Protokoll

Den 15 Februarii 1797.
Närvarande Herrar, Liljestråhle, Baron De Geer, af Acrel, Ferrner, Baron Gedda, Rosenstein, Adlerbeth, Schröder, Qvist, Grill, Hagström, Baron Hermelin, Lejonmark, Gejer, Sparrman, Odehlius, Hjelm, Nicander, Melanderhielm.

1:o Justerades Dagboken för sista session den 1 Febr.

2:o Uplästes det af Kongl. Vitterhets historie och antiquitets Academien meddelade project til inscription uppå en minnespening öfver Kongl. Vetenskaps Academiens framlidne Secreteraren Professoren och Riddaren Wilke, hvilket project Academien såsom mycket väl afpassat med särdeles välbehag emottog.

3:o Uplästes et af Boktryckaren Lindh til Kongl. Vetenskapsacademien ingifvit Memorial, hvari han med flera skäl söker å daga lägga den förlägenhet han iråkat i anseende til försäljningen af de små almanackorne, och anhåller, således i ödmjukhet det ville hos Hans May Kongl. Vetenskapsacademien genom Jnlaga i djup underdånighet anhålla, det täcktes Hans May i nåder fastställa priset uppå dessa smärre almanackor til en skilling fyra runstycken stycket då de betalas med Riksgäldsmynt. Kongl. Vetenskaps Academien tog detta mål i öfvervägande och fann de af Lindh anförda skäl och omständigheter vara väl grundade i följd hvaraf beslöts, at Academien skulle i underdånighet anmäla detta mål hos Hans May och uppå de skäl som äro upgifne underställa Hans May:ts allernådigste omprofvande om icke priset uppå dessa almanackor kunde utsättas til en skilling 4 runstycken för stycket uti Riksgäldsmynt. Det project som Secreteraren Melanderhielm upsatt til denna underdåniga inlaga hos Hans May:t af Kongl. Vetenskaps Academien blef sedermera af bemälte Secreterare upläst och bifallit sådant som följer.

Eder May:ts Vetenskaps Academie vågar i underdånighet hoppas det Eder May med nådigste välbehag anser den möda flit och åtgjärd som denna Academie ifrån dess första inrättning, snart för sextyo år sedan, oafbrutet har användt til nyttiga vetenskapers förkofran i åtskilliga grenar och til gagneliga uptäckters meddelande på mångfaldigt sätt i det som kunnat tjena til förbättring i den allmänna och enskilta hushåldningen. At bestrida de flera utgifter, hvartil denna Academie varit och är föranlåten til befrämjandet af dessa nyttiga ändamål, och igenom hvilka denna nyttiga inrättning måtte kunna ega bestånd, hafver Eder Mayt. i nåder anslagit den samma rättighet at författa och utgifva calendrer eller de så kallade almanackor och njuta den vinst tilgoda som deraf kunde upkomma. Genom åtskilliga förändringar hvilka sig tildragit i beräkningssättet af de i Riket varande myntsorter, har äfven händt at priserne til hvilka dessa almanackor kunnat försäljas, med en skälig vinning för Academien, äfven hafva undergådt förändringar. Genom Eder May:ts Cancellie Collegii kungörelse af den 10 Maj 1796 böra de små almanackorne försäljas häftade och skurne til en skilling stycket i speciemynt, men likväl så at säljaren, då de betalas med Riksgäldsmynt, har rättighet at i anseende til agio som är uppå detta mynt, erhålla i proportion deraf så mycket mera. Då den större allmänheten i Riket är afnämare af dessa små almanackor, hvaraf den egentliga vinsten upkommer, och Riksgäldsmynt nu är så godt som det enda, hvarmed all handel i Riket bestrides, händer deraf at den ringare hopen, som icke hafver redigt begrep om detta agio tror sig vara af säljarena förolämpad, och beskyller dem för et olofligt ocker, då de vilja i anseende til detta agi hafva något mera än en skilling stycket, när almanakshandel sker i Riksgäldsmynt, hvarigenom händer dels at köpare bortgå utan at handla, då tilgång för dem icke är uppå speciemynt, dels och at för säljarena en betydlig del af tid åtgår at uplysa hvar och en köpare om orsaken til skilnaden i priset, då handeln sker i Riksgäldsmynt, och at för honom göra uträkning på denna skilnad, i anseende til hvilket alt bokbindare i Riket, som äro afnämare til de små almanackorne sedt sig föranlåtne, dels at göra nu mycket mindre requisitioner deraf än förut, dels ock at afsäga sig denna handel. Härtil kommer äfven at boktryckarekostnaderne, och deribland i synnerhet papperet, nu och inom en kort tid stigit til en aldeles oväntad höjd. I följd af alt detta har Eder Mayts Vetenskaps Academiefull anledning at befara et särdeles lidande och minskning i de inkomster, som til dess uprätthållande likväl fordras; i anseende til hvilket alt den samma vågar i djup underdånighet underställa Eder May:ts allernådigste ompröfvande, om icke Eder May:t täcktes i nåder tillåta och stadfästa, at de små almanackorne hädanefter måtte betalas med en skilling fyra runstycken för stycket i Riksgäldsmynt, hvarigenom tre almanackor erhållas för fyra skillingar i samma mynt, och denna handel således med mycken vighet ske kan genom de smärre Riksgäldssedlarne, utan at något skiljemynt dertil skulle behöfvas. Då Eder Mayt. i nåder täckes stadfästa detta nu i underdånighet föreslagne pris uppå de små almanackorne, vågar också Eder May:t:s Vetenskaps Academie hoppas at de i underdånighet anmälta hinder vid almanacksförsäljningen åter ige skola uphöra, och Academien derigenom kunna bibehållas vid den inkomst deraf, som til framdeles bestånd är erforderlig.

