Protokoll

Uti Kongl. Vetenskaps Academiens sammanträde d. 11 Maj år 1803 närvarande Herrar, Praeses Broling, Hans Excell:ce m.m. Herr Baron Liljencrants, Baron Hermelin, Liljestråle, Sparrman, Bladh, Hjelm, Arfvedson, Hagström, Rosenstein, Svartz, Gejer, Gahn, Norberg, Svanberg, Sjösten, Öfverbom. C. F. v. Schulzenheim, Baron Rosenhane, Ackerman, Melanderhielm, förehades följande.

1:o Uplästes Dagboken för Academiens sammanträde d. 13 April 1803.

2:o Föredrogs en til Konungen i underdånighet af Kongl. Spanmåls Magasins Direction ingifven och til Academien i nåder at deröfver sig i underdånighet utlåta remitterad inlaga, hvaruti förmäles at Byggmästaren Hublein upgifvit et af sig gjordt påfund at inrätta quarnar som skola gå utan strömfall, såsom ock hästquarnar hvilka fordra dubbelt mindre antal hästar, och anhållit om åtskilliga förmåner och förlag til verkställigheten af dessa påfund. Denna skrift remitterades til Herrar Bouck och Sjösten med anmodan at til Academien inkomma med sit yttrande deröfver.

3:o Uplästes et til Academien ifrån Kongl. CommerceCollegium ankommit bref hvari förmäles at Herrar Bruks Patronerne Lorichs och Bjuggren uti underdånig inlaga til Konungen gjordt ansökning om erhållandet af Privilegium på Tio år at tilverka ättika til blyvitts beredning af sädesbränvin, hvilket de på et särskilt sätt föregifva sig skola tilverka, anhållandes bemälte Collegium det ville Academien göra sig närmare underrättad om de flera omständigheter som härvid kunna sig förete och egentligen huruvida förenämnde Brukspatroners bränvinstilverknings sätt kunde vara skiljagtigt ifrån det vanliga. Jemte förenämnde bref hade också Kongl. Commerce Collegium med Academien communicerat Herrar Lorichs och Bjuggrens underdåniga ansökning i detta mål hvilken blifvit i nåder remitterad til Kongl. Spanmåls Magasins Directions underdåniga utlåtande, såsom ock bemälte Directions underdåniga yttrande härutinan tillika med Herrar Lorichs och Bjuggrens anmärkningar vid detta yttrande. Detta mål tillika med förenämnde dertil hörande Handlingar blef af Academien remitterat til dess Herrar Ledamöter, Hjelm, Gejer och Norberg med anmodan at til Academien inkomma med sit utlåtande. Herr Hjelm emottog alla dessa Handlingar.

4:o Jnlemnade Herr JustitieCancelleren och Riddaren Liljestråle et af sig författat arbete under Titel, Tankar om språk i synnerhet det svenska tillika med et Memorial, lydande som följer. Hos K. Vet. Academien och vårt allmänna har jag en lång tid ansett mig vara i en art af skuld orsakad deraf, at då jag senare gången år 1784 vid Praesidii nedläggande något ordade om Talekonsten med åsyftad lämpning til svenska språket, et ämne som denna K. Academien ifrån sin första inrättning haft i en öm och sorgfällig vård så hände at hvad jag i detta tal anförde om talekonsten i gemen så upfylde det utrymme som vid det tilfälle kunde gifvas at föga kunde andragas rörande svenska språket, hvilket dock var mit hufvudafseende dertil jag fördenskull hoppades framdeles kunna något åtgöra.

Nu som Gud alt härtils behagat förlänga min lefnad har jag des häldre trott mig böra denna skyldighet efter min ringa förmåga upfylla som vår språksak denna senare tiden kommit hos vårt allmänna så mycket i fråga, och det jemväl hos denna Kongl. Academien blifvit et ännu oafgjordt öfverläggningsämne, om Academien skal träda ifrån den styl af skrifsätt i språket som hon hos sig förut stadgat och all den förra tiden oafbrutit och enformigt följt och i stället antaga et annat nytt derifrån skiljagtigt? Uti hvilken fråga jag vet at en af Kongl. Academiens värda ledamöter, som varit deröfver deputerad grundligen gifvit sina tankar som ännu ej lära blifvit Academien föredragne.

