Protokoll

3. Företogs til sluteligt afgörande Stilgjutaren Holmeri sak, hvar vid det kom an på at rätt förstå meningen af Kongl. Majestets nådiga Resolution för honom, neml. at han skall få en Belöning af 2000 Dal. Silfvermynt, enär han upvisar et af honom gutit och af Vetenskaps Academien gilladt nvtt Alphabeth af flera brukliga stilar. Nu har han väl upvist icke allenast et NB, utan 3 särskildte Alphabether, men alla 3 af en och samma Stil, nemligen Mittel-cursiv, hvilken stil ei kan anses för complett, utan 3 Alphabeter, nemligen et til de små Bokstäfverna, et til Versaloch et til Capitäl-Bokstäfver, som tillika med skiljeteken, dubbla Bokstäfver och Ciphror utgöra en så kallad kast af en Stil. En sådan kast af Mittel-Cursiv Stil har han verkeligen praesterat. Om nu uti Hans Majestets Resolution ordet af, efter somliga Ledamöters tanka, skal betyda det samma som ibland, och meningen således är et Alphabeth ibland de flera brukliga Stilar, eller et Alphabeth af någon ibland de brukliga Stilar; så har han redan gjort sig förtjent til Belöningen: och ansågo någre den meningen för mycket tydeligare, som et enda Alphabeth, och det ändock af flera brukliga Stilar, syntes orimeligt. Andra åter höllo före, at meningen vore, et Alphabet af hvardera bland flera brukliga stilar; och som enligt Boktryckarne Langes, Hesselbergs och Stolpes intygande, som nu åter uplästes, Se Dagboken för d. 8 Dec. sistledne, til en full Sats af Latinsk Mittel-Cursiv Stil, fördrades jämväl et Alpahbeth af den så kallade Antiqva Stilen, så hade Holmerus icke ens praesterat en Sats af Stil, mindre flera Stilar. Däremot medgafs, at Holmeri tre Alphabeter utgöra en complet kast af Mittel-Cursiv, och at K.Majestets Nådiga Bref ei gifver anledning at fordra hela Satser af Stilar. Uti så beskaffade omständigheter, hade det väl varit bäst at hos K.Majestet i underdånighet förfråga sig om rätta meningen, och om med Stilar borde förstås Satser eller kaster af Stilar, samt huru många borde räknas för flera: men som Kongl.Commerce Collegium redan en gång förfrågat sig, och fått sådant Svar, som Dagboken för d. 8 Dec. tilkänna gifver, så beslöts, at K. Academien skulle, uti Svar til Kongl. Commerce Collegium, förklara sin villrådighet i detta mål, anföra skälen mot och med, bilägga Boktryckarnes betänkande och ändteligen hemställa K.Collegii bepröfvande, om icke Holmerus til upmuntran at vidare fortfara med Sitt Stilgjuteris förbättrande, som K.Majestet i Nåder förklarat sig påsyfta, kunde för denna gången få den begärda belöningen.

1. Som framledne Dir. Salvii Tryckeri nu är såldt til Herr Lange och Dess Enka jämväl död, har det med honom i lifstiden ingångne contract af sig sjelft uphördt. Nu voro tvänne nya Förlaäggare i förslag, neml. Herr Secreteraren och Ridd. Fougt, samt Herr Dir. Lange. Den förre hade strax eft. Dir, Salvii död, fått löfte derom, och til den ändan förskrifvit ifrån England nya präcktiga Stilar til Handlingarnas tryckning; hvarföre ock K.Academien hälst hade ingått öfverenskommelse med honom: men han har nu låtit förstå, at han ei vill trycka Handlingarna och Talen, eller åtaga sig föralget af dem, så framt han ei tillika får trycka alla både större och smärre Almanachorna, som med Contoirs Almanchen utgöra ei mindre än 9 särskilda slag. Detta funno Herrar Deputerade ganska betänkeligt, emedan man fruktade at et enda Boktryckeri ei skulle medhinna at i rättan tid praestera tilräckeliga quantiteter af alla slagen, i synnerhet af de små Almanachorna, hvarigenom K.Academien kunde blifva ganska mycket lidande uti sin förnämsta inkomst. Aldraminst kunde man så högt förtro sig til Kongl. Tryckeriet, emedan hända kunde, at man då vore som mäst sysselsatt med Almanachorna torde någre K.Förordningar och Acta Publica mellankomma, som utan uppehåll borde tryckas, då Almanachorna nödvändigt skulle på någon tid åsidosättas. Secreteraren och Camereraren intygade ock, at sådant redan ofta händt uti Herr Fougts Tryckeri, så at fast han härtils ei haft mer än 5 slags Almanachor at trycka, och dem sådana, af hvilka minsta uplaget fördrats [sic], har man dock sällan fått dem i rättan tid och utan många påminnelser färdiga. Herrar Deputerade nödgades derföre gå ifrån Herr Fougt, och nkalla Herr Lange, at höra om och på hvad villkor han ville åtaga sig förlaget.

2. Herr Lange svarade, på Herr Praesidis tilfrågan, at han vore nögd at åtaga sig förlaget af Handlingarna och Talen emot tvänne vilkor; neml. 1:o om honom beviljades någon eftergift uppå den årliga Recognition, som Sal. Dir. Salvius i lifstiden, och Dess Enka sedermera betalt til K. Academien, pro labore, som i de senare åren varit 1200 D. kopparmynt, emedan Han sade sig ei finna sin räkning vid at årligen gifva så mycket. 2:o Emedan afsättningen på Handlingarne är mycket trög och ringa, hvilket han förmente härröra förnämligast deraf, at man nu för tiden har svårt at få hela samlingen af Handlingarna, bestående af 35 Tomer, complett, af orsak at en del af de förste Tomerna äro utgångne, hvilka han ock tviflade om det lönte mödan at å nyo uplägga: at ock hela samlingen är dyr, så at ei månge mägta den köpa: at månge, som ifrån början köpt efter hand de utkommande Tomerne, äro nu döde, och at deras arfvingar uphört at köpa dem, samt at de, som ei hafva de föregående Tomerna, icke hafva lust at taga de följande; med mera; så tilstyrkte han at K.Academien skulle göra någon slags ändring med Handlingarna, antingen uti Formatet eller endast på Titelen, i det de kunde kallas K.W.Academiens nya Handlingar, och at den nya Suiten kunde börjas med Tomen 1. Han trodde, at månge de skulle dels complettera den gamla Suiten dels börja at hålla och köpa den nya, hvarigenom afsättningen skulle åter tiltaga.
Hvad det förra eller Recognitionen angår, frågades Herr Lange, huru mycket han årligen skulle vilja gifva, hvar på han svarade, 600 D. kmt.
Herr Lange anmodades at på en liten stund afträda, då Herrar Deputerade togo dessa Propositioner i betänkande, och funno, at Herr Lange hade skäl til dessa sina påståenden, samt kommo öfverens, at, i anseende til det förra begära af honom 800 D., samt lofva det ville Deputerade hemställa det senare til K.Academiens eget öfvervägande; hvarpå han åter inkallades, och åtog sig förlaget med löfte om 800 D. årligen pro labore.

