Protokoll

Alla dessa upgifter befalte K. Academien, att Hrr. Chapman, Ferrner, Wilcke, Meyer, Wargentin och Nicander skulle examinera, hvilket ock skedde några dagar derefter; och desse funno, att upgifterna väl kunna ega rum, när Pumpen i stort byggd, blifver något mindre componerad, och partierna väl emot hvarannan proportionerade, Samt öfre byggnaden något ändrad, på det en af Skott derstädes timad skade, lättare må kunna både hjelpas och ersättas. Huruvida det blifver möjligt, att på en tima upfordra den angifna Vatten-massan, kunde Deputerade i brist af ritning icke vist utlåta Sig öfver. Men för öfrigt funno de att detta Norbergs påfund, med förening af Pump och Spruta, är både nytt och qvickt, Samt lofvar både nytta och förmon.

7:o Upvistes af Hr. Capitaine Mechan. Joh. Er. Norberg 2 Perspectiv-Transporteurer, som Han sjelf inventerat; den ena till Hufvudställningen af Samma beskaffenhet, Som den, hvilken Steinholtz påfunnit, och finnes beskrifven uti K. Acad. Handl. för år 1771. Skilnaden imellan den förra och Senare bestod förnämligast uti Lederna, hvarest Norberg på sin Transporteur infattat mässings-bössor, till jämnhets vinnande i rörelsen och frictionens förekommande. Den Andra, till att göra ritningar på Horizontal plan, var af ny ställning och ganska tjenlig till objecters aftagande. Man bad derföre Norberg att öfver densamma inlemna till Academien ritning och Beskrifning, hvilket han ock lofvade. Papperet hvarpå man ritade var beströdt med Hjort-horns pulfver, och när pennan, som var af Messing, derpå rörde, Syntes ritningen ganska väl, Samt kunde både utstrykas och ändras.

8:o Upvistes äfven af Capitaine Norberg en Modell af Tryck-Pump, som Han sjelf påfunnit och som han mente blifva tjenligare, än vanliga Pumpar, för de behof, Som förekomma på Krigs- och Handels-skepp; anhöll derföre K. Academiens yttrande, huruvida verkeliga egenskaperna af berörde Pump, finnas Svarande emot afsigten dermed.

1:o Upviste Capitaine Mechanicus Hr. Joh. Er. Norberg en Modell af Kylfat, innehållande en tunn och på kant stående Kista af koppar, hvars nytta skulle vara att packa ihop ångor, på Samma Sätt Som de ihoppackas uti den vanliga Slangen vid Krono-Brännerierna. Förmonen af denna Pack-kista framför Slangen föregafs ock vara, att Hon innehåller mindre koppar, och kan inuti förtennas Samt göras ren, i stället för att Slangen är till vigten tyngre, och i följe af Skapnaden Samlar uti Sig, ifrån den ena gången till den andra, alt mer och mer Smuts och erg, Som hvarken genom förtenning kan förekommas eller genom rensning bortskrapas. Sammaledes skulle ock det nya Kyl-fatet kunna intaga ganska litet rum uti Brännhuset, byggas helt Simpelt af bräder, och på stället genom sköljning befrias ifrån alt Slags grummel, Som vanligen af vattnet på Sidorna och på bottnen Sätter Sig, i stället för att de gamla Kyl-faten hafva en mer kostsam byggnad, intaga större rum och måste hvar gång i kull stjälpas, innan en Sådan rensning kan gå för Sig. Uti stort Sade Sig ock Norberg hafva, uppå K. Bränneri-Directionens tillstånd, vid Danto Bränneri, byggt ett Sådant Kyl-fat, Som nu här upvistes, med sin Pack-Kista eller Condensator; men huruvida det Samma till gagnet Svarade emot upgifterna, vore en Sak, Som Norberg anhöll, det Kongl. Academien ville deputera några af Sina Hrr. Ledamöter till att på stället inhämta.- Att derföre erfara rigtigheten af altsammans och tillika efterkomma Norbergs begäran, utnämnde K. Academien Hrr. Ferrner, Wilcke och Nicander till att besigtiga Hans påfund, Samt befallte dem tillika, att till nästa Sammankomst härom inkomma med Sin berättelse.

1:o Uplästes en berättelse inlemnad af Hrr. Ferrner, Wilcke och Nicander, hvilka Sista Sammankomst blefvo deputerade att vid Danto Bränneri besigtiga det af Capitaine Norberg inventerade och derstädes byggda Kyl-fatet, af följande Jnnehåll: - "Uppå K. Academiens befallning voro Vi den 20 sist. Mars vid Danto Bränneri, att bese det Kylfat med Pack-kista eller Condensations låda, Som Capitaine Norberg derstädes byggt, och funno dervid, att den uti Pack-kistan formerade och derifrån utgående Bränvinsstråle rann äfven då strid, Som utur en Slang; att hettan deraf var 10 gr. då varmen af det utrinnande vattnet öfverst i Kyl-fatet var 5 gr. och af det inrinnande 3 grader; att hettan af en Bränvinsstråle rinnande utur en vanlig Slang befans ifrån 9 till 19 gr. alt efter Som kalt vatten nyligen eller längre Sedan blifvit påtappadt; att det Nya Kyl-fatet intog ganska litet rum uti Bränn-huset; men rymde ock uti Sig en rätt liten Vatten-massa, hvarföre hufvud-omständigheten berodde derpå, att ständig påspädning Skedde. af kalt vatten; dock befans den Vatten-massan, som fordrades till att hålla Samma Kyl-fat vid vid jämnt och behörigt tillstånd icke öfverstiga 5 kannor i Minuten, Således icke öfver den Vatten-myckenhet, Som ett godt Pump-verk kan praestera Att påfundet af detta Nya kyl-fat med sin Condensations eller Pack-kista är nytt; att Byggnaden deraf är Simpel och fordrar mindre koppar, kostnad och arbete än det vanKyl-fatet med sin Slang; att Kyl-fatet kan sköljas på stället; att Condensations eller Pack-kistan kan förtennas och rensopas, en omständighet Som är af alla den hufvudsakligaste till erhållande af hälsosamt Bränvin.
Ferrner, Vilcke, Nicander.

10:o) Uppviste Herr Capiten Mechanicus Norberg tvänne Modeller: Den ena af en Flottbro, hvilken Academien fann sådan, att Hon anmodade Norberg derom inlemna en Beskrifning att införas i Handlingarna. Den andre, af den Wirziska Spiral-Pumpen, hvilken var med 2 Slangar, och beställd af Prins Galizin i Ryssland, då Samme Prins var här förleden vinter.

7:o Upvisades de til Academien inkomne följande Presenter: Från Hr. Suhm i Dannemark: Langebeckii Script. rer. Dan. T. Vi; Eyrbyggia-Saga, 4:o; Symb. ad Litterat. Teut. antiqv: Från Herr Bailly i Paris, Astronomie Indienne et orientale, 4:o; fr. Secret. Bredberg; des ÅminnelseTal öfv. Landshöfd. Falkengren. fr. Cp:t Mech. Norberg i Petersburg; Lettre sur la Machine Hydrauliqve d'Archangelsky. 8:o, fr. Hr. Schützercrantz Sv. öfversättn. af D:r Stuntzers Tankar om Gyllen-ådern.

3. Inkomne présenter.
Brefvexling imellan Ärke-Biskopen Eric Benzelius och hans bror G. Benzelstjerna. Link. 1791. 8:o ifrån Hr. Prof. Joh. Henr. Liden.
Auswahl Oecon. Abhandl. d. fr. Oecon. Geselschaft in Petersburg. I. Ii. Theil. Peters:b 1790. 1791. 8:o.
Born über das bewohnen neuer Steinhäuser.
Charta (en Rysk) öfver Länderne omkring Berings Sundet och Öarne imellan America och Asien. 1781. Skänkte af Hr. Capt. Mech. Norberg.
Andr: Baberacht Anleitung die gesundheit der Seeleute zu erhalten. Petersb. 1790. 8:o. Sk. af Auctor genom Cap:t Norberg.
Tables de Jupiter et de Saturne af Hr. de Lambre, à Paris 1789. 4:vo med et bref til H:r Nicander.

3:o Upl. Bergsrådet Norbergs bref, ifrån Staden Bernaul i Sibirien, hvarifrån han äfven til K. Academien och flere insändt en vacker hop med Sibiriska frön, jämte förteckning på flera inom Chinesiska Gränsen växande örter; som alt til öfverseende och användande remitterades til H:r Swartz at vid Bergielund plantera och deraf meddela til H Thunberg i Upsala.

H:r Bergsrådet Norberg har skickat Academien ett Herbarium af torra inlagde Örter från Siberien, hvartil han för detta sändt Catalogen, och äro Namnen af H:r Laxman påsatte. Vid detta tilfälle upvisades ock af H:r Wilcke tvänne Sibiriske TurbanPumpor som voro här i Stockholm updragne af de Frön som Hr. Norberg i våras hitsändt, och hade vid öpnandet mogne kärnar. Detta gaf ock H:r Gen. Dir. af Acrel anledning at yrka, det måtte de af Academien för detta införskrifne och utdelade Engelska Potatoes eller Howards lika, som den stora hvita Mangolroten, Beta altissima, uti Bergianske Trägården å nyo införas och cultiveras; likasom Barberis-afläggningar, som frambringa bär utan kärnar, för nyttige ansågos; och beslöt Academien verkställigheten häraf.

H:r Bergsrådet Norberg har skickat Academien ett Herbarium af torra inlagde Örter från Siberien, hvartil han för detta sändt Catalogen, och äro Namnen af H:r Laxman påsatte. Vid detta tilfälle upvisades ock af H:r Wilcke tvänne Sibiriske TurbanPumpor som voro här i Stockholm updragne af de Frön som Hr. Norberg i våras hitsändt, och hade vid öpnandet mogne kärnar. Detta gaf ock H:r Gen. Dir. af Acrel anledning at yrka, det måtte de af Academien för detta införskrifne och utdelade Engelska Potatoes eller Howards lika, som den stora hvita Mangolroten, Beta altissima, uti Bergianske Trägården å nyo införas och cultiveras; likasom Barberis-afläggningar, som frambringa bär utan kärnar, för nyttige ansågos; och beslöt Academien verkställigheten häraf.

7:o Upl. Hr. Prof. Swartzes Proposition för Bergsrådet Norberg at blifva Ledamot.

4:o Anmältes, som présent från BergsR. Norberg i Petersburg, ett zobell-skin til upstoppning för Cabinettet, hvaruppå väl alla fötter voro i behåll, men Cranium med tänder och klor saknades. Lemnades til Hr Praeses som äger och formerar et vackert Cabinet af upstoppade Djur; hvartil Academien saknar utrymme.

6:o Upl. Bref ifrån Hrr. Norberg och Laxman i Petersburg, som insändt en hop nya Frön ifrån Taurien och Chinesiska Gränsen. Hvarjämte anmältes at Hr. Laxman emottager Subscription å 50 Rubel eller 25 R:dr per Lott til en Resa at samla naturalier uti Ryska Riket; och beviljade Academien at äfven därtil för En Lott interessera, hvilket Hr Laxman med insamlade Naturalier af hvad slaf som behagas godtgör.

