Protokoll

Uti Kongl. VetenskapsAcademiens sammanträde d. 23 Febr. år 1803, närvarande Herrar, Praeses Broling, Berndtson, Odhelius, Nicander, Sparrman, Hjelm, Adlerbeth, Svartz, H. Gahn, Nordvall, Rosenblad, Norberg, Sjösten, Ackerman, Melanderhielm förehades följande.

1:o Uplästes Dagboken för Academiens sammanträde den 2 Febr. år 1803.

2:o Bifölls Herrar Jnspectorum Aerarii tilstyrkande at af Herr Sjösten inlösa den Fallmachin, som han efter Atvoods upfinning med egna förbättringar låtit förfärdiga hos Jnstrumentmakaren Collin, för en summa af Ethundrade Riks Riksgälds, til at dermed öka Academiens samling af physiska Jnstrumenter.

3:o Uplästes et bref til Academien ifrån Herr HofCancelleren och Commendören af Kongl. NordstjerneOrden Zibet, lydande såsom följer. Oagtat Boktryckaren J. P. Lindhs gjorda invändning om Kongl. Vetenskaps Academiens hörande och förklaring öfver den emot honom af S. T. Ekmanson stälde talan, rörande det uti S. T. Carlboms lagliga rätt skedde intrång medelst den af Lindh värkställte tryckning af finska Almanackor, har jag genom utslag under denna dag ålagt Lindh, såsom egentlig svarande, at sin förklaring i hufvudsaken afgifva; men kan likväl af skyldig agtning för Academien icke underlåta at genom afskrift af Handlingarne Kongl. Academien om detta hos mig anhängigt gjorda mål underrätta, och anhåller, at om til uplysning deruti något af Academien kan upgifvas, det samma så skyndesamt som möjligt är, måtte blifva mig meddelt, etc. Äfven uplästes de tillika med detta föregående til Academien af Herr HofCancelleren och Commendören skickade Handlingar hvilka voro 1:o Et utdrag af en Kongl. May:ts Resolution af den 17 Juli 1765 af innehåll at Carlbom rättighet tilkommer at ensam uplägga alla andra i det språket utkommande skrifter; 2:o Et Memorial i anledning deraf til Herr Hofcancelleren af Ekmanson ingifvit, hvari han påstår at Carlbom således också hade rättighet at trycka finska almanackor såsom ock 100 Rrs pligt på Lindh som tryckt de finska Almanackorna nu redan i flera år; och 3:o Lindhs förklaring häruppå, hvari han åberopar sig uppå det contract han ingådt med Kongl. Vetenskaps Academien at trycka alla slags Almanackor, hvaribland de Finska äfven äro. Uppå denna expedition ifrån Herr HofCancelleren och Commendören resolverade Academien at följande svar skulle afgå.