Februarius, d. 15.
För hvarjehanda hinder, kom Praesidis ombytet ei at gå för sig, förr än denne dag, då för-Middagen, Hans Excellence Herr Praeses behagade med de vanlige Herrar Deputerade sammanträda uti Contoiret, at öfverse Räkenskaperna och deliberera om några Oeconomiska ärender, ibland hvilka det angelägnaste denna gången var, at accordera med Boktryckarne Lange, Stolpe och Hesselberg om Arfodet för de små Almanachornas tryckning. Ty de hade förut i flera år nögt sig med 36 dr kmt, i tryckarelön för hvarje 1000 Exemplar af de små Almanachorna, men nu nyligen låtit Secreteraren förstå, at de här efter ei kunde komma ut med, eller trycka dem för mindre än 45 dr kmt. De voro derföre nu kallade at höras. Hesselberg och Stolpe infunno sig, men Herr Lange var hindrad och hade låtit förstå, at han ville vara nögd med hvad accord de andre två ingingo.
Desse påstodo så enträget en tilökning af 9 dr på 1000 Almanachor, öfver förra vanligheten, under många skäl af tidernas dyrhet, arbetslöners, stilars, Oljors m. m. stegrade pris och myntets ändrade värde, at ingen föreställning til afprutning hos dem gälde. Derföre, som tiden redan är inne at Almanachorna för nästa år 1778 böra tagas under Pressen, och Stolpe redan gjordt början med Götheborgs Almanach, K. Academien jämväl häldre vill hafva at göra med dessa, än med någon annan af våre Boktryckare, nödgades Herrar Deputerade för detta år bevilja dem 45 dr kmt för hvarje 1000 små Almanachors tryckning, men förbehöllo sig at til nästa år höra sig om lindrigare vilkor hos andra Boktryckare. Detta anmältes sedan hos K. Academien, som dertil gaf sitt bifall.

Februarius, d. 15.
För hvarjehanda hinder, kom Praesidis ombytet ei at gå för sig, förr än denne dag, då för-Middagen, Hans Excellence Herr Praeses behagade med de vanlige Herrar Deputerade sammanträda uti Contoiret, at öfverse Räkenskaperna och deliberera om några Oeconomiska ärender, ibland hvilka det angelägnaste denna gången var, at accordera med Boktryckarne Lange, Stolpe och Hesselberg om Arfodet för de små Almanachornas tryckning. Ty de hade förut i flera år nögt sig med 36 dr kmt, i tryckarelön för hvarje 1000 Exemplar af de små Almanachorna, men nu nyligen låtit Secreteraren förstå, at de här efter ei kunde komma ut med, eller trycka dem för mindre än 45 dr kmt. De voro derföre nu kallade at höras. Hesselberg och Stolpe infunno sig, men Herr Lange var hindrad och hade låtit förstå, at han ville vara nögd med hvad accord de andre två ingingo.
Desse påstodo så enträget en tilökning af 9 dr på 1000 Almanachor, öfver förra vanligheten, under många skäl af tidernas dyrhet, arbetslöners, stilars, Oljors m. m. stegrade pris och myntets ändrade värde, at ingen föreställning til afprutning hos dem gälde. Derföre, som tiden redan är inne at Almanachorna för nästa år 1778 böra tagas under Pressen, och Stolpe redan gjordt början med Götheborgs Almanach, K. Academien jämväl häldre vill hafva at göra med dessa, än med någon annan af våre Boktryckare, nödgades Herrar Deputerade för detta år bevilja dem 45 dr kmt för hvarje 1000 små Almanachors tryckning, men förbehöllo sig at til nästa år höra sig om lindrigare vilkor hos andra Boktryckare. Detta anmältes sedan hos K. Academien, som dertil gaf sitt bifall.

2. K. Academiens Handlingars nu varande Förläggare, Boktryckaren Herr Lange, infann sig och förklarade, at han för det sistförflutna året väl ville, lika som för de tvänne föregående, betala de 800 dr kmt för rättigheten at på sitt förlag trycka K. Academiens Handlingar och Tal, enligt öfverenskommelsen af d. 4 Nov. 1775, men at han härefter ei ville fortfara med förlaget, om icke K. Academien 1:o afsäger sig all recognition i Contant. 2:o Sjelf består, icke allenast koppar-plåtarnas gravering, efter förra vanligheten, utan ock deras aftryckning, då han endast dertil lemnar paperet. 3:o och at han, i et för alt, ej ville gifva K. Academien mer än 40 Exemplar af alt hvad han för K. Academien förlägger. Herrar Deputerade sökte förmå honom til billigare vilkor, men förgäfves, och beslöto, at efter middagen föredraga denna obehageliga sak hos K. Academien, af hvars tankar Herr Lange skulle snart få del.

3. Anmältes Boktryckaren Langes ofvannämnde påstående, angående Förlaget til Handlingarna. Somlige tilstyrkte, at K. Academien skulle skaffa sig eget Tryckeri, och sjelf förlägga sina arbeten: deremot sades af andra, at et sådant tryckeri, som dertil behöfdes, skulle kosta en ansenlig Summa, och ei kunde påtänkas nu, då Academien redan sitter i stor skuld, hvarförutan ock eget förlag fordrade stort förskott och vore många äfventyrligheter underkastadt. Andre tilstyrkte at man skulle söka fördelaktigare vilkor hos andre Boktryckare, hvarvid Secret. W. nämnde, at Herr K. Bibliothecarien Giörwell, under vissa beting, budit hederliga vilkor, som uplästes. Kongl. Academien fann, at något visst beslut i detta angelägna ärende, ei kunde så hastigt tagas, utan fordrade mogen öfverläggning, hvartil några särskilda sammankomster skulle beramas: Imedlertid skulle Herr Lange äfven i år förlägga Handlingar och Tal, på så fördelaktiga vilkor, som man af honom kunde betinga, hvarom Herr Sandels anmodades. Herrar Ledamöterne anmodades ock, at vara betänkte på råd och utvägar uti hufvud-saken, til nästa Praesidis ombyte.