2:o Anmältes såsom Presenter: ifrån Herr Pallas i Petersburg, genom Hr B.R. Norberg, En Samling inlagde Torra Tauriska Örter,
tillika adresserade til Hr. Swartz:
d:o Från Hr. Norberg, 2:te und 3:te Fortsetzung der kurzen Nachricht von den Beschäftigungen der freyen ökonomisch Geselschaft c år 1790. 1791. 1792.
d:o Försök til Hist. om Borgerligt Samhälle af Ad. Ferguson. öfvers. Stockh. 1790. fr. Hr. Hjelm.

3:o Såsom egentlige föremålet af K. Academiens Sammankomst för i dag var utsatt til förrättande af det årliga Scrutinium öfver föreslagne Ledamöter, så hemställtes af Herr Praeses til Academiens bepröfvande, om detta Scrutinium skulle förrättas efter den gamle hittils brukade methoden med Pluralitet, eller det förlidne 9:de och 16:de September faststälde och antagne Sätt med 3 fjerdedelar emot 1/4 af rösterne. Det förre troddes af någre vara lämpeligast i anseende dertil at någre propositioner voro gjorde redan före den tid, som nya författningen vidtagits: Andre, som funno visse förslag vara inkomne efter denna tid, höllo före at Academiens sista beslut borde gå i verkställighet. Såsom likväl de fläste ansåge det vidtagne sättet at scrutinera efter Trefjerdedelar af rösterne för alt för strängt, såsom hvarigenom Academien lätt kunde gå i mistning af ganska nyttige Ledamöter, så modererade Academien detta på det Sätt, at i ställe för Tre-fjerdedelar, hädanefter Två-tredjedelar af röster Jakande emot En-tredjedel nekande skulle decidera Scrutinium och valet. Sedan denna ändring var antagen och beslutad: anmältes: At sedan vid sista valet d. 18 Febr. detta År lemnats 4 ledige rum uti fulla antalet af 100 Ledamöter; hafva sedan den tiden ytterligare genom döden afgått Herrarne Bäck, Falkenberg, Schröderheim, Bjerkander, Wrede, Odelstjerna och Theel, tilhopa 7 Ledamöter, som såleds med de förra 4 lemnat efter sig Ellofva ledige rum; hvartil för det närvarande icke äro föreslagne flera än Fyra, följande Herrar och Män.
Hr. Bergsrådet Erik Norberg, föreslagen af Hr. Professor Swartz. d. 3 Nov. 1794.
H. Exc. Friherre Gust. Adolph Reuterholm af Hr. Baron v. Gedda. d. 26 Aug. 1795.
Prov. Med. D:r Erik Acharius föreslagen af H:r Prof. Sparrman. d. 26 Aug. 1795.
Öfvermasmäst. Joh. Carl Garney föreslag. af H:r öfv. Direct. Geyer d. 2 Dec. 1795.
Vid därpå anstäld Ballottering, föllo på Herr Norberg -------- 16 ja 5 Nej
H. Exc. Reuterholm ----- 15 ja 6 Nej.
Herr Acharius -------- 17 ja 4 Nej.
Såleds alla 3 antagne; Det åter så nyss inkomne förslaget om H:r Garney, upsköts efter författningarna tils vidare. Tillika upgaf nu Secreteraren 4 olika projecter til den anbefallte classificeringen af Ledamöter, hvilka nu af hvem som behagade skulle öfverses, för at blifva til fullo justerade och Methoden som därvid brukas skall reglerad, til nästa Praesidis ombyte eller den tid då Valet och utnämnandet af Ledamöter årlig plägar företagas.

5. Sedan K. Academ. sista Protocoll af den 20 Januar detta År, rörande de vid Ledamots valen faststälde ändringar, blifvit upläst; företogs nu för första gången det årliga Ledamots valet, med skrifne Namnsedlar på det sättet, at hvar och en Ledamot, skref et enda Namn af de föreslagne Herrar, som gått igenom Scrutinium, på en Sedel, namnen på desse Sedlar lästes up, och räknades, då den Candidat hvars namn hade mästa rösterna blef Ledamot; på lika sätt fortfors til thes et enda namn qvarblifver, hvarvid ingen votering mera äger rum, och således spares til nästa Års Votering. Såsom nu denna gång ej flere än trenne Herrar voro proponerade, neml:
Hans Exc. Baron Reuterholm,
Provincial Med. D Acharius, och
Bergsrådet Herr Norberg, så hade
vid 1:sta Valet Reuterholm fått 14 röster; Acharius 4; och Norberg 3. således var Baron Reuterholm nämnd.
vid 2:dra valet. fick Acharius 13, Norberg 8 röster, såleds Acharius nämnd; och Norberg qvarblifver til nästa Votering.

5. Sedan K. Academ. sista Protocoll af den 20 Januar detta År, rörande de vid Ledamots valen faststälde ändringar, blifvit upläst; företogs nu för första gången det årliga Ledamots valet, med skrifne Namnsedlar på det sättet, at hvar och en Ledamot, skref et enda Namn af de föreslagne Herrar, som gått igenom Scrutinium, på en Sedel, namnen på desse Sedlar lästes up, och räknades, då den Candidat hvars namn hade mästa rösterna blef Ledamot; på lika sätt fortfors til thes et enda namn qvarblifver, hvarvid ingen votering mera äger rum, och således spares til nästa Års Votering. Såsom nu denna gång ej flere än trenne Herrar voro proponerade, neml:
Hans Exc. Baron Reuterholm,
Provincial Med. D Acharius, och
Bergsrådet Herr Norberg, så hade
vid 1:sta Valet Reuterholm fått 14 röster; Acharius 4; och Norberg 3. således var Baron Reuterholm nämnd.
vid 2:dra valet. fick Acharius 13, Norberg 8 röster, såleds Acharius nämnd; och Norberg qvarblifver til nästa Votering.

11:o Företogs val til nya Ledamöter i Kongl. VetenskapsAcademien hvartil följande Candidater voro enligt de scrutinier som varit gjorda.
Herrar. BergsRådet Norberg.
Statssecreteraren och Riddaren Rosenblad.
Directeur Garney.
Riddarhussecreteraren Silfverstolpe.
Proberaren Broling.
CancelliRådet och Ridd. Edelcrantz.
Provincial Medicus Tengmalm.
Bergmästaren Lindbom.

7:o Skreds til vallaf nya inländska Ledamöter, då följande Herrar, HofJunkaren och RiddarhusSecreteraren Silverstolpe, BergsRådet Norberg, Kongl. LifMedicus Hedenberg, Directör Garney, Vice Secreterarne Svanberg och Sjösten, och Capiten Bouck, i den ordning hvari de nu äro nämnde, erhöllo de fleste rösterne, och blefvo således antagne at vara denna Kongl. VetenskapsAcademiens Ledamöter.

5:o Uplästes BergsRådet Norbergs Afhandling om hvilken remitterades til Capiten Bouck och v. Secreteraren Sjösten at derom til Kongl. Vet. Academien inkomma med sina yttranden.

2:o Uplästes Kongl. May:ts nådiga befallning til dess VetenskapsAcademie, at i underdånighet afgifva sit utlåtande i anledning af BergsRådet Johan Eric Norbergs underdåniga ansökning af innehåll, at det Privilegium exclusivum, hvilket honom genom Kongl. Resolution af den 2 Julii år 1777 blifvit i nåder beviljat at bygga sköta och reparera Eld- och Luftmachiner, måtte få transporteras på den af honom nu byggda Machin, såsom ock det täcktes Kongl. May:t anbefalla kunnoge och erfarne män at undersöka denna Machin och derom sina yttranden och omdömen afgifva; äfvenledes at den af honom nu byggda Machin måtte af honom, eller dess rättsinnehafvare, få användas til alla de rörelsers eller verks igångsättande, som dermedelst kunna drifvas. Til åtlydnad af Kongl. May:ts nådiga befallning anmodades derföre Kongl. VetenskapsAcademiens följande Herrar Ledamöter, Praeses Edelcrantz, Baron Gedda, Nicander, och Sjösten, at undersöka denna af BergsRådet Norberg nu byggda Eld och Luftmachin, samt at derom med sina utlåtanden til Kongl. VetenskapsAcademien inkomma.

2:o Uplästes et af Kongl. Vet. Academiens Ledamot Herr BergsRådet Norberg til Academien ingifvit Memorial, hvari han i anseende til andragna skäl och omständigheter anhåller, at Academien ville til Konungen i underdånighet afgifva en särskild berättelse om dess Eld- och Luftmachin, enligt det som Academiens Herrar Deputerade vid besigtningen deraf funnit. Men emedan desse Deputerade ännu icke afgifvit någon berättelse til Academien öfver den art och beskaffenhet de vid undersökningen af denne machin funnit den samma hafva, icke heller genom dess i gång sättande ännu sedt dess verkan, så at de öfver samma machin med fullständighet sig måtte kunna utlåta, och Academien tillika fann det vara dess underdåniga skyldighet likmätigt, at enligt Konungens nådiga befallning upgifva en fullkomlig berättelse om denna af BergsRådet Norberg upfundne Eld och Luft Machin, icke alenast til dess sammansättningsart, utan ock i anseende til den nytta och företräde den på et eller annat sätt kunde hafva i jemnförelse med andra sådane Machiner, beslöt Academien således at upskjuta med underdånig berättelses afgifvande til Konungen om denne Machin, intil dess at Academiens Herrar Deputerade til Academien inkomma med en sådan upgift om samma machin, som uti det föregående är anfördt.

2:o Anmälte BergsRådet Norberg, det hans önskan vore at Kongl. VetenskapsAcademien ville til Kongl. Maj:t i underdånighet afgifva en sådan berättelse om dess upfundne Eld och Luftmachin, som den kunde inhämtas af Academiens Herrar Deputerades at undersöka samma machin yttrande derom, utan at Machinen, til erhållandet af någon ännu vidare kunskap om den samma, behöfde sättas i gång, hvilket icke kunde ske utan en betydlig kostnad. Vid öfvervägandet häraf beslöt Academien at afbida Herrar Deputerades utlåtande öfver förenämnde Machin, enligt den undersökning som de utan dess i gång sättande kunde hafva tilfälle at göra, då Academien sedermera och i anledning af detta Herrar Deputerades yttrande vil utlåta sig, huruvida i följd deraf et sådant underdånigt betänkande i denna sak må kunna författas, som fullgör Kongl. May:ts nådiga befallning uti den til Academien afgifne remiss.

3:o Uplästes BergsRådet Norbergs til Kongl. May:t i underdånighet ingifne och til Kongl. VetenskapsAcademien i nåder remitterade supplik, hvaruti bemälte BergsRåd anhåller om Privilegium eller Rättighet på 30 år, at ensam uti Riket få tilverka eller ock tilverkade låta införa de af sig påfundna verktyg för Bränvinsbränningens förbättrande och förenklande, och öfver hvilkas beskaffenhet han erbjuder sig at inlemna Modeler och beskrifning å den ort Kongl. May det befallandes varder. Och emedan BergsRådet Norberg nu til Academien inlemnat de Modeler som han erbjudit, anmodade Academien dess Herrar Ledamöter, Baron von Gedda och Secreter Sjösten, at undersöka samma Modeler om och huruvida de kunna vara svarande emot Herr Norbergs upgifter, samt at derom med sit utlåtande til Academien inkomma då Academien vil i anledning deraf om denna sak til Kongl. May:t afgifva sit underdåniga yttrande.