Uti sjelfva K. Academiens grundförfattning (Cap. 1:o 4 och 5 § 3) är språkets upodling och rätta bruk förklarat för et af de första K. Academiens ögnamärken, hvilket hon ock til Allmänhetens fullkomliga tilfridställelse iagttagit. Också är detta lärda samfund, det första allmänna verk som gifvit sig i synnerhet omsorg om modersmålet, då man alenast undantager Kongl. Lagcommissionen på 1720 och 1730talet, då nya Lagen gjordes färdig och särdeles dess 2:ne Ledamöter Jonas Wulfvenstjerna och Johan Rosenstolpe.

Detta samma Kongl. Academiens åliggande tilhör henne ännu, ty dess grundreglor äro alt härtil oförändrade. Och om det händt at någon eller några fått sig enkannerligen updragit at uti språkläran något författa, hindrar dock eller betager sådant dess mindre denna K. Academien, at för sin del, uti hvad språket och dess rätta bruk angår upfylla budet och afsigten i sin grundförfattning, som ingen exclusiv rättighet i det fall möjligen kan ega rum; och denna både skyldighet och rättighet, at både förstå och rätt öfva sit modersmål, tilkommer hvar tänkande svensk man, och som medlem af det allmänna deltager han äfven i dess domsrätt öfver alt hvad de lärde deruti frambringa til förbättring.

Til K. Academiens pröfning och bedömande öfverlemnar jag här vördsammast några enfaldiga philologiska tankar om språk, och i synnerhet det svenska, deraf så mycket här bifogat, och af det senare som jag i sommar om Gud förlänar hälsan ärnar författa bilägges imedlertid en kort sciagraphi. Jemväl skal bifogas öfversättning af små valda stycken från graeska, Latinska, Jtalienska, Spanska, Franska Engelska och Tyska goda originaler, at visa det svenskan utan at låna främmande ord kan mäta sig med det vackraste uti alla andra språk. En särskilt afskrift skal ock likmätigt våra stadgar, framdeles inlemnas. Stockholm d. 11 Jan. 1803.
J. W. Liljestråle.

Kongl. Vetenskaps Academien, som så väl kände Herr JustitieCancellerens grundliga lärdom i åtskilliga yrken hvilken han genom sina mångfaldiga utgifna skrifter både prose och ligate ådagalagt kunde visserligen icke misstaga sig i sin försäkran derom at äfven det nu til Academien aflemnade arbete om språk i synnerhet det svenska vore sin vittre auctor fullkomligen värdt, i anseende hvartil Academien också lofvade sig all fullgörande tilfridställelse deraf då tid och utrymme ville tillåta Academien at ingå i någon närmare kännedom af det samma.

5:o Föredrogs et Memorial af studiosusElfgren i Nyland hvari han förmäler huru han fångat 2:ne Elgkalvar hane och hona samt beskrifver de försök hvilka han anställt til deras tämjande så väl som til deras vänjande vid åtskilliga födoämnen. Sanningen af det han häruti upgifvit har han äfven bestyrkt genom bifogade bevis af Herr Amiralen m.m. Cronstedt och Herr Doctor Hornstedt på Sveaborg. Om och huruvida Herr Elfgren gjordt sig berättigad til mer eller mindre af de premier som Academien har utfäst för dem som fånga och tämja elgar, remitterade Academien til närmare undersökning af dess H Jnspecto res Aerarii.

6:o At blifva denna Kongl. Academiens inländska Ledamöter proponerades skriftligen af Academiens Ledamöter Herr Amiralen m.m. Baron Lagerbjelk[e] i 5:te Classen och Rectorn vid Clara Scola Herr Daniel Djurberg i 7:de Classen.

7:o Föredrogs en af Herr Doctor Osbeck ingifven och af H:rr Thunberg och Svartz approberad afhandling om Petromyzon Planeri, en i Sverige förut okänd fisk; såsom ock en af H:rr B. A. Ennes ingifven och af H:rr Thunberg och Svartz approberad afhandling om 2:ne nya fundna svenska örter. Dessa afhandlingar komma således at införas i Academiens Handlingar.