1. Herr Sandels berättade, at han talt med Herr BruksPatronen Le Febure och frågat honom, på hvad vilkor K. Academien kunde i nästa April Månad få tilträda tvänne Våningar uti sitt nya hus? Hvar på han svarat: emot en hyra af 200 Riksdaler, hvilket Herr Sandels och alle närvarande ansågo för orimeligt, och derföre ingalunda ville antaga det tilbudet, hälst K. Academien väl kan hielpa sig öfver nästa Sommar med de rum hon redan hyrt. Hvad det De Geerska Natural-Cabinettet angår, trodde man, at Herr Cammarherren Baron De Geer kunde öfvertalas at låta det quarblifva än et år på Leufsta: i annor händelse, och om det ändtligen i nästa Sommar skal hitflyttas, lofvade Herr Sandels skaffa rum dertil på 2 à 3 månader, utan hyra, til des det i höst får rum i nya huset. 2. Herr Sandels sade sig ock hafva öfvertalat Boktryckaren Lange at äfven i år förlägga K. Academiens arbeten på samma vilkor som de förra åren, undantagande, at K. Academien sjelf skall betala kopparstyckenas aftryckning så väl som Graveurens arfode, då Herr Lange endast består Paperet dertil, hvarmed K. Academien var nögd och tackade Herr BergsRådet.

5. Företogs det angelägna öfverläggnings ämne, för hvars skull K. Academien egenteligen i dag var sammankallad; nemligen:
1:o huru här efter förhållas skall med Handlingarnas utgifvande, til afsättningens befordrande och Förläggarens upmuntrande?
2:o Om Praesidierne här efter skola allenast hvart halft år ombytas, och Handlingarne likaledes allenast uti tvänne stycken årligen utgifvas, dock så, at hela årgången gör åtminstone 20 ark, efter vanligheten?
Hvad förra Frågan angår, bifölls enhälleligen, i anseende til många andragna, och til en del redan uti Dagboken nämnda skäl, 1:o at sedan 40:de Tomen af Handlingarna med detta år blir completterad, må man nästa år, 1780, börja en ny suite, under namn af Kongl. Vetenskaps Academiens Handlingars Andra fortsättning, Vol. 1. men för öfrigt i lika Format, med samma stilar och til samma ark-tal, som tilförne. 2 at alle K. Academiens inländske Ledamöter skola, ifrån 1780 års början, vara förbundne at köpa et Exemplar af Handlingarna: til den ändan inlöser K. Academien af Förläggaren 100 Exemplar, utom de 40, som Förläggaren gifver gratis, och at Ledamöterne sedan köpa dem uti Academiens contoir, hvaröfver Camereraren håller räkning. Detta, förmodade man, skulle upuntra Boktryckaren Lange at fortfara med förlaget, på de förra vilkoren, neml. at til Academien årligen betala 800 kmt, och bestå 40 Exemplar gratis, hvaremot K. Academien sjelf bör betala Graveuren för kopparplåtarnas så väl gravering som aftryckning. Herr Praeses och Secreterarne anmodades at tala med Herr Lange härom. Beträffande den andra frågan, om Handlingarna skola utgifvas hvart fjerdedels år efter vanligheten, eller hvart halft år; så ehuru K. Academiens grundreglor lemna i det målet full frihet, och åtskilliga skäl tycktes fordra det sednare alternativet, fann dock K. Academien för bäst, i anseende til Hans Excellence Grefve v. Höpkens mogna och faderliga tilstyrkande, at förblifva vid förra vanligheten, d. ä. at Praesidierne här efter såsom tilförne skola vara allenast i 3 Månader.

1. Herr Praeses berättade, at han tillika med bägge Secreterarne, talt med Boktryckaren, Herr Lange, hvilken åtagit sig at fortfara med förläggandet af K. Academiens Handlingar och Tal, med vilkor, 1:o at han årligen betalar til K. Academien 800 dr kmt eller 44 Rdr 21 1/3 dr specie, samt utan betalning lemnar til K. Academien 40 Exemplar af hvart Quartals Handlingar, och 20 Exemplar af hvart Tal, som tryckes. Om ock något Svar på någon Academiens Fråga hos honom tryckes, består han K. Academien deraf 40 Exemplar, hvarvid förstås, at så väl Quartalen, som Tal och Svar, böra vara häftade. 2 at både Handlingar och Tal tryckas med vanlig vacker Latinsk Stil, på jämngodt vackert Holländskt papper. 3:o at i synnerhet Quartals Handlingarne skyndsamt tryckas, så at de altid, så vida på Förläggaren ankommer, blifva i rättan tid, som är til Quartalets slut, färdige. Deremot åtager sig K. Academien 1:o at sjelf bestå icke allenast kopparstickarens arfode och sjelfva koppar-plåten, samt vignetterna, efter vanligheten, utan ock kopparstyckenas och Vignetternas afdragning. Men tienligt papper dertil består Förläggaren. 2:o at, utom de förenämnde Exemplar, som K. Academien får utan betalning, altid för Contant köpa 100 exemplar af Sjelfva Handlingarna, à 12 dr kmt eller 32 dr årgången, hvilket pris aldrig, hvarken för K. Academien eller andra köpare får förhöjas, utan Academiens samtycke. 3:o at, när något helt års Handlingar går öfver 21 ark, med Förtekningar och Register, får Förläggaren ingifva skälig räkning på det som öfverskjuter, som K. Academien vil ersätta, på det ingen anledning deraf må tagas at stegra priset på Handlingarna.
Med denna öfverenskommelse var K. Academien nögd, och höll före at skrifteligt Contract borde upsättas, hvilket Secreteraren lofvade.

7. Anmältes Boktryckaren Langes åstundan, at få hyra några Bodar i Academiens hus, til Pack-bodar för sina Papper och förlager. Han fick löfte, at framför någon annan få hyra sådana rum, som K. Academien kan mista, men huru många och hvilka, samt för huru stor hyra, kan ej afgöras, förr än K. Academien inflyttat i Huset, och ser, hvad som kan umbäras, sedan K. Academien och de Ledamöter, som där komma at bo, nödvändigt behöfva.

