Protokoll

Uti Kong. Wetenskaps Academiens Sammankomst d. 24 Aug. 1803 då Herrar, Praeses, H Presidenten m.m. Lagerheim
H Baron Hermelin
H:r Ass. Odhelius
H Prof. Sparrman
H Landsh. m.m. Rosenstein
H:r Prof. Swartz
H:r Asess. Henr. Gahn
H Statssecret. m. m. Rosenblad
H:r Bergm. Broling
H:r Bergs R. Norberg
H:r Secret. Swanberg
H:r Capit. Bouck
H:r Prem. Ingen. Öfwerbom
H:r GeneralD. m.m. Schulzenheim
och Sjöstén woro närvarande, blef följande föredragit.

1:o Intog Herr Presidenten och Commendören Lagerheim sitt rum såsom Academiens Praeses med et kort tal, hwaruti Herr Presidenten betygade sin erkänsla för det förtroende, hwarmed Academien hedrat honom i det den behagat updraga honom at för sista hälften af innewarande år wara Academiens Ordförande.

2:o Justerades Dagboken för nästföregående sammankomst d. 3:dje Aug. 1803.

3:o Uplästes Herr Probsten och Kyrkoherden Hamnerins Memorial, hwaruti han angifwr sig såsom den där med wissa i alla land befinteliga ingredientier kan utan föregången rening förwara watten ifrån förrutnelse: i anledning hwaraf nämde Probst anhåller både at Academien genom Herr Archiater Leyonmark i Warberg wille låta utröna huru wida upgiften wore pålitelig eller icke, och at Hon, så snart denna upgift genom noggranna försök wore säker befunnen, wille anmäla uptäkten hos utländska magter för at af dem erhålla någon emot uptäkten af et sådant förwaringsmedel swarande wedergällning, hwilken så borde delas at Academien däraf skulle bekomma 2/9 en bekant i Stockholm 1/9 och H Probsten behålla det öfriga för sig sjelf. Academien, som känner huru wigtigt och nyttigt det är för alla Sjöfarande at altid äga et från förrutnelse praeserwerat watten, ansåg sig böra med nöje lemna sitt bifall till Herr Probstens förslag, at genom noggranna försök låta utröna huruwida de af Herr Probsten nytjade men ännu icke bekantgjorde ingredientier hafwa den kraften at förwara watten ifrån förrutnelse i trädkärill: Men som Academien icke ansåg det tillräckeligt at, såsom H Prosten föreslagit, lägga ankaren, hwaruti det praeparerade wattnet inneslutes, en eller flere månader i starkt solsken; emedan den i skeppen innestängde warma och fuktiga luften äfwen påskyndar wattnets fördärfwande, så föreslog Academien dessutom at Herr Probsten bör på et af Ostindiska skeppen i Götheborg aflemna et så praeparerat watten, inneslutit uti et trädkärill, som lägges uti et järnblecks foder, hwilket förses med 2:ne lås, hwartill Herr Probsten behåller den ena och någon af Ostindiska Compagniet den andra nyckelen. Om det då inträffar at wattnet under fram och återresan till Canton ifrån Götheborg icke undergår någon förrutnelse, har, man fullt skäl at anse H Probstens förwaringsmedel såsom säkert och kan i anledning däraf föreslå det såsom nyttigt och oumbärligt för alla Sjöfarande.

Hwad åter correspondancen med utländska magter angår, anser Academien öfwerflödigt at yttra sig så wäl därom, som om det öfriga af Herr Probstens memorial förr än Hon får se huru försöken lyckas. Emellertid anmodades Sjöstén at härom lemna Probsten underrättelse.

4:o Föredrog Sjöstén det utlåtande, som Han och H:r Capit. Bouck warit förordnade at till Academien afgifwa, i anledning af H:s M:t Konungens nådiga befallning till dess Wetenskaps Academie at inkomma med underdånigt yttrande öfwer möieligheten och nyttan af Byggmästaren Heubleins föreslagne Hästqwarn, som skall drifwas både med watten hwilket icke rinner utför fall i naturliga wattudrag och med hälften mindre antal hästar än det andra wäl inrättade och lika stora hästqwarnar fordra. Efter någon rådplägning öfwer detta ämne stadnade Academien uti det beslut at Dess underdåniga yttrande till H:s M:t hufwudsakeligen borde innehålla, at, oaktadt Heubleins project, hwarom ingen anan än ofwannämde beskrifning kunnat erhållas, synes wara åtföljdt af så stora swårigheter at nyttan knappast swarar emot kostnaden, det dock likwäl kunde wara en möjelighet at han hade sig bekant någon ny och för hästqwarnar i synnerhet förmonlig byggnads förändring; hwarföre äfwen Academien i underdånighet wågar tillstyrka denna qwarnbyggnads utförande i stort, med de wilkor Kong. Allm. magazins Direction föreslagit.

