplästes konungens nådiga bref till Academien rörande Priset på Almanachorna, hwilket däruti fastställes till En skilling fyra runstycken B:co för exemplaret under de återstående åren af Boktryckaren Linds med Wetenskaps Academien ingångne Contract, som Academien i mohn af det förhöjda priset till sin förmon äger rätta.
  

  5:o Föredrogs konungens nådiga befallning till dess Wetenskaps Academie at med sit underdåniga utlåtande inkomma öfwer Snickaren J. H von Starcks underdåniga ansökning om uteslutande rättighet at uti tjugu år förfärdiga filtrers Machiner till rutit och stinckande wattens rening, hwilka i det närmaste skola likna dem som Herrar Smith och Cucket i frankrike upfunnit m.m. Till underdånig åtlydnad häraf remitterade Academien detta mål till Herrar Geijer och Hjelm at däröfwer till Henne aflemna deras yttrande.

1804-02-22
• Nämns i 2 stycken: onumr., § 4.

  Jfrån Kongl. Commerce Collegium hade äfwen et bref ankommit till Academien, rörande en af H:r Bergsrådet Norberg Hos H:s M:t konungen i underdånighet gjord ansökning om Prowilegium exclusiwum å en af honom uti Hushålls Journalen 1803 upgifwen koknings och destillations inrättning m.m. hwaruti kong. Collegium anförer, at det funnit nödigt inhämta Academiens tankar öfwer detta ämne och förnämligast "huruwida förenämde inrättning är at anse såsom någon ny upfinning och hwad nytta för det "allmänna af den samma wore at förwänta". Hwilket Bref tillika med åtföljande Handlingar remitterades till Herrar Geyer och Broling at däröfwer till Academien afgifwa deras utlåtande.

  4:o Uplästes H:s May:t Konungens nådiga befallning till Dess Wetenskaps Academie at inkomma med underdånigt utlåtande öfwer Auscultanten i Bergs Collegium Johan Reinii underdåniga ansökning om et lån af af 500 Rd för at fulfölja sina påbegynte försök at tillwerka allehanda Målare färgor till lika godhet och Pris med de utländske, på det, som orden lyda uti kong[liga] Remissen, "icke allenast utrönas må, om sökanden kan tillwerka de af honom upgifne Målarefärgor, utan och säker kännedom winnas om desse färgors egenskaper. Hwilket mål remitterades till Herrar Hjelm och J. G. Gahn at däröfwer till Academien afgifwa deras yttrande.
  

1804-03-07
• Nämns i 2 stycken: onumr., § 6.

  Tacksägelse brefwet till H:s M:t konungen gillades.

  Memoireres Remitterande.

1804-03-21
• Nämns i 3 stycken: onumr., § 2, § 3.

  Pluraliteten war således för den gifne propositionon, hwilken, så snart Justeringen för sig gådt, academien trodde sig böra öfwerlemna åt Herrar Inspectores Aerarii at communicera med Lindh, och tillika updraga dem at, i fall Boktryckare Lindh icke åtager sig at utgjöra den föreslagne förhöjningen, genast å Academiens wägnar i underdånighet anmäla detta hos Konungen och anhålla om Dess Nådiga föreskrift för Lindh at endast upbära Almanachs betalningen i Riksgäl[d]s under den tid contractet med honom ännu warar.

  2:o Uplästes utur Dagboken hållen uti Inspectura Aerarii d. 27 Febr. och 1 mars innewarande år de paragrapher, som innefattade Inspectorum Aerarii öfwerläggningar öfwer Arende summans förhöjning för Boktryckaren Lindh enligt kong[liga] Brefwet af den 31 Dec. 1803; tillika med et under nu warande sammankomst af Lindh inlemnat memorial hwaruti han anhåller at k. Academien skulle låta sig föreläsas alla af honom till Inspectura aerarii ingifne skrifter rörande Arendesummans förhöjning, anförande Lindh at han wågade smickra sig med det glada hopp at därigenom uti k. Academiens pleno winna någon del af den upmärksamhet och det owäldiga bedömmande som han tykte sig sakna hos Herrar Inspectores Aerarii, hwilkas upgjorde Calculer han tillstod sig icke kunna begripa. Sedermera åberopar han sig en detta memorial åtföljande Calcul, hwarigenom han söker wisa at han såsom Arendator årligen förlorar 270 Rd:r 44 sk. B:co på de små Almanackorna efter nu warande arendesumma reducerad hel och hållen till B:co Detta alt oaktadt bjuder han 450 Rd:r B:co såsom förhöjning på Arendet med hwilkor at få contraktet förlängdt på 12 år: men i fall dena prolongation icke skulle honom bewiljas förblifwer han wid sit gjorde anspråk: at utan all förhöjning i Arendesumman för de 2:ne återstående åren av Contractet taga det nu faststälte Almanachs pris, som han påstår at Konungen i Nåder tillagt honom, och som blifwit wunnit genom hans underdåniga ansökan, på hans bekostnad och till hans uprättelse för flerehanda Lidanden. - Kong[liga] Wetenskapsacademien yttrade et synnerligit missnöje öfwer detta Lindhs upläste memorial, hwilket Hon i flere afseenden fant anstöteligt, och hwilket Hon äfwen trodde at Lind icke sjelf för fattat utan förledd af någon annan hade underskrifwit; hwarföreäfwen Academien utur denna enda synpunkt trodde sig böra ursäkta Lindhs obetänkeamhet. - Arendesummans förhöjning blef nu hufwudföremålet för kong[liga] Academiens öfwerläggning: och då Herrar Ledamöter ickekunde förena sig om summans storlek hwarmed Arendet borde ökas m.m. föreslog Praeses H Ryttmästaren Adlersparre at k. Academien skulle wotera öfwer följande proposition som för Henne uplästes: Lindh proponeras at utgiöra en förhöining i Arendet sådan, at summan för 1804 blifver 3500 Rd:r och för 1805 och 1806 årligen 4250 Rd:r alt Bancomynt; så at Lindh, i fall han icke däruti ingår, icke heller får upbära Betalningen för de små Almanachorna i B:co utan uti Riksgäldssedlar, hwarom kong[liga] Acad. då hos H:s M:t Konungen nödgas anhålla om nådig föreskrift
  

  3:o Till nedannämde Herrar Remitterades följande mål med anmodan at de däröfwer till Academien skulle afgifwa deras utlåtande: nemligen 1:o En gammal Salpetter Sjudares och Odlares Tankar om de stora fördelar som tillfalla Swea Rike i allmänhet och hwarje inwånare i synnerhet af den wid 1800 års Riksdag underdånigst tillstyrkte och år 1801 nådigst anbefalte förändring med salpetter werket m.m. öfwer hwilken afhandling Kong[lig] Maj:t i nåder anbefalt dess Wetenskaps Academie at underdånigt yttrande afgifwa, och, i fall den befinnes till sit innehåll och afhandlingssätt sådan at allmän nytta däraf kan wäntas men eij innefattade något om Salpeterns luttrande, hwilket likwäl är för landtmän ganska nödigt at känna, då föranstalta, at en tilläggning därom blifwer författad och afhandlingen widfogad. Denna afhandling öfwerlemnades till Herrar Hjelm och Sjöstén. - 2:o öfwerlemnades de 2:ne inkomne swaren på den utsatte prisfrågan om Dragsjukan till H:rr Odhelius, Schulzenheim, Hagström och Gahn, at bestämma om något af dem förtjenar den utlofwade belöningen. - Det ena af de inlemnade swaren är författat af D. de Gedda Hofqwartermästare. - Det andra af en anonyme som walt till motto Homo sum, nil humanum a me alienum puto.

1804-04-18
• Nämns i 4 stycken: onumr., onumr., onumr., § 1.

  I sådan sakens ställning anser jag min skyldighet fordra at anmäla: det jag befarar en betydelig skada för Academien, om Almanachs priset blir nedsatt till Riksgälds mynts numerairen.- Jag förbigår den reflection at en af Academien begärd ändring i en kong[lig] Ms:ts Henne i de Nådigaste ordalag så nyligen tillagd förmån, kan hafwa flerfaldigt utseende, och kanske blifwa wådelig för framtiden; men som förlusten, emellan hwad Acad. af Lindh begär och det han friwilligt ärbjuder är endast 1350 Rd:r på alla 3 åren, anser jag för min del rådeligast at låta därwid bero, så framt Lindh eij ytterligare skulle kunna förmås gjöra någon påökning, hälst han har stöd i HofCanslers Embetets underdåniga betänkande till kong[lig] Mayt, när denna påökning bewiljades, och det kan synas som bestode den Academien Nådigst gifne rättighet at efter påökad priset rätta Arende summan sig till förmon, just i numerairens förwandlande till Specie, som utgjör 3800 Rd:r, eller det samma som Lindh nu bjuder. Däremot, och om priset åter nedsättes R.gs mynt, och Lind betalar efter sit contract, får Academien på desse åren endast 9150 Rd Spe. och förlorar således 1500 Rd:r som Lindh nu friwilligt offererar. - Den förra förlusten är et Lucrum cessans, en penning som icke inflyter i Academiens cassa; den senare åter är et Damnum emergens, eller en ren förlust af det som Lindh henne tillbjuder. Stockholm den 18 Aprill 1804.
  18 Aprill 1804 Joh. L. Odhelius.

  Af desse upläste Handlingar inhämtade Academien at Boktryckaren Lindh, i stället för at åtaga sig den af k. Academien honom föreslagne förhöjning af 950 Rd:r årligen per medium räknat för detta och de följande 2:ne åren af dess Conract, endast bjudit 750 Rd förhöjning eller 38500 Rd:rs arende de 2:ne sista åren af Contractet: och Academien fant äfwen af flere skäl betänkeligit, at hos H:s Mst konungen i underdånighet anhålla, det Lindh skulle, under den tid contractet med honom ännu warar, åläggas at taga sin betalning för de smärre Almanachorna i Riksgäldssedlar. Academien ansåg dock lindh böra så mycket öka sit anbud at han äfwen för innewarande år åtager sig at erlägga 3800 Rd:r eller 750 Rd:rs tillökning i arendesumman, och beslöt at genom Waktmästaren låta upkalla honom för at häröfwer inhämta dess utlåtande. Detta Lindhs inkallande och hörande öfwer nyssnämde proposition kunde dock likwäl denna gång icke werkställas; emedan Han nyss förut war från sit contoir bortgången; hwarföre kong[liga] Academien, sedan H Stats Secreteraren m.m. Rosenblad tillkännagifwit at han särskilt wille tala med Lindh om detta ämne, förklarade sig wara Herr Stats Sereteraren ganska mycket förbunden om Han å Hennes wägnar wille förmå boktryckaren Lindh at åtaga sig erläggandet af den högsta möjliga tillökning uti arendet både under detta och de följande 2:ne åren som contractet med Academien ännu warar. H Stats Secreteraren lofwade äfwen at åtaga sig detta beswär, samt uti Academiens nästa sammankomst lemna henne underrättelse om Lindhs högsta anbud.

  I sådan sakens ställning anser jag min skyldighet fordra at anmäla: det jag befarar en betydelig skada för Academien, om Almanachs priset blir nedsatt till Riksgälds mynts numerairen.- Jag förbigår den reflection at en af Academien begärd ändring i en kong[lig] Ms:ts Henne i de Nådigaste ordalag så nyligen tillagd förmån, kan hafwa flerfaldigt utseende, och kanske blifwa wådelig för framtiden; men som förlusten, emellan hwad Acad. af Lindh begär och det han friwilligt ärbjuder är endast 1350 Rd:r på alla 3 åren, anser jag för min del rådeligast at låta därwid bero, så framt Lindh eij ytterligare skulle kunna förmås gjöra någon påökning, hälst han har stöd i HofCanslers Embetets underdåniga betänkande till kong[lig] Mayt, när denna påökning bewiljades, och det kan synas som bestode den Academien Nådigst gifne rättighet at efter påökad priset rätta Arende summan sig till förmon, just i numerairens förwandlande till Specie, som utgjör 3800 Rd:r, eller det samma som Lindh nu bjuder. Däremot, och om priset åter nedsättes R.gs mynt, och Lind betalar efter sit contract, får Academien på desse åren endast 9150 Rd Spe. och förlorar således 1500 Rd:r som Lindh nu friwilligt offererar. - Den förra förlusten är et Lucrum cessans, en penning som icke inflyter i Academiens cassa; den senare åter är et Damnum emergens, eller en ren förlust af det som Lindh henne tillbjuder. Stockholm den 18 Aprill 1804.
  18 Aprill 1804 Joh. L. Odhelius.

  1:o De §. §. af Dagboken hållen uti Inspectura den 7:de och 14 Aprill innewarande år som angå detta mål - 2:o Lindhs Anförande till kong[liga] Academiens plenum jämte utdrag af kong[liga] Hofcancellairs Embetets underdåniga utlåtande angående Boktryckaren Lindhs underdånigst gjorda ansökning at hädanefter få taga Almanachspriset i Bancomynt. - 3:o Det sluteliga swar, som Lind skrifteligen till H Inspectores Aerarii inlemnat, hwilket såsom oläst återlemnades. - 4:o H:r Assessor Odhelii Memorial så lydande. "Kong[liga] Acad. har beslutit at i fall Boktryckaren Lind eij will i arende betala 4000 Rd öfwerhufwud räknat, de återstående 3 åren 1804, 5 och 6, skulle Inspectores Aerarii hos kong[liga] Ms:ts i underdånighet anmäla om Lindh får under de åren taga sin betalning i Specie.
  

1804-05-09
• Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.

  Kong[liga] Wet. Academien, som förklarade sig wara Herr Stats Secreteraren oändeligen förbunden för dess åtgärd wid detta måls afslutande på et för Henne så förmonligt sätt, beslöt äfwen, at Herr Stats Secreteraren enligt sit upgifna förslag, skulle uprätta en slutelig öfwerenskommelse med Lindh om Arendets förhöjning de 2:ne sista åren af dess Contract: och at et bref skulle afgå ifrån Kong[liga] Academien till Hans Mt Konungen, hwaruti Academien borde i underdånighet anhålla at allmänheten genom en allmän kundgjörelse blifwer underrättad därom at Lindh i Nåder blifwit berättigad till de små Almanachornas försäljande emot lika stor betalning i B som de hittils kostat köpare uti Riksgäldssedlar.