10:o Vid den sedermera gjorda proposition, i hvad mån Academiens närvarande Herrar Ledamöter funno at Classerne måtte modificeras, förenade sig följande tio Ledamöter, Herrar Praeses von Schulzenheim, von Rosenstein, Odhelius, Gahn, Arvedson, Rosenblad, Edelcrantz, Norberg, Hedenberg, Sjösten med Herr Edelcrantz, at de af honom projecterade sju Classer skulle antagas. Deremot voro följande sju Ledamöter, Herrar, Nicander, Hjelm, Gejer, Hagström, Paykull, Svanberg, och Melanderhielm enlige med Classification af fem Classer, hvilken Academiens i Upsala varande sju Ledamöter hafva proponerat och för sin del antagit, i anseende hvartil den af Herr Edelcrants projecterade Classification blef antagen.

11:o Uplästes Herrar, Baron von Geddas och Sjöstens utlåtande öfver Herr Norbergs upgifter af et nytt utaf sig upfunnit bränvins bränneri redskap, hvaröfver Kongl. May:t i nåder infordrat Dess Vetenskaps Academies underdåniga utlåtande. Detta Herrar Deputerades yttrande blef bifallit, och skulle jemte Academiens underdåniga svar uppå högst bemälte remiss äfven i underdånighet aflemnas.

Tredje Classen
Yttre Naturkännedom och Natural Historie 2) Herr Osbeck
  1 Herr Liedbeck ------ 2. Herr Osbeck --- 3 Herr Thunberg ---- 4 Herr Sparrman
5 Herr Retzius --------- 6 Herr Ödman ------ 7 Herr Presid. von Carlson
8. Herr Hornstedt ------ 9 Herr Svartz ------ 10 Herr Fahlberg
11 Herr Paykull ---------12 Herr Afzelius ---- 13 Herr Acharius
14. Herr Norberg

Emedan Academien icke hade något vid detta föregående at erinra beslöts, at et utdrag ur dagboken häraf skulle til Herr BergsRådet Norberg lemnas.

Til svar å den förfrågan, som Herr BergsRådet Norberg hos Kongl. VetenskapsAcademien gjort uti Memorial af den 15 innevarande månad, få underteknade lemna; at de genom anförandet af Herr Professor Gadolins förbättrade afkylningsredskap, ej haft annat föremål än, at då fråga var om Privilegium exclusivum å de af Herr BergsRådet upfundna afkylnings och Bränneriredskap, intet hinder skulle derigenom läggas i vägen för andra, som redan upfunnit eller hädanefter kunde upfinna andra sådana Redskap, skiljagtiga ifrån de af Herr BergsRådet upgifna;, men at någon slutsats deraf skulle dragas til at bestrida Herr BergsRådet upfinningen af dess i fråga varande imkylare och öfriga Bränneri Redskap, hafva underteknade icke kunnat förmoda. Enligt Kongl. VetenskapsAcademiens Dagbok har Herr BergsRådet Norberg redan i Martii månad 1780 til Kongl. Academien upgifvit ritning och Model å dess nu ifråga varande Jmmkylare, då Herr Professor Gadolins förbättrade kylanstalt som består i et långt och något platt eller rättare ovalt rör, inneslutit i en trång Cylinder, som ligger i en lutande ställning och får ständigt tilrinnande vattn nerifrån, ej upgafs förr än år 1791, och bemälte Herr Professors år 1778 upgifne första förbättring på slangor ingen den minsta likhet eger med Herr BergsRådet Norbergs Jmkylare. Utom alt detta äro öfrige redskapen nämligen Jmledaren, Sprutledaren, Jmmebevararen, och Thermometer hylsan til varmens utrönande i kokkitteln aldeles nya inrättningar i Brännerivägen, hvilka oss vetterligt ingen förut upgifvit. Stockholm d. 17 Maj. 1799.

Til svar å den förfrågan, som Herr BergsRådet Norberg hos Kongl. VetenskapsAcademien gjort uti Memorial af den 15 innevarande månad, få underteknade lemna; at de genom anförandet af Herr Professor Gadolins förbättrade afkylningsredskap, ej haft annat föremål än, at då fråga var om Privilegium exclusivum å de af Herr BergsRådet upfundna afkylnings och Bränneriredskap, intet hinder skulle derigenom läggas i vägen för andra, som redan upfunnit eller hädanefter kunde upfinna andra sådana Redskap, skiljagtiga ifrån de af Herr BergsRådet upgifna;, men at någon slutsats deraf skulle dragas til at bestrida Herr BergsRådet upfinningen af dess i fråga varande imkylare och öfriga Bränneri Redskap, hafva underteknade icke kunnat förmoda. Enligt Kongl. VetenskapsAcademiens Dagbok har Herr BergsRådet Norberg redan i Martii månad 1780 til Kongl. Academien upgifvit ritning och Model å dess nu ifråga varande Jmmkylare, då Herr Professor Gadolins förbättrade kylanstalt som består i et långt och något platt eller rättare ovalt rör, inneslutit i en trång Cylinder, som ligger i en lutande ställning och får ständigt tilrinnande vattn nerifrån, ej upgafs förr än år 1791, och bemälte Herr Professors år 1778 upgifne första förbättring på slangor ingen den minsta likhet eger med Herr BergsRådet Norbergs Jmkylare. Utom alt detta äro öfrige redskapen nämligen Jmledaren, Sprutledaren, Jmmebevararen, och Thermometer hylsan til varmens utrönande i kokkitteln aldeles nya inrättningar i Brännerivägen, hvilka oss vetterligt ingen förut upgifvit. Stockholm d. 17 Maj. 1799.

Uti det betänkande som Kongl. VetenskapsAcademiens Herrar Deputerade under den 25 Sept. 1798 afgifvit til Kongl. May:t angående de af mig upfundna förbättrade och förenklade Bränvins Bränneri Redskap befinnes följande uttryck: ärinra, at dessa redskap blifva så noga upgifna efter modeller och ritningar, at andre, som äfven kunde upfinna förbättringar icke derigenom varda hindrade eller förfördelade. Bland flera påminna vi oss at Herr Profesor Gadolin i Åbo för längre tid sedan upfunnit och nyttjat en Jmkylare, som nästan liknar Herr BergsRådet Norbergs, änskönt den har andra dimensioner och är construerad efter en särskild principe. Och som Höglofl. Kongl. Commerce Collegium, som eger at öfver förenämnde ämne äfven til Konungen med utlåtande inkomma, skal härutaf föranledt ej trodt sig böra anse mig såsom första upfinnaren af de i fråga varande redskap, ty är min ödmjukaste anhållan at af Kongl. Vetenskaps Academiens Herrar Deputerade, Baron och Riddaren Högvälborne Herr von Gedda och vice Secreteraren Sjösten erhålla en förklaring öfver rätta förståndet af föregående mening, på det Kongl. Commerce Collegii tvifvelsmål derigenom må kunna häfvas. Stockholm d. 15 Maj 1798. J. E. Norberg.

Herr BergsRådet Norbergs Jnrättning skiljer sig likväl ifrån Herr Watts nu vidtagne nyare.

Sedan i anledning af Kongl. May:ts Nådiga Remiss til Dess Vetenskaps Academie utaf Herr BergsRådet Norbergs ansökning om Privilegium uppå en af honom inrättad Eld och Luft Machin, Kongl. Vetenskaps Academien updragit underteknade at besigtiga den samma och med sit yttrande deröfver til Kongl. Vetenskaps Academien inkomma, hafva de först i Junii månad förledit år undersökt denna Machin uti sin hvila, och vidare den 24 sistlidne Maj, sedan den samma blifvit satt i gång besett dess rörelse, och få nu den äran deröfver afgifva följande utlåtande.

Til svar å den förfrågan, som Herr BergsRådet Norberg hos Kongl. VetenskapsAcademien gjort uti Memorial af den 15 innevarande månad, få underteknade lemna; at de genom anförandet af Herr Professor Gadolins förbättrade afkylningsredskap, ej haft annat föremål än, at då fråga var om Privilegium exclusivum å de af Herr BergsRådet upfundna afkylnings och Bränneriredskap, intet hinder skulle derigenom läggas i vägen för andra, som redan upfunnit eller hädanefter kunde upfinna andra sådana Redskap, skiljagtiga ifrån de af Herr BergsRådet upgifna;, men at någon slutsats deraf skulle dragas til at bestrida Herr BergsRådet upfinningen af dess i fråga varande imkylare och öfriga Bränneri Redskap, hafva underteknade icke kunnat förmoda. Enligt Kongl. VetenskapsAcademiens Dagbok har Herr BergsRådet Norberg redan i Martii månad 1780 til Kongl. Academien upgifvit ritning och Model å dess nu ifråga varande Jmmkylare, då Herr Professor Gadolins förbättrade kylanstalt som består i et långt och något platt eller rättare ovalt rör, inneslutit i en trång Cylinder, som ligger i en lutande ställning och får ständigt tilrinnande vattn nerifrån, ej upgafs förr än år 1791, och bemälte Herr Professors år 1778 upgifne första förbättring på slangor ingen den minsta likhet eger med Herr BergsRådet Norbergs Jmkylare. Utom alt detta äro öfrige redskapen nämligen Jmledaren, Sprutledaren, Jmmebevararen, och Thermometer hylsan til varmens utrönande i kokkitteln aldeles nya inrättningar i Brännerivägen, hvilka oss vetterligt ingen förut upgifvit. Stockholm d. 17 Maj. 1799.

Sedermera uplästes följande af Herrar, Baron och Riddaren von Gedda och vice Secreteraren Sjösten til Kongl. VetenskapsAcademien i anledning af Herr BergsRådet Norbergs föregående Memorial ingifna utlåtande.

Uti det betänkande som Kongl. VetenskapsAcademiens Herrar Deputerade under den 25 Sept. 1798 afgifvit til Kongl. May:t angående de af mig upfundna förbättrade och förenklade Bränvins Bränneri Redskap befinnes följande uttryck: ärinra, at dessa redskap blifva så noga upgifna efter modeller och ritningar, at andre, som äfven kunde upfinna förbättringar icke derigenom varda hindrade eller förfördelade. Bland flera påminna vi oss at Herr Profesor Gadolin i Åbo för längre tid sedan upfunnit och nyttjat en Jmkylare, som nästan liknar Herr BergsRådet Norbergs, änskönt den har andra dimensioner och är construerad efter en särskild principe. Och som Höglofl. Kongl. Commerce Collegium, som eger at öfver förenämnde ämne äfven til Konungen med utlåtande inkomma, skal härutaf föranledt ej trodt sig böra anse mig såsom första upfinnaren af de i fråga varande redskap, ty är min ödmjukaste anhållan at af Kongl. Vetenskaps Academiens Herrar Deputerade, Baron och Riddaren Högvälborne Herr von Gedda och vice Secreteraren Sjösten erhålla en förklaring öfver rätta förståndet af föregående mening, på det Kongl. Commerce Collegii tvifvelsmål derigenom må kunna häfvas. Stockholm d. 15 Maj 1798. J. E. Norberg.