5:o Uplästes Kong. Commerce collegii bref till Academien, hwaruti Högbemälte Collegium, i anledning af H Magister Arosenii Underdåniga ansökning om Priwilegium på Cardus pappers tillwerkning af Halm, begärte få weta, Huruwida det kan wara Kong. Wet. Acad. bekant om nämde tillwerkning är här i Riket förut känd och idkad, eller om den är at anse såsom en ny upfinning, samt hwad uplysning om beskaffenheten och nyttan af detta slags paoper Academien kan meddela. Detta bref tillika med H:r Arosenii Underdåniga ansökning, hwilken äfwen för Academien uplästes, hade efter wanligheten bordt remitteras till några Ledamöter, hwilka efter behörig granskning skulle häröfwer till Academien afgifwa deras utlåtande: men då Academien enligt K. Com. Collegii bref endast ansåg sig pliktig uplysa, om någon sådan pappers tillwerkning tillförene warit idkad i Swerige, i synnerhet sedan H Arosenius sjelf anfört at halmpapper redan för några år tillbaka blifwit tillwerkat i England; så trodde Academien sig icke behöfwa remittera detta mål utan i dess ställe genast lemna till swar: at Academien icke har sig bekant det någon dylik tillwerkning hwarken i stort eller smått warit idkad här i Riket och at Hon ansåg H Arosenius wälförtjent till den upmuntran hwarom han i Underdånighet anhållit.

6:o I anledning af Academiens tagne beslut d. 11:te Febr. 1784. . 7. at Secreteraren gemensamt med wissa deputerade af Academiens ledamöter skola utse de memoirer som i hwarje Quartal af Academiens handlingar införas, anmälte Sjöstén at sådane Deputerade icke för längre tid tillbaka warit walde och hemstälte därföre till Academiens egit godtfinnande om detta beslut hädanefter skulle följas eller icke. - Nämde af Dagboken för 1784 uplästes och efter någon Deliberation däröfwer utnämde Academien Herrar Odhelius, Hjelm och Swanberg at tills widare gemensamt med Sjöstén utwälja de approberade skrifter som i Academiens Handlingar komma at införas.

7:o Genom Herr Kyrkoherden Doctor Murray hade Banco Fullmägtige till Academien inlemnat et af Professor Sjöberg upgifwit förslag till Åskeledarens förbättring på Bancohuset, och tillika anhållit, at Academien wille anmoda någon af sina ledamöter at noga undersöka det samma och tillse om det i afseende på localen är lämpeligt och nödwändigt. Denna anhållan biföll Academien och utnämde Herr Baron m. m. von Gedda och Sjöstén at enligt Bancofullmägtiges åstundan besigtiga Bancohuset och tillse huruwida den föreslagne Åskeledarens förbättring wore nödwändig eller icke.

8:o Till Ledamot i Academiens första Class, som har hushållning och Landtskötsel till föremål, proponerades af en Academiens Ledamot, Her Isak af Darelli till Wängsjöberg hwilken genom de afhandlingar han författat och de belöningar han för flere prisskrifter wunnit gjort sig känd för en af wåra kunnigaste Lanthushållare.

9:o Då tiden snart instundar på hwilken Academien plägar samlas till nya ledamöters inwäljande och Academien dessförinnan enligt 2:a §. af Dess beslut om walsätt till nya Ledamöter bör afgjöra huru många rum skola förklaras lediga i hwar Class, hemstälte Sjöstén till Academien om Hon icke denna gång skulle wilja bestämma både ledigheternas antal i hwarje Class och tiden innom hwilken de utom Stockholm wistande Ledamöterna skola insända deras woteringssedlar. - För at häruti kunna taga något wist beslut, ansåg Academien nödigt, at låta sig föreläsas förtekningen öfwer de proponerade och Vacancerna i hwarje Class, hwarefter Academien förklarade et rum ledigt i första och 2:ne Rum lediga i 7:de Classen. För öfrigt och emedan 3:dje och 5:te Classerna blott hade hwar sin Candidat oaktadt 3:ne ledigheter woro i hwarje Class och 6:te Classen aldeles ingen Candidat fastän 4:a wacancer funnos i samma Class, hölt academien före at Hon icke borde utsätta någon wiss tid till voteringssedlarnes insändande förr än tillräckeligt antal Candidater i oewannämde Classer blifwit proponerade. hwarföre äfwen detta tils widare blef upskutit.