8:o Upläste Melanderhielm til rättelse vid tilstundande Ledamotsval en af sig författad förteckning på dem som äro proponerade at blifva så väl utländska som inländska Ledamöter. De förra voro 1:o Herr Bourgoing, Franska Republikens Minister hos Hans May Konungen proponerad af H von Rosenstein och Adlerbeth i December månad 1802. 2:o Herr John Lattam of Darford af H:rr Sparrman, Svartz och Tengmalm d. 4 Dec. 1799. 3:o Herr Lovitz berömd Chemicus och Ledamot af Keis. Vet. Acad. i Petersburg af H:rr Hjelm och Gadolin. den 26 Febr. 1800. 4:o Herr von Mons, Secreterare vid Medicinska Societeten i Brüssel af H:rr Gadolin och Sjösten d. 26 Febr. 1800. 5:o Herr Martin Klaproth, Chem. Prof:r vid Artill. Acad. i Preussen, af H:rr Hjelm och Gadolin d. 26 Febr. 1800. 6:o Herr Pasquich, en ibland Europas nu varande ypperste Mathematici af sal. Cancellie R. Ferrner och Melanderhielm d. 26 Nov. 1800. 7:o Abboten Cavanille, spanior, en mycket berömd Historicus Naturalis, som äfven samlat och utgifvit en del af Löflings efterlemnade skrifter, af H:rr Sparrman och Svartz, d. 30 Sept. 1801. 8:o Herr Gruner, en mycket berömd Medicus och Professor i Gena, af Herr Odhelius d. 30 Sept. 1801. 9:o Herr Chr. Lasteyrie, känd för flera utgifna arbeten i agriculturen, har rest mycket äfven för några år sedan varit i Sverige, af H:rr D. von Schulzenheim och Norberg. d. 29 Julii 1801. Til inrikes Ledamöter äro tid efter annan proponerade; H:rr Probsten i Sahla Grefve Schwerin i 1:a Classen. Herr Assessoren och Regiments Fältskären Lindroth i 3:die Classen. Herr Bruks Patron Wilhelm Hisinger i 4:de Classen. Herr Amiralen m.m. Baron Lagerbjelke i 5:te Classen. Hans Excellence m.m. Herr Grefve Oxenstjerna, Herr Generalen m.m. Baron Sinclair, Herr Cancellie Rådet m.m. Leopoldt, Herr Rector Djurberg, i 7:de Classen.

9:o Uplästes följande til Kongl. Academien af Herr Kongl. Secreteraren Nicander ingifna supplik. Hos Kongl. Vetenskaps Academien är min ödmjukaste anhållan at sedan jag nu i 27 år varit i Kongl. Academiens tjenst och i 20 år bestridt den syslan, uppå hvilken Kongl. Academiens största interesse hvilar, men jag för tiltagande sjuklighet och annalkande ålderdom icke vidare förmår så sköta som angelägenheten kräfver, Kongl. Academien derföre täcktes ifrån den samma lemna mig afsked med bibehållande af alla de förmåner som K. Academien behagat mig tildela. Under afvaktande af denna afgörande ynnest emot en gammal och tilgifven tjänare framhärdar jag med all vördnad, etc.
Henric Nicander.

Vid öfvervägandet af de skäl som Herr Nicander anfört at blifva endtledigad ifrån de göromål han hitintil til Academiens tjenst förrättat, fann Academien billigt at lemna honom det begärta afskedet med bibehållande för sin öfriga lifstid af alla de förmåner som Academien honom har behagat tildela, hvarjemte Academien icke kunde annat än betyga Dess saknad genom denna Herr Nicanders bårtgång ifrån förvaltningen af de göromål som han hitintil bestridt; hvad [ord saknas] angår, skulle det afgjöras hos Jnspectores Aerarii.