2:o Uplästes följande til Kongl. VetenskapsAcademien af Herr BergsRådet Norberg ingifna Memorial.

3:o Föredrogs Academiens Herrar Deputerades, Edelcrantz, Sjöstens, Baron von Geddas, och Nicanders, Utlåtande öfver den af Herr BergsRådet Norberg inrättade Eld och LuftMachin, lydande såsom följer.

3:o Företogs val til ny Praeses i Kongl. VetenskapsAcademien efter Herr Landerbeck, som de förlidna sex månader varit dess Praeses, då Herr Adlerbeth erhöll fyra, Herr Gejer två, Herr Pajkull en, Herr Franc fjorton, Herr Schulten sexton, Herr Rosenblad elfva, Herr Tengmalm fyra, Herr Broling fyra, Herr Silverstolpe åtta, Herr Norberg två, Herr Bouck en, Herr Baron Rosenhane en, röster. Och emedan Herrar, Franc, Schulten, Rosenblad, och Silverstolpe erhållit de flästa rösterne, blefvo äfven desse Herrar uppå förslag upförde, då lotten sedermera utföll för Herr Franc at vara Academiens Praeses under nästkommande halfva år.

7:o Anmälte Herr Norberg, det han i underdånighet hade hos Konungen upgifvit et sätt at med förmån förena alla här i staden varande bränvinsbrännerier til et enda, och at han förmodade det Konungen i nåder torde täckas communicera detta förslag med Dess Vetenskaps Academie, och med befallning til Academien, at deröfver til Konungen med sit yttrande i underdånighet inkomma. På det at Academien i händelse af en sådan remiss icke skulle behöfva för denna orsak skull et särskilt sammanträde, underställde Herr Norberg Academiens ompröfvande, om icke Academien nu och i förhand ville utnämna af sina Herrar Ledamöter några vissa Deputerade, som hade at granska dess förenämnde Project, och sit yttrande deröfver til Academien ingifva, så at Secreteraren, då en sådan Remiss och nådig befallning som förbemält är skulle ankomma, genast hade at communicera de samma med dessa Deputerade til verkställighet. Emedan Academien fann skäl at bifalla denna Herr Norbergs hemställan blefvo Herrar, Baron von Gedda, Hjelm, Edelcrantz, Sjösten anmodade at såsom Academiens Deputerade åtaga sig denna förrättning.

4:o Föredrogs Herr Norbergs Beskrifning öfver åtskilliga förbättringar vid BränvinsBränneriverktygen, hvilken remitterades til Herrar, Baron von Gedda och Sjösten.

5:o Upviste Herr Norberg åtskilliga plancher til en af sig förbättrad Eld och LuftMachine, til hvilka han vil inlemna beskrifningar til at införas i Academiens Handlingar.

6:o Företogs val til ny Praeses i Academien för nästkommande sex månader, då Herr Liljestråle erhöll en, Herr Adlerbeth tolf, Herr Swartz en, Herr Gejer fyra, Herr Paykull en, Herr Schulten sjutton, Herr Rosenblad fjorton, Herr Broling tio, Herr Silverstolpe nio, Herr Norberg elfva, Herr Lagerheim två, Herr Öfverbom en och Herr Baron Rosenhane en, röster. Och emedan Herrar Adlerbeth, Schulten, Rosenblad och Norberg erhållit de flästa rösterne, anstäldes äfven lottningen imellan dessa fyra Academiens Herrar Ledamöter, då lotten utföll för Herr Rosenblad at vara denna Kongl. Academiens Praeses för nästkommande sex månader.

Underteknade hafva besigtigat det tramphjul som Herr BergsRådet Norberg på egen bekostnad låtit bygga hos Herr Directören Elvius och genom hvilket dess kard och spinnmachiner underhållas i gång med en trediedel mindre kraft än förut genom et vanligt af hästar dragit horizontalt hjul. Detta Tramphjul är ganska säkert i dess sammansättning, samt eger för de vanliga horizontela den förmån at genom svängkraften underhålla en jemnare rörelse, som blifver än mera jemn derigenom at utväxling med kugghjul och trällor har [kunnat] undvikas. Denna inrättning af Tramphiul har oss vetterligen ännu här icke blifvit verkstäld, ty hvad det af Conductören Herr Estenberg til en valk byggda tramphjul angår lärer det endast varit en förfelad imitation af detta Herr BergsRådet Norbergs, hvilket redan förut var under bygnad; dessutom kan Herr Estenbergs tramphjul såsom et misslyckat försök, hvilket icke gjordt erforderlig tjenst ingalunda sättas i jemnförelse med Herr BergsRådet Norbergs emot ändamålet mera fullkomligen svarande inrättning än det förut til samma machiners drifvande nyttjade vanliga horizontela hjulet, der hästen ej trampar, men drager med bröstet. At flera projecter til machiner hvilka af hästar, eller som mäst af menniskior medelst trampning skulle hållas i rörelse redan på 1600talet blifvit dels i flera Theatr. Machinarum dels i särskilte skrifter upgifne hafva underteknade sig väl bekant; men dessa projecter merendels nog felagtiga hafva ock derföre ej blifvit med någon framgång verkställde, och i fråga varande tramphjuls practiska användande är oss först af Herr BergsRådet Norberg upgifven såsom i Ryssland verkstäld. Undertecknade finna derföre all skälig anledning at tilstyrka det Herr BergsRådet, såsom den der hos oss först infört och på egen bekostnad äfven med förbättring verkställt denna inrättning, må derå erhålla det Privilegium exclusivum och til dess byggande utan hinder af skråordningarne få nyttja hvad arbetare som hälst på samma sätt som Kongl. Mayt redan beviljat det, i anseende til den af Herr BergsRådet förbättrade Eld och luftmachinen; Men huruvida Herr BergsRådet må nyttja detta tramphjul til hvad annan inrättning som hälst utan hinder af skråförfattningarne är en sak som ej lärer höra til Kongl. VetenskapsAcademiens yttrande.
Stockholm d. 27 Januarii 1800.
von Gedda, Sjösten.

Underteknade hafva besigtigat det tramphjul som Herr BergsRådet Norberg på egen bekostnad låtit bygga hos Herr Directören Elvius och genom hvilket dess kard och spinnmachiner underhållas i gång med en trediedel mindre kraft än förut genom et vanligt af hästar dragit horizontalt hjul. Detta Tramphjul är ganska säkert i dess sammansättning, samt eger för de vanliga horizontela den förmån at genom svängkraften underhålla en jemnare rörelse, som blifver än mera jemn derigenom at utväxling med kugghjul och trällor har [kunnat] undvikas. Denna inrättning af Tramphiul har oss vetterligen ännu här icke blifvit verkstäld, ty hvad det af Conductören Herr Estenberg til en valk byggda tramphjul angår lärer det endast varit en förfelad imitation af detta Herr BergsRådet Norbergs, hvilket redan förut var under bygnad; dessutom kan Herr Estenbergs tramphjul såsom et misslyckat försök, hvilket icke gjordt erforderlig tjenst ingalunda sättas i jemnförelse med Herr BergsRådet Norbergs emot ändamålet mera fullkomligen svarande inrättning än det förut til samma machiners drifvande nyttjade vanliga horizontela hjulet, der hästen ej trampar, men drager med bröstet. At flera projecter til machiner hvilka af hästar, eller som mäst af menniskior medelst trampning skulle hållas i rörelse redan på 1600talet blifvit dels i flera Theatr. Machinarum dels i särskilte skrifter upgifne hafva underteknade sig väl bekant; men dessa projecter merendels nog felagtiga hafva ock derföre ej blifvit med någon framgång verkställde, och i fråga varande tramphjuls practiska användande är oss först af Herr BergsRådet Norberg upgifven såsom i Ryssland verkstäld. Undertecknade finna derföre all skälig anledning at tilstyrka det Herr BergsRådet, såsom den der hos oss först infört och på egen bekostnad äfven med förbättring verkställt denna inrättning, må derå erhålla det Privilegium exclusivum och til dess byggande utan hinder af skråordningarne få nyttja hvad arbetare som hälst på samma sätt som Kongl. Mayt redan beviljat det, i anseende til den af Herr BergsRådet förbättrade Eld och luftmachinen; Men huruvida Herr BergsRådet må nyttja detta tramphjul til hvad annan inrättning som hälst utan hinder af skråförfattningarne är en sak som ej lärer höra til Kongl. VetenskapsAcademiens yttrande.
Stockholm d. 27 Januarii 1800.
von Gedda, Sjösten.

Derefter uplästes en af Kongl. CommerceCollegium til Kongl. Vetenskaps Academien ankommen skrifvelse hvari berättas at Kongl. Mayt har behagat til Kongl. Commerce Collegii underdåniga utlåtande remittera en af Herr BergsRådet Norberg giord underdånig ansökning om Privilegium Exclusivum på 15 år tid för atbygga och inrätta så kallade Tramphjul, och hvari Kongl. Collegium hos Academien anhåller om uplysning angående upfinningen och nyttan af berörde inrättning. Och emedan Kongl. VetenskapsAcademiens Herrar Ledamöter Baron von Gedda och Sjösten hafva besigtigat detta af Herr BergsRådet Norberg påfundna och byggda tramphiul och nu til Academien inlemnade sit utlåtande deröfver hvilket uplästes och vann Academiens bifall, beslöts at svar skulle afgå til Kongl. CommerceCollegium af enahanda innehåll som detta utlåtande, hvilket lydde så som följer.

Derefter uplästes en af Kongl. CommerceCollegium til Kongl. Vetenskaps Academien ankommen skrifvelse hvari berättas at Kongl. Mayt har behagat til Kongl. Commerce Collegii underdåniga utlåtande remittera en af Herr BergsRådet Norberg giord underdånig ansökning om Privilegium Exclusivum på 15 år tid för atbygga och inrätta så kallade Tramphjul, och hvari Kongl. Collegium hos Academien anhåller om uplysning angående upfinningen och nyttan af berörde inrättning. Och emedan Kongl. VetenskapsAcademiens Herrar Ledamöter Baron von Gedda och Sjösten hafva besigtigat detta af Herr BergsRådet Norberg påfundna och byggda tramphiul och nu til Academien inlemnade sit utlåtande deröfver hvilket uplästes och vann Academiens bifall, beslöts at svar skulle afgå til Kongl. CommerceCollegium af enahanda innehåll som detta utlåtande, hvilket lydde så som följer.