10:o Åtog sig Herr Assessoren Henric Gahn at hålla åminnelsetal öfwer Academiens framledne Ledamot Herr Professor Murray i Upsala.

11:o Herr Baron m.m. Hermelin och Herr Hjelm, hwilka Academien anmodat at granska H Capitain Berndes Berättelse om de försök han anstält at nytja bränbar Alunskiffer till tegelbränning, hade inlemnat et ganska förmonligt yttrande öfwer denna afhandling, hwilket för Academien uplästes och genom hwilket afhandlingen gillades till införande uti Academiens Handlingar.

Till Academien hade äfwen 2:ne afhandlingar blifwit insände. Den ena af Herr LifMedicus Westring Försök at af de fläste Lafarter bereda färgstofter etc. 8:de och sista afdelningen, hwilken remitterades till Herr Hjelm.

Den andra af H Prowincial Medicus Naezén, Utdrag af Meteorologiska Dagboken hållen i Umeå, hwilken remitterades till Herr Swanberg.

12:o Upwistes Böcker skänkte af franska National Institutet och af H Charles Grant Vicomte de Vaux åtföljde af bref som för Academien uplästes, hwilka bref hon ansåg böra sålunda beswaras: nem.

till National Institutet skulle afgå et tacksägelse bref för de memoirer Institutet hitsändt och däruti skulle äfwen anmälas at Academien önskade erhålla 1:a och 2:a tomen af nämde memoirer hwilka ännu saknas uti Academiens bibliothek. Till Herr Charles Grant Vicomte de Vaux, som begärt Academiens yttrande öfwer sin nya indelning af Jordgloben, hwaraf han äfwen öfwersändt et project i Manuscript, ansåg Academien tillräckeligt at Sjöstén jämte manuscriptets återsändande lemnade et swar af det innehåll, at Han icke trodde det Academien kunde på något sätt yttra sig öfwer den föreslagne indelningen af Jordgloben emedan det icke berodde af Academien at i detta afseende föreskrifwa alla andra huru den eller den werldsdelen för det närwarande borde kallas och än mindre skulle Academien wåga förkasta den hittils allmänt antagne Indelningen och de den åtföljande gamla namnen.

13:o Anmälte Herr Assessor Odhelius at, uti Swenska Botaniken, som enligt dagboken af den 3 febr. 1802. §. 6. utgifwes under Academiens inseende af Ryttmästarne H Palmstruch och Venus, flere felagtigheter i afseende på wäxters medicinska bruk och nytta finnas anförde, hwilka antingen borde rättas eller och nämde Herrar förmås at offenteligen förklara det de nu mera utan et sådant Academiens öfwerinseende uphöra utgifwa nämda arbete Nämde § af Academiens Dagbok uplästes och Herrar Professorer Sparrman och Swartz, hwilka där nämdes såsom de där å Academiens wägnar hade öfwerinseendet öfwer nämde arbetes utgifwande, förklarade: Den förre at han icke någonsin sedt manuscriptet till Swenska Botaniken och den senare at alla uti Swenska Botaniken införde underrättelser om wäxters medicinska och Oeconomiska bruk och nytta, woro hämtade utur de berömdaste Auctorers skrifter: at författarne hade fått Compliments bref både från inländske och utländske Lärde: at detta arbete uti Åbo Litteratur tidning med mycket beröm blifwit recenseradt, hwilket äfwen Herr Professoren genom Recensionens upläsande ådagalade: At författarne sjelfwe i början af Swenska botanikens utgifwande anhållit at blifwa underrättade när något felagtigt uti de utgifne häften influtit på det felet uti följande häften måtte rättas: och at en sådan rättelse werkeligen till dem blifwit inlemnad samt uti et af de följande häften af detta arbete införd.* Då omförmälte Arbete för det närwarande icke war till hands så at man däraf kunde hämta tillräckeliga skäl hwarken för den enas eller andras mening; ansåg Academien lämpeligast at upskiuta öfwerläggningen härom till nästa gång då äfwen Herr Assessor Odhelius till Academien lofwade upgifwa några af de felagtigheter han uti de redan utkomen häften af Swenska Botaniken anmärkt.

C. G. Sjöstén.

*hwarföre äfwen Professoren ansåg Swenska Botaniken mindre felaktig än Herr Assesoren förmodadt anmäldt.