4:o Uplästes et af Professoren Melanderhielm til Kongl. Vetenskaps Academien ingifvit Memorial lydande som följer.

Denna Kongl. Vetenskaps Academies förtjenst emot det allmänna genom nyttiga uptäckter så väl i de exacte som öfriga vetenskaper, har blifvit ifrån dess första instiftelse mer och mer med tidens lopp erkänd och värderad. Genom samlandet af dessa uptäckter och rön, samt deras läggande för allmänhetens ögon uti sina utgifna handlingar, och det uti en viss ordning af fyra quartaler årligen, har Academien åtagit sig lika som en skyldighet at på samma sätt framdeles fortfara. I samma måhn Vetenskaper upodlas och naturen med dess verkningar mera undersökes, blifva äfven utforskningsämnen mera upsökte och medtagne, samt nya uptäckter sällsammare och svårare at finna. Det är af denne grund man kan hafva anledning at befara, det den tid någon gång inträffar, på hvilken ämnen til nya afhandlingar i Vetenskaps Academiers Acter kunna tryta. Vid några Europeiska VetenskapsAcademier, såsom egentligen den Kejserliga Ryska och den Kongl. Berlinska äro visse ledamöter försedde med pensioner, för det at de skola arbeta uppå vetenskapernes tilväxt och genom sine memoirer bibehålla samma VetenskapsAcademiers Acter uti sin jemna gång. På samma sätt var också beskaffat med den nu utgångna Vetenskapsacademien i Paris. Vid de VetenskapsAcademier, der sådane inrättningar icke äro, men förråder af ämnen til deras Acter bero af frivilliga undersökningar uti vetenskapernes särskilte classer, och det ofta af dem, som genom andra göromål hörande til deras dels tjenster dels andra yrken äro hindrade at deruppå använda sin tid är derföre af anförde orsak at befara, det tilgångar af sådane förråder skola mer och mer saknas. Jag vil vid detta tilfälle icke nämna vissa utländska VetenskapsAcademier och lärda Societeter, der denna verkan nog tydligen redan har begynt rönas, men den samma kan af enahanda grund hafva en sådan inflytelse på denna Kongl. VetenskapsAcademie. Jag bör icke hänleda denne slutsats af det som mig hände vid tilträdet af den function som jag mig tilsvidare vid denna Academie åtagit, och då jag skulle arrangera det som i det nu utkomna quartal borde införas, nämligen at jag fann det dertil varande förrådet til samma quartal knapt utgöra hälften af det som dertil fordrades, då för mig icke var annat öfrigt än at genom min egen åtgjärd bidraga til dess fylnad. Samma utsigt visar sig äfven för nästa och följande quartaler, så framt icke nya förråder inkomma. Dessa händelser kunna vara tilfälliga för at inträffa på denne tid. Men de hafva likväl fört mig på den tanke at underställa detta ämne Kongl. VetenskapsAcademiens öfvervägande och granskning. Ehuru denna Academie icke har tilgångar at tildela vissa löner och pensioner, för hvilka en skyldighet skulle åligga at arbeta til dess handlingar, tror jag