  3:o Lemnade Herr Stats Secreteraren m.m. Rosenblad Kong[liga] Academien en fullständig berättelse om förloppet af dess samtal med Boktryckaren Lindh, hwilken upwist flere bref från Bokbindare i i Landsorterna, hwarigenom han sökt styrka, at Han icke innewarande år kan åtaga sig at betala högre arende än Contractet utstakar: men däremot förbundit sig at för de återstående åren 1805 och 6 erlägga 4000 Rd:r B:co hwarje år, så framt Han genom en från Kong[liga] May:t i Nåder utfärdad förordning blifwer berättigad at upbära betalningen för de små Almanachorna i B:co mt.
  

1804-05-30
• Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.

  Swar på Remisser 1:0 till Kung[liga] Com. Collegium 2:o till Konungen

  4:o Öfwer Kong[liga] Commerce Collegii bref rörande en förfrågan om nyheten och nyttan för allmänheten af Herr Bergs Rådet Norbergs nya bränwinswerktyg hade Academiens Deputerade H Geyer och Broling till Academien inlemnat deras utlåtande, hwilket uplästes tillika med Herrar Hjelms och Sjösténs yttrande till Kong[liga] Academien öfwer Afhandlingen om Salpeter Sjudning m.m. hwilken H:s Mayt Konungen i Nåder öfwerlemnat till Dess wetenskaps Academies granskning: och i anledning däraf beslöt Kong[liga] Academien enhälligt at bref härom skulle, i likhet med hwad Herrar Deputerade anfördt, uti Academiens namn och utan föregången Justering afgå både till H:s Mayt Konungen och till Kong[liga] Commerce Collegium.

1804-06-16
• Nämns i 6 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., § 3.

  Alamnachs Arendets Kundgjörande i Rättan tid.

  Angående Lind och dess förbindelse samt bref till Konungen om Almanachs Prisets kundgjörande.

  Angående Lind och dess förbindelse samt bref till Konungen om Almanachs Prisets kundgjörande.

  3:o Sedan den uti Inspectura föreslagne förbindelsen för Lindh, hwarigenom han formeligen bör åtaga sig at erlägga förhöjningen i Arendet, blifwit för Kong[liga] Acad. upläst och af henne antagen, blef Lindh, som föremiddagen fått tillsägelse at under sammankomsten wara på sit Contoir i fall Academien wille höra honom, genom Waktmästaren upkallad för at underskrifwa nämde förbindelse: och emellertid Justerades det äfwen uti Inspectura föreslagne Brefwet till H:s M:t Konungen om det förhöjde allmanachsprisets allmänna kundgjörande. Waktmästaren, återkommen, berättade, at Lindh wore så illamående at han på eftermiddagen icke wågat gå hemifrån. Hwarföre äfwen K. Academien beslöt, at Sjöstén dagen därpå skulle hälsa på Lindh för at se huru han mår och tillika underrätta honom därom at Herr Stats Secreteraren m.m. Rosenblad wäntade honom till sig k[lockan] 8 föremiddagen d. 18 Junii för at låta honom läsa och underskrifwa ofwannämde förbindelse: och at detta nödwändigt borde ske förr än Academiens underdåniga skrifwelse kunde afgå till Konungen om det förhöjde Almanachs prisets kundgjörande.

  Justering

  Lagstiftning

1804-06-27
• Nämns i 1 stycke: onumr.,

  2:o Uplästes En ifrån H:s May:t Konungen ankommen nådig skrifwelse hwarigenom Academien i nåder underrättas at Priset å de små Almanachorna, som blifwit faststält till En skilling 4 rst[ycken] i B:co mynt, förmedelst en allmän kundgjörelse utfärdad af Kong[liga] Hof Canzlers Ämbetet med det första blifwer Allmänheten kundgjord.
  

1804-09-05
• Nämns i 2 stycken: onumr., § 4.

  Kong[liga] Wetenskaps Academien fant, at denna underdåniga ansökning ju förr ju häldre borde afgå och anmodade till den ändan Secreteraren Sjöstén at upsätta project därtill, hwilket, sedan det blifwit granskat af H Stats Secreteraren m.m. Rosenblad, skulle, försedt med Praesidis underskrift, till H:s M:t konungen i underdånighet afsändas, utan at tillförene upläsas för kong[liga] Academien.

  beslut om Speglarnes återförande af H:r Major Apelquist

1804-10-24
• Nämns i 6 stycken: § 2, § 3, § 4, § 5, § 6, § 11.

  2:o Uplästes Konungens nådiga skrifwelse, rörande Chemiae Candidaten Samuel Bergman, daterad Carlsruhe Slott d. 10 Aprill 1804, hwilken Nådiga skrifwelse skulle bland Academiens Acter förwaras.
  

  3:o Föredrogs en ifrån konungen i nåder utfärdad befallning till dess Wet. Academie at afgifwa underdånigt utlåtande, om och hwad af framlidne kong[lig] Lifmedici Christophersons Mineral Cabinet, Academien kan anse tjenligt at inlösa till completterande af dess redan ägande samling.- Öfwer detta Mål kunde kong[liga] Academien icke genast yttra sig och anmodade därföre sina H:rr Ledamöter Geyer, Hjelm och Sparrman at jämte H:r Intendenten Doctor Quensel noga undersöka huru mycket kong[liga] Academien af berörde Mineral Cabinet werkeligen behöfwer till Completterande af sin mineral samling och däröfwer till Acad. afgifwa deras utlåtande: hwarefter Academien wille yttra sig, huruwida Peningar woro at tillgå till de stuffers inlösning som förenämde Herrar kunde föreslå.

  4:o Öfwer den till H:s M:t Konungen i underdånighet stälde ansökning af Auscultanten i Bergs Collegium Johan Reinius, hwilken till kong[liga] Wet. Academiens yttrande i nåder blifwit remitterad, hade Academiens Deputerade H Myntwärdien Hjelm inlemnat följande utlåtande.
  

  5:o Uplästes Herrar Gahns och Hjelms afgifne yttranden öfwer kong[liga] Commerce Collegii på konungens nådiga befallning gjorde förfrågan, huruwida, i stället för den wid anstrykning af hus hittils allmänt nyttjade röda färgen, någon Ljusare och gladare färg, som wore lika waragtig men eij mera kostsam änden röda, må kunna anwändas Desse yttranden, som i afseende på waraktigheten af de till trädbyggnaders anstrykning nytjade färgot instämde däruti, at den nu allmänt brukade rödfärgen längst uthärdade luftens och Regnwädrens åwerkan, woro dock i så måtto skilde, at Herr Assessor Gahn under förflutne sommar anstält flere försök med de i Fahlun tillwerkade Ochror, hwaröfwer en fullständig beskrifning blifwit inlemnad, som nu för k. Acad. uplästes: då däremot H:r Myntwärdien Hjelm till sådane försöks anställande icke hade haft tillfälle såsom wistande här i staden hwarföre äfwen och således, hwad desse försök angick, helt och hållit uti sitt utlåtande förklarade, at Han däremot icke hade något at påminna. Kong[liga] Wetenskaps Academien war således beredd at besluta det swaret till Kong[liga] Commerce Collegium skulle upsättas i likhet med innehållet af berörde Herrars utlåtande; då Herr Öfwerdirecteuren Geijer i det samma anförde, at Han under förflutne sommar anstält flere försök i samma ämne som ännu närmare torde kunna uplysa den upgifne frågan om de gladaste och waraktigaste samt minst kostsamma färgors anwändande wid trädhus anstrykning; hwarföre äfwen kong[liga] Academien anmodade H ÖfwerDirecteuren at i anledning af Herrar Gahns och Hjelms yttrande samt sina egna rön och försök upsätta det bref som till kong[liga] Commerce Collegium bör aflemnas såsom swar på bemälte Collegii gjorde förfrågan: Sedan H:r ÖfwerDirecteuren förklarat at Han willigt åtog sig detta gjöromål proponerade någon af närwarande H Ledamöter at H Assessor Gahns beskrifning öfwer de försök, som han anstält med fahlu ochror för at nyttja dem wid trädhus anstrykning, skulle uti Handlingarne införas, hwilken proposition enhälligt blef bifallen.

  6:o Uplästes det till H:s M:t konungen redan afsände Bref innehållande en underdånig begäran at få Almanachs Priset faststält för altid till 1 sk 4 rst[ycken] B:co.

  11:te Föredrogs Instrumentmakaren Collins ansökning hos kong[liga] Wet. Acad. bestående förnämligast däruti at kong[liga] Academien genom wissa Deputerade skulle låta granska den Wattentub som Han för flottornas behof förfärdigat och som nu wore mycket förbättrad i jämförelse med den som uti Herr Majoren m.m. Klints underdåniga rapport till H:s M:t konungen omförmäles. Efter någon öfwerläggning härom trodde Academien sig böra anmoda Herrar Lagerbjelke Edelcrantz Nicander och Sjöstén at anställa granskningsförsök med omförmälte Wattentub och i anledning däraf till Academien inkomma med deras utlåtande.

1804-11-14
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o Uplästes kong[liga] Commer[ce] collegii Bref rörande nu mera framlidne Grawören Fredric Akrels underdåniga ansökning hos H:s M:t Konungen, at dess son Conductören wid Kong[liga] fortification H C. F. Akrel måtte efter fadren blifwa bibehållen wid det arfwode af 200 Rd:r som årligen blifwit till. fadren Graweuren Fredric Akrel utbetalt af Manufacturfonden till Globwerkstadens underhåll m.m: begärande kong[liga] Commerce collegium at kong[liga] Wet. Acad. wille yttra sig öfwer detta ämne och sit yttrande kong[liga] Coll. meddela. - Efter någon öfwerläggning härom och sedan det blifwit uplyst, at kong[liga] Wet. Academien, åt hwilken inseendet öfwer förenämde werkstad blifwit updragit, enligt Framlidne H:r Grawören Fred. Akrels recepisse borde företaga werkstadens inwentering; så ansåg Academien lämpeligast wara at på en gång afgjöra båda dessa mål, hwilka äga så nära gemenskap med hwarandra och remitterade därföre kong[liga] Com. Coll. bref till H:rr Inspectores Aerarii på det de efter dessa ämnens behöriga granskning till Academien skulle afgifwa deras utlåtatande.

1804-11-28
• Nämns i 2 stycken: onumr., § 8.

  Hwad åter Priwilegium exclusiwum angår så anser Academien icke wara i behof tillständigt at söka tillwälla sig någon uteslutande rättighet at utgifwa et periodiskt arbete af denna beskaffenhet: Hon är nögd om Hon blott får H:s M:t Konungens nådiga tillstånd at utgifwa dessa Annaler och wid sjelfwa utgifwandet får begagna sig af de underrättelser som förwaras i Archiwerna hos Publike werk och för det allmänna kunna wara gagneliga.

  8:o nödigt at Hos H:s M:t konungen anhålla om Nådigt tillstånd at få begagna sig af alt det som uti Rikets Collegier kan hafwa någon gemenskap med det som uti förenämde 8:de och 9:de §:er finnes anfört tillika med alt det som på något sätt rörer innehållet af oftanämde Annaler och kan bidraga till utspridandet af nyttig och nödwändig kunskap bland allmänheten till fosterlandets oeconomiska förkofran.

1804-12-12
• Nämns i 5 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr., § 2.

  Ψ hvartill Deputerade önska att, då ingen annan gjort ansökning derom,

  Herr Fredric Akrel har äfven sedermera, ehuru ofvannämnde 50 Rd[ale]:r till Lärlings praemium blefvo indragne, under visat sin Son, Conducteuren vid Kl. Fortification Carl fredr. Akrel uti Gravuren, och denne sistnämndes skicklighet, uti flere slag af Graverings konsten, är känd genom åtskillige af Honom gjorde arbeten. Dess Fader, nyligen afledne Graveuren Akrel, har något förut gjort underdånig ansökning hos Kongl. Mj:t, at få aflämna Glob tillverkningen till bemälte Dess Son, och at Han därtill kunde komma i åtnjutande af det of[vannämn]:de understöd, 200 Rd[ale]:r specie utaf Manufactur fonden, öfver hvilken ansökning Kong[lig] Mj:t d. 2 sist[ledne] Novembr infordrat Kong[liga] Comerce Collegii utlåtande, som genom skrif[velse] af den 13 sist[ledne] Novembr. ansedt nödigt, at inhemta Kl. Wetenskaps Academiens yttrande, i hvad tillstånd denne Glob inrettning för det närvarande befinnes, och huruvida det kan anses för Wetenskapernas befrem jande nyttigt och nödvendigt, at förenämde understöd må äfven för Graveuren Akrels efterträdare vid detta verk fortfara.
  

  Därefter har Kongl. Mj:t genom Resolution† å Graveuren Fredric Akrels ansökning, beviljat Honom till upmntran och hjelp för denne af Akrel på flere sätt förbettrade inrettning, och till befordran af Utrikes afsättning, ett årligt understöd af Manufacturfonden för Hushyra till of[vannämd]:de inrettning Två hundrade RiksDaler specie årligen, och därjemte tillagt honom Femtio Rd[ale]r årligen, mot det Han i Gravuren och konsten till till Globers förferdigande en därtill skicklig yngling undervisar.
  

  Betänkande om Inrettningen till Globers förferdigande.
  Genom Konglig Brefvet till Kl. Commerce Collegium af den 10 Maij 1779, har Kong[lig] Mj:t i nåder förordnat, uppå Cosmografiske Sällskapets i Upsala gjorde ansökning, at det återstående Lån af 1083 Rdr 37 skill. 10 %, som då afledne Graveuren Åkerman i lifstiden erhållit af Manufacturfonden, till understöd för en verkstad till Globers förferdigande, skulle få afskrifvas, mot det, at samma verkstad därefter blefve en publik ägendom, och at i anseende till den nytta och heder Riket kan hafva af denne inrettning, den samma blifver under Kl. Wetenskaps Academiens vård och inseende, i samråd med Cosmografiske Societeten, så at Åkermanske verkstaden lämnas under Graveuren Akrels bedrifvande, och at Kongl. Mj:t beviljat det Exportpremier för Glober till 20 procent af verdet böra fortsättas till utbetalning af Manufacturfonden uti tio års tid, hvarefter på ny pröfning skulle ankomma, huruvida desse premier skulle förlängas eller indragas.

