Protokoll

Uti Kongl. VetenskapsAcademiens sammanträde den 29 Julii år 1801, Närvarande Herrar, Ferrner, Wahlbom, Odhelius, Sparrman, Hagström, von Rosenstein, Swartz, Gejer, Julin, Broling, Edelcrantz, Sjösten, Bouck, Fr. von Schulzenheim, Baron Rosenhane, Melanderhielm, förehades följande.

1:o Uplästes Dagboken för Academiens sammanträde den 27 Maj 1801.

2:o Föredrogs en af Herr Wahlbom ingifven afhandling om Empyema, hvilken blef gillad at införas i Academiens Handlingar.

3:o Uplästes följande af Herrar Nordberg och D. von Schulzenheim ingifna Proposition til utländsk Ledamot.

Til utländsk Ledamot af Kongl. Vetenskaps Academien proponeras i ödmjukhet Herr Ch. Lasteyrie, känd för dess Traité sur les betes à laine de race Espagnole, som är det fullständigaste och mäst uplysande arbete i detta ämne. Han är medarbetande af le Journal de Physique och le Dictionnaire d'agriculture, hvaraf redan 10 volumer utkommit. Flere articlar äro deruti af Herr Lasteyrie, så väl som uti Les Memoires de la Societé d'agriculture, af hvilket sällskap han är Ledamot. Han har dels på publik dels på egen kostnad genomrest större delen af Europa för at samla kunskaper i Oeconomie och Naturalhistorie, samt har redan föret år sedan i sådant ändamål besökt Sverige. Med dess nit och kunskap samt communicativa tjenstfärdighet förmodas han för Kongl. Academien blifva en nyttig corresponderande Ledamot.

4:o Anmältes huruledes genom Konungens nådiga Donation af Drottningholms NaturalieCabinet til Kongl. VetenskapsAcademien och dess förenande med Academiens förutvarande Cabinet flera både Doupleter och Tripleter af samma species nu voro i denna samling hvilka borttogo rum för nya tilkommande Naturalier och voro tillika för detta Cabinet onödiga, och at det således vore af Academien mycket ädelmodigt at af dessa meddel Academierne i Upsala Lund och Åbo af dessa doupleter och tripleter det som dessa Academier icke förut hade. J anledning häraf beslöt Academien, at en förtekning skulle infordras på alla dessa doupleter och tripleter och föreläggas Academien då den sedermera ville närmare utlåta sig öfver den gjorda proposition.

5:o Uplästes et af Jnstrumentmakaren Collin ingifvit Memorial lydande som följer. Sedan efter mycken derå använd både kostnad och tidspillan jag haft lyckan at påfinna et optiskt Jnstrument, hvarmed det blifver möjligt at under vatnet upsöka och se objecter på så stort djup som ljusets nedträngande deruti kan tillåta och jag dermed kommit så vida at et modele dertil blifvit förfärdigat, så har jag, ehuru ofullkomligt detta ännu, til förebyggande af alla de sig i vattnet företeende locala och momentaneusa omständigheter, är, haft äran at få underkasta det några Kongl. Academiens Herrar Ledamöters granskning. Då jag förmodar at desse Herrars berättelse om förhållandet dermed i dag torde til Kongl. Academien inkomma, anhåller jag allra ödmjukast om Kongl. Academien täcktes tillåta mig til vitsordande af denna uptäckt, som in vita communi torde blifva gagnelig, sit utlåtande deröfver, som Kongl. Academien finner för godt at gifva genom utdrag af Protocollet få utbekomma.

Derefter uplästes et af Herrar, Edelcrantz Nicander och Sjösten författat yttrande om det af optiske Jnstrumentmakaren Herr Collin omförmälte Jnstrument at dermed se objecter som äro under vattn, hvilket han skal påfunnit, lydande som följer.

En Tub inventerad och förfärdigad af Jnstrumentmakaren Herr Collin i afsigt at dermed se och upsöka föremål på sjöbottn hafva underteknade examinerat och äfven dermed vid Tranebergs bro gjort försök, samt dervid funnit, at med Tuben, som är 2:ne alnar lång, svarta bokstäfver af vid pas 1/4 tums höjd, hvilka voro målade på en förtent bläckplåt kunde läsas alnars
redigt på fem famnars djup i mindre rent vattn. Äfvenledes hafva vi genomläsit en afhandling, som Herr Collin författat, och som innehåller icke alenast en beskrifning på ofvan nämnde Tub utan äfven sjelfva theorien och grunderna til dess anläggning, samt til möjligheten at se Ting i vattnet på så stort djup, som vattnets renhet och ljuset medgifver. Herr Collin vil för sina särskilta orsaker icke ännu hafva nämnda afhandling och Tubens sammansättning yppade, men vi kunne icke dess mindre (då han begärt vårt yttrande deröfver) intyga, at detta påfund är det bästa som oss vetterligen til detta ändamåls vinnande är gjordt.

Uppå anhållan af Herr Collin fann Academien skäligt at nu anförda utlåtande öfver dess Tub och dess nytta måtte honom genom utdrag af Dagboken meddelas.

6:o Upläste Herr Odhelius et til sig ankommit bref af en vid namn Hoeffner, hvari denne ibland annat anhåller at af Kongl. Academien få tilhandla sig de Jnsecter i synnerhet Lappska, hvaraf Academien kunde hafva doupleter. Detta bref öfverlemnades til Herrar Sparrman och Svartz at derom med sit yttrande til Academien inkomma.

7:o Företogs val til ny Praeses efter Herr Adlerbeth som dessa nu förlidna sex månader varit Academiens Praeses; då Herr Baron Hermelin erhöll en, Herr Johan G. Gahn fyra, Herr Hagström en, Herr Broling sex, Herr Silverstolpe nio, Herr Norberg sju, Herr Bouck tio, Herr Lagerheim en, Herr Fredr. von Schulzenheim tre, Herr Baron Rosenhane sju och Herr Nordmark Tio. Emedan Herrar Norberg och Baron Rosenhane hade hvardera sju och altså lika många röster, anstäldes lottning dem imellan hvilkendera af dem skulle quarblifva och upfylla förslaget til Praeses, då lotten utföll för Herr Baron Rosenhane. Uppå förslag blefvo således upförde Herrar Nordmark, Silverstolpe, Bouck och Baron Rosenhane, då lotten utföll för Herr Silverstolpe at vara Academiens Praeses nästkommande halfva år.

8:vo. Uplästes det Praesidii Tal som Herr Adlerbeth til Kongl. Academien insändt innehållande anmärkningar om yppighetens verkan på konsters och vetenskapers stigande och fall. Äfven uplästes Secreterarens svar.
Melanderhielm.