8. I anledning här af, upkom fråga, om de tvänne Stall och tvänne vagnshus, som höra til huset, skola uthyras, hvar til redan någre anmält sig. K. Academien höll för betänkeligt, at låta någon, främmande, som ei bor i huset, få hyra Stall och vagnshus, dels i anseende til fara för eld, då kuskar och drängar, sent om Nätterna skola der hafva fri tilgång, dels ock för annan osäkerhet, då främmande folk skola hafva nycklar til Portarna. Och som en och annan af dem, som koma at bo i huset, sjelfva kunna ega vagn, Chaise eller Släda, ansågs för billigt, at det ena Vagns-huset borde til deras tjenst lemnas outhyrdt. Men af det andra vagnshuset och de tvänne Stallen kunde göras Pack-bodar och Magaziner, til uthyrning åt Herr Lange eller andra, som lofva at aldrig gå dit om Natte-tid eller med lius.

1:o Beviljades de Trenne Sista målen, som i Contoiret f. m. förevarit, och som till K. Academiens vidare ompröfvande blifvit hemstälte: neml. att Fru Strömer får ett Exemplar i guld och Tio i Silfver af den Skådepenning, Som K. Academien låtit Slå öfver Hennes afl. Man, att Boktryckaren Lange får hyra stallet och Wagnshuset för Trettio Tre R:dr 32 Skilling; Samt att Protestation skall göras emot Jnqvarterings-Penningarna, Som Commissionen velat ålägga Academiens Hus.

7:o Att Boktryckaren Lange måtte få nyttja det ledigt stående stallet tillika med Vagnshuset, till Magazin för Sina Papper, emot den Årliga hyra, som Han derföre budit neml. Trettio Tre Riksd. 32 Sk. Specie. Det kunde väl Så vara, att denna Hyra borde anses för nog liten, emot hvad andra få för Sådana rum; men man Sluppe deremot vara rädd för en Kusks ovarsamhet med ljus i stallet, och utomdess gåfve Lange Så dryg hyra för de Magaziner, som Han redan hyrde af Academien, att det ena ersatte det andra.

1:o) Uppl. Ett Bref ifrån Doct. Faxe i Carlskrona dat. d. 4 Jan. hvaruti han anhöll hos Academien om Privilegium at få utgifva ett Utdrag utur Handlingarna af Physiska, Medicinska, Anatomiska, Chemiska och Botaniska Ämnen. Härom Skulle först Boktryckaren Lange, Som är förläggare af Academiens utgående Arbeten, först höras och imedlertid Saken hvila.

1:o) Blef öfverenskommet, att Academien till hjelp för vissa Boktryckare icke borde ingå uti något årligt förlag af papper till Almanakornas tryckande. Directeuren Lange nyttjar för de arbeten, som han åt Academien trycker, icke något Sådant förlag, och förer derföre ändå papperet icke högre till räknings, än som Academien betalar för det papper, hvilket Academien försträcker andra Boktryckare. Utomdess vore räntan af det uti förlaget instuckna Capitalet, hvilket år 1781 utgjorde en Summa af 422 R:dr 44 s 4 rstn, alltid förlorad; och som ingen omöjlighet deruti kunde vara, det man ju med flera Boktryckare skulle kunna träffa Sådana vilkor som med Hr. Lange, så syntes äfven onödigt, och med god hushållning mindre öfverensstämmande, att Academien besvärade Sig med förlag af papper, Som gjorde en hop pänningar för längre tid ofruktbara.

1:o) Herr CanzliRådet Ferrner och Herr BergsRådet Sandels anmälte nu, det de Sedan Sista Session, enligt Kongl. Academiens begäran, besigtigat dess Hus på stora Nygatan, och äfven examinerat de Hushållnings Förslag, Som Hr. Assessor Odelius i Sitt Samma Session ingifna Memorial anfört, öfver hvilket allt de upsatt Sitt betänkande, Som upplästes och var följande:

Till fullgörande af hvad Kongl. Academien behagat oss undertecknade uppdraga, böra vi yttra våra tankar om en Sådan fördelning af rummen i Academiens vid stora Nygatan belägna hus, Som närmast stämmer öfverens med Academiens Ändamål och förmon.
Vi böra först nämna, huru alla rummen nu för tiden äro upptagne, och hvilka af dem nyttjas för Academiens eget behof; Alla bebos af Ämbetsmän och betjening vid Academien, eller äro till främmande uthyrda.
Academien uppbär icke hyra af andre eller flera rum, än för 2:e Hvalf eller Pack-bodar i nedersta våningen, samt ett stall och ett Vagnshus, upplåtna till Boktryckaren Lange för -------------------- R:dr 100: För en stor källare af Hofkällarm. Langenberg --- 44: 21,4 För 2:ne smärre källare af Hr. BergsR. Lefebure 12: tillsammans R:dr 156: 21,4
De rum åter, som icke gifva Academien någon inkomst äro:
J nedersta våningen
Academiens Kamererare-Contor
Vaktmästarens rum
En Bagar-stuga
4 Smärre rum, Som nyttjas af de i huset boende till Skafferier.
J Våningen en trappa upp
På vänstra Sidan om trappan Herr Professor Wilckes rum med kök och Skafferi.
På högra Sidan, en Sal, däruti Mineralie- och andre Naturalie-Samlingar äro uppställde.
2:ne rum innom Salen nyttjas icke,
Ännu 2:ne rum bebos af Hr. Professor Sparrman.
J Våningen 2 trappor upp
På vänstra Sidan om trappan, den stora höga Salen, Som nyttjas Sommartiden till Sessions rum, med dess förmak. Ett kök och ett Skafferi lediga.
På högra Sidan, Academiens vanliga Sessions Sal, hvilken också nyttjas af Hr. Prof. Wilcke vid föreläsningarna i Experimental-Physiken.
2:ne rum innan för Salen, icke vidare nyttjade än att där stå några Böcker.
Ännu 2:ne rum, Som Secret. Nicander bebor; i det yttra är uppställd den Samling af Svänska Böcker, Som Hr. Presidenten Rosenadler Skänkt Academien.
J Våningen tre trappor upp
På vänstra Sidan, intager högden af stora Salen jämväl denna våning, Så att där allenast äro ett kök och en Kammare, som Hr. Kammereraren Moleen innehafver.
På högra Sidan, Kammererarens Boningsrum, Samt 3:ne rum, där Academiens Apparatus physicus står uppställd.
Grunden till denna fördelning af rummen, eller med hvad rättighet den ene eller den andre kommit till nyttjande deraf, känna vi icke; förmodligen har Sedan husköpet Skedde, och Academiens Samlingar och inventarier Samt dylikt mera, som där skulle inrymmas, den ene och andre, som dermed haft befattning, efter handen upptagit de lediga rummen, under förväntan af Academiens vidare förordnande härom, hvilket likväl Sedermera eller intill denna tid icke lärer vara påtänkt. När vi således nu skola yttra oss om disposition af huset hädanefter, Sätta vi å sido, hvilka hittils innehaft rummen; dock under förbehåll att vara ursägtade om vi dermed skulle röra någon oss okänd rättighet, som en eller annan kunde uppvisa.