  2:o Beslöt Acad. at et bref skulle afgå till Konungen med underdånig begäran at Academien i nåder måtte få tillstånd at utgifwa det Periodiska arbete som wid föregående sammankomst war hufwudämnet för Academiens öfwerläggning. Sjöstén anmodades at upsätta Projectet härtill och Acad. updrog åt Hennes nu warande Praeses, Herr Stats Secreteraren m.m. Rosemblad, H Landshöfdingen m.m. Rosenstein, H Canzli Rådet m.m. Adlerbeth och Herr Prof. Schultén at granska nämde project förr än det wid nästa sammankomst den 19 i denna månad warder Academien till justering föredragit.

1804-12-19
• Nämns i 9 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., § 3.

  Det wälbehag, hwarmed Eder kong[lig] Maijstät altid i Nåder behagat anse alt det som bidrager till dess Rikes wäl, och det Nådiga skydd E. k. M altid lemnat inrättningar syftande till nyss nämde föremål, gifwa Academien den gladaste förhoppning at winna Ed. k. M:ts Nådigste bifall till detta företagets utförande.

  Det wälbehag, hwarmed Eder kong[lig] Maijstät altid i Nåder behagat anse alt det som bidrager till dess Rikes wäl, och det Nådiga skydd E. k. M altid lemnat inrättningar syftande till nyss nämde föremål, gifwa Academien den gladaste förhoppning at winna Ed. k. M:ts Nådigste bifall till detta företagets utförande.

  Wid utgifwandet will Academien med all omsorg tillse, at ämnet är nyttigt för det allmänna och wärdigt et werk som niuter Eder Kong[lig] Mayt:s höga beskydd, at upgifterna icke äro stridande mot gällande författningar och såsom en följd däraf at afhandlingssättet icke är oredigt missfirmande eller kitsligt.
  

  Det är äfwen i anledning af de 2:ne sist anförde momenter, som Eder Kong[lig] May:ts Wet. Acad. underdåns:t tror sig böra anhålla det Eder K. M:t täckes i Nåder tillåta, at Acad. får utur E. K. M:ts collegiers och Publike werks Archiwer begära afskrift eller utdrag af sådane därstädes förwarade Handlingar, som angå något af de ämnen hwilka uti 7:de och 8:d momentet omförmälas och som tillika genom trycket kunna gjöras allmänt bekanta.
  

  Stormägts:te Allern. Konung
  Eder Kong[lig] Mayt:s Wet. Acad. som wid förnyade wedermälen af Eder Kong[lig] Mayt:s Hägn äfwen fått hugna sig af den Nådiga förklaring, at Eder Kong[lig] May:t wore förwissad, at Academien med ökade tillgångar skulle åstadkomma en ökad nytta, har ansedt för sin dyraste plikt at swara emot detta nådiga förtroende. Med föresats at i detta afseende intet underlåta och at gifwa sina Handlingar alt det wärde de kunna få, har Academien äfwen warit betänkt på at sträcka sin åtgärd till de ämnen, hwilka i dessa Handlingar, som böra innehålla originale skrifter, icke kunna få rum. Däribland har Academien räknat dels Oeconomiska underrättelser, rörande fäderneslandet, dels de uptäkter Försök och rön i Landthushållningen och därmed gemenskap ägande ämnen, hwilka från utländske arbeten och Journaler kunna hämtas. E. K. M:t Wet. Acad. wågar därföre i djupaste underdånighet anhålla, det Eder K. M i Nåder täktes tillåta henne, at utgifwa et Periodiskt arbete under namn af Oeconomiske Annaler, med Kong[lig] Mts Nådigste tillstånd utgifne af Kong[liga] Wet. Academien.
  

  Stormägts:te Allern. Konung
  Eder Kong[lig] Mayt:s Wet. Acad. som wid förnyade wedermälen af Eder Kong[lig] Mayt:s Hägn äfwen fått hugna sig af den Nådiga förklaring, at Eder Kong[lig] May:t wore förwissad, at Academien med ökade tillgångar skulle åstadkomma en ökad nytta, har ansedt för sin dyraste plikt at swara emot detta nådiga förtroende. Med föresats at i detta afseende intet underlåta och at gifwa sina Handlingar alt det wärde de kunna få, har Academien äfwen warit betänkt på at sträcka sin åtgärd till de ämnen, hwilka i dessa Handlingar, som böra innehålla originale skrifter, icke kunna få rum. Däribland har Academien räknat dels Oeconomiska underrättelser, rörande fäderneslandet, dels de uptäkter Försök och rön i Landthushållningen och därmed gemenskap ägande ämnen, hwilka från utländske arbeten och Journaler kunna hämtas. E. K. M:t Wet. Acad. wågar därföre i djupaste underdånighet anhålla, det Eder K. M i Nåder täktes tillåta henne, at utgifwa et Periodiskt arbete under namn af Oeconomiske Annaler, med Kong[lig] Mts Nådigste tillstånd utgifne af Kong[liga] Wet. Academien.
  

  Stormägts:te Allern. Konung
  Eder Kong[lig] Mayt:s Wet. Acad. som wid förnyade wedermälen af Eder Kong[lig] Mayt:s Hägn äfwen fått hugna sig af den Nådiga förklaring, at Eder Kong[lig] May:t wore förwissad, at Academien med ökade tillgångar skulle åstadkomma en ökad nytta, har ansedt för sin dyraste plikt at swara emot detta nådiga förtroende. Med föresats at i detta afseende intet underlåta och at gifwa sina Handlingar alt det wärde de kunna få, har Academien äfwen warit betänkt på at sträcka sin åtgärd till de ämnen, hwilka i dessa Handlingar, som böra innehålla originale skrifter, icke kunna få rum. Däribland har Academien räknat dels Oeconomiska underrättelser, rörande fäderneslandet, dels de uptäkter Försök och rön i Landthushållningen och därmed gemenskap ägande ämnen, hwilka från utländske arbeten och Journaler kunna hämtas. E. K. M:t Wet. Acad. wågar därföre i djupaste underdånighet anhålla, det Eder K. M i Nåder täktes tillåta henne, at utgifwa et Periodiskt arbete under namn af Oeconomiske Annaler, med Kong[lig] Mts Nådigste tillstånd utgifne af Kong[liga] Wet. Academien.
  

  Det wälbehag, hwarmed Eder kong[lig] Maijstät altid i Nåder behagat anse alt det som bidrager till dess Rikes wäl, och det Nådiga skydd E. k. M altid lemnat inrättningar syftande till nyss nämde föremål, gifwa Academien den gladaste förhoppning at winna Ed. k. M:ts Nådigste bifall till detta företagets utförande.

  3:o Beslöt Academien enhälligt, at den skrifwelse, innefattande Academiens underdåniga begäran hos H:s M:t konungen at få utgifwa et Periodiskt arbete under namn af Oeconomiska annaler, som redan blifwit Justerad af de i förra sammankomsten utsedde Herrar Deputerade, skulle å Academiens wägnar till H:s M:t konungen i underdånighet inlemnas. Bemälte skrifwelse lyder sålunda.
  

1805-01-09
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o Uplästes Hs May: konungens nådiga skrifwelse till Academien, hwaruti Academien anbefalles at i underdånighet utlåta sig öfwer Hof Jägmästaren H:r Grefwe Bunges underdåniga förslag rörande hushollningen med kronans SkogsParker och allmänningar samt deras wårdande för framtiden, sedan Academien tillförene utsatt en prisfråga i detta ämne. Det första, som till åtlydnad af denna nådiga befallning således borde iakttagas, war, at utsätta et täflings ämne om hushållningen med kronans skogsparker och allmäningar samt deras wårdför framtiden, och i afseende därpå anmodade Academien sina Ledamöter H:r Baron Hermelin H:r Comm. Rådet Arfwesson, H:r Prof. Swartz och H:r Canzli Rådet EdelCrantz at till nästa Sammankomst författa project till den prisfråga, som i anledning af högbemälte kong[liga] Bref genom tidningarne kommer at kundgjöras, sedan det af Academien blifwit granskat och Justerat.

1805-01-23
• Nämns i 1 stycke: § 5,

  5:o Uplästes H Hjelms och Geyers utlåtande öfwer Snickaren Starks underdåniga ansökning om Priwilegium exclusiwum på en watten filtrerings appareille och i anledning däraf beslöt academien at en underdånig skrifwelse författad i likhet med H:rr Deputerades utlåtande skulle till H:s M:t Konungen inlemnas.
  

1805-02-06
• Nämns i 3 stycken: onumr., § 2, § 3.

  Academien fant äfwen at den hwad en mineralsamling angår icke borde sträcka sin omtanka längre än till alt det bästa af Swenska Mineralier hwilka af utläningar i synnerhet efterfrågas och hälst beses; hwarföre äfwen Academien beslöt at Hon uti sit underdåniga utlåtande til H:s Mt Konungen skulle anföra nyssnämde föresats, hwilken hufwudsakeligen borde anföras såsom skäl hwarföre Academien icke kunde upgifwa huru stor del den behöfde af den utbudne samlingen hwilken ägaren dessutom icke will skilja och en köpare icke heller bör förskingra.
  

  2:o Uplästes project till det utlåtande, hwilket H:s M:t Konungen i nåder anbefalt Academien at afgifwa öfwer Snickaren von Starks underdåniga ansökning om uteslutande rättighet at tillwerka Watten filtrerings Appareiller: emot hwilket utlåtande Academien icke hade något at påminna, hwarföre Hon äfwen beslöt at det till H:s M:t Konungen i underdånighet skulle inlemnas.

  3:o I anledning af Konungens nådiga befallning till Academien at föreslå någre kunnige Män i Hydrauliske byggnader för at biträda wid Signildsskärs Hamnbyggnads besigtning, utnämde Academien af sina Ledamöter H:rr Nordwall, Åkerrén, Bouck och utom Academien H Öfwerste Lieutenanten m.m. Lidströmmer.
  

1805-02-13
• Nämns i 5 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr., § 2.

  Academien antog blott H:rr Deputerades förslag till Redaction af et prisämne eller fråga uti skogsskötselen, som K. Wet. Acad. af Kong[lig] May är befalt at utsätta, i anledning af ÖfwerHofjägmästaren Grefwe Bunges i detta ämne afgifne underdåniga betänkande. Och då H Deputerade uti deras förslag anfört 2:ne Alternatiwer det ena då täflingsämnet skulle upgifwas under namn af prisämne det andra under namn af prisfråga; så förklarade Academien det Hon fant lämpeligast wara at under namn af prisämne upgifwa och kundgjöra det af konungen i Nåder anbefalte täflingsämnet om skogsskötselen. För öfrigt beslöts at H Deputerades till Acad. inlemnade förslag in extenso uti tidningarne skulle införas.

  Äfwen uplästes conceptet til underdånigt swar på H:s M:t Konungens nådiga skrifwelse angående upgifwandet af någre uti Hydrauliske byggnader kunnige män till besigtigande af den [af] H Major Ljungberg updragne och nu fullbordade Hamnbyggnad wid Signilds skär: Och som Academien fant at härom borde gjöras skillnad emellan dem som af Hennes ledamöter blifwit föreslagne och dem som ännu icke höra till Academien, så beslöts äfwen at det projecterade conceptet i detta afseende skulle ändras och sedermera i behörig ordning till H:s M:t Konungen i underdånighet inlemnas.

  Äfwen uplästes conceptet til underdånigt swar på H:s M:t Konungens nådiga skrifwelse angående upgifwandet af någre uti Hydrauliske byggnader kunnige män till besigtigande af den [af] H Major Ljungberg updragne och nu fullbordade Hamnbyggnad wid Signilds skär: Och som Academien fant at härom borde gjöras skillnad emellan dem som af Hennes ledamöter blifwit föreslagne och dem som ännu icke höra till Academien, så beslöts äfwen at det projecterade conceptet i detta afseende skulle ändras och sedermera i behörig ordning till H:s M:t Konungen i underdånighet inlemnas.

  Academien antog blott H:rr Deputerades förslag till Redaction af et prisämne eller fråga uti skogsskötselen, som K. Wet. Acad. af Kong[lig] May är befalt at utsätta, i anledning af ÖfwerHofjägmästaren Grefwe Bunges i detta ämne afgifne underdåniga betänkande. Och då H Deputerade uti deras förslag anfört 2:ne Alternatiwer det ena då täflingsämnet skulle upgifwas under namn af prisämne det andra under namn af prisfråga; så förklarade Academien det Hon fant lämpeligast wara at under namn af prisämne upgifwa och kundgjöra det af konungen i Nåder anbefalte täflingsämnet om skogsskötselen. För öfrigt beslöts at H Deputerades till Acad. inlemnade förslag in extenso uti tidningarne skulle införas.

  2:o Uplästes projectet till det swar Academien i underdånighet borde afgifwa på H:s M:t Konungens bref rörande framlidne Kong[lig] Lifmedici Christophersons Mineralsamlings inlösande; hwilket project af Kong[liga] Academien enhälligt gillades, och, då det redan war renskrifwit, genast blef försedt med Praesidis underskrift.
  

1805-03-13
• Nämns i 4 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr.

  3:o Anmältes at underdånigt swar på Konungens Nådiga skrifwelse om kunnige Mäns föreslående till Hamnbyggnadens besigtigande wid Signilds-Skär redan till H:s May:t blifwit aflemnat. För Kong[liga] Academien uplästes äfwen afskriften af förberörde till Konungen afgifne underdåniga skrifwelse.

  3:o Anmältes at underdånigt swar på Konungens Nådiga skrifwelse om kunnige Mäns föreslående till Hamnbyggnadens besigtigande wid Signilds-Skär redan till H:s May:t blifwit aflemnat. För Kong[liga] Academien uplästes äfwen afskriften af förberörde till Konungen afgifne underdåniga skrifwelse.

  2:o Uplästes Konungens Nådiga bref om bönedags terminerna för år 1806, hwilka enligt Kong[liga] Wet. Acad:s upgift blifwit i nåder stadfästade.
  

  3:o Anmältes at underdånigt swar på Konungens Nådiga skrifwelse om kunnige Mäns föreslående till Hamnbyggnadens besigtigande wid Signilds-Skär redan till H:s May:t blifwit aflemnat. För Kong[liga] Academien uplästes äfwen afskriften af förberörde till Konungen afgifne underdåniga skrifwelse.

1805-04-03
• Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.