likväl at ändamålet skulle til en god del vinnas, om Academiens belägenhet kunde tillåta vissa premiers utdelande til dem som igenom väl utarbetade afhandlingar bidraga til dess Acter. Detta var äfven til en stor del min afsigt då jag til Kongl. VetenskapsAcademien förärade manuscriptet til min uppå vårt språk författade Astronomie, nämligen at vinsten deraf skulle kunna användas dels til de mathematiska vetenskapernes lustre, dels til en fond hvaraf räntan skulle blifva premier för afhandlingar i Mathematik och Astronomie hvilka til Academien ingifvas och finnas värdiga at i dess Acter införas. Detta har också utöfver min förmodan lyckats, så at jag nu önskar det jag vågat styrka Kongl. Vet. Academien at deraf låta göra en ännu större uplaga, emedan uppå en tid af knapt tyo månader, sedan denna Astronomie blef igenom trycket allmän, så ycket deraf är försålt at alenast omkring ethundrade exemplar äro oföryttrade, hvarigenom denna af mig åsyftade inrättning inom kort skal kunna komma til stadga, emedan jag har anledning at hoppas, at det öfriga af uplagan äfven inom kort torde blifva försåld. I anledning af alt detta har jag härmed den äran at underställa Kongl. VetenskapsAcademiens ompröfvande om icke den skulle täckas updraga dess Herrar ledamöter, som under namn af Jnspectores Aerarii vårda Academiens hushållning, at undersöka, huruvida så väl Academiens egen fond, som andra fonder hvilka äro til Academiens disposition lemnade, kunna bidraga til sådane upmuntringar och premier, som äro omtalade, på det at Academiens handlingar en säkrare utsigt til förråder til de samma, och at til Kongl. Academien med förslag i detta ämne inkomma.

I följd af föregående Memorial beslöts, at det samma skal communiceras med Herrar Jnspectores aerarii i Academiens contor, hvilka behagade til Kongl. Academien med sit utlåtande i anledning derutaf inkomma.

5:o Uplästes et af Professoren Svartz til Kongl. VetenskapsAcademien ingifvit Memorial lydande som följer.

Kongl. Vetenskaps Academien har så ofta ifrån dess första början gifvit öfvertygande prof af dess omsorg för alla nyttiga och fäderneslandet gagnande saker. Den har befordrat och upmuntrat Landtculturen slögderne och Vetenskaperne i allmänhet, och til dessas förmån har den ofta sträckt en hjelpsam hand, äfven til mycket ifrån hembygden aflägsne tracter af Jordklotet. Jag menar ansenliga summor hafva icke blifvit sparade til understöd för resande lärde personer. Man bör väl icke neka, at vetenskaperne häraf dragit någon fördel, men at ändamålet hafver fullkomligen vunnits, lären väl icke kunna påstås. En älskare af sin fosterbygd skulle väl icke utan skäl hafva önskat at en sådan Kongl. Academiens gifmildhet blifvit njuten ofta mera til sjelfva landets nytta, til dess nogare kännedom, undersökning och följagteligen til icke ringa båtnad för dess inbyggare.