Som en Secreterare bor husfritt på Academiens observatorium, så Synes efter vår tanke både billigt och med Sysslornas beskaffenhet enligt, att en Secreterare må, när ock det så länge utan hinder af andre omständigheter ske kan, i Academiens hus njuta fria husrum. Härvid lärer åtminstone nu möta mindre betänklighet, Så länge Secretariatet och physices Professionen äro på sätt, som nu skedt, hos en person förenade. Men ehuru Således ingen fråga lärer blifva om de boningsrum, Som Hr. Secreteraren och Professoren Wilcke hittils innehaft, utan han komma dervid att bibehållas, så äro likväl de rummen, där apparatus Physicus förvaras och föreläsningsrummen mindre beqvämt afpassade; ty han bor en trappa upp, håller föreläsningar två trappor upp, och har i 3:e våningen, hvad som fordras till experimenterna.

Innan vi utlåte oss, huru denna olägenhet må hjelpas, böra vi ärhindra, att de rum, Som Secreteraren Nicander innehaft, blifva lediga, när han den 1 April flyttar till Observatorium; och att hvad Hr. Prof. Sparrman och Kamme[re]raren Moleen angår, det helt och hållet beror på Kongl. Academiens godtfinnande, huruvida de ännu vidare måga bibehållas vid några rum i Academiens hus med eller utan hyra, Så att i afseende på rummen, som de nu innehafva icke något hinder ligger i vägen, att så rätta indelningen af rummen för Academiens egna behof, som kan bäst passa Sig; hvarvid må tilläggas, att i händelse några rum i huset utan hyra skulle dem beviljas, en sådan förmon icke måtte anses annorlunda än såsom personell; ty ingen angelägenhet är, att den, som har inseende öfver naturalie Samlingarna, och Kammereraren, utom Academiens Contor, bo i huset. För sina göromål njuta de sina arfvoden eller löner i pänningar; Sysslorna fordra icke deras närvaro annorlunda än vissa timmar om dagen; men huset kostar Academien omkring 30,000 plåtar af egen fond, och kostar än årligen genom reparationer och utlagor, hvaremot det icke gifver i hyra, så mycket som Svarar emot tredjedelen af räntan på detta Capital, hvilket illa står tillsammans med Academiens i Senare åren medtagna pänningfond.

Vår mening är dock icke, det Academien skulle gå längre i uthyrande af rum, än att Academiens egna beqvämligheter och behof böra gå förut; hvarvid vi påminna oss det redan tagna Tvärt om äro vi af den tanken, att Academiens på Observatorium förvarade Boksamling, bör därifrån flyttas till huset i staden, och i Så måtto har det förefallit oss, att huset för det närvarande och tills vidare hälst skulle på följande Sätt disponeras:
I nedersta Våningen blifver ingen ändring.
J andra våningen behåller Herr Secreteraren och Professoren Wilcke Sina boningsrum utan hyra; Salen blir Academiens Sessions Rum, där ock föreläsningarna i Experimental Physiken hållas. De tre rummen frammanför Salen nyttjas för Biblioteket och Apparatus Physicus; och det fjerde, som är i bredd med Salen och har sin utgång åt förstugan, kan tjena till Förmak, där Ledamöterne få lägga Sina kappor och Vaktmästaren under Sessionerna vistas. Härvid hafve vi väl funnit de olägenheter, att i Salen är stengolf och Spisel; men Spislen är Snart nedtagen och en kakelugn i stället uppsatt, hvilket utan afseende på ändringen med rummens nyttjande lika fullt måste ske, om i Vinter-Månaderna Naturalie-samling en skall kunna vårdas och beses. På sten-golfvet kan läggas under bordet en bräd-botten, af den längd och bredd, att sten-golfvet endast är bart utomkring vid väggarna.
J tredje Våningen eller två trappor upp behåller Academien Sin stora Sal med dess förmak till Sessions rum Sommartiden och vid högtidliga tillfällen. Salen på andra sidan förvandlas ifrån Sessions-rum till Naturalie-Cabinett, hvartill ock läggas de tvänne rummen innanför Salen, Så att Mineralie-samlingarna såsom mycket tunga där uppställas till mindre påkänning för bjälkarne än i ett större rum.

Flera rum behöfver icke Academien för det närvarande, utan kan Således disponera till annan sin förmon de två rummen på den norra sidan om den mindre salen, eller det nu föreslagne Naturalie-Cabinettet, tillika med köket och rummet där innanföre, Samt hela öfversta våningen, eller de rummen, där Apparatus Physicus nu står, och dem, som Kammereraren bebor. Om Kammereraren icke skulle få dem i sin tjenstetid behålla, och när de öfriga nu lediga rummen uthyras, torde vara bäst att icke intaga några hushåll, hälst på ett så väl beläget ställe, icke kunna tryta andra hyresmän, hvilka gifva äfven Så mycken hyra, som ett litet hushåll. Jnnan vi skilja oss ifrån huset böra vi nämna tvänne för Husets conservation högst angelägna omständigheter: Den ena, att fönstren för norra gafveln af den stora Salen, som nu äro igensatte med bräder, måtte med mur tillslutas; ty om någon eld skulle komma lös antingen ifrån granskapet på norra sidan, eller ifrån ved-bodarne i Academiens hus, kunde den igenom de med bräder tillslutna fönsteröppningarna Snart bryta in uti stora huset; Den andre, att det lilla kringbyggde gårds-rummet, Som måste bibehållas för att gifva dag åt förstugan och några rum, ständigt hållas ren ifrån Snö och vatten; ty i annat fall blifva murarne däromkring alldeles nedrutna. Om ock Vaktmästaren skulle för det besväret, få någon liten påökning i den lön, Som han nu njuter af 55 R:dr 26 s 8 %, Så vill det mindre betyda, än att låta huset fördärfvas; hvarföre det bör blifva hans ovilkorliga skylldighet, att dagligen hålla denna gård så ren, att där alldrig får Samlas vatten, Snö, eller någon Slags orenlighet, Så kärt honom är att vid Sysslan varda bibehållen.
Igenom det, som förberördt är, angående indelningen af rummen i huset, hafve vi redan yttrat oss öfver hvad i den delen Herr Assessor Odelii till vårt utlåtande remitterade memorial innehåller; och i öfrigt instämma vi med Herr Assessorens yttrade tanke, att öfver Bibliotek, NaturalieSamlingar, Jnstrumenter, med mera, böra upprättas fullständiga Jnventarier, som sedermera ständigt fortsättas, och att Så Snart Biblioteket och Musaeum kommit i behörig ordning, de böra hållas öppna en förmiddag i hvarje vecka ifrån 10 till ett.