  2:o Uplästes Herr kong[lig] LifMedici Westrings till H:s Maij Konungen inlemnade Underdåniga Ansökan, at af Publike medel få med wissa wilkor låna 2000 Rd:r B:co till förlag wid utgifwandet af Swenska Lafwarnes färghistoria, Öfwer hwilken ansökning Konungen i Nåder infordrat dess Com. Collegii underdåniga utlåtande: och i anledning hwaraf bemälte Collegium uti skrifwelse till Academien begärt få weta hwad wetenskapligt wärdekong[lig] Lifmedici Westrings ofwannämde företag kan anses äga, och huruwida uti Oeconomiskt afseende, någon allmän nytta af detta arbete kunde wara at förwänta.

  2:o Uplästes Herr kong[lig] LifMedici Westrings till H:s Maij Konungen inlemnade Underdåniga Ansökan, at af Publike medel få med wissa wilkor låna 2000 Rd:r B:co till förlag wid utgifwandet af Swenska Lafwarnes färghistoria, Öfwer hwilken ansökning Konungen i Nåder infordrat dess Com. Collegii underdåniga utlåtande: och i anledning hwaraf bemälte Collegium uti skrifwelse till Academien begärt få weta hwad wetenskapligt wärdekong[lig] Lifmedici Westrings ofwannämde företag kan anses äga, och huruwida uti Oeconomiskt afseende, någon allmän nytta af detta arbete kunde wara at förwänta.

1805-05-22
• Nämns i 2 stycken: § 2, § 3.

  2:o Uplästes Herr Öfwerste Lieutenanten m.m. ReuterCronas till H:s M:t konungen inlemnade underdåniga ansökning om et Premium af 20000 Rd:r B:co för Thermolampors införande i Riket samt konungens Nådiga befallning till Academien at häröfwer afgifwa sitt underdåniga utlåtande. I anledning häraf öfwerlemnades Handlingarne rörande detta mål till Herrar Hjelm, Broling och Edelcrantz at till kong[liga] Academien inlemna deras utlåtande om det hwaröfwer kong[lig] May i Nåder befalt at Academien skulle yttra sig. Herr Myntwärdien Hjelm emottog Handlingarne.
  

  3:o Anmältes, det någre af k. Wet. Academiens Herrar Ledamöter funnit at det wore högst angelägit at Academien dedicerade beskrifningen öfwer lappska gradmätningen till Hans May:t konungen såsom något slags bewis på Academiens underdåniga tacksamhet för det betydliga understöd hwarmed konungen Nådigst täkts befordra detta företag till werkställande och fullbordande. Projectet till denna dedication uplästes för kong[liga] Wetenskaps Academien, lydande sålunda:
  

1805-06-19
• Nämns i 4 stycken: onumr., onumr., § 2, § 3.

  Academien, som insåg, huru wigtigt det blifwer för allmänheten at uplysas om et åkerbrukningssätt,, som lofwar så mycket och onekeligen är förmonligare än det som wanligen i Riket nyttjas, trodde sig böra med all warsamhet granska förenämde inlemnade skrift, på det Allmänheten icke tillika med Almanachorna måtte få andra än säkra och nyttiga underrättelser och uplysningar om i fråga warande ämne. I afseende härp beslöt därföre Academien at förenämde skrift jämte öfrige Handlingar skulle remitteras till Herrar Dawid von Schulzenheim Schultén, Edelcrantz, Adlersparre, och Prosten Grefwe Schwerin, med anmodan at förenämde Herrar till Academien skulinlemna deras utlåtande öfver det, som H:s M:t Konungen rörande detta mål Nådigst anbefalt Academien.
  

  H:s M:t konungen hade i Nåder remitterat detta mål till Wet. Academien, med befallning at Academien i underdånighet skulle yttra sig öfwer värdet af den skrift H:r Secreteraren Gerss inlemnat och öfwer kostnaden, som till tryckningen af samma skrift erfordrades.
  

  2:o Uplästes H:s M:t Konungens Nådiga bref om allmanachsprisets fastställande i banco för följande 6 år sedan Arende Contractet med Lind gådt till ända; så at Academien under dessa 6 år äger at ibetalning för de små allmanachorna fordra 1 k 4 rst[ycken] B:co per exemplar. - Och som Academien tillförene beslutit, at till den mästbjudande uplåta Allmanachornas tryckning m.m. och at till detta ändamålets winnande en kundgjörelse i tidningarne ju förr ju häldre borde införas, hwarigenom alla de som willja åtaga sig detta ärende warda anmodade at innom wiss tid inlemna sina anbud; så fant äfwen kong[liga] Academien för godt at hwad werkställigheten af förenämde beslut angår, remittera detta mål till Inspectura.

  3:o Föredrogs Herr Secreteraren m.m. Gerss underdåniga ansökning hos H:s M:t konungen at på publique bekostnad få låta trycka en bilagd korrt underrättelse om Circulations åkerbrukningssättet passande för Allmänheten, hwilken utgifwen i samma format, som de små Almanachorna, skulle åtfölja dem för at öfwer hela Riket kringspridas.
  

1805-07-10
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o Uplästes H:s M:t konungens Nådiga bref till Academien hwaruti konungen i Nåder täkts bifalla Academiens underdåniga begäran at under namn af Oeconomiske Annaler utgifwa et periodiskt arbete hwilket kommer at innefatta både inländske och utländske underrättelser rön och försök m.m. nyttige för Swenska Landthushollningen. Academien, som nu hade at sätta detta arbete i fullkomlig gång förmedelst Redacteurers utnämnande, anmodade De Herrar Deputerade, som haft sig updragit at utarbeta planen till förenämde annalers utgifvande, at äfwen till Academien inkomma med förslag på dem af Hennes Ledamöter, som de till Redacteurer af förenämde Annaler trodde sig böra nämna både i afseende på deras kända insigter i Landthushållningen, den tid de kunna upoffra åt detta arbete m.m. så at utgifwandet af dessa Oeconomiska annaler måtte kunna begynnas ju förr ju häldre.

1805-08-07
• Nämns i 2 stycken: onumr., § 7.

  Herr Baron och Presidenten m.m. Ehrenheim lemnade äfwen Academien underrättelse därom at H:s M:t Konungen i Nåder tillåtit at dess Nådiga skrifwelse till Academien rörande Oeconomiska analernas utgifwande skulle i tidningarne få införas, hwarföre äfwen beslöts at detta skulle werkställas ju förr ju häldre.

  7:o Anmältes det beskrifningen öfwer Gradmätningen nu wore färdig och tillika upwistes et i maroquin inbundit exemplar, hwilket Acad Anmodade Praeses H Presidenten m.m. Baron Ehrenheim at i Academiens namn till H:s M:t Konungen i underdånighet öfwerlemna. H:r Presidenten täktes äfwen bifalla denna Academiens begäran och åtog sig at å Hennes wägnar i underdånighet till H:s M:t Konungen afsända berörde exemplar.

1805-09-11
• Nämns i 1 stycke: § 6,

  6:o I anledning af trägårdemästaren Nils Forsbergs inlemnade memorial (som nu uplästes), hwaruti han anhåller at Acad:n skulle förskaffa honom tillstånd at alla dagar i wecan föryttra producterna af Bergianska trädgården på torgen och i hamnarne härstädes; trodde Kong[liga] Academien lämpeligast wara at hos Hans M:t Konungen i underdånighet anhålla om Nådigt tillstånd för Bergianska träggårds scholan at uti hamnarne och på torgen här i staden alla dagar få hålla de producter till salu som Bergianska trädgården kan aflemna. Bergianska träggårdsskolan skall därigenom ernå en större inkomst och följakteligen bör inrättningen därigenom blifwa mer och mer fullkomlig.
  

1805-10-30
• Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.

  Linds punctuelle fulgörande af Almanackornes tryckning, distribution m.m., har Segerstedt i den händelsen äfven åtagit, sig, och hans Cautionister hafva indirecte låfvat ansvara därföre, men iag frugtar at de ej hafva insedt vidden af detta löfte. De kunna ofelbart, genom Segerstedts anstalter, fulgöra Almanackornes tryckning, distribution, qualification, m.m. och Quartalerne likaså; Men om det sker efter den i Contractet utsatte tid, så kan Academien blifva ansvarig för dröjsmålet. Om Qvartalerne dröja så rubbas den ordentlighet hvarmed i 10 år Academien dem utgifvit, hvilket dock är minsta olägenheten, men om Almanackorna för sent kringspridas i Riket, om den ömtåliga HåfCalendren ej blir färdig innom dess känta tid, om hastiga och betydliga ändringar däri ej hinna rättas, så stannar felet directe på Academien. Segerstedtska cautionisterne äro oskyldige; de kunna ej heller lagligen därföre tiltalas, hvarken ordalydelsen i deras skrifteliga förbindelse eller Contractet medgifver det, men Academien ådrager sig, ganska onödigtvis, den stora ledsamheten at ej hafva svarat emot Konungens Nådiga förtroende i detta Exclusiva privilegium.

  2:o Uplästes och justerades det bref som enligt 6:te § af Dagboken hållen d. 11:te September detta år till Hans M:t Konungen i underdånighet borde aflemnas och uti hwilket Kong[liga] Wet. Acad:n i underdånighet skulle anhålla om tillstånd för Bergianska träggårds skolan at när som hälst alla dagar i weckan och på alla tillåtelige ställen få föryttra de producter som Bergianska träggården till afsalu kan lemna. - Härwid anmärktes: at uti skrifwelsen borde anföras den kong liga Resolutions datum då Bergianska träggården stadfästades at wara en träggårds skola och stäldes under Kong[liga] Acad:ns inseende: och at fördelen som träggårdsmästare ämbetet kan draga af denna inrättning tydligare bör utsättas, bestående bemälte fördel uti grundelig underwisning i träggårdsskötselen som därstädes utan betalning erhålles.

1805-11-20
• Nämns i 1 stycke: onumr.,

  4:o Uplästes konungens nådiga skrifwelse hwarigenom Kong[liga] Academien anbefaltes at låta författa en beskrifning öfwer bästa sättet at af Potatoes tillwerka bränwin och at densamma sedermera uti inrikes tidningen låta kundgjöra.

1805-11-27
• Nämns i 5 stycken: onumr., § 2, § 3, § 4, § 5.

  Samteliga deputerade Herrarne Dav. v. Schultzenheim, Schultén, Edelcrantz, Adlersparre och Grefve Schverin, til hvilkas utlåtande Academien remitterat detta ärende, voro härvid enhälligt af den tanken, at Secreteraren Gerss's afhandling obestridligt innehölle en mängd nyttiga anvisningar, hvaraf de med uprepande af sin agtning för författaren altid voro beredvilliga at erkänna värdet och användbarheten, allenast vissa föreskrifter hvilka upgifvas såsom allmänt giltiga behörigen inskränkas. Detta oaktadt, ansågo de för högst betänkeligt, at förenämnde afhandling under en så mägtig recommendation som kong[lig] Maj:ts höga åtgärd, blefve bland hela allmänheten kringspridd, då sjelfva den grundsats, som Herr Gerss yrkat, ännu vore så mycken tvist underkastad, äfven ibland de Landthushållare, som för omtänksamhet och et uplyst förbättrings nit gort sig på det fördelaktigaste allmänt kända.
  

  2:do Fortsattes med det i Academiens sistledne sammankomst redan påbegynta upläsandet af inkomna betänkanden, rörande Secreteraren Gerss's underdåniga ansökning hos kong[lig] Maj:t, at et af honom Gerss författadt sammandrag af afhandlingen om Trädesåkerjordens förmonligare användande än hittils, å kong[liga] statsverkets bekostnad måtte til tryckning befordras i enahanda format med de mindre Almanackorna, för at med dem sedermera införlifvas, och til allmänheten gratis utdelas.
  

  3:o Hade herr Gerss inlämnat et Memorial hvari han anhöll at få del af Herrar Deputerades yttranden, icke för at därvi göra anmärkningar, utan allenast för at kunna gifva sit arbete en ytterligare fulkomlighet som ännu mera svarade mot hans patriotiska afsigter. Academien, som enligt kong[lig] Maj:ts nådiga remiss ovilkorligen trodde sig förbunden, at afgifva et utlåtande öfver den til kong[lig] Maj:t redan inlämnade afhandlingen, och icke öfver en afhandling som framdeles möjligen kunde utarbetas, ansåg sig icke böra tillåta någon ändring i denna ur-handling, så mycket mera som all möjelig förbättring ändå icke kunde medföra någon ändring i första grund-satserna. Likväl vore det Herr Gerss, såsom en af Academien mycket förtjent och aktningsvärd Ledamot, obetagit, at hos Academiens Secreterare privatim hämta all den underrättelse, som han i detta mål önskade, jämte tilgång til alla hithörande handlingar.

  4:to Uplästes Herrar Deputerades Hjelms, Edelcrantz's och Brolings yttrande angående de af Herr ÖfversteLieutenanten och Riddaren Reutercrona construerade thermolampors bruk och nytta så å städer som på landet. Förenämnde Herrar voro härvid af något skiljaktiga meningar; likväl så, at, då Herr Hjelm i det af honom särskildt upsatta betänkandet med mycken grundlighet granskat de detailler som i Thermolampors construction förefalla, hade han tillika föreslagit åtskilliga förbättringar, hvarigenom til en betydlig del de olägenheter kunde undvikas som härröra af os och fara för eldsvådor; då däremot samfälta deputerade enligt orda-lydelsen i kong[lig] Maj:ts nådiga remiss, at inkomma med utlåtande öfver i fråga varande Thermolampors bruk och nytta, mera trott sig böra undersöka, hvad som af Herr Öfverste Lieutenanten och Riddaren Reutercrona verkeligen vore presterat i denna del, än fördjupa sig i Theoretiska discussioner af denna upfinning i allmänhet, och det hopp som physik och chemie ännu lämnar til dess ytterligare förfulkomnande. I anledning häraf trodde sig Academien böra antaga samfälta yttrandet, hvilket följakteligen blifver en norm för det betänkande som i Acadmiens namn häröfver kommer at afgå til kong[ligl Maj:t.

  5:o Anmälte Herr Dav. v. Schultzenheim et rön, som bonden Jon Jonsson ifrån Blekinge inlämnat, innehållande en Berättelse huru och på hvad sätt han med fördel i 2:ne års tid verkstält potatoes-bränningen, hvilket Academien remitterade til samma Herrar ledamöter, hvilka det blifvit updragit at författa den beskrifning som kong[lig] Majt allernådigst anbefalt Academien at upsätta i samma ämne.
  Stockholm d. 27 November 1805.
  