Underteknade hafva besigtigat det tramphjul som Herr BergsRådet Norberg på egen bekostnad låtit bygga hos Herr Directören Elvius och genom hvilket dess kard och spinnmachiner underhållas i gång med en trediedel mindre kraft än förut genom et vanligt af hästar dragit horizontalt hjul. Detta Tramphjul är ganska säkert i dess sammansättning, samt eger för de vanliga horizontela den förmån at genom svängkraften underhålla en jemnare rörelse, som blifver än mera jemn derigenom at utväxling med kugghjul och trällor har [kunnat] undvikas. Denna inrättning af Tramphiul har oss vetterligen ännu här icke blifvit verkstäld, ty hvad det af Conductören Herr Estenberg til en valk byggda tramphjul angår lärer det endast varit en förfelad imitation af detta Herr BergsRådet Norbergs, hvilket redan förut var under bygnad; dessutom kan Herr Estenbergs tramphjul såsom et misslyckat försök, hvilket icke gjordt erforderlig tjenst ingalunda sättas i jemnförelse med Herr BergsRådet Norbergs emot ändamålet mera fullkomligen svarande inrättning än det förut til samma machiners drifvande nyttjade vanliga horizontela hjulet, der hästen ej trampar, men drager med bröstet. At flera projecter til machiner hvilka af hästar, eller som mäst af menniskior medelst trampning skulle hållas i rörelse redan på 1600talet blifvit dels i flera Theatr. Machinarum dels i särskilte skrifter upgifne hafva underteknade sig väl bekant; men dessa projecter merendels nog felagtiga hafva ock derföre ej blifvit med någon framgång verkställde, och i fråga varande tramphjuls practiska användande är oss först af Herr BergsRådet Norberg upgifven såsom i Ryssland verkstäld. Undertecknade finna derföre all skälig anledning at tilstyrka det Herr BergsRådet, såsom den der hos oss först infört och på egen bekostnad äfven med förbättring verkställt denna inrättning, må derå erhålla det Privilegium exclusivum och til dess byggande utan hinder af skråordningarne få nyttja hvad arbetare som hälst på samma sätt som Kongl. Mayt redan beviljat det, i anseende til den af Herr BergsRådet förbättrade Eld och luftmachinen; Men huruvida Herr BergsRådet må nyttja detta tramphjul til hvad annan inrättning som hälst utan hinder af skråförfattningarne är en sak som ej lärer höra til Kongl. VetenskapsAcademiens yttrande.
Stockholm d. 27 Januarii 1800.
von Gedda, Sjösten.

Underteknade hafva besigtigat det tramphjul som Herr BergsRådet Norberg på egen bekostnad låtit bygga hos Herr Directören Elvius och genom hvilket dess kard och spinnmachiner underhållas i gång med en trediedel mindre kraft än förut genom et vanligt af hästar dragit horizontalt hjul. Detta Tramphjul är ganska säkert i dess sammansättning, samt eger för de vanliga horizontela den förmån at genom svängkraften underhålla en jemnare rörelse, som blifver än mera jemn derigenom at utväxling med kugghjul och trällor har [kunnat] undvikas. Denna inrättning af Tramphiul har oss vetterligen ännu här icke blifvit verkstäld, ty hvad det af Conductören Herr Estenberg til en valk byggda tramphjul angår lärer det endast varit en förfelad imitation af detta Herr BergsRådet Norbergs, hvilket redan förut var under bygnad; dessutom kan Herr Estenbergs tramphjul såsom et misslyckat försök, hvilket icke gjordt erforderlig tjenst ingalunda sättas i jemnförelse med Herr BergsRådet Norbergs emot ändamålet mera fullkomligen svarande inrättning än det förut til samma machiners drifvande nyttjade vanliga horizontela hjulet, der hästen ej trampar, men drager med bröstet. At flera projecter til machiner hvilka af hästar, eller som mäst af menniskior medelst trampning skulle hållas i rörelse redan på 1600talet blifvit dels i flera Theatr. Machinarum dels i särskilte skrifter upgifne hafva underteknade sig väl bekant; men dessa projecter merendels nog felagtiga hafva ock derföre ej blifvit med någon framgång verkställde, och i fråga varande tramphjuls practiska användande är oss först af Herr BergsRådet Norberg upgifven såsom i Ryssland verkstäld. Undertecknade finna derföre all skälig anledning at tilstyrka det Herr BergsRådet, såsom den der hos oss först infört och på egen bekostnad äfven med förbättring verkställt denna inrättning, må derå erhålla det Privilegium exclusivum och til dess byggande utan hinder af skråordningarne få nyttja hvad arbetare som hälst på samma sätt som Kongl. Mayt redan beviljat det, i anseende til den af Herr BergsRådet förbättrade Eld och luftmachinen; Men huruvida Herr BergsRådet må nyttja detta tramphjul til hvad annan inrättning som hälst utan hinder af skråförfattningarne är en sak som ej lärer höra til Kongl. VetenskapsAcademiens yttrande.
Stockholm d. 27 Januarii 1800.
von Gedda, Sjösten.

2:o Uplästes Kongl. May:ts Nådiga skrifvelse af den 10 Dec. 1799 af innehåll, det Konungen funnit för godt bevilja Bergs Rådet Norberg Privilegium Exclusivum at under en tid af Tjugu fem år genom egna arbetare bygga, sköta och laga Eld och Luftmachiner af enahanda beskaffenhet med den nu i fråga varande; dock med vilkor, at til denna Kongl. VetenskapsAcademien såsom ock til Konungens och Rikets Commerce Collegium aflemna omständeliga ritningar och beskrifningar öfver samma Machine, på det andra, icke må-blifva betagit at dylika inrättningar efter olika methoder och förbättringssätt förfärdiga. J anledning häraf beslöts at BergsRådet Norberg skulle få del af Högstberörde Nådiga skrifvelse sig til underdånig efterrättelse.

3:o Uplästes en af BergsRådet Norberg under den 12 April år 1799 hos Kongl. May insinuerad underdånig inlaga hvilken blif vit Konunge[n]s och Rikets commerce Collegium i Nåder til utlåtande communicerad, hvaruti bemälte BergsRåd i underdånighet anhåller om Privilegium Exclusivum uppå et af sig påfunnit Tramphiul som sattes i rörelse medelst inuti det samma gående Hästar eller Oxar.

6:o Företogs val til ny Praeses i Academien för nästkommande sex månader, då Herr Liljestråle erhöll en, Herr Adlerbeth tolf, Herr Swartz en, Herr Gejer fyra, Herr Paykull en, Herr Schulten sjutton, Herr Rosenblad fjorton, Herr Broling tio, Herr Silverstolpe nio, Herr Norberg elfva, Herr Lagerheim två, Herr Öfverbom en och Herr Baron Rosenhane en, röster. Och emedan Herrar Adlerbeth, Schulten, Rosenblad och Norberg erhållit de flästa rösterne, anstäldes äfven lottningen imellan dessa fyra Academiens Herrar Ledamöter, då lotten utföll för Herr Rosenblad at vara denna Kongl. Academiens Praeses för nästkommande sex månader.

2:o Uplästes Konungens Nådiga skrifvelse til Academien, hvari gifves i nåder tilkänna, at Konungen genom nådig Resolution beviljat BergsRådet Norberg rättighet til förfärdigande af Tramphiul efter en af honom upgifven förbättrad sammansättning, andra dock obetagit at med förbättringar eller ändringar sådane tramphiul inrätta och förfärdiga; åliggandes det BergsRådet Norberg at til Academien upgifva fullständiga ritningar och beskrifning på det af honom förfärdigade tramphjulet, för at der förvaras til uplysning och efterrättelse vid förekommande frågor om intrång uti den honom nu i nåder förunta exclusiva rättighetens åtnjutande.

2:o Uplästes en af Herr Norberg ingifven afhandling under titel af sätt at med konst göra de för Mässingsbruken nödiga större Gjutstenar, hvilken remitterades til Herrar Hjelm och Gejer.

4:o Upviste Herr Norberg en modele uppå förbättring af hammarsmides mechaniken, til hvilken Herr Åkerren är upfinnare, och hvilken med mycken fördel skal redan vara antagen vid åtskilliga Bruk. Och enmedan detta påfund således är både nytt och af mycken nytta, anmodades Herr Norberg at underrätta Herr Åkerren derom at Academien med särdeles nöje, skal emottaga ritning och beskrifning öfver denna förbättrade hammarställning. D. Melanderhielm.

2:o Uplästes tvänne til Konungen af BergsRådet Norberg i underdånighet ingifne ansökningar om Privilegium exclusivum at få tilverka bränvinspannor af särskilta upfinningar, hvilka ansökningar blifvit i nåder remitterade til Academien med befallning at til Konungen inkomma med underdånigt förslag på några skickliga personer, som skulle kunna undersöka dessa BergsRådet Norbergs upgifter. Vid öfvervägandet häraf fann Academien at följande dess Ledamöter, nämligen Herrar, Joh. G. Gahn, Hielm Broling, Sjösten, Bouck, och Öfverbom, såsom alla skickliga at göra den i fråga varande undersökning, skulle hos Kongl. May i underdånighet upgifvas.

8:o Företogs val til ny Praeses, då Herr Johan Gotlieb Gahn erhöll 10 röster, Herr Adlerbeth 15, Herr Gejer 2, Herr Baron de Geer 2, Herr Broling 14, Herr Silverstolpe 16, Herr Norberg 3, Herr Bouck 7, Herr Lagerheim 1, Herr Öfverbom 5, Herr Fredr. von Schulzenheim 2, Herr Baron Rosenhane 8, och Herr Nordmark 15. Och emedan Herrar Adlerbeth, Broling, Silverstolpe och Nordmark hade de flästa rösterne, anställdes äfven lottningen dem imellan, hvilken så utföll at Herr Adlerbeth blef denna Kongl. Vetenskaps Academiens Praeses för nästkommande sex månader.

4:o Uplästes Konungens nådiga skrifvelse til Academien af den 8 Dec. 1800, hvari Academien anbefaltes at genom de i underdånighet dertil föreslagne dess Ledamöter, Herrar, Johan G. Gahn, Hjelm, Broling, Sjösten, Bouck och Öfverbom, verkställa undersökningen af de BränneriRedskap som BergsRådet Norberg i underdånighet upgifvit sig kunna göra, och hvarå han i lika underdånighet anhållerom Privilegium Exclusivum, samt at derom sedermera til Konungen inkomma med underdånig berättelse derom.

4:o Föredrogs den skriftliga berättelse, som Academiens Herrar Ledamöter Gahn, Hjelm, Broling, Sjösten, Bouck, och Öfverbom författat om den uppå Nådig befallning af sig förrättade undersökning af de BränvinsRedskap, som BergsRådet Norberg i underdåniga Jnlagor hos Konungen den 8 och 24 October år 1800 anmält, och hvilken de nu til Academien inlemnat. Academien beslöt, at i underdånig skrifvelse til Konungen afgifva denna berättelse samt at tillika förklara, det Academien för sin del icke hade något vidare at dertil i underdånighet lägga.

7:o Företogs val til ny Praeses efter Herr Adlerbeth som dessa nu förlidna sex månader varit Academiens Praeses; då Herr Baron Hermelin erhöll en, Herr Johan G. Gahn fyra, Herr Hagström en, Herr Broling sex, Herr Silverstolpe nio, Herr Norberg sju, Herr Bouck tio, Herr Lagerheim en, Herr Fredr. von Schulzenheim tre, Herr Baron Rosenhane sju och Herr Nordmark Tio. Emedan Herrar Norberg och Baron Rosenhane hade hvardera sju och altså lika många röster, anstäldes lottning dem imellan hvilkendera af dem skulle quarblifva och upfylla förslaget til Praeses, då lotten utföll för Herr Baron Rosenhane. Uppå förslag blefvo således upförde Herrar Nordmark, Silverstolpe, Bouck och Baron Rosenhane, då lotten utföll för Herr Silverstolpe at vara Academiens Praeses nästkommande halfva år.