Likaledes få vi till Academiens bifall hemställa den af Herr Assessoren föreslagna ordning och noggranhet vid ingifna Röns och Afhandlingars granskning, pröfning och införande i Qvartals-Handlingarna; ankommande nu på Academien att välja de deputerade, som efter Academiens redan tagna beslut, skola i år vid ämnenas väljande och rangerande för Handlingarna att biträda Praeses och Secreterarne.
Om Herr Assessoren, enligt sitt yttrande i Memorialet, kan få tryckare-lönen för Almanachorna nedsatt Åtta Skilling för Riset, sker Academien dermed en betydlig förmon och besparing; ty efter Kammererarens uppgift äro för år 1783 till de Små Almanachorna uppgångna 873 Ris Papper; men som Academien tillika bör vara säker, att icke något uppehåll må ske i Tryckningen, torde Academien finna för godt, att öfverlemna till Praeses, Secreterarne och några af Jnspectores Aerarii, att gemensamt med Herr Assessor Odelius bringa accorderne om Almanachs-Tryckningen till ett för Academien förmonligt och Säkert Slut.

Det kunde väl hända, att de större Almanachorna skulle blifva något begärligare, om efter Herr Assessorens förslag, uti Historiska Calendern flera af Ämbetsmän och Betjenter i Landsorterna skulle införas och om Stockholms och i synnerhet Hof-Calendern blefve prydd med vackra vignetter; men till underrättelsers insamlande ifrån Landsorterna om där varande flera tjenstemän, än uti Historiska Calendern redan äro införde, torde mera besvär och kostnad uppgå, och vignetterne likaledes blifva kostsammare, än att den förmodade större afsättningen Sådant ärsatte; dock om Academien så behagar, kunde försök göras med en eller annan Vignett för Hof-Calendern.
Om Opera och Nummer-Lotterie Almanachorna lärer nu ingen öfverläggning kunna ske, innan Academien blir underrättad, Hvad Hr. Presidenten Baron Liljencrants, efter sitt benägna löfte, kunnat uträtta, att af dessa Almanachor befordra Academien till någon större inkomst.

Med detta betänkande conformerade Sig Herrar Jnspectores Aerarii och tillade endast 1:o) att den föreslagne Jnventeringen Så väl af förut varande som sedermera tillkomna Naturalier och Böcker borde ske årligen innan sista Praesidii ombytet, på det Academien då måtte få höra tillståndet af alltsammans. 2:o) Att Vaktmästaren Viklunds lön hädanefter skall förhöjas till 60 Rdr, hvaremot han skall vara förpligtad att renhålla huset, lilla gården och ränn-stenarne, såsom i föregående betänkande anfördt är.

14:o) Emedan Boktryckaren Lange nu en tid gifvit så dåligt papper till Tabellerna i Handlingarna, att Gravuren icke vackert derpå kunnat exprimeras, så anmältes, det Graveuren Akrel, som årligen förtjenar af Academien imellan 70 och 80 R:dr, ärbudit sig att Släppa till papper för Tabellerna emot ett årligt arfvode af 110 R:dr i ett för allt; men som Hr. Lange enligt accord bör bestå försvarligt papper till detta behof, och i fall af försummelse dervid bör tillsägas och åtvarnas, så kunde Akrels anbud icke antagas, Så mycket mindre som det komme att kosta Academien årligen 30 a 40 R:dr mer, än hvad gravuren för Handlingarna nu belöper sig till.

3:o) Berättade Hr. Praeses, det han tillika med Secret. Nicander, i anledning af hvad som förleden Session taltes om tryckare-lönen för de Små Almanakorna, varit hos Boktrycka ren Lange för några dagar sedan och budit till att afpruta så mycket som 8 sk på hvart Ris; men att Hr. Lange Svarat, det han så mycket lider på Handlingar och Tal, som han för Academien utgifver, att han behöfde en liten vinst af Almanakorna för att dermed ärsätta förlusten på de förra. Skulle Academien fullt och fast hafva resolverat, att hädanefter icke betala mer än 32 Riset i tryckare-lön för Almanakorna i stället för 40 sk förut, Så vore han Lange beredd att afsäga Sig icke allenast tryckningen af de Små utan också af alla de stora Almanakorna, ja äfven af Handlingar och Tal. Men nu ärhindrades i följe häraf, att Tryckningen af allt detta, som Hr. Lange nu besörjer, skulle för mycket besvära Academien i närvarande belägenhet att få accorderad på andra händer, i synnerhet som ingen annan Boktryckare har sådana stylar, som fordras till en del af de stora Almanakorna. Hr. Assessor Odelius, Som genom Sitt Memorial d. 21 Januari gifvit anledning till detta ämne, Svarade häruppå det han ingalunda varit af den tanken, att Hr Lange skulle rubbas uti de accorder, som han hade med Academien; men en annan sak vore med de andre Boktryckarena, som tryckte Almanakorna för Götheborgs och Lunds Horizonter; de hade intet för Academien att trycka utomdess, hvarpå de kunde Säga Sig lida, och på dessa Almanakor hade de åter en Sådan vinst, som tålde någon minskning. Academien öfverlade Så väl om det ena som det andra, och stannade i det beslut, att Accorderna med Herr Lange skulle förblifva tills vidare såsom de hittils varit, och hvad öfrige Boktryckarena angick så skulle någre af Hrr Jnspectores Aerarii tillika med Hr. Assessor Odelius kallas, att antingen med dem eller andre pålitlige Boktryckare öfverenskomma om de fördelagtigaste vilkor, som stodo att ärhålla.