1805-12-18
• Nämns i 4 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr.

  Academien, som ansåg bemälte memorial för widlöftigt at upläsas, anmodade H:r comitterade, som redan yttrat sig öfwer detta ämne, at genomläsa memorialet och lemna Acad:n underrättelse om dess innehåll: emellertid skulle brefwet till konungen rörande detta mål upsättas i likhet med Acad:ne sista beslut. - H:r Hjelms begäran, at Hans särskilta yttrande öfwer i fråga warande ämne, skulle få åtfölja Acad:ns till H:s M:t, blef icke af Acad:n bifallen, emedan det enligt et förr tagit beslut icke war tillåtit at, jämte Acad:ns egit, afsända Ledamöters öfwer et mål inlemnade yttrande.

  Academien, som ansåg bemälte memorial för widlöftigt at upläsas, anmodade H:r comitterade, som redan yttrat sig öfwer detta ämne, at genomläsa memorialet och lemna Acad:n underrättelse om dess innehåll: emellertid skulle brefwet till konungen rörande detta mål upsättas i likhet med Acad:ne sista beslut. - H:r Hjelms begäran, at Hans särskilta yttrande öfwer i fråga warande ämne, skulle få åtfölja Acad:ns till H:s M:t, blef icke af Acad:n bifallen, emedan det enligt et förr tagit beslut icke war tillåtit at, jämte Acad:ns egit, afsända Ledamöters öfwer et mål inlemnade yttrande.

  2:o Biföll kong[liga] Academien den af Sjöstén gjorde proposition, at det utlåtande, som enligt §. 2. af sisthållne Dagbok i underdånighet till H:s M:t konungen skulle aflemnas i anledning af H:r Secreteraren Gerss underdåniga ansökning, måtte justeras af en eller flere af de Herrar hwilka redan skrifteligen yttrat sig öfwer detta ämne; på det uti denna wigtiga fråga de hufwudsakeligaste utur de fem inlemnade yttranden skulle blifwa i korthet och generelt uptagne. Acad tillade äfwen, at, sedan Herrar Schultén, Edelcrantz och Adlersparre Justerat projectet till förenämde underdåniga utlåtande, samma project skulle tillika med ofwannämde § af Dagboken föredragas H:r Baron och StatsSecreteraren Rosenblad och det utlåtande till H:s M:t konungen afsändas, hwaruppå Han kunde falla med sit wal.

  2:o Biföll kong[liga] Academien den af Sjöstén gjorde proposition, at det utlåtande, som enligt §. 2. af sisthållne Dagbok i underdånighet till H:s M:t konungen skulle aflemnas i anledning af H:r Secreteraren Gerss underdåniga ansökning, måtte justeras af en eller flere af de Herrar hwilka redan skrifteligen yttrat sig öfwer detta ämne; på det uti denna wigtiga fråga de hufwudsakeligaste utur de fem inlemnade yttranden skulle blifwa i korthet och generelt uptagne. Acad tillade äfwen, at, sedan Herrar Schultén, Edelcrantz och Adlersparre Justerat projectet till förenämde underdåniga utlåtande, samma project skulle tillika med ofwannämde § af Dagboken föredragas H:r Baron och StatsSecreteraren Rosenblad och det utlåtande till H:s M:t konungen afsändas, hwaruppå Han kunde falla med sit wal.

1806-01-15
• Nämns i 5 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr., onumr.

  4:o Uplästes H:s M:t konungens Nådiga bref till Academien om det Sjöstén i Nåder förunnade Priwil. Exclusiwum på de af honom inwenterade Wedsparande kokugnar. Academien, som däruti anbefaltes at aflemna sit yttrande om deras skiljaktighet från andra kokugnar, hwilket jämte Sjösténs upgifne modeller och beskrifningar till kong[liga] Commerce Collegium borde ingifwas, anmodade H:rr Hjelm, Geijer och Swedenstierna at öfwer Sjösténs nu för kong[liga] Academien upwiste modeller ritningar och beskrifning inkomma med deras utlåtande i anledning af högbemälte Nådiga skrifwelse.

  Öfwer bemälte H:r Öfwerstelieutenants sista sammankomst inlemnade memorial, hwilket till H:rr Hjelms, Brolings och Edelcrantz's utlåtande blifwit öfwerlemnat, hade Herr Hjelm inlemnat et skrifteligit yttrande som för kong[liga] Academien uplästes och Herr Broling såsom närwarande förklarade, at detta sista memorial icke innehöll något som fants obeswarat uti det af H:rr Deputerade gemensamt till Acad:n ingifne utlåtande. Sjösten tillkännagaf äfwen, at H:r Edelcrantz för honom yttrat det samma med tilläggning at kantalets beräkning på en tuna tjära blifwit förhögd uptagit. Då nu denna missräkning war corrigerad uti det redan upläste underdåniga utlåtande öfwer detta ämne som Academien blifwit anbefalt at afgifwa; så fant Academien sig icke böra widtaga någon ändring däruti enligt innehållet af H:r ÖfwersteLieutenanten Reutercronas sista Memorial; hwarföre hosgående justerade utlåtande, renskrifwit skulle till H:s M:t konungen i underdånighet afsändas.
  

  3:o Uplästes först afskriften af det utlåtande, som Academien enligt §. 2. af Dagboken d. 18. December 1805 trodt sig böra till H:s M:t konungen i underdånighet afgifwa i anledning af H:r Secreteraren m.m. Gerss underdåniga ansökning at få dess Afhandling om trädes åkerjordens förmonligaste begagnande trykt på publique kostnad och jämte Almanackorna utspridd bland allmänheten, och hwilket underdåniga utlåtande efter föreskriften i nämde Dagboks § redan blifwit afsändt. - Och sedermera justerades det underdåniga utlåtande som Academien till H:s M:t konungen i underdånighet enligt Nådig Befallning borde afgifwa öfwer nyttan och förmonligheten af Thermolampors anwändande så i städer som på landet i anledning af H Öfwerste Lieutenanten m.m. Reutercronas underdåniga ansökning.
  

  3:o Uplästes först afskriften af det utlåtande, som Academien enligt §. 2. af Dagboken d. 18. December 1805 trodt sig böra till H:s M:t konungen i underdånighet afgifwa i anledning af H:r Secreteraren m.m. Gerss underdåniga ansökning at få dess Afhandling om trädes åkerjordens förmonligaste begagnande trykt på publique kostnad och jämte Almanackorna utspridd bland allmänheten, och hwilket underdåniga utlåtande efter föreskriften i nämde Dagboks § redan blifwit afsändt. - Och sedermera justerades det underdåniga utlåtande som Academien till H:s M:t konungen i underdånighet enligt Nådig Befallning borde afgifwa öfwer nyttan och förmonligheten af Thermolampors anwändande så i städer som på landet i anledning af H Öfwerste Lieutenanten m.m. Reutercronas underdåniga ansökning.
  

  2:o Upwistes Almanachan för 1807 i Manuscript och tillika Justerades Brefwet som till H:s M:t konungen i underdånighet borde aflemnas rörande Bönedagarnes utsättande för bemälte år. Academien ansåg de föreslagne Bönedags terminerna d. 7:de Mars, 19 Aprill, 21. Junii, 17. October lämpelige hwarföre äfwen brefwet genast af Academiens Praeses blef underskrifwit för at afsändas.
  

1806-02-26
• Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.

  3:o Anmälte Herr Baron Rosenblad, at enligt ankommen skrifvelse ifrån Landshöfdinge Ämbetet i Jönköping Län, hade uti de små Almanackorne för åren 1805 och 1806 det felet influtit, at ehuru, til följe af Kong[lig] Maj:ts nådiga skrifvelse til Dess och Rikets Commerce Collegium af den 15 Julii 1803, den så kallade sommar Marknaden för Jönköpings stad blifvit uphäfven och däremot Fastmarknaden uplifvad, så at i stället för den som tilförene hollits d. 30 Maji, en annan kommer hädanefter at hollas i nämnde stad den 3 Mars, vore icke desto mindre jämte den nya tilkomna marknaden äfven den nu mera uphäfna utsatt. Kong[liga] Vetenskaps Academien, som i detta mål icke kunde utlåta sig, ålade Svanberg, at til nästa sammankomst häröfver afgifva behörig förklaring.

  2:o Uplästes kongl[ig] Maj:ts Nådiga bref angående Bönedags Terminerna för nästkommande år 1807, hvilka voro fast-stälde til d. 7 Mars, den 19 April, den 21 Junii och den 17 October.

1806-05-14
• Nämns i 2 stycken: § 2, § 5.

  2:o Uplästes de härvid bilaggde svar til prisfrågor som af dertil utsedda deputerade blifvit til Academien inlämnade. Beträffande de Economiska fann kong[liga] Academien dem vara alla af et för enskildta och allmänna hushollningen mycket vigtigt inneholl; förnämligast Herr Edelcrantz's rörande Boskaps afveln, Herr Adlersparres rörande enstaka gårds-byggnader å enskiftad jord, samt Herr Svartz's rörande en handbok i kunskapen om skogarnes vård. Denna vore så mycket mera af en erkändt stor practisk nytta och allmän angelägenhet, som kong[lig] Majt och kronan för det närvarande påkostade Utländska resor, för at inhämta hvad som hos andra Nationer härutinnan vore i akt tagit, och med obestridlig fördel äfven kunde öfverföras til detta land. Man kunde väl icke anticipera på Resultaterna af en sådan publik upmuntran, men möjligtvis kunde däribland blifva utom annat äfven en sådan handbok som Herr Svartz föreslagit. Af denna anledning trodde Academien sig för denna gång böra upskjuta med nämnde fråga, likväl med det uttryckliga förbeholl at återtaga den et annat år, så vida nyss anförda skäl eller andra ytterligare tilkomna icke dervid verkade någon ändring. Kong[liga] Academien beslöt därföre, at til Economiska täflings ämnen för år 1807 allenast de 2:ne förstnämnde skulle framställas: nämligen 1:mo En afhandling innehållande bestämda upgifter och calculer öfver hushollsvärdet af de bästa i Rikets särskilda provintzer kända infödda dels oxar och Mjölkekor, dels olika fårslag, samt efter afdragen underholls kostnad deras afkastning i afseende på arbetsstyrka, hudar och skin, ull, mjölk, smör och ost samt nytta i slagt m.m. 2:do En med i detta mål existerande författningar enlig afhandling om fördelaktigaste sättet af enstaka Gårdsbyggnader å enskiftad Jord, lämpade efter olika belägenheter af slättmark, bergsbyggd m.m. Priset för den skrift i hvardera af dessa ämnen som Academien finner nöjaktligen, best och fulständigast afhandla de dertil hörande delar fast-stäldes til 50 Ducater specie, och terminen innom hvilken de böra vara inlämnade til Academien, för at kunna komma i Competence om priset, utsattes til den 31 December 1807.

  5. Anmälte Herr von Rosenstein på Stats Secret. Rosenblads anmodan, at den marknad som tilförene varit hollen i Jönköping den 30 Maj, men genom kong[lig] Maj:ts bref af den 15:de Julii 1803 blifvit indragen, uppå allmogens derom ankomna underdåniga ansökning å nyo blifvit uplifvad, så at en kreaturs marknad då kommer at hollas i nämnde stad, hvilket, så vida möjligt vore, i de ännu oafdragne Exemplaren af mindre Almanackorne borde ändras, och allenast de sålunda rättade til orten afsändas.
  

1806-07-16
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o Uplästes 2:ne från Hans Maijstät konungen ankomne nådiga skrifwelser: det ena angående en marknadstermin i Jönköping om hwilket Nådiga brefs innehåll Academien långt för detta blifwit underrättad: Det andra rörande Bergianska trägårds producternas nådigst tillåtne försälgning på alla tillåtne saluplatser i Stockholm alla dagar i weckan. I anledning häraf och då Öfwerståthållare Ämbetet äfwen erhållit från konungen nådig skrifwelse härom ansåg Academien ingen anan anstalt nödig hwad denna Salufrihets kundgjörande angår än Arendatoren Forsberg genom Herr Professor Swartz underrättas om den erhållne försäljningsfriheten så at han genast må kunna sig däraf begagna.

1806-08-27
• Nämns i 5 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr., § 2.

  Emellertid ansåg Academien nödigt at et underdånigt tacksägelse bref med aldraförsta till H:s Maijstät skulle afgå och at äfwen däruti borde nämnas at Acad skulle inkomma med sina underdåniga yttranden öfwer de i Nåder upgifne ämnen så snart något däraf med säkerhet hunnit blifwa utredt.
  

  Den andra konungens Nådiga skrifvelse af den 5:te Julii 1806 innefattar hufwudsakeligen konungens Nådiga befallning, at Herr Secreteraren m.m. Gers's utgifna afhandling om Trädesjordens förmonligare anwändande än hittils skett genom Acad:ns försorg skall recenseras i de journaler öfwer hushållningen som Acad ärnar utgifwa.
  

  Den andra konungens Nådiga skrifvelse af den 5:te Julii 1806 innefattar hufwudsakeligen konungens Nådiga befallning, at Herr Secreteraren m.m. Gers's utgifna afhandling om Trädesjordens förmonligare anwändande än hittils skett genom Acad:ns försorg skall recenseras i de journaler öfwer hushållningen som Acad ärnar utgifwa.
  

  I anledning af högbemälte Nådiga skrifwelse hemstälte Praeses till Academien at han skulle anmoda Herr Canzli Presidenten m.m. Baron Ehrenheim at, jämte de Ledamöter som Han sig till biträde täktes kalla, till Academien afgifwa förslag till de utlåtanden som öfwer förenämde ämnen i underdånighet till konungen komma at aflemnas. Acad trodde sig uti Herr Barons och CanzliPresidentens frånwaro icke böra stadga något härom utan upskiöt denna frågans afgjörande till nästa sammankomst då H Canzli Presidenten sjelf torde wara närwarande.
  