7:o Företogs val til ny Praeses efter Herr Adlerbeth som dessa nu förlidna sex månader varit Academiens Praeses; då Herr Baron Hermelin erhöll en, Herr Johan G. Gahn fyra, Herr Hagström en, Herr Broling sex, Herr Silverstolpe nio, Herr Norberg sju, Herr Bouck tio, Herr Lagerheim en, Herr Fredr. von Schulzenheim tre, Herr Baron Rosenhane sju och Herr Nordmark Tio. Emedan Herrar Norberg och Baron Rosenhane hade hvardera sju och altså lika många röster, anstäldes lottning dem imellan hvilkendera af dem skulle quarblifva och upfylla förslaget til Praeses, då lotten utföll för Herr Baron Rosenhane. Uppå förslag blefvo således upförde Herrar Nordmark, Silverstolpe, Bouck och Baron Rosenhane, då lotten utföll för Herr Silverstolpe at vara Academiens Praeses nästkommande halfva år.

12:o Företog Academien nytt Praesidis val för nästkommande sex månader då Herr Broling erhöll 15, Herr Norberg 9, Herr Bouck 12, Herr Lagerheim 8, Herr Baron Rosenhane 14 och och Herr Nordmark 8 röster. Enligt lottningen som således anställdes imellan Herrar Broling Bouck, Rosenhane och Nordmark, blef Herr Bouck Academiens Praeses för nästkommande halfva år. Derefter nedlade Herr Silverstolpe det af sig förda praesidium med et Tal af innehåll, Hvilka äro Föremålen för Människians moraliska upfostran, hvilket af Secreteraren besvarades.

2:o Uplästes Konungens Nådiga skrifvelse til Academien, hvari gifves tilkänna, at Konungen anbefallt Dess allmänna Spanmåls Magazins Direction, at låta anställa försök med planterande af hvitbetor och bränvinsbrännande deraf, hvarjemte Konungen i nåder anbefaller Dess VetenskapsAcademie at utse tvänne af Academiens Ledamöter, hvilka skola vara närvarande vid detta försöks anställande för at så väl biträda med uplysningar, som at til Academien inkomma med fullständig underrättelse härom, då Academien åligger at til Konungen sit omdöme i denna sak i underdånighet afgifva. Til underdånig lydnad af anförda Kongl. befallning utnämde Academien af sina ledamöter Herrarne Hjelm och Norberg at på sätt som omskrifvit är vara närvarande vid ofvannämnde försöks anställande, samt derom til Academien med berättelse inkomma. Om desse båda Herrars utnämnande til denna förrättning skulle bref afgå til Kongl. Allmänna Spanmåls Magazins Direction.

3:o Uplästes et ifrån Kongl. CommerceCollegium til Academien ankommit bref hvari förmäles, at fråga upstått imellan Herr BergsRådet Norberg å ena och kopparslagarembetet här i staden å andra sidan, huruvida det af detta senare upfundna Jmkylareverktyg vore en efterapning af det bränvinsbränneri redskap, afkylare kalldt, som bemälte Herr BergsRåd upfunnit och hvarå han erhållit Kongl. May:ts nådiga Privilegium exclusivum. Til utrönande häraf och huruvida det vore någon physisk skilnad imellan dessa båda redskap, anmodar bemälte Kongl. Collegium Kongl. Vetenskaps Academien at til sig låta infordra så väl af Herr BergsRådet Norberg som kopparslagarembetet modeler til hvarderas förfärdigade im och afkylare, och at efter skedd noga undersökning i förberörde måtta til Collegium med underrättelse inkomma. Academien tog alt detta i öfvervägande och fann, då Academien för sin del icke hade full rättighet at til sig infordra några Modeller af kopparslagare embetet, at bref ifrån Academien til CommerceCollegium skulle afgå med anhållan, det täcktes Collegium foga den anstalt at detta af bemälte kopparslagareembete åstundade modell måtte Academien tilställas, då Academien ville til fullgörande af Collegii begäran anställa den äskade undersöknigen, och derom til Collegium afgifva sin berättelse. Jmedlertid utnämnde Academien af sina ledamöter följande Herrar, näml. n. v. Praeses Bouck, Hjelm, Broling och Sjösten at göra denna förrättning så snart ofvannämnde Modeller til Academien inkomma, lofvandes Herr Norberg som var närvarande at så snart som det äskas aflemna modellet på sin upfundna afkylare.

2:o Uplästes Herrar Deputerades, Bouck, Hjelm, och Brolings utlåtande öfver det til Academien af Kongl. CommerceCollegium remitterade mål om och huruvida någon, Physisk olikhet från särskilte grunder och verkningar sig ledande inrättningar imellan Herr BergsRådet Norbergs upfundne Jmkylare och Kopparslagare Embetets här i staden förfärdigade och så kallade afkylare, hufvudsaklig physisk olikhet finnes. J anledning så väl häraf som af Kongl. Commerce Collegii bref ingaf Herr Baron von Gedda til Academien et Memorial, hvari han sökte å daga lägga, at imellan dessa båda bränneriredskap, nämligen Herr Norbergs imkylare och Kopparslagar Embetes afkylare, til hvilken senare Herr Baron von Gedda angaf sig vara upfinnare, vore en särdeles och i flera omständigheter betydlig skilnad, i anseende hvartil han underställde Academiens ompröfvande de mått och steg som Academien kunde finna för godt at vidtaga i detta mål. Och emedan Herr Norberg, som äfven var närvarande, anhöll at få del af Herr Baron Geddas förenämnde Memorial, så beslöt Academien, sedan Herrar Norberg och Baron von Gedda såsom vederdelomän i denna sak, tagit afträde, at Herr Norberg skulle erhålla den del, som han begärt af Baron von Geddas Memorial, för at deröfver afgifva sina anmärkningar, samt at så dessa som omnämnde Baron von Geddas Memorial skulle lemnas til ofvannämnde Herrar Deputerade Bouck, Hjelm och Broling, hvilka af Academien således blefvo anmodade at til Academien afgifva det yttrande i detta mål, hvartil de i följd af alla dessa Handlingar funno sig befogade.

2:o Anmältes, at de Herrar Academiens Ledamöter nu varande Praeses Bouck, Hjelm och Broling, sedan de erhållit del af Herr BergsRådet Norbergs anmärkningar, under titel af Förklaring, vid det Memorial äfven under titel af förklaring af de Physiska grunder hvarefter den coniske kylaren är inrättad samt de deraf upkommande physiska skilnader imellan denne och Herr BergsRådet Norbergs så kallade Jmkylare, som Herr KammarRevisionsRådet Baron von Gedda til Academien ingifvit, hvilken Jmkylare af Kopparslagare Embetet här i staden vore til nyttjande och bruk förfärdigad, och til hvilken bemälte Herr Baron angifvit sig såsom upfinnare, nu voro färdige med sit yttrande i anledning af Academiens til den gjorda anmodan at i följd af Kongl. CommerceCollegii Bref af den 8 April innevarande år til Academien med anhållan det ville Academien utlåta sig, huruvida Kopparslagare Embetets här i staden förfärdigade bränvinsbränneriredskap af cylindrisk form afkylare kallat må anses såsom en efterapning af Herr BergsRådet Norbergs imkylareverktyg af koppar til utseende af en paralellopepide, så som ock, om någon, från särskilte grunder och verkningar sig ledande inrättningar desse bägge redskap imellan, hufvudsaklig physisk olikhet finnes, til Academien aflemna sit utlåtande deröfver, sedan de hade granskat detta mål med all den noggranhet som erfordrades. At kunna intaga et fullständigt sammanhang af detta mål och i anledning deraf til Kongl. Commerce Collegium afgifva dess utlåtande deröfver, lät Academien för sig upläsas alla det samma rörande och til sig nu ingifna skrifter, nämligen Kongl. Commerce Collegii omförmälta bref af d. 8 April, Herr Baron von Geddas til Academien i anledning deraf ingifna och omnämnda Memorial, Herr Norbergs deröfver aflemnade förklaring som blifvit med Herrar Bouck, Hjelm och Broling communicerad, sedermera Herrar Beucks och Brolings, hvilka sig om et och samma yttrande förenat, utlåtande i detta mål, och slutligen Herr Hjelms särskilta yttrande deröfver, hvarihan för någon del afvikit ifrån det som de förut nämnde tvänne Herrar Deputerade hafva anfört. J anledning af dessa nu uplästa Handlingar tog Academien detta mål i öfvervägande, hvarunder Herr Odhelius yttrade några tankar derom, hvilka mycket nära inträffade med dem som Academiens öfriga Ledamöter hafva fattat, i anseende hvartil han anmodades at dem skriftligen upsätta til nästkommande onsdag, d. 11 Jnnevarande, då Academien ville å nyo sammanträda för at taga något äntligt slut härutinan och öfverenskomma om det svar som i anledning deraf borde afgå uppå Kongl. CommerceCollegii bref af den 8 April.

J anledning af de öfverläggningar som i Academien förevarit om beskaffenheten af Herr Norbergs imkylare och huruvida den af Herr Baron von Gedda upgifne afkylarn vore en efterapning af den förra med mera rörande denna sak upläste Herr Gejer en af sig författad skrift innehållande åtskilliga frågor, hvilkas ventilerande och afgörande vid detta tilfälle han trodde skulle lända til Academiens tilfridsställande i denna sak. Som tiden nu och vid närvarande tilfälle icke ville tillåta Academien at rådlägga om dessa frågor och deras besvarande, tilfrågades Herr Gejer hvad hans afsigt härmed ytterligare kunde vara, då han förklarade sig nöjd dermed at denna hans skrift skulle blifva lagd til Dagboken för detta Academiens sammanträde.

Under öfverläggningarne i detta til Academiens utlåtande hänskutna mål hafva Herr KammarRevisionsRådet Baron von Gedda och Herr BergsRådet Norberg, hvilka båda äro Academiens Ledamöter til Academien inlemnat hvaroch en sin skriftliga förklaring öfver de af sig upfundna bränvinsbränneriredskap och om hvilka nu fråga är. Dessa skrifter tillika med de Academiens Ledamöters skriftliga yttranden, hvilka uppå dess anmodan åtogo sig at närmare granska detta mål, och hvilka voro Herrar Hjelm Broling och Bouck har Academien härtil velat bifoga, emedan dessa Handlingar kunna i denna sak meddela någon ännu närmare uplysning, hvartil Academien i et lika afseende äfven velat lägga de skriftliga yttranden i detta ämne som tvänne dess Ledamöter, Herrar Nicander och Åkerren, den förra under titel af Reflexioner och den senare i Memorial til Academien ingifvit.