Til den uplysning hvilken Tit. af K. Vet. Academien i skrifvelse af d. 11 innevarande Febr har begärt i det hos Tit. anhängi[g]a mål imellan Camereraren Ekmanson och Boktryckaren Lindh, om och huruvida Lindh i anseende til det S.T. Carlbom i nåder förunta privilegium at trycka alla på finska språket utkommande skrifter kunde hafva rättighet at trycka de små finska Almanackorna får Academien härmed anföra följande. Redan under den 17 October år 1747 meddelte Konungen sin Vetenskaps Academie privilegium exclusivum at på trycket utgifva svenska och finska almanackor och det utan all annan inskränkning än den, at verkställigheten af detta privilegium icke skulle få taga sin början förr än år 1749 inom hvilken tid de privilegier som flera den tiden hade at utgifva almanackor hade lupit til slut. Detta nådiga privilegiu har Kongl. CanzliCollegium d. 23 Aug. 1748 til allmän efterrättelse kungjort: Lydande som följer. Til underdånigst följe af Kongl. May:ts nådiga befallning, har Dess och Rikets Canzli Collegium härmed bordt allmänneligen tilkänna gifva at sedan nu mera, i kraft af Kongl. May:ts i nåder förunta privilegium, härvarande Kongl. Svenska Vetenskaps Academien allena tilkommer at utgifva och låta trycka almanackor, utan at de hädanefter af någon annan stå at erhållas, så har bemälte Kongl. Academie för tilkommande år 1749 dermed gjordt en början och genom contract med bokbindare den anstalt fogat, at almanackorne af dem kringsändas och säljas öfver hela Riket til det pris som på titelbladet står utsatt. Förenämde nådiga Privilegium, som til sit innehåll är så tydligt och klart och som ingalunda betager Kongl. Academien at hos hvilken boktryckare som hälst låta trycka sina almanackor har aldrig blifvit inskränkt, utan Kongl. Academien har det utan alt intrång til godo njutit. Ganska oriktigt påstår Carlbom at samma privilegium blifvit, hvad finska Almanackorne[s] tryckning angår ändrat genom den för honom d. 17 Juli 1765 utfärdade nådiga Resolution, af hvilken K. Academien får den äran bifoga en vidimerad afskrift in extenso. Deraf inhämtas at nämnda Resolution icke innefattar något nytt privilegium, utan en tillåtelse för Carlbom at få til godo njuta Directör Merkels boktryckare privilegium i följe af en med honom ingången afhandling. Vidsträcktare rätt än Merkel sjelf innehade kunde han icke uplåta och har icke heller uplåtit åt Carlbom. År 1759 då afhandlingen imellan Merkel och Carlbom slöts, hade icke Merkel utan Academien ensam rättighet til Almanackornas upläggande och tryckning, och Kongl. Academien var icke förbunden at låta hos Merkel trycka sina Almanackor. Genom 1765 års nådiga resolution, som gillar afhandlingen har Carlbom fått lika men icke större rättigheter än Merkel. Den tanken at Kongl. May:t 1765 skulle för Dess Vetenskaps Academie inskränkt den rättighet Kongl. May genom ordentligt Privilegium 1747 Academien i nåder beviljat kan ingalunda förenas hvarken med Privilegiers helgd eller den särskilta nådiga omvårdnad hvarmed Kongl. May såsom Academiens höge Beskyddare den samma altid omfattat. Sjelfva 1765 års nådiga Resolution visar et öfvertygande prof af Kongl. May:ts rättvisa omsorg för privilegiers bibehållande. Consistorium Academicum i Åbo hade år 1741 erhållit privilegium exclusivum å finska psalmböckers och Catechesers tryckning: men med förtigande häraf hade Merkel d. 10 Mars 1753 utverkat sig Kongl. May nådiga privilegium på 20 år, at med en viss stil få uplägga finska psalmböcker och cathecheser: Detta privilegium hade han ock öfverlåtit åt Carlbom, som derå begärte stadfästelse. Men Kongl. May förklarar, at som Directör Merkel uppå oriktig grund och med förtigande af Åbo Academiens förut egande rätt år 1753 utverkat sig KonglMay:ts privilegium at trycka slika böcker i 20 års tid, ty borde saken sättas i samma stånd som den förut var och Carlbom ej i annor händelse vid samma privilegium bibehållas, än så snart han med Consistorio Academico i Åbo derom öfverenskomma kunde. Kongl. Vetenskaps Academien öfverlemnar til Tituli uplysta och rättvisa bepröfvande om det är sannolikt at samma Kongliga Resolution, som så rättvist och sorgfälligt skyddar Åbo Consistorium vid dess privilegier skulle utan Kongl. Vetenskaps Academiens hörande, och utan at minsta anledning finnes at om Almanackor varit fråga betaga Academien en den högtideligen gifven oinskränkt rättighet.