  2:o Uplästes 2:ne ifrån H:s Majstät Konungen till Academien aflåtne Nådiga skrifwelser: Den ena af den 31:a Maij. 1806 hwaruti Academien i Nåder anbefalles at utgifwa sina underdåniga yttranden 1:o huruwida genom hennes försorg allmänna föreläsningar öfwer Technologien i Stockholm måge kunna anställas. 2:o Om emaillen på järngrytor och dess composition på det utrönas må så wäl waraktigheten och kostnaden, som huruwida deri eij ingår något som för hälsan kan wara skadeligit. 3:o Anbefalles Acad:n at i sina Annaler införa berättelsen om Holländska blekningssättet som H Öfwer Intendenten m.m. EdelCrantz upgifwit. Sluteligen gifwer H M:t Konungen tillkänna at Academien i Nåder får till förwarande emottaga den boksamling konungen i Nåder täkts inlösa af H:r Öf. I. EdelCrantz på det de däri befintelige nyttige och till Swerige Lämpelige rön och uptäkter genom annalerna måge gjöras allmänt bekante.
  

1806-10-01
• Nämns i 5 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr., § 2.

  Herr Baron och Canzli Presidenten, at såsom ordförande i den Comittée, hwilken kommer at utarbeta de utlåtanden som läggas till grund för Acad:ns underdåniga swar till H:s M:t konungen i anledning af konungens nådiga bref om H:r ÖfwerIntendenten och Riddaren EdelCrantzes underdåniga berättelse om dess utrikes resa, sig till biträde kalla de Ledamöter af Acad på hwilka han faller med sit wal och sedermera lemna Acad del af resultaterna wid undersökningen.

  Herr Baron och Canzli Presidenten, at såsom ordförande i den Comittée, hwilken kommer at utarbeta de utlåtanden som läggas till grund för Acad:ns underdåniga swar till H:s M:t konungen i anledning af konungens nådiga bref om H:r ÖfwerIntendenten och Riddaren EdelCrantzes underdåniga berättelse om dess utrikes resa, sig till biträde kalla de Ledamöter af Acad på hwilka han faller med sit wal och sedermera lemna Acad del af resultaterna wid undersökningen.

  Hos Acad:n förekom äfwen nu den uti sista samankomsten wäkte men upskuitne frågan om H:r Cansli Presidentens anmodande at åtaga sig at wara ordförande uti den Comittée som borde yttra sig öfwer konungens nådiga bref rörande H:r ÖfwerIntendenten m.m. EdelCrantzes Berättelse om sin utländska resa: och då i anledning häraf trodde Acad. sig icke längre böra dermed upskiuta så war Hon enhälligt af den tankan at anmoda

  §. 5. Uplästes 3:dje §. af Dagboken hållen uti Inspectura d. 29 Sept. innewarande år, hwaruti Acad tillstyrkes at förordna, det Academieska sammankomsterna altid både winter och sommar skola hållas uti stora Salen och at det mindre Samlingsrummet warder inredt dels till de böckers herbergerande hwilka konungen i Nåder öfwerlemnat Acad at förwara, dels till större utrymme för Acad egen boksamling. Acad biföll detta förslag i hela sin widd och updrog enligt nämde förslag åt H Inspectores Aerarii at genom nya innanfönsters insättande och nya kakelugnars upställande i stora Salen, och nödige bokhyllors m.m. inrättande i den mindre besörja at förbemälte förändring med det skyndsammaste måtte warda werkstäld.

  2:o Uplästes det bref, som enligt Academiens i förra sammankomsten tagne beslut till H:s Maijstät konungen i underdånighet skulle afgifwas och som härhos i afskrift finnes bifogadt.

1806-11-19
• Nämns i 2 stycken: onumr., § 3.

  Förr än Woteringen begyntes uplästes De af H:rr Hagström och Gistrén inlemnade propositioner för H:r Cline en bland de mäst ryktbare Engelske Chirurger och för H Jenner hwilken genom sin uptäkt af skyddskoppor gjordt sig allmänt känd. Och sedan Acad bifallit at äfwen desse Herrar, ehuru i dag proponerade, skulle få komma under omröstning, företogs sjelfwa walet, då af de proponerade
  Herr Bourgoing Franska Repub[likens] Minister f. d. hos H:s M:t Konungen.
  H:r Joh. Lathan of Dareford Naturalhistoricus.
  H:r Lowitz Chemicus.
  H:r van Mons Secret. wid Medicin, Societ. i Brussel.
  H:r Pasquich. Berömd Mathematicus.
  H:r Gruner berömd Chemicus.
  H:r Lasteyrie berömd Landthushållare.
  H:r Herrman ---- Mineralog.
  H:r Humboldt.
  H:r Delaplace.
  H:r De la Grange.
  H:r Prony.
  H:r Werner i Freyberg.
  H:r Hermbstädt i Berlin.
  H:r Chenevix i England, chemist.
  H:r Klaproth i Berlin, chemist.
  H:r Cline i England, chirurg.
  H:r Jenner känd för uptäkten af skyddskoppor.

  3:o Anförde Herr Baron Stats Secreteraren m.m. Rosenblad: at Konungen redan wid flere tillfällen nådigst hade anbefalt at skrifter i hwarjehanda ämnen skola intagas uti Oeconomiska Analerna, hwilka Acad:n kommer at utgifwa: At Konungen, som i Nåder bifallit Almanachs prisets förhöjning, äfwen därwid haft afseende på dessa annalers utgifvande: at Acad:n wid sjelfwa redaction har tillträde till Archiwerna och den boksamling somkonungen till detta ändamål inköpt af Öfwer Intendenten m.m. EdelCrantz och öfwerlåtit Acad:n at förwara: at Allmänheten med begärlighet wäntar at få se och läsa något häfte af Annalerna: och at det således wore högst angelägit at dessa Annaler med det första komme at af trycket utgifwas. H:r Baron och Stats Secreteraren anförde ytterligare at, till winnande af detta ändamål, Comitterade, som fått sig updragit at besörja om desse annalers tryckning m.m. och som äfwen insedt at de samme hwilka redan för Acad:n blifwit nämde såsom Redactörer af bemälte Annaler, äro större delen af året hindrade af andra gjöromål at därmed taga befattning, hafwa beslutit at öfwerlåta Annalernas redaction åt en enda, hwilken hwad Censuren angår, skulle rådföra sig med H:r Baron och Stats Secreteraren samt Herrar Presidenter Ehrenheim och Lagerheim.
  

1807-01-14
• Nämns i 2 stycken: § 2, § 5.

  2:o Uplästes project till den underdåniga skrifwelse, som till H:s M:t Konungen borde aflemnas i afseende på Bönedagarnes utsättande i Almanachan för 1808.
  

  5:o Uplästes Committerades project till den beskrifning på bränwinstillwerkning af Potates, som enligt konungens Nådiga skrifwelse Academien borde, till införande i tidningarne låta författa. Under öfwerläggningen härom anmälte Sjöstén at i Wermeland wore et sätt at bränna bränwin af frusen potatis bekant som icke finnes uptagit i denna projecterade beskrifning; hwarföre äfwen Acad:n anmodade honom (Sjöstén) at i afseende på beskrifningen om bemälte bränwinstillwerkning correspondera med dem som wistades på stället, och sedermera lemna acad:n del däraf. Emellertid skulle man dröja med införandet af H:rr Committerades project i tidningarne.

1807-02-25
• Nämns i 3 stycken: onumr., § 2, § 4.

  Kong[liga] Wet. Academien ansåg detta Hans May:ts förklarande af Sin Nådiga Wilja såsom en Nådig befallning, hwilken Academien skulle efterkomma. Acad:n updrog ock däröre åt H:rr Inspectores Aerarii at med H:r Forslund öfwerenskomma om Priset på förenämde bröstbild.
  

  2:o Uplästes Konungens Nådiga skrifwelse till Academien af innehåll at Hans Maijstät med nöje anser, at Academien inköper et Exemplar af von Linnés Bröstbild en Biscuit, förfärdigad af H Professor Forslund.
  

  4:o Uplästes det härvid bilaggde yttrande, hvarmed Herrarne Hjelm, Geyer och Svedenstjerna, til följe af Academiens remiss af den 29 Januarii 1806, inkommit, innehollande et Vetenskapligt bedömmande af de skilljaktigheter, som utmärka de af h Professor Sjöstén föreslagne portativa kok- och stek ugnar, å hvilkas förfärdigande han i nåder erhållit privilegium exclusivum, ibland andra dylika förut kända inrättningar. Kong[liga Academien, som angående detta mål icke ansåg sig böra ingå i någon annan undersökning, än allenast en historisk upfattning af de väsendteligare tid efter annan härvid gorda upfinningar, som i Utländska Vetenskaps Journaler och handlingar af andra tilförene blifvit upgifna, för at dymedelst grundlägga det af kong[lig] Maj:t anbefaldta intygandet om denna skilljaktighet, gillade til alla delar hvad som i detta afseende af ofvannämnde herrar med så mycken grundlighet blifvit anfördt, och updrog Svanberg, at, i anledning häraf, samt med i akt tagande af härvid faststälde gränsor, til högloflige kong[liga] Commerce Collegium utfärda det betänkande, som i Academiens namn ofördröjeligen kommer at afgå. Herr Professor Sjösténs begäran, at, innan denna expedition afsändes, få sig officielt meddeladt herrar Committerades utlåtande til kong[liga Academien, kunde så mycket mindre bevilljas, som sådant möjligen kunde gifva anledning til en emot ändamålet stridande skriftväxling, hvarigenom Academiens committerade förvandlades til parter, och den således upkommande tvisten åter skulle fordr andra committerade at vederbörligen bedömmas, o. s. v.

1807-04-01
• Nämns i 2 stycken: § 7, § 8.

  7:mo Uplästes General QvarterMästaren af Tibells närlaggde berättelse til Academien om Kong[liga] fältmätnings corpsens inrättning och organisation. Denna, jämte sin militäriska bestämmelse at completera Konungens krigs Archiv, och at i synnerhet bearbeta de delar af rikets Geographie, som vid förefallande krig stå i en omedelbar förening med därå upgorda mer eller mindre grundade planer för en armées rörelser, hade äfven en så nära gemenskap med den egenteligen Physico Mathematiska Geographien, och i detta afseende med de Vetenskaper, som altid varit angelägna föremål för denna Academies bemödanden, at Kong[liga] Academien med et särdeles intéret afhörde denna berättelse, hvaröfver Praeses å Academiens vägnar betygade herr General QvarterMästaren dess utmärkta tilfredsställelse. I anledning af härvid gord proposition, at låta den införas i Economiska Annalerna, ansåg herr General Qvarter Mästaren detta för flere orsaker mindre lämpeligt, och anförde det afsigten endast varit, at utan afseende på någon vidare åtgärd härvid, communicera den med Kong[liga Vetenskaps Academien.
  

  {C}

1807-04-22
• Nämns i 2 stycken: § 3, § 6.

  3:o Uplästes följande til kong[liga] Vetenskaps Academien ankomna bref. 1:mo ifrån herr Zahn prediger im Delitz och utgifvare af Ulphilas, hvaruti han, jämte tilkännagifvandet af föräringen utaf et exemplar af ofvannämnde verk til Kong[liga] Academien, tillika anholler at Academien å dess vägnar til Kong[lig] Majt ville öfverlämna et annat i marroquin inbundit Exemplar, hvilket Secreteraren anmodades at vid tilfälle öfverlämna til herr CanzliPresidenten m.m. Baron Ehrenheim. 2:o af Riddaren Högelmüller i Wien hvaruti han upmanar lärda af differenta vetenskaper at til dess förestående resa åt Arabien upgifva de ämnen som därvid i synnerhet förtjäna at anmärkas och närmare undersökas. I afseende härå beslöt kong[liga] Academien at det til införande i tidningarne skulle öfversättas med anmodan til dem som i något hänseende önskade correspondera med herr Riddaren Högelmüller at härutinnan addressera sig til kong[liga] Academien, hvarom bref til herr Högelmüller borde afgå ifrån Secretariatet. 3:o ifrån herr Kong[lig] hofpredikanten Bexell angående et ovanligt phénomène observeradt d. 7 februarii 1807 hvilket lades ad acta. 4:o ifrån Landshöfdinge ämbetet i Jönköping angående Marknads terminers utsättande i de mindre Almanackorne hvilket remitterades til observatorium at därvid tagas til efterrättelse. 5:o ifrån Prof. Svartz an anmälan af Prof. Wildenows tacksägelse för den til honom ankomna Jetton öfver v. Linné med åtföljande quartals handlingar hvaruti hans egen handling blifvit införd.

  6:to Företog Academien bedömmandet af de för 1806 inkomna svar på de i Inrikes tidningen N:o 58 för år 1805 utsatte prisfrågor. N:o 1. hvilka inhemska eller lätteligen i Sverige odlingsbara växter och andra ämnen kunna genom anställde försök finnas tienliga at deraf bereda en så vacker och varaktig blå färg både på ylle, silke, bmull och linnevaror, att den i godhet svarar emot färg af indigo, och i sådan mängd och til så godt pris kan erhollas, at Svenska fabrikerne dermed kunna förses. Å denna fråga hade allenast et svar inkommit med valspråk sök at vara nyttig, och fann Academien detta för ingen del upfylla den enda fordran som härvid utgör sjelfva föremålet för all forskning, och hvarförutan någon för våra färgerier särdeles vigtig uptäckt i detta afseende hvarken saknas eller är at förvänta. I sjelfva verket är konsten at färga blått, som til utseendet täflar med indigo färg, och äfven är beständig emot all åverkan af sol och luft, ej någon hemlighet. Öfver alt på landet, särdeles i Södermanland och Finland, känner allmogen sättet at färga blått med jämna (Lycopodium complanatum) och bresilja; och en Academiens ledamot h:r lif Medicus Westring har i ny Journal för hushollningen Mars och April 1803 härå anfört en mängd försök med alla våra arter af jämna (Lycopodium). Allmogen i Husby sockn i St. Kopparbergs län nyttjar et annat sätt at med Bresilja gifva ull en blå färg som til egenskaper nog mycket liknar den som åstadkommes med Jämna och Bresilja, men faller nästan högre och bjertare i färgen, särdeles då ljusare blått åstundas. Äfven denna är ej mindr än den föregående fast och beständig emot sol och luft, men båda angripas de af syror och lut, och afhjelpandet af denna svårighet är egenteligen den upgift som härvid sökes. Likväl, ehuru Kong[liga] Academien i anledning häraf ej kunde tildöma den insända skriften det för et fulständigt svar härå utsatte priset, ansåg hon icke desto mindre den därvid upgifna färgningsmethoden förtjena at i Economiska Annalerna än vidare allmänt kungöras, hvarföre författaren til et vedermäle af Academiens upmärksamhet skulle undfå en af dess stora medailler i silfver. Uppå dessa grunder blef det Secreteraren updragit, at, til följe af Högloflige kong[liga Commerce Collegii remiss af den 25 November 1806, härå författa det betänkande, som i Academiens namn, och i afseende på klädesväfvaren i Askersund Sven Pettersons härvid angifna upfinning, kommer at afgå; Därjämte beslöt kong[liga] Academien, at, til besvarande innom d. 31 December 1809, än vidare upgifva samma fråga, med en därvid utsatt belöning af et hundrade femtjo ducater för tilfredsställande upgifter i afseende på hvad som därvid i det föregående blifvit föreskrifvit. Äfven anbefaltes Secreteraren, at, i anledning af den synnerliga upmärksamhet hvarmed Hans Majestät konungen i nåder omfattar detta för våra fabriker och färgerier,. samt för fäderneslandets handelsvåg i allmänhet vigtiga ämne, til näst skeende sammankomst författa en summarisk berättelse, som i underdånighet bör afgå til Hans Majestät, rörande den åtgärd Academien härutinnan vidtagit, samt följderna däraf, och de ytterligare upmuntringar Academien utfäst vid denna i Vetenskapligt ej mindre än practiskt och Technologiskt afseende vigtiga uptäckt.