Kongl. VetenskapsAcademien har för sig låtit upvisa de afgifne modeler uppå båda dessa, förenämnda bränvinsbränneriredskap och genom Deputerade Ledamöter granska hvarderas physiska beskaffenhet och tillämpningssätt och deraf funnit at Kopparslagare embetets coniske afkylare til hvilken Herr KammarRevisionsRådet Baron von Gedda anmält sig såsom upfinnare, väl har samma ändamål med Bergs Rådet Norbergs imkylare, nämligen at skyndesamligen condensera ångorna vid bränvinstilverkningen til et flytande tilstånd, men at dessa redskap hafva de skiljagtigheter som i bifogade skrifter äro anförda, hvarjemte de til formen äro olika. Hvad principen angår sammanstämma dessa båda redskap i så måtto at de båda dertil bidraga, at de af hettan updrifna ångorne såsom förut är anmärkt, må samlas i en flytande kropp. Men om de olikheter som förekomma och härröra af dessa redskaps olika form kunna något verka til intrång i det Herr Norberg förunta Privilegium anser Academien sig icke tilhörigt at afgifva något yttrande.

Kongl. VetenskapsAcademien har för sig låtit upvisa de afgifne modeler uppå båda dessa, förenämnda bränvinsbränneriredskap och genom Deputerade Ledamöter granska hvarderas physiska beskaffenhet och tillämpningssätt och deraf funnit at Kopparslagare embetets coniske afkylare til hvilken Herr KammarRevisionsRådet Baron von Gedda anmält sig såsom upfinnare, väl har samma ändamål med Bergs Rådet Norbergs imkylare, nämligen at skyndesamligen condensera ångorna vid bränvinstilverkningen til et flytande tilstånd, men at dessa redskap hafva de skiljagtigheter som i bifogade skrifter äro anförda, hvarjemte de til formen äro olika. Hvad principen angår sammanstämma dessa båda redskap i så måtto at de båda dertil bidraga, at de af hettan updrifna ångorne såsom förut är anmärkt, må samlas i en flytande kropp. Men om de olikheter som förekomma och härröra af dessa redskaps olika form kunna något verka til intrång i det Herr Norberg förunta Privilegium anser Academien sig icke tilhörigt at afgifva något yttrande.

J anledning af Tit. under den 8 sistlidne April til Kongl. Vetenskaps Academien aflåtne skrifvelse med anmodan, at Academien ville afgifva sit utlåtande huruvida et af Kopparslagare Embetet här i staden förfärdigat bränvinsbränneriredskap af cylindrisk form afkylare kallat, må anses såsom en efterapning af Herr BergsRådet Norbergs upfundna imkylare verktyg af koppar til utseende af en paralellopepide, hvaruppå han erhållit Konungens Nådiga Privilegium exclusivum, samt om någon hufvudsaklig physisk olikhet finnes imellan båda dessa redskap har Academien härmed den äran at anföra följande.

3:o Vid företagandet af den hos Academien anhängige saken om och huruvida Kopparslagare Embetets så kallade afkylare til hvilken Herr Baron von Gedda är upfinnare kunde kallas en efterapning af Herr Norbergs imkylare med mera, för at i denna fråga kunna afgifva et äntligt svar til Kongl. CommerceCollegium, ingofvos och uplästes ännu tvänne skrifter författade af Academiens tvänne Ledamöter Herrar Nicander och Åkerren, den förra under titel af Reflexioner och den senare af Memorial, rörande detta samma mål. Derefter uplästes och justerades project til det svar som ifrån Academien i denna sak skulle afgå til bemälte Collegium, til hvilket så väl dessa som de i Academiens förra sammanträde uplästa skrifter i denna sak skulle bifogas, och hvilket var fökjande. 

2:o Föredrogs et af Herr BergsRådet Norberg ingifvit Memorial, hvari han anhåller, det ville Academien til Kongl. CommerceCollegium äfven afgifva det gemensamma yttrande som Herrar Hjelm, Broling och Bouck i anledning af bemälte Collegii bref den 26 sistlidne May aflemnade, tillika med de betänkligheter som Herr Gejer d. 11 Aug. sistlidne i Academien skriftligen föredrog. Härvid berättade Melanderhielm at han erhållit bref ifrån Herr BergsRådet Norberg, hvari han afstod ifrån sin anhållan at omförmälte Herr Gejers skrift måtte communiceras med CommerceCollegium, men fortfor i sin begäran om Herrar Hjelms, Brolings och Boucks utlåtandes afgifvande til bemälte Collegium. Vid villfarandet af denna Herr Norbergs begäran föreföllo flera betänkligheter. Nämligen, at Academiens skyldighet icke sträckte sig längre än at endast i sit namn svara på Commerce Collegii bref men icke at med det communicera, hvarken de af Herr Kammar RevisionsRådet Baron Gedda och Herr BergsRådet Norberg i Academien växlade skrifter, eller dess Herrar Deputerades utlåtanden. Äfven at det skulle synas mindre formeligt, at til Collegium skicka tvänne utlåtanden i en och samma sak, af hvilka det senare var grundat uppå flera meddelade uplysningar än det förra och altså borde anses såsom det rätta och avtentika, hvarförutan Academien i händelse af äfven det förra yttrandes communication med Collegium skulle blifva föranlåten at ingå i et slags förklaring hos Collegium om uphofvet och orsakerne til dessa båda utlåtanden. Ehuru Academien i anseende til anförda omständigheter icke således kunde i sit namn communicera med Kongl. CommerceCollegium äfven sina Herrar Deputerades första yttrande i saken rörande Herr Norbergs Jmkylare, men deremot önskade at i hvad som på Academien ankomma kan, at han må vilfaras i det som han tror kunna lända til vidare uplysning i detta mål, så ville Academien i det ställe låta honom sjelf utbekomma äfven detta första omnämnda yttrande, hvarmed Academien förmodar at Herr Norberg skal vara äfven så väl belåten.

1:o Uplästes et ifrån Kongl. Spanmåls Magasins Direction til Academien ankommit bref, hvari gifves til känna, at Konungen gifvit nådig befallning til bemälte Direction at anställa försök med bränvinsbränning af hvitbetor, och tillika behagat förordna at tvänne af Academiens Ledamöter borde härvid vara närvarande för at så väl med uplysningar biträda, som til Academien härom lemna fullständig underrättelse, hvilken Academien då hade at Konungen i underdånighet afgifva. J anledning häraf anmodar förenämnde Direction Academien at utse tvänne dess Ledamöter, hvilkas kända insigter i physiska och Chymiska vetenskaper, lofva Direction et säkert biträde til upfyllande af Kongl. May:ts med dessa försök åsyftade ändamål. Derefter uplästes Dagboken för Academiens sammanträde den 14 April sistlidne, hvaraf befanns at Academien til underdånig lydnad af et til Academien ankommit Konungens nådiga bref af lika innehåll, som det nu uplästa, ifrån Spanmåls Magasins Direction, hade då redan utnämnt och anmodat dess Ledamöter, Herrar Hjelm och Norberg at vid de försök som skulle göras med bränvinstilverkning af hvitbetor, biträda och derom til Academien med utförlig berättelse inkomma, och hvarom bref skulle då afgå til bemälte Direction, hvilket också verkligen skedt. Sedermera uplästes et af Herr Norberg til Academien ingifvit Memorial, hvari han utbeder sig at i anseende til åtskilliga särskilta dels göromål dels resor härifrån, hvilka kunde hindra honom at biträda vid de omförmälta bränvinsbränneriförsök af hvitbetor, blifva befriad ifrån denna förrättning. J anseende härtil och på det at icke något å Academiens sida måtte brista i fullgörandet af Konungens nådiga befallning i förenämnde ärende, anmodades Herr Baron von Gedda at blifva den ena Academiens Deputerade vid denna förrättning i Herr Norbergs ställe, hvilket Herr Baron von Gedda äfven sig åtog. Derom at Herrar, Baron von Gedda och Hjelm således blifvit af Academien anmodade och åtagit sig at på sätt som ofvanförmält är biträda vid omnämnda försök af bränvinsbränning, skulle derföre bref afgå til Kongl. Spanmåls Magasins Direction.

7:o Emedan sex månader nu voro förlidna sedan sista Praesidiival, företogs votering til ny Praeses, då Herrar Nordmark, Broling, Norberg och Baron Rosenhane erhöllo de fläste rösterne och blefvo således på förslag upförde. Genom den sedan anställda låttningen blef Herr Broling Academiens Praeses för nästföljande sex månader. Deruppå nedlade nu varande Praeses Herr GeneralDirectören och Riddaren Carl F. von Schulzenheim det af sig hitintil förda Praesidium med et Tal om Nödvändigheten at igenom tjenliga författningar förekomma smittsoters och i synnerhet den veneriska sjukdomens kringspridande, hvilket af Secreteraren besvarades.

5:o Uplästes Herr Norbergs til Academien ingifne afhandling om stjelpugnar, hvilken gillades til intagande i Academiens Handlingar.

3:o Uplästes et til Academien ifrån Kongl. CommerceCollegium ankommit bref hvari förmäles at Herrar Bruks Patronerne Lorichs och Bjuggren uti underdånig inlaga til Konungen gjordt ansökning om erhållandet af Privilegium på Tio år at tilverka ättika til blyvitts beredning af sädesbränvin, hvilket de på et särskilt sätt föregifva sig skola tilverka, anhållandes bemälte Collegium det ville Academien göra sig närmare underrättad om de flera omständigheter som härvid kunna sig förete och egentligen huruvida förenämnde Brukspatroners bränvinstilverknings sätt kunde vara skiljagtigt ifrån det vanliga. Jemte förenämnde bref hade också Kongl. Commerce Collegium med Academien communicerat Herrar Lorichs och Bjuggrens underdåniga ansökning i detta mål hvilken blifvit i nåder remitterad til Kongl. Spanmåls Magasins Directions underdåniga utlåtande, såsom ock bemälte Directions underdåniga yttrande härutinan tillika med Herrar Lorichs och Bjuggrens anmärkningar vid detta yttrande. Detta mål tillika med förenämnde dertil hörande Handlingar blef af Academien remitterat til dess Herrar Ledamöter, Hjelm, Gejer och Norberg med anmodan at til Academien inkomma med sit utlåtande. Herr Hjelm emottog alla dessa Handlingar.