Då nu S.T. Ekmanson under namn af Action emot Lindh i sjelfva verket söker rubba det nådiga privilegium som Kongl. May:t förunnat sin Vetenskaps Academie, och derigenom tillika gifver anledning dertil at Academien föranlåtes at ingå i denna slags förklaring til befredande af sina i privilegier grundade rättig heter, och då Lindh i full öfvertygelse at få til godo njuta den rättighet, som Kongl. Academien i kraft af detta privilegium honom emot anbud af de fördelagtigaste vilkoren, då arendet på Almanackornes tryckning utbjöds, tilegnade, och ibland hvilka Almanackor den för Åbo horizont i contractet med Lindh står uttryckligen nämnd, således icke nu mera ensamt skulle få upbära den vinning som deraf kunde erhållas utan tvärtom föranlåtas at gifva ifrån sig någon del deraf åt Carlbom, så vore också Lindh derigenom fullkomligen berättigad at för en sådan sin förlust fordra ersättning af Academien, hvilken äfven i sin ordning skulle blifva lidande genom detta försök intrång intrång i dess privilegium. Sådana förluster, och då Academiens tilgångar at bibehålla detta samfunds inrättning blifva derigenom medtagne, skola i sin mån bidraga förr eller senare til dess uplösning, sedan den likväl under fyra Svea Rikes konungar til Fäderneslandets ära nytta och gagn florerat. Kongl. Vet. Acad. kan icke heller obemält lemna, at Carlbom, om han trott sig i följd af sit privilegium hafva någon pretension til finska almanackornas tryckning, redan för nio år sedan, då arendet af almanackornas tryckning Boktryckeri Societeten kungjordes til anbud af de för Kongl. Academien fördelagtigaste vilkor, då hade kunnat anmäla sig til detta arende, eller åtminstone til de finska almanackornas tryckning, hvilket han likväl icke gjorde. Deraf at så väl Academien sjelf som Lange och Ekmanson sedermera skola enligt Ekmansons upgift låtit trycka finska Almanackorna hos Carlbom följer icke något annat, än at det skedt af egit behag, men aldeles icke af någon skyldighet emedan desse senare voro arendatorer af Academiens i dess privilegier grundade rättighet at trycka icke mindre de finska än svenska almanackorna. Utan tvifvel har rätta orsaken dertil varit, at de icke voro försedde med finska stilar och icke ansett löna mödan at sådana sig förskaffa. Men annat är förhållandet nu, då Kongl. Academien öfverlåtit på Lindh rättigheten at trycka både de svenska och finska almanackorna, sedan han erbjudit de förmånligaste vilkor, då utöfningen deraf icke kan honom betagas utan rubbning i contractet Kongl. Academien til känbar förlust. Kongl. Academien höll icke de vilkor hemliga hvarunder utgifvandet och tryckningen af almanackorna til Lindh uplätos; hvar och en af Boktryckeri Societeten var öppet at göra sina anbud. Hvarföre bevakade icke då Carlbom sin förmenta rätt, och hvarföre har han i 9 år varit stillatigande om han sjelf fattat et sådant begrep om sina privilegier? Kongl. Vetenskaps Academien som känner Tit. nit och kärlek för vetenskaper, och hvaraf det tilfälle henne nu blifvit lemnat til förklaring och ådagaläggande af sin rätt är et nytt vedermäle gör sig ock försäkrad at genom dess rättvisa nit denna rätt blifva bibehållen.

3:o Uplästes en til Academien af Herrar, Baron von Gedda och Hjelm ingifven berättelse om de försök, hvilka de bivistat, såsom uppå Konungens befallning dertil af Academien deputerade, och hvilka blifvit anstälda til utrönande huruvida bränvin skulle kunna med fördel tilverkas af hvitbetor; och som Academien fann denna berättelse så fullständig at Academien för egen del icke hade något at dertil lägga, så resolverades at densamma skulle i underdånighet af Academien til Konungen afgifvas.

4:o Bifölls inköp för 20 Rlr Riksgälds af Historia Naturalis Ranarum nostratium eller Die naturliche Historie der Froche etc. von August Johan Rösel von Rosenhof, Nürnberg, 1758.

Melanderhielm.