1807-05-13
• Nämns i 1 stycke: onumr.,

  2:o Kong[liga] Commerce Collegii Remiss, angående Herr Ryttmästaren och Riddaren Palmstruchs underdåniga ansökning hos Hans Maijstät Konungen at emot tre proCents årlig ränta få låna 6000 Rd:r B:co till understöd för utgifvandet af Swensk Botanik och Swensk Zoologie, öfwerlemnades till Herrar Dawid won Schulzenheim, Hjelm och Henric Gahn med anmodan at till Academien afgifva deras utlåtande huruwida förenämnde arbeten i afseende på Oeconomisk nytta förtjena at på detta sätt understödjas.

1807-06-10
• Nämns i 1 stycke: onumr.,

  11:o Uplästes Herrar D. von Schulzenheims, Hjelms, och Henr. Gahns bilagde utlåtande öfwer det Wetenskapliga och Oeconomiska värde Swensk Botanik och Swensk Zoologie äger, hwilket utlåtande bemälte Herrar afgifwit i anledning af den till dem remitterade skrifwelse från kong[liga] Comm. Coll. till Acad:n hwaruti bemälte Collegium begärer uplysning härom för at sedermera kunna yttra sig öfwer Herr Capitaine och Riddaren Palmstruchs Underdåniga ansökning hos H:s May:t Konungen om et lån af 6000 Rd:r B:co å 10 år emot tre proC:ts ränta. - Wid öfwerläggningen om hwad som af detta utlåtande borde intagas i det swar Academien till Kong[liga] Commerce Collegium skall afgifwa, anmärkte H:r Assessor Odhelius at enligt Hans förr gjorde anmärkningar Swensk Botanik icke förtjente alt det beröm som i H Deputerades utlåtande influtit och at man således borde utesluta större delen däraf och endast hålla sig wid det generellaste hwad båda dessa skrifter angick. - Herr Assessor Henric Gahn anmärkte däremot at Herr Assessor Odhelii för någon tid tillbaka gjorde anmärkningar emot Swensk Botanik blifwit så grundeligen wederlagde, at Acad därpå icke hade afseende widare än at twänne Ledamöter, hwaribland Han sjelf (H. Gahn) wore En, waldes för at tillse at Swensk Botanik utkomme så felfri möjeligt wore: Tilläggandes ytterligare at man Directe borde swara på Comm. Collegii bref om det wärde i fråga warande skrifter äga både i Wetenskapligt och Oeconomiskt afseende. och at således det hufwudsakeligaste härom borde uti Expeditionen uptagas. - Acad:n anmodade Secreteraren at till nästa sammankomst upsätta expeditionen och tillika medtaga de protocoller som innefatta H:r Assessor Odhelii Anmärkningar emot Swensk Botanik m.m.
  

1807-07-22
• Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.

  Utdrag af Dagboken hållen uti Kong[liga] Wet. Acad:ns sammankomst d. 10. Julii 1807.
  §. 11.
  Uplästes Herrar D. v. Schulzenheims, Hjelms och Henric Gahns bilagde utlåtande öfwer det Wetenskapliga och Oeconomiska wärde Swensk Botanik och Swensk Zoologie äger, hwilket utlåtande bemälte Herrar afgifwit i anledning af den till dem remitterade skrifwelse från Kong[liga] Commerce Coll. till Acad, hwaruti bemälte Collegium begärer uplysning härom för at sedermera kunna yttra sig öfwer H:r Capitaine och Riddaren Palmstruchs underdåniga ansökning hos H:s May:t Konungen om et lån af 6000 Rd:r B:co på 10 år emot tre ProC:ts ränta. Wid öfwerläggningen, om hwad som af detta utlåtande borde intagas i det swar Acad till Kong[liga Com. Collegium skall afgifwa, anmärkte Herr Assessor Odhelius at, enligt hans förr gjorde anmärkningar, Swensk Botanik icke förtjente alt det beröm som i Herrar Deputerades utlåtande influtit * och at man således borde Ψ utesluta större delen däraf och endast hålla sig wid i Acad:s utlåtande det generellaste hwad båda dessa skrifter angick. - H:r Assessor H. Gahn anmärkte däremot at H:r Assessor Odhelii för någon tid sedan tillbaka gjorde anmärkningar emot Swensk Botanik blifwit så grundeligen wederlagde, at Acad därpå icke hade afseende widare, än at twänne Ledamöter, hwaribland Han sjelf (H. Gahn) wore En, waldes för at tillse at Swensk Botanik utkomme så felfri möjeligt wore: Tilläggandes ytterligare, at man directe borde swara på i fråga warande
  Com. Collegii bref om det wärde skrifter äga både i Wetenskapligt och Oeconomiskt afseende, och at således det hufwudsskeligaste härom borde uti Expeditionen uptagas. * Acad anmodade Secreteraren at till nästa sammankomst upsätta expeditionen och tillika medtaga de protocoller som innefatta H:r Assessor Odhelii anmärkningar emot Swensk Botanik m.m. alt som nämndes om Läkarevetenskapen och i Acad:s utlåtandeΨ hvarvid Ass:r Odhelius påmite at Academien visserligen icke gillaat utgifvarnes vårdslösheter, och på hans (Odhelii) anmärkning gjort det stora afseende at deputerade Censorer blifwit utsedde, som ock haft den goda värkan at de senare stycken af Svensk botanik äro mera felfria.
  Rätteligen utdragit intygar
  C. G. Sjöstén
  

  9:o Anförde Praeses H:r Baron och Stats secreteraren m.m. Rosenblad at H:s M:t Konungen redan förledit år infordrat Acad:ns underdåniga yttrande, huruwida genom Acad:ns försorg någon Technologisk Profession i Stockholm skulle kunna inrättas. Och emedan denna fråga ännu icke blifwit afgjord och icke eller lärer kunna afgjöras i Acad Plenum förr än H:rr Inspectores Aerarii däröfwer blifwit hörde så föreslog Herr Baron och Stats secreteraren at detta mål skulle remitteras till granskning uti Inspectura. hwilket ock enhälligt blef bifallit.
  

1807-08-19
• Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.

  Secreteraren anmodades äfwen at författa project till underdånigt swar som i afseende härpå till Hans Maijstät Konungen kommer at aflemnas, hwilket till Justering uti Acad:ns nästa sammankomst skulle föredragas.

  2:o Uplästes H:s Maijstät Konungens Nådiga skrifwelse till Academien af den 8:de Julii 1807 hwaruti Konungen tillkännagifwer, at Dess Nådiga wilja är, at afhandlingen om åtskillige ljusare och gladare färgor till anstrykning af trädhus styckewis warder införd både uti Academiens annaler och uti Inrikestidningen, alt som rumet det tillåter. Stats secreteraren m.m. H:r Baron Rosenblad anmälte sig wilja besörja om förbemälte afhandlings införande i Economiska Annalerna och Academien anmodade Secreteraren at till Redactören af Inrikestidningen lemna det som i anledning af Konungens Nådiga befallning uti benälte tidning kommer at intagas, och at tillika anmäla at allmänheten ägde at uti Kong[liga] Wet. Acad:ns Contoir hos Herr Kammar Junkaren Leyonmark se prof på de färgors anstrykning som uti afhandlingen äro nämde.

1807-09-09
• Nämns i 9 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr., onumr.

  Academien kan således icke för sin del tillstyrka, at Ljungren må erhålla belöning för en upgift, som till sitt värde åtminstone ännu är Problematisk, men öfwerlemnar dock till Eder Excellences och kong[liga] Commerce Collegii egen pröfning, om icke det wore billigt, at Mästaren Ljunggren i anledning af hvad flere personer till Hans fördel anfördt, för dess Nit och Industrie samt berömliga förhållande i allmänhet, och i synnerhet för sin i 54 år på samma ställe fortsatte tjenst, varda hugnad med någon däremot svarande upmuntran eller belöning.
  

  Stormägtigste Allernådigste Konung.
  Hos Eder kong[lig] Maijstät har Redan förledit år Eder Kong[lig] Mayt:s Wetenskaps Academie i underdånighet anfördt at Hon genast skulle hafwa den Nåden at till Eder Kong[lig] Maijt:s höga pröfning hemställa sitt underdåniga betänkande så snart något med säkerhet hunnit blifwa utredt af Det, som Eder Kong[lig] Maijstät Henne Nådigst anbefalt i anledning af Öfwer Intendenten och Riddaren af Eder Maijstäts Nordstjerne Orden EdelCrantz's underdånigst afgifne berättelse om dess på Nådig befallning företagne utländska resa. För det närwarande får således Academien, hwad technologiska Profession angår, afgifwa sitt underdåniga utlåtande huruwida genom Hennes försorg en sådan Profession i Stockholm kan inrättas.
  

  Stormägtigste Allernådigste Konung.
  Hos Eder kong[lig] Maijstät har Redan förledit år Eder Kong[lig] Mayt:s Wetenskaps Academie i underdånighet anfördt at Hon genast skulle hafwa den Nåden at till Eder Kong[lig] Maijt:s höga pröfning hemställa sitt underdåniga betänkande så snart något med säkerhet hunnit blifwa utredt af Det, som Eder Kong[lig] Maijstät Henne Nådigst anbefalt i anledning af Öfwer Intendenten och Riddaren af Eder Maijstäts Nordstjerne Orden EdelCrantz's underdånigst afgifne berättelse om dess på Nådig befallning företagne utländska resa. För det närwarande får således Academien, hwad technologiska Profession angår, afgifwa sitt underdåniga utlåtande huruwida genom Hennes försorg en sådan Profession i Stockholm kan inrättas.
  

  Stormägtigste Allernådigste Konung.
  Hos Eder kong[lig] Maijstät har Redan förledit år Eder Kong[lig] Mayt:s Wetenskaps Academie i underdånighet anfördt at Hon genast skulle hafwa den Nåden at till Eder Kong[lig] Maijt:s höga pröfning hemställa sitt underdåniga betänkande så snart något med säkerhet hunnit blifwa utredt af Det, som Eder Kong[lig] Maijstät Henne Nådigst anbefalt i anledning af Öfwer Intendenten och Riddaren af Eder Maijstäts Nordstjerne Orden EdelCrantz's underdånigst afgifne berättelse om dess på Nådig befallning företagne utländska resa. För det närwarande får således Academien, hwad technologiska Profession angår, afgifwa sitt underdåniga utlåtande huruwida genom Hennes försorg en sådan Profession i Stockholm kan inrättas.
  

  om Hon häri genom kan bidraga till uppfyllandet aff E. K. M:ts nådiga afsigter.

  om Hon häri genom kan bidraga till uppfyllandet aff E. K. M:ts nådiga afsigter.

  Och Academien skattar sig lycklig, om Eder Kong[lig] May:t med wälbehag täckes anse det ofwanförestående underdånigst upgifne förelag till en Technologisk Professions Inrättning, på något sätt i något afseende har kunnat swara emot Eder Kong[lig] Maystäts visa och Nådiga afsigter.

  Tillika och för at ådagalägga både sin underdåniga tacksamhet för Eder Maystäts mot Acad:n altid wisade Nådiga bewågenhet och sitt bemödande at så widt sig gjöra låterbidraga till det allmännas nytta, har Acad:n, sedan Hon öfwersedt sina tillgångar, funnit, at Hon under den tid det # förhöjde Almanachs Priset warar, kan till Teknologiska Profession aflöning årligen äflemna /209/ Rd:r B:co och äfwen årligen 100 Rd:r B:co till sådane Instrumenters och Materialiers inköpande, som äro nödige och oumgängelige wid Föreläsningarne.

  2:o Uplästes och gillades bilagde 2:ne Projecter till bref som från Kong[liga] Wet. Acad:n med aldraförsta borde afgå: det ena till Hans M:t Konungen, om och Huruwida en Te[c]hnologisk Profession genom Academiens försorg i Stockholm kan inrättas: det andra till Kong[liga] Commerce Collegium om Mästaren Thure Liunggrens takpannors construction och beskaffenhet.
  

1807-11-25
• Nämns i 4 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr.

  2:o Uplästes Hans Maijstät Konungens Nådiga skrifwelse till Academien om Technologiska Professionens inrättning. Och emedan H Maijstät i Nåder för godt funnit at åt Academien öfwerlemna welet af den Man som till Professor kommer at antagas; så ansåg Academien äfwen sig säkrast swara emot Konungens Nådiga förtroende, Om Hon åt wissa Ledamöter updrog, at dels upgifwa en Instruction för Technologiska Professoren, dels Förslag på dem som till lärare i detta yrke kunna antagas, och dels at granska det redan upgifne förslaget till Laboratorii bygnaden. Academien utnämde äfwen såsom Deputerade i detta hänseende Herrar Hjelm, Geijer, Broling, Edelcrantz och Bouck. - Herr ÖfwerIntendenten Edelcrantz emottog också genast Konungens Nådiga bref härom.