4. I anledning af Hr. Odhelii memorial om någon besparing vid Almanaks tryckningen, hade Herrar Praeses och Secret. Nicander talt vid boktryckaren Lange at förmå honom til afslag på boktryckare lön för almanakorna. Hvaruti han likväl icke på något sätt velat ingå; Hvarvid ock Hr Odhelius sig yttrade ingalunda hafva varit af den meningen at afpruta något hos Lange, utan endast at få någon af de andra små almanakorna för bättre köp. Hela frågan remitterades til Herrar Inspectores Aerarii.

7:o. Faxes Utdrag af Medicinska Rön. Remitterades til Hr. Zettzels utlåtande, och skulle Hr Lange höras huruvida desse Utdrag af Handlingarne kunna tryckas.

6:o. Anmältes af Hr. Assessor Odhelius; At, sedan Kongl. Academiens mångåriga Camererare Herr Anders Moleen, genom dess med åren altmera tiltagande svaga krafter och oförmögenhet sedt sig föranlåten, at genom skriftelig ansökning anhålla om sin Dimission och afsked ifrån Academiens tjenst; och Herrar Deputerade vid Contoiret, som för den orsaken haft några gånger Sammanträde på Contoret, ej funnit skäl, at förvägra honom Moleen, denna dess enträgna begäran, och därtil samtyckt; men tillika tagit i moget öfvervägande på hvad sätt denna syssla antingen genom en ny Camererares antagande kunde besättas, eller Academiens nödvändigste i synnerhet Almanachsrörelsen på annat sätt drifvas och underhållas: Så har i synnerhet förekommit Herrar Deputerade det Anbud af Arrende, hvarigenom Boktryckaren Directeuren Lange ärbudit sig, at emot öfverlemnandet af hela bestyret och försälgningen af Almanachorna, jemte nyttjandet af vissa därtil förut brukade rum här uti huset, villa til Academien Quartaliter utbetala, en viss, efter den hittils högsta försälgningen lämpad och faststäld, Summa; hvarigenom Academien såleds, med långt mindre egen Omsorg och besvär, kunde af Almanachorna hafva samma inkomst lika säker. Detta anbud och förslag hafva Herrar Deputerade trodt sig pröfvat förtjena den upmärksamhet, at de förordnat ett särskildt sammanträde med Hr Lange, för at närmare granska och öfverlägga alla omständigheter, samt fastställa de punkter, som vid Contracts slutande om ett sådant Arrende. böra ihågkommas och tagas i agt. Och som detta nu endast lemnas Kongl. Academien ad Notitiam; så skall och hela Saken med hvad därtil hörer en annan gång omständligare Academien föreläggas.
Joh. Carl Wilcke.

6. Beslöts, at Academien med första uti en Privat extraordinair Samankomst, ville företaga sig Projectet, til Contract med Hr Lange om Almanachs tryck- och försälgning. Joh. Carl. Wilcke.

Den 28 Februarii, 1785.
K. Academien som til i dag var bådad til en Extraordinair Sammankomst; hörde sig föreläsas och närmare justerade det Project til Contract med Herr Directeuren Lange om Almanachs Försälgningen, hvilket Herrar Inspectores Aerarii upgifvit, och nu af Kongl. Academien efter några därvid gjorde erhindringar och rättelser, til alla delar samtycktes och bifölls.

4:o) Behagade Hans Excellence Grefve Bjelke gifva K. Academien tilkänna, at, sedan Contractet med Herr Lange om Almanachorna kommit så vida i ordning att blott renskrifning och underskrift därvid felade; hade Herrar Inspectores Aerarii äfven vidare varit betänkte på antagandet af någon pålitelig och skickelig Man, som uti Herr Camererarens Molèens ställe förestod Academiens Contoir, och de öfriga därvid utom Almanachs-Rörelsen förekommande Penninge- och Bokhålleri-affairer. Til den ändan hade desse Herrar kommit öfverens at 1:o. Academien til dessa genom Almanachs-försälgningens frånskiljande ansenligen förminskade göromål, icke behöfde egenteligen någon Cammererare hvilket Namn äfven för Herr Molèen varit en blott för långvarig trogen tjenstgörning honom tillagd Caractere: Utan en Bokhållare som förde Academiens räkenskaper och hade dess Contoir om händer. 2:o. Att Bokhållaren för at därtil förmå någon pålitelig Mann skulle i årlig Lön njuta Ett-hundrade Riksdaler, utom nödig Ved Ljus och Skrifmaterialier vid Contoret. 3:o. At den som härtill antagas, och utom flera dyrbara Inventarier hafver esomoftast betydeliga Penninge Summor under händer, borde vid tjenstens tilträdande ställa säker borgen för 2000 Riksdaler Specie. Att 4:o. i öfrigt til Kongl. Academiens eget Val, och om så täcktes genom Votering, skulle öfverlemnas, hvilke af de flere Sökande som til denne tjenstens emottagande sig anmält, Academien därtill ville utse och antaga. Och som Kongl. Academien med alt detta visade sig nögd, bifölls äfven at sjelfva Valet omedelbarligen därpå skulle företagas. Till den ändan

9. Gafs til känna det Hr. Lange genom ingifvet Memorial afsagt sig Continuation af det med Academien ingångne Arrende Contract om Almanachorne: och däruti offererar sig til alla Alm. tryckning för betalning utan förskott m. m. som ock redan förevarit i Contoret, och därstädes kommer at vidare at öfveräggas om.