Sverige jemnförel[se]vis betraktat med flere andre länder är ännu nog ofullkomligen kändt. Beskrifningar finnas väl om visse Landskaper, större och mindre Districter, städer, soknar, m.m. Men i desse förekomma blott få och oftast otilräckligen utredde ämnen, och bland desse uptager väl kyrkoförfattningen det främsta rumet. En grundelig utläggning öfver andre ämnen, skulle också och kanske mera gagna. Inom sin vida utsträckning eger Riket et ansenligt fält för Oeconomen, Topographen, Naturalisten, och Antiquairen. Utan at nämna de snart sagt okände tracter af Finland och Lappmarken, saknas icke i de mera bebodde landskaper ställen, hvilkas undersökning skulle både förtjena och gagna. Ledd af egen öfvertygelse hämtad af resor under förloppet af förbigångne år, torde jag endast få anföra senare årens uptäckter af obekante Naturalier, stenkålsbrott, eldfast lera, piplera, takskifver, måssornes användande med mera. Slumpen har nästan gjordt flera af dylika fynd, och det vore väl ej otroligt at med noggrannare undersökningar, skulle af en med städade begrep och liflighet försedd resande ännu mera åtminstone i längden vinnas.

Kongl. Academien har under tiden utsatt prisämnen, som blifvit besvarade och belönte. Förmodligen sker äfven detta framdeles i följe af gjorda författningar. K. Academien torde dock ej obenägit uptaga mit förslag, at en liten summa äfven til resor inom fäderneslandet måtte användas. Jag är öfvertygad, at mera nytta skulle småningom häraf vinnas, än genom svar, som kan hända ej altid svara emot K. Academiens önskan. Updagandet af nya alster, äfven användbare i hushållningen. Uplysningar om särskilte Fäderneslandets historia och oeconomie rörande saker, skulle ofelbart blifva lysande vedermälen om Kongl. Academiens ömtanka för Landets och äfven vetenskapernes bästa.

Min tanke är vist icke at ogilla prisfrågors besvarande, men öfvertygad at mycket godt genom resor kunde ernås tager jag mig friheten, at til Kongl. Academiens egen granskning föreslå, om icke någon liten del af prismedlen kunde, om ej annan tilgång blefve funnen, användas. 50 - 60 Riks blefve under sommarmånaderne, då resorne anstäldes til mycken hjelp, kanske äfven ibland tilräcklige. Detta jemte inflytandet af det anseende Kongl. Academien eger i Landsorterne, skulle, tror jag et så önskansvärdt ändamål.

Den synnerligen prisvärde Patriotisme Herr BergsRådet Baron Hermelin visat genom anstalter til vissa Provincers närmare, kännedom, gör honom särdeles och altid berättigad til medborgares upriktiga erkänsla.

Rikets Lärosäten sakna icke ynglingar som ej mindre utmärka sig genom goda kunskaper än åtrå at gagna det allmänna. Reslusten åtföljer ej sällan den lifligare åldern, och at se sig hedrad med et förtroende i denna del, skal ännu mera utan tvifvel spänna krafterne at göra skäl för sig. Kongl. Academien skulle härigenom än vidare kunna tilskapa nyttiga ämnen, så mycket mer som den fördelen at hafva egt dess förtroende, måtte säkert framdeles någon gång, til deras förmån yrka förtjenstens rätt.

Som kunskaperne om Landet i flera fall kunna utvidgas, så vore ej olämpeligt, at vetenskapsidkare borde, i anseende til resorne alternera, så at det ena året en mineralog, et annat en botanicus eller alius partis historiae naturalis cultor, det tredie en oeconom, o. s. W. gjorde resan åt de orter eller trakter och med de vilkor som blefvo föreslagne. Jag nämner hvarje och en särskilt, emedan jag af erfarenhet tror mig kunna påstå, at flere sådane saker, ehuru nära förbundne med noggranhet af en ensamt ej så väl skötas.