8:o Upläste Melanderhielm til rättelse vid tilstundande Ledamotsval en af sig författad förteckning på dem som äro proponerade at blifva så väl utländska som inländska Ledamöter. De förra voro 1:o Herr Bourgoing, Franska Republikens Minister hos Hans May Konungen proponerad af H von Rosenstein och Adlerbeth i December månad 1802. 2:o Herr John Lattam of Darford af H:rr Sparrman, Svartz och Tengmalm d. 4 Dec. 1799. 3:o Herr Lovitz berömd Chemicus och Ledamot af Keis. Vet. Acad. i Petersburg af H:rr Hjelm och Gadolin. den 26 Febr. 1800. 4:o Herr von Mons, Secreterare vid Medicinska Societeten i Brüssel af H:rr Gadolin och Sjösten d. 26 Febr. 1800. 5:o Herr Martin Klaproth, Chem. Prof:r vid Artill. Acad. i Preussen, af H:rr Hjelm och Gadolin d. 26 Febr. 1800. 6:o Herr Pasquich, en ibland Europas nu varande ypperste Mathematici af sal. Cancellie R. Ferrner och Melanderhielm d. 26 Nov. 1800. 7:o Abboten Cavanille, spanior, en mycket berömd Historicus Naturalis, som äfven samlat och utgifvit en del af Löflings efterlemnade skrifter, af H:rr Sparrman och Svartz, d. 30 Sept. 1801. 8:o Herr Gruner, en mycket berömd Medicus och Professor i Gena, af Herr Odhelius d. 30 Sept. 1801. 9:o Herr Chr. Lasteyrie, känd för flera utgifna arbeten i agriculturen, har rest mycket äfven för några år sedan varit i Sverige, af H:rr D. von Schulzenheim och Norberg. d. 29 Julii 1801. Til inrikes Ledamöter äro tid efter annan proponerade; H:rr Probsten i Sahla Grefve Schwerin i 1:a Classen. Herr Assessoren och Regiments Fältskären Lindroth i 3:die Classen. Herr Bruks Patron Wilhelm Hisinger i 4:de Classen. Herr Amiralen m.m. Baron Lagerbjelke i 5:te Classen. Hans Excellence m.m. Herr Grefve Oxenstjerna, Herr Generalen m.m. Baron Sinclair, Herr Cancellie Rådet m.m. Leopoldt, Herr Rector Djurberg, i 7:de Classen.

2:o Föredrogs det utlåtande som Academiens Herrar Deputerade Norberg, Hjelm och Geyer till Academien inlemnat rörande de uplysningar Kong. Commerce Collegium begärt i afseende på Bruks patronernes F. O. Lorichs och Bjuggrens underdåniga ansökning at få på et särskilt sätt tillwerka bränwin för at däraf fabricera tjenlig ättickatill Blyhvitts beredning: och beslöt Academien at detta yttrande skulle uptagas uti det bref som härom till Kong. Commerce Collegium borde afgå sedan man däruti förändrat meningen men så wida endast några försök i smått etc. på det sätt at den lyder som följer: Men så wida endast några försök i smått eller till erhållande af nödig ätticka för Hushållet, blif wit af en och annan här i Landet anstälde. etc.

6:o Företog Academien sig at wälja ny Praeses då rösterna utföllo så at
H:r Norberg fick 10
-- Rosenhane --- 8
-- Öfwerbom --- 7
-- Lagerheim --- 6
H:s Ex. H:r Grefwe Ruth --- 5
H:r Ehrenheim --- 5
H:r Nordmark --- 5 och någre hwar sin röst.
Wid lottningen emellan de fyra första som på förslag upfördes blef Herr Presidenten och Commendören Lagerheim Praeses.

2:o Anmälte Herr Bergs Rådet Norberg, at bref med det första skulle till Kong. Academien ankomma ifrån Kong.Allmänna Magazins Direction af innehåll at Academien enligt Konungens nådiga bref af den 30 Aprill 1799 skulle utse wissa deputerade för at granska de af Honom nu nyss inlemnade Bränneri Afkylnings redskap; anhållande Bergs Rådet, at Academien för det närwarande wille utse deputerade, som enligt det ankommande brefwets innehåll skulle bese dessa werktyg och däröfwer till Academien aflemna deras utlåtande. I anledning häraf anmodade Academien dess Herrar Ledamöter H:r Capitaine Bouck, Herr Öfwerdirectören Geijer och Herr Bergmästaren Broling at efter den föreskrift omförmälte bref kunde innehålla besigtiga nämde afkylnings werktyg och däröfwer afgifwa deras yttrande till Academien.

5:o Upplästes Brolings, Geyers och Hjelms yttrande öfver de af dem besigtigade BergsRådet Norbergs Bränvins brännings verktyg, hvilket yttrande Academien utan inskränkning antog. Norberg väckte härvid motion rörande angelägenheten at vid alla framtida expeditioner af Akademiens yttrande öfver Vetenskapliga ämnen som til dess granskning blifvit Remitterade aldrig upgifva Deputerades namn. Åtskilliga Akademiens Ledamöter voro härvid af enahanda tankar med Herr Norberg, och Akademien antog ofvannämnde motion til en Regel för dess Secreterare vid alla kommande Expeditioner.

K. Commerce Collegii om BergsR. Norbergs Bränneri Werktyg remitteradt till H:rr Geyer och Broling.

Jfrån Kongl. Commerce Collegium hade äfwen et bref ankommit till Academien, rörande en af H:r Bergsrådet Norberg Hos H:s M:t konungen i underdånighet gjord ansökning om Prowilegium exclusiwum å en af honom uti Hushålls Journalen 1803 upgifwen koknings och destillations inrättning m.m. hwaruti kong. Collegium anförer, at det funnit nödigt inhämta Academiens tankar öfwer detta ämne och förnämligast "huruwida förenämde inrättning är at anse såsom någon ny upfinning och hwad nytta för det "allmänna af den samma wore at förwänta". Hwilket Bref tillika med åtföljande Handlingar remitterades till Herrar Geyer och Broling at däröfwer till Academien afgifwa deras utlåtande.

2:o Uplästes inlemnade Propositioner till Inländske och utländske Ledamöter: nem[ligen]
Proposition för H Directeuren Eric Th. Swedenstjerna at blif wa wald till Ledamot af k. Academiens 2:a Class och Herrar Melanderhielms och Norbergs Proposition för Keyserliga Ryska Ober Bergshauptmannen och Chefen för Cathrinenburgska Berg Departementet uti Siberien, Herr Herrman at blifwa antagen bland kong[liga] Wet. Academiens utländska Ledamöter. Wid samma tillfälle lemnade H Bergs Rådet Norberg underrättelse därom at H:r Herrman för Kong[liga] Wet. Academiens räkning till Petersbourg och den där warande Keyserliga Academien hade afsändt en packlåda, inneslutande Mineralier ifrån Siberiska bergwerken hwilka skola wara både sällsynta och af synnerligit wärde. Enligt nämde underrättelse ägde Kong[liga] Academien, at, så fort gjörligit är, besörja om dessa mineraliers transporterande ifrån Petersburg till Stockholm och Kong[liga] Academien hölt det rådeligast at i afseende härpå anmoda Handelshuset Kock och Hartin om dessa mineraliers hitsändande. Hwilket alt hwad correspondencen angick updrogs åt Secreteraren.

2:o Uplästes inlemnade Propositioner till Inländske och utländske Ledamöter: nem[ligen]
Proposition för H Directeuren Eric Th. Swedenstjerna at blif wa wald till Ledamot af k. Academiens 2:a Class och Herrar Melanderhielms och Norbergs Proposition för Keyserliga Ryska Ober Bergshauptmannen och Chefen för Cathrinenburgska Berg Departementet uti Siberien, Herr Herrman at blifwa antagen bland kong[liga] Wet. Academiens utländska Ledamöter. Wid samma tillfälle lemnade H Bergs Rådet Norberg underrättelse därom at H:r Herrman för Kong[liga] Wet. Academiens räkning till Petersbourg och den där warande Keyserliga Academien hade afsändt en packlåda, inneslutande Mineralier ifrån Siberiska bergwerken hwilka skola wara både sällsynta och af synnerligit wärde. Enligt nämde underrättelse ägde Kong[liga] Academien, at, så fort gjörligit är, besörja om dessa mineraliers transporterande ifrån Petersburg till Stockholm och Kong[liga] Academien hölt det rådeligast at i afseende härpå anmoda Handelshuset Kock och Hartin om dessa mineraliers hitsändande. Hwilket alt hwad correspondencen angick updrogs åt Secreteraren.

Modeller upwiste för Acad.

4:o Öfwer Kong[liga] Commerce Collegii bref rörande en förfrågan om nyheten och nyttan för allmänheten af Herr Bergs Rådet Norbergs nya bränwinswerktyg hade Academiens Deputerade H Geyer och Broling till Academien inlemnat deras utlåtande, hwilket uplästes tillika med Herrar Hjelms och Sjösténs yttrande till Kong[liga] Academien öfwer Afhandlingen om Salpeter Sjudning m.m. hwilken H:s Mayt Konungen i Nåder öfwerlemnat till Dess wetenskaps Academies granskning: och i anledning däraf beslöt Kong[liga] Academien enhälligt at bref härom skulle, i likhet med hwad Herrar Deputerade anfördt, uti Academiens namn och utan föregången Justering afgå både till H:s Mayt Konungen och till Kong[liga] Commerce Collegium.

8:o Föreslog Herr Bergs Rådet Norberg at det wore nödigt tillse at Academiens utländska ledamöter icke såsom nu några år tillbaka händt blefwo i Calendern upförde antingen de lefde eller icke och förmente at denna olägenhet till det mästa nu kunde undwikas. om K. Academiens utsåge 2:ne af sina ledamöter för det närwarande wille upgifwa som i detta ämne corresponderade med utrikes lärde och seder mera lemnade Secreteraren del af de rättelser som därigenom kunde erhållas. Academien emottog med nöje detta förslag och enligt Herr Bergs Rådets upgift utnämde Hon H:r Bergs Rådet sjelf oeh Herr Canzli Rådet m.m. Edelcrantz at häruti biträda Secreteraren.

8:o Föreslog Herr Bergs Rådet Norberg at det wore nödigt tillse at Academiens utländska ledamöter icke såsom nu några år tillbaka händt blefwo i Calendern upförde antingen de lefde eller icke och förmente at denna olägenhet till det mästa nu kunde undwikas. om K. Academiens utsåge 2:ne af sina ledamöter för det närwarande wille upgifwa som i detta ämne corresponderade med utrikes lärde och seder mera lemnade Secreteraren del af de rättelser som därigenom kunde erhållas. Academien emottog med nöje detta förslag och enligt Herr Bergs Rådets upgift utnämde Hon H:r Bergs Rådet sjelf oeh Herr Canzli Rådet m.m. Edelcrantz at häruti biträda Secreteraren.

Uplästes något af Herr Hielms Memoire hwars titel är Minerographiska antekningar om Porphyrbergen i Elfwedals socken och Österdalarne samt deras gränsor i omkring liggande soknar. hwilken memoire redan blifwit genomsedd af H:r Hagström och J. G. Gahn som funnit den wärdig at i Handlingarne införas. Kong[liga] Wet. Academien ansåg äfwen denna memoire så wigtig och interessant at den tillstyrkte det den samma uti tredje quartalet borde åtminstone till en del intagas. H:r BergsRådet Norberg anmärkte härwid, at uti denna afhandling eller åtminstone efteråt en förtekning på alla de i sjelfwa afhandlingen förekommande Stenarter med deras synonymie borde uptagas på det utlänningar bestämt måtte få begrepp om hwad som menas med den eller den Stenarten som i afhandlingen förekommer. Denna anmärkning fant Academien billig och beslöt at en sådan förtekning skulle såsom et bihang åtfölja afhandlingen då den blifwit färdig trykt.

2:o Aflemnade Herr Bergs Rådet Norberg till H:r Secreteraren Swanberg en förtekning på afledne utländske Ledamöter och flere utländske Ledamöters nu warande räta titlar och Namn.