  2:o Uplästes Hans Maijstät Konungens Nådiga skrifwelse till Academien om Technologiska Professionens inrättning. Och emedan H Maijstät i Nåder för godt funnit at åt Academien öfwerlemna welet af den Man som till Professor kommer at antagas; så ansåg Academien äfwen sig säkrast swara emot Konungens Nådiga förtroende, Om Hon åt wissa Ledamöter updrog, at dels upgifwa en Instruction för Technologiska Professoren, dels Förslag på dem som till lärare i detta yrke kunna antagas, och dels at granska det redan upgifne förslaget till Laboratorii bygnaden. Academien utnämde äfwen såsom Deputerade i detta hänseende Herrar Hjelm, Geijer, Broling, Edelcrantz och Bouck. - Herr ÖfwerIntendenten Edelcrantz emottog också genast Konungens Nådiga bref härom.

  2:o Uplästes Hans Maijstät Konungens Nådiga skrifwelse till Academien om Technologiska Professionens inrättning. Och emedan H Maijstät i Nåder för godt funnit at åt Academien öfwerlemna welet af den Man som till Professor kommer at antagas; så ansåg Academien äfwen sig säkrast swara emot Konungens Nådiga förtroende, Om Hon åt wissa Ledamöter updrog, at dels upgifwa en Instruction för Technologiska Professoren, dels Förslag på dem som till lärare i detta yrke kunna antagas, och dels at granska det redan upgifne förslaget till Laboratorii bygnaden. Academien utnämde äfwen såsom Deputerade i detta hänseende Herrar Hjelm, Geijer, Broling, Edelcrantz och Bouck. - Herr ÖfwerIntendenten Edelcrantz emottog också genast Konungens Nådiga bref härom.

  2:o Uplästes Hans Maijstät Konungens Nådiga skrifwelse till Academien om Technologiska Professionens inrättning. Och emedan H Maijstät i Nåder för godt funnit at åt Academien öfwerlemna welet af den Man som till Professor kommer at antagas; så ansåg Academien äfwen sig säkrast swara emot Konungens Nådiga förtroende, Om Hon åt wissa Ledamöter updrog, at dels upgifwa en Instruction för Technologiska Professoren, dels Förslag på dem som till lärare i detta yrke kunna antagas, och dels at granska det redan upgifne förslaget till Laboratorii bygnaden. Academien utnämde äfwen såsom Deputerade i detta hänseende Herrar Hjelm, Geijer, Broling, Edelcrantz och Bouck. - Herr ÖfwerIntendenten Edelcrantz emottog också genast Konungens Nådiga bref härom.

1808-02-17
• Nämns i 5 stycken: onumr., onumr., onumr., onumr., onumr.

  6:o Anmältes at Academiens älste Ledamot Konungens förste Lifmedicus Herr Joh. Gustaf Wahlbom afled i Calmar d. 25 Jan. 1808 k[lockan] 6 på morgonen uti dess 85 år.

  Det andra: Hwaruti Kong[liga] commerce Collegium begärer uplysning om beskaffenheten af 2:ne sorter bly-hwitt som till Kong[liga] Collegium blifwit lemnade af Öfwerste Lieutenant Reutersköld, såsom prof på sin tillwerkning af denna wara, och 2 särskilta prof ifrån Blyhwitts fabriken wid Gripsholm, äfwen inlemnade af bemälte Öfwerste-Lieutenant, som i underdånighet hos H M Konungen anhållit om Nådigt Priwilegium at ensam här i Riket få bereda Blyhwitt.

  Academien ansåg tjenligst wara, at inhämta de Herrar Ledamöters utlåtanden öfwer detta ämne, som förut därmed haft befattning, förr än Academien till H:s Maijstät i underdånighet inlemnar sit yttrande.
  

  3:o Föredrogs Öfwerste Lieutenanten m.m. Reutercronas underdåniga ansökning om et widsträktare Priwilegium Exclusiwum för dess Thermolampinrättning, tillika med Kong[lig] Maijstäts därå teknade Nådiga Remiss til Academien at med underdånigt utlåtande häröfwer inkomma.
  

  2:o Uplästes Hans Maijstät Konungens Nådiga skrifwelse till Academien af innehåll: at Konungen funnit godt, at såsom uti Dess Högstsalig H Faders Konung Gustafs Iii, Glorwördigst i Åminnelse, Regerings tid brukeligit warit, åter inrätta det så kallade Secretet, hwarmed de behörigen contrasignerade kong[liga] Expeditioner komma at förses, hwilka Konungen eij sjelf underteknat.
  

1808-03-02
• Nämns i 1 stycke: onumr.,

  2:o Uplästes konungens nådiga skrifwelse om Bönedagarnes fast-ställande för tillkommande år 1809, och tillika anmältes at H:r Swanberg redan begagnat sig häraf wid Almanachans redaction.
  

1808-04-27
• Nämns i 3 stycken: onumr., onumr., onumr.

  6:o Herr Baron och Stats secreteraren m.m. Rosenblad lemnade Academien den hugneliga underrättelsen at Hans Maijstät Konungen i Nåder förärat Academien et dyrbart Pendelur, förfärdigat af A. Hessén. Academien, som med underdånig tacksamhet emottog denna Hans Maijstäts gåfwa ansåg sig böra till Hans Maijstät låta afgå et underdånigt tacksägelse bref, hwarom Secreteraren anmodades draga behörig försorg.
  

  6:o Herr Baron och Stats secreteraren m.m. Rosenblad lemnade Academien den hugneliga underrättelsen at Hans Maijstät Konungen i Nåder förärat Academien et dyrbart Pendelur, förfärdigat af A. Hessén. Academien, som med underdånig tacksamhet emottog denna Hans Maijstäts gåfwa ansåg sig böra till Hans Maijstät låta afgå et underdånigt tacksägelse bref, hwarom Secreteraren anmodades draga behörig försorg.
  

  6:o Herr Baron och Stats secreteraren m.m. Rosenblad lemnade Academien den hugneliga underrättelsen at Hans Maijstät Konungen i Nåder förärat Academien et dyrbart Pendelur, förfärdigat af A. Hessén. Academien, som med underdånig tacksamhet emottog denna Hans Maijstäts gåfwa ansåg sig böra till Hans Maijstät låta afgå et underdånigt tacksägelse bref, hwarom Secreteraren anmodades draga behörig försorg.
  

1808-05-11
• Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.

  3:o Föredrogs Herrar Deputerades Baron Hermelins och Bergshauptman Polheimers utlåtande afgifwit till Acad:n i anledning af Kong[liga] Commerce Collegii begäran at Acad:n skulle yttra sig öfwer Handlanden Bundys upgifne saltberednings process och förnämligast huru wida den samma tillförene warit här i Riket känd och utöfwad, samt hwad afseende sökandens i denne wäg anstälte försök kuna förtjena. Kong[liga] Wetenskaps Academien, som härigenom blifwit uplyst därom, at Handlanden Bundy's upgifne salttillwerknings process wore en ännu okänd method, hwilken förtjente at med yttersta noggrannhet undersökas, för at utröna, om den är nyttig och duglig eller otjenlig och oandwändbar i stort, ansåg sig i afseende härpå hafwatillräckelig an ledning at tillstyrka, det Kong[liga] Commerce Collegium hos H:s M:t Konungen i Underdånighet skulle föreslå: at Handlanden Bundy i Nåder må warda hugnad med et sådant Priwilegium exclusiwum, som han i Underdånighet begärt: dock så, at detta Priwilegium ingalunda må skada och förfördela Ägendoms rätten eller hindra andre Medborgare at utan tillhjelp af flygsand tillwerka salt af hafswatten uti saltkrikor, Graderings werk m. f[lere] redan kände inrättningar,, och at Han därjämte ålägges, at årligen till något publikt werk eller till Kong[liga] Wet. Acad:n upgifwa en fullständig relation om Arbets methoden och resultaterna däraf wid dess upgifne salt-tillwerknings process. Secreteraren anmodades också at i likhet härmed upsätta det Bref; hwilket rörande detta ämne till Kong[liga] Commerce Collegium skulle aflåtas.
  

  2:o Uplästes H:s M:t Konungens Nådiga Remiss till Academien om Öfwersteieutenanten m.m. ReuterCronas underdåniga ansökning at för sina Thermolampors ytterligare förbättring warda hugnad med et lån af 3000 Rd:r B:co m.m. Kong[liga] Wet. Academien remitterade detta mål till de redan i detta afseende utsede Herrar Hjelm EdelCrantz och Broling med anmodan at häröfwer till Academien inkomma med deras utlåtande.
  

1808-06-15
• Nämns i 1 stycke: § 3,

  3:o Uplästes Herrar Deputerade Hjelms och Ekebergs betänkande öfwer Herr Reinii till H:s M:t Konungen inlemnade underdåniga ansökning om Priwilegium på modefärgors tillwerkning och beredning. Secreteraren anmodades at i likhet med före nämde utlåtande upsätta det bref som till kong[liga] Commerce Collegium kommer at afgå.

1808-09-07
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:o Uplästes Konungens Nådiga Remiss till Academien om granskningen af Professor Kjellins Geometri hwilken Han på kong[liga] Artilleri Comittéens anmodan författat. Till bemälte gransknings werkställande anmodade Academien sina Herrar Ledamöter Swanberg, Hultén och Bergstén, af hwilka de 2:ne förstnämde såsom närwarande benägit åtogo sig detta beswär och Acad:n trodde också at Lector Bergsten icke skulle undandraga sig at öfwer nämde arbete fälla sit ytrande.
  

1808-11-23
• Nämns i 2 stycken: onumr., § 2.

  Kong[liga] Academien som häröfver infordrat Herrarne Hjelms, Edelcrantz's och Brolings närlaggde betänkanden lät äfven dessa sig föreläsas, och updrog Svanberg, at til näst skeende Academiens sammnkomst likmätigt dem föreslå den expedition, som häröfver kommer at til kong[lig] Majt i underdånighet afgå.
  

  Se Bil. N. 1.

1808-12-07
• Nämns i 2 stycken: § 3, § 6.

  3:o Anmälte Secreteraren, i anledning af Professor Kjellins Elementar Geometrie, hvilken af kong[lig] Maj:t blifvit til Academiens granskning remitterad, at han Svanberg och Professor Hultén (å hvilka jämte Lector Bergstén denna granskning af Academien blifvit updragen) med författaren häröfver munteligen communicerat åtskilliga anmärkningar, och at äfven Bergstén skrifteligen upsatt något i afsigt at med författaren communiceras; hvarföre, då til följe af dessa anmärkningar författaren förklarat sig beredvillig, at å dem göra vederbörligt afseende, frågade Secreteraren om han ex officio finge meddela Professoren Kjellin så väl Anmärkningarne som egna Manuscriptet, för at dervid göra alla de rättelser, hvartil han kunde finna sig föranlåten; och ansåg Academien sig härtil så mycket mera kunna lämna sitt bifall, som ostridigt afsigten med Kong[lig] Maj:ts nådiga remiss fullständigast därigenom vinnes, at Academien så mycket möjligt är medverkar til arbetets upbringande til all den fulkomlighet som härvid med författarens åtgärd kan ernås.
  

  6:o Uplästes närliggande ifrån konungens Befallningshafvande i Gefleborgs Län insända berättelse öfver närvarande tilståndet af Bonden Bångs Rhabarber plantering; och beslöt Academien i anledning häraf, at det honom Bång föregående åren såsom upmuntran häröfver tildelade praemium, äfven för detta år i lika summa skulle fortfara at tildelas.
  

1809-02-15
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2:do Anmältes kong[lig] Maj:ts i nåder ankomna stadfästelse på Bönedagsterminerna för nästkommande år 1810, hvartil i nåder blifvit fast-ställde Söndagarne d. 11 Mars, d. 29 April, d. 1:sta Julii och d. 21 October.

1809-03-01
• Nämns i 2 stycken: § 2, § 3.

  2:do Uplästes kong[liga] Maj:ts til Academien i nåder ankomna bref af d. 29 October 1807 angående inrättandet af Technologiska Professionen, samt at Academien i anledning heraf tilförordnade Deputerades herrarne Hjelms, Geyers, Edelcrantz's och Broling's för blifvande Professoren utrbetade Instruction. Denna fann Academien til alla delar med mycken fullständighet hafva upfattat de olik-artade föremål, hvaröfver ändamålet af sålunda blifvande Practiska undervisningsanstalt är at bland Fabrikanter och slögde idkare sprida ökadt ljus och tilförliteliga kunskaper; och blef derföre ofvannämnde Herrars förslag i alla afseenden af Academien stadfästadt, med undantag endast af Epocherna för första Lections terminen hvilka fast-ställdes til d. 1 Februarii och den 31 Maji.
  

  3:tio Uplästes Inspectorum Aerarii betänkande jemte Assessoren Odhelii och Secreterarens anföranden til Protocollet rörande Lectoren Segerstedts ansökan om afskrifning i den för innevarande år löpande Arrende Summan; och blef af Academien i afseende härå stadfästadt, at en afskrifning af 950 Rdr Banco skulle bevilljas, derifrån endast afdragit hvad som kan belöpa på maculaturs värdet af oförsålda Finska Almanachor; samt at i alla fall denna afskrifning endast vore at anse såsom bevilljad för detta år. Äfven beslöt Academien i anledning af Inspectorum aerarii derom gorda hemställan, at i underdånighet hos Kong[lig] Majt anholla, det måtte hädanefter Academien i nåder förunnas såsom betalning för de mindre Almanackorna få upbära 2 sk Bsnco; hvarom Secreteraren befullmägtigades at ofördjöjeligen låta Expedition afgå, efter at densamma hos Baron Rosenblad hafva justeradt.
  

1809-03-29
• slutade vara
1809-04-26
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4:to Uplästes Herrarne Svanbergs, Bergstens och Hulténs närliggande betänkande öfver Prof Kjellins grunder til Geometrien hvilka af Kong[lig] Maj:t blifvit til Academiens granskning remitterade, och då i anledning så väl af detta som committerades öfriga författaren meddelade reflexioner, han förklarat sig villig at helt och hollit å nyo genomgå redactionen af sit arbete, resolverades at expedition häröfver tils vidare icke skulle afgå förr än författaren derå lagt sidsta hnden, och Academien öfver det til alla delar fullbordade verket kunde afgifva vederbörligt yttrande.

1809-07-12
• Nämns i 1 stycke: § 3,

  se dagb. 14 Jun. §2.Inrik. Tidning. 1809. n. 121.

1837-02-07
• Gustav IV Adolf Kung av Sverige dog

Viktigaste omnämnanden

• 1792
1792-03-29
• blev
• 1809
1809-03-29
• slutade vara
• 1837
1837-02-07
• Gustav IV Adolf Kung av Sverige dog