Varm för fädernesbygdens och Vetenskapernes väl, har jag härmed förslagsvis yttrat mina tankar, samt önskar at Kongl. Academien täcktes taga detta föremål i benägen öfverläggning.
O. Svartz.

I anledning af detta memorial beslöts at det communiceras med Herrar Jnspectores aerarii, som behagade til Kongl. Vetenskaps Academien med sit utlåtande deröfver inkomma.

6:o Anmältes Professor Gadds rön om hvilket remitterades til Herrar Gejer och Hjelm.

7:o Anmältes en af LandsCamereraren Ljung til Kongl. Vet. Academien inskickad Beskrifning på svarta örnen Falco Fulvus Canadensis, en ny recrut för Fauna Sveciae, hvilken remitterades til Herr Presidenten och Commendeuren von Carlson.

8:o Anmältes Casus Pemphigi insänd af Regiments Chirurgus Lars Hollberg i Venersborg; af Herr GeneralDirecteuren af Acrel värdig funnen at införas i Kongl. Vetenskaps Academiens handlingar.

9:o Anmältes följande presenter til Kongl. VetenskapsAcademien

1:o Hermoder, en Norrsk periodisk skrift, skänkt af Herr KammarHerren Anker.

2:o Aphroditographische Fragmente sur genauern Kentniss des planeten Venus; Helmstet 1796 stor quart. af Schröter.

3:o af Fulhame. An Essay on Combustion. Lond. 1794

4:o Af Bibliothécarien Dryander. English Botany by James Soverby. Numb. Xxv - Lx.

5:o Joseph Banks; Ejus Catalogus Bibliothecae Historico Naturalis.
Transactions of the Royal Society of Edinberg, 1794.

6:o Dryander. Catalogue of Dictionaries, Vocabularies, Grammars and alphabets in two parts by Willjam Marsden. London 1796.
Medical Botany by Willjam Wordville Vol. Iii. London 1793.
Transactions of the Linnean Society vol. Ii. London 1794.
An answer to certain assertions contained in the appendix to a Pamphlet entitled, Minutes of the Proceedings on the Court Martial held at Portsmouth. August 12:th 1792. by Capitain W:m Bligh. London 1794.
A botanical description of a New species of Swietenia (Mahogany) by W:m Roxburgh.
Icones pictas Plantarum Rariorum. Auctore Jac. Edv. Smith. 1793.
An account of Indian serpents collected on the Coast of Coromandel by Patrick Russelle. London. 1796. Plants of de Coast of Coromandel by W:m Roxburgh. Vol. I. II. III. London 1795.

7:o The Royal Society. Astronomical observations made at the Royal Observatory at Greenwich in the years 1792, 1793, 1794 by Nevil Maskelyne. London 1795.

10:o Anmältes Kongl. Vetenskaps Academiens framlidne Ledamots Herr Grefve Seths dödsfall, hvarom notification til Kongl. Academien ankommit.

11:o Företogs val til nya Ledamöter i Kongl. VetenskapsAcademien hvartil följande Candidater voro enligt de scrutinier som varit gjorda.
Herrar. BergsRådet Norberg.
Statssecreteraren och Riddaren Rosenblad.
Directeur Garney.
Riddarhussecreteraren Silfverstolpe.
Proberaren Broling.
CancelliRådet och Ridd. Edelcrantz.
Provincial Medicus Tengmalm.
Bergmästaren Lindbom.

Valet til fem nya Ledamöter utföll i följande ordning.

Herrar. Statssecreteraren och Riddaren Rosenblad
Provincial Medicus Tengmalm
Proberaren Broling
CancellieRådet och Riddaren Edelcrants
Bergmästaren Lindbom.

A: Joh: Hagström
D. Melanderhielm.