3:o Uplästes et bref ifrån Rådmannen i Linköping Adolph Tillander, til Directeuren Lange, af d. 12:t November, hvaruti han gifver tilkänna, det, sedan han, såsom Måg til afledn. Bokbindaren Moberg och boende uti des gård, där i många år Almanachshandel varit föröfvad, äfven nu, ifrån Comissionären Raam i Norrköping förskaffat sig Almanackor; så har i dag /: d. 12 Nov:/ honom händt, at Stads-Fiscalen på Bokbindarnes Lundberg och Tidströms anmodan, som det berättas med Borgmästarens tilstädjelse, gjordt visitation i hans Bod, och borttagit et partie däraf, under namn af Confiscation, hälst han ej skulle vara berättigad til denna handel, utan skulle han vara Bokbindarnes ensak. i anledning hvaraf han, af Herr Lange, såsom K. Vet. Academiens rättsinnehafvare, begär något Document, som visar at andre än Bokbindare äro til Almanachs försälgning berättigade, och at denne handel ej har afseende, hvarken på handel i allmänhet, eller Bokbindare isynnerhet, utan at Vetensk: Academien eller des rätts innehafvare, härom äger disponera hvad godt synes. Detta är ock nu Herr Langes begäran, at ifrån K. Academien blifva försedd med intyg at saken så förhåller sig, och han uti föregående mål kunde betjena sig utaf til Svar åt Tillander.-- Academien fann denne Sak ganska nära röra des egen hittils oklandradt ägande rätt til en fri Almanachs handel såsom det enda hvarpå Academiens penninge tilgång ar bero: Men påminte sig tillika at samma fråga för några År sedan blifvit väckt af Bokbindare i Upsala hvilka, likasom Lundberg nu til Hr. Lange varit en hop försålde Almanachor skyldige och ej betalt, som derföre ej vidare kunnat få någon ny Credit på Almanachor, hvilke at andra til försälgning blifvit lemnade, och i det målet vändt sig til Landshöfdinge Ämbetet, och efter erhållet Afslag til Kgl. Majt: hvarifrån Målet remitterats til K. Cantzlie-Collegium, som infordrat Academiens förklaring, efter hvilken, ingifven, d. 21. Mart. 1781; resolution därom fölgt, och Saken ej vidare afhörts. m.m. Fördenskuld pröfvade Academien nu bäst vara, at förskaffa Hr. Lange afskrift af denne Kgl. Majt. dom, i enlig sak. hvarjemte Secreteraren i bref til Landshöfdingen i Orten skulle anmäla K. Academiens åstundan at Saken måtte til rättas ställas; hvarom ock Hans Exc. Grefve Falkenberg lofvade, genom handbref til H:r Landshöfding, göra Academien biträde. Utom förenämde bref, hade H:r Lange ock nu bilagt en räkning, som visar at Lundberg är honom för Almanachor skyldig, Rd:lr 56, 18 sk 8 % Specie.

2:o) Upplästes Nordhälls Promemoria angående Boktryckarenas utlåtande, tillika med några Boktryckares förr ingifna skrifter. inkom Bokbindaren Ekman, som skall hafva en prosition.
Hans Excellence Höpken yrkade att Lange skulle få arendera Almanackorna som förut till 2000
[Textstycke till större delen överstruket]

2:o Anmälte Herr Praeses hurusom K. Academiens Herrar Inspectores Aerarii flere gånger haft Sammnanträde til öfverläggningar om Almanachs Rörelsen och därvid omsider stadnat i Beslut om antagandet af ett Contract med Bokbindaren Herr Olavus O. Ekman, hvilken derföre til Academien erbudit en årlig Afgift af 2400. R:dr Specie, jämte förbehåll af emot samma vilkor som H:r Lange få hyra den öfversta Våningen uti huset. Academien lät sig nu föreläsa desse Contracter, och som intet var därvid at påminna, biföll underskriften däraf som därpå skedde, och som Herr Ekman närvarande inlemnat dubletterne deraf underskrifne, utvexlades Contracterne emot hvarandra; hvarigenom således Herr Ekman emot förenämde årliga Suma af 2400 R:dr Spec. blir innehafvare af hela Almanachs handeln under Tre de nästföljande Åren, 1789; 1790 och 1791.

Då nu S.T. Ekmanson under namn af Action emot Lindh i sjelfva verket söker rubba det nådiga privilegium som Kongl. May:t förunnat sin Vetenskaps Academie, och derigenom tillika gifver anledning dertil at Academien föranlåtes at ingå i denna slags förklaring til befredande af sina i privilegier grundade rättig heter, och då Lindh i full öfvertygelse at få til godo njuta den rättighet, som Kongl. Academien i kraft af detta privilegium honom emot anbud af de fördelagtigaste vilkoren, då arendet på Almanackornes tryckning utbjöds, tilegnade, och ibland hvilka Almanackor den för Åbo horizont i contractet med Lindh står uttryckligen nämnd, således icke nu mera ensamt skulle få upbära den vinning som deraf kunde erhållas utan tvärtom föranlåtas at gifva ifrån sig någon del deraf åt Carlbom, så vore också Lindh derigenom fullkomligen berättigad at för en sådan sin förlust fordra ersättning af Academien, hvilken äfven i sin ordning skulle blifva lidande genom detta försök intrång intrång i dess privilegium. Sådana förluster, och då Academiens tilgångar at bibehålla detta samfunds inrättning blifva derigenom medtagne, skola i sin mån bidraga förr eller senare til dess uplösning, sedan den likväl under fyra Svea Rikes konungar til Fäderneslandets ära nytta och gagn florerat. Kongl. Vet. Acad. kan icke heller obemält lemna, at Carlbom, om han trott sig i följd af sit privilegium hafva någon pretension til finska almanackornas tryckning, redan för nio år sedan, då arendet af almanackornas tryckning Boktryckeri Societeten kungjordes til anbud af de för Kongl. Academien fördelagtigaste vilkor, då hade kunnat anmäla sig til detta arende, eller åtminstone til de finska almanackornas tryckning, hvilket han likväl icke gjorde. Deraf at så väl Academien sjelf som Lange och Ekmanson sedermera skola enligt Ekmansons upgift låtit trycka finska Almanackorna hos Carlbom följer icke något annat, än at det skedt af egit behag, men aldeles icke af någon skyldighet emedan desse senare voro arendatorer af Academiens i dess privilegier grundade rättighet at trycka icke mindre de finska än svenska almanackorna. Utan tvifvel har rätta orsaken dertil varit, at de icke voro försedde med finska stilar och icke ansett löna mödan at sådana sig förskaffa. Men annat är förhållandet nu, då Kongl. Academien öfverlåtit på Lindh rättigheten at trycka både de svenska och finska almanackorna, sedan han erbjudit de förmånligaste vilkor, då utöfningen deraf icke kan honom betagas utan rubbning i contractet Kongl. Academien til känbar förlust. Kongl. Academien höll icke de vilkor hemliga hvarunder utgifvandet och tryckningen af almanackorna til Lindh uplätos; hvar och en af Boktryckeri Societeten var öppet at göra sina anbud. Hvarföre bevakade icke då Carlbom sin förmenta rätt, och hvarföre har han i 9 år varit stillatigande om han sjelf fattat et sådant begrep om sina privilegier? Kongl. Vetenskaps Academien som känner Tit. nit och kärlek för vetenskaper, och hvaraf det tilfälle henne nu blifvit lemnat til förklaring och ådagaläggande af sin rätt är et nytt vedermäle gör sig ock försäkrad at genom dess rättvisa nit denna rätt blifva bibehållen.