Derefter yttrade Melanderhielm följande. Då jag nu får nedlägga den förvaltning jag genom denna Kongl. Academiens val och förtroende i snart förlidna sju år, såsom dess Secreterare innehaft, och hvilket kall jag räknat för min största ära, och skal räkna såsom min ålderdoms yppersta tilfridställelse, då jag kan göra mig det glada hopp at Academien varit nöjd med denna min förvaltning, får jag tillika förklara at denna min tilfridställelse ännu mera ökas derigenom, at jag förutser det Academiens angelägenheter komma at til Vetenskapernes förkofran och Academiens tilfyllestgörelse skötas, då vården af dem nu blifver delad imellan dess tvänne Herrar Ledamöter vice Secreterarne Svanberg och Sjösten. J anseende til fördelningen af göromålen imellan dem båda har jag upsatt följande project, hvilket således vördsammast underställes Kongl. Academiens ompröfvande.

Förteckning på göromålen för Herr Svanberg

1:o Hafva inseende öfver Academiens Observatorium Astronomicum med dertil hörande Jnstrumenter och Mathematico Astronomiska Bibliothek.

2:o Hålla astronomiska Observationer, deröfver göra vederbörliga Calculer och jemnförelser med astronomiska Taflorne, öfver alt detta hålla en ordentlig observations Journal; uti sista Qvartalet af Academiens Handlingar årligen i jemnlikhet med det som sker vid Utländska Vetenskaps Academier der Observatorier äro, införa de under det förlidna året gjorda observationer med resultaterne af de deröfver gjorda calculer och mer eller mindr öfverensstämmelse med de astronomiska Taflorna. På detta sätt kan denna inrättning blifva nyttig och bidragande til Vetenskapens förkofran.

3:o Besörja om de Meteorologiska Observationerne.

4:o Författa Almanackor för de fem horizonterne i Riket, nemligen Stockholms, Åbo, Lunds, Götheborgs och Tornes, samt de vanliga Calendrerne, och vara ansvarig för correcturen af alla dessa.

5:o At i Academien föredraga alla de mål som på et eller annat sätt kunna röra det som är anfört i de fyra föregående momenterne, såsom ock at i Academiens Herrar Jnspectorum Aerarii sammanträden anmäla de utgifter som han finner nödiga til conserverandet bibehållandet och tilökandet af det som i första momentet är anfört och i allmänhet af denna inrättning, i anseende hvartil hans ledamotskap i Jnspectura aerarii äfven hädanefter som hitintil skedt lärer finnas nödigt.

6:o Föra in och utrikes brefväxling rörande alt det som på et eller annat sätt kan angå dess Departement både som Geometre och Astronom.

7:o Samfält med Secreteraren i staden tilse, at alt som för öfrigt hörer til Academiens hushållning sker på et rätt och ordentligt sätt.

Förteckning på göromålen för Herr Sjösten.

1:o Föredraga i Academiens sammanträden alla de mål som til Academien inkomma; äfven föredraga i Jnspectura Aerarii dit hörande mål. Häröfver hålla så kallade Dagböcker.

2:o Expediera alt det som ifrån Academien kommer at afgå.

3:o Besörja om Afhandlingarnes aflemnande til Qvartalerne i så god tid at dessa kunna blifva färdiga i rätter tid, såsom ock at ansvara för correcturerne så väl af Qvartalerne som af andra skrifter hvilka i Academiens namn utgifvas.

4:o Hålla de Thamiska Föreläsningarne.

5:o Hafva inseendet öfver Academiens Bibliothek, som är i detta hus.

6:o Svara på bref som til Academien inkomma, sedan de i Academien äro föredragne och svarens innehåll utstakade, såsom ock upsätta de expeditioner til justering i Academien hvilka komma i Academiens namn på det sätt at afgå at Praeses och Secreteraren dem skola underskrifva.

7:o Hafva en nyckel til Jernkistan i Contoret hvartil Praeses och Camereraren hafva hvar sin nyckel.

8:o Utfärda nödiga utdrag ur Protoollerne som äro hållna i Academien och Jnspectura Aerarii.

9:o Hålla alla Academiens Handlingar i behörig ordning. 10:o Afgifva skriftliga Ordres til Contoret til utbetalningar af det, som i Academien eller i Jnspectura är resolverat, samt at tillika med Praeses och Camereraren underskrifva de assignationer som utgifvas på Rikets ständers Bank och Riksgälds Contor.

11:o Hafva inseende öfver Academiens physiska Jnstrumenter och deras Cabinet.

12:o Samfält med Secreteraren på Observatorium tilse att alt som för öfrigt hörer til Academiens hushållning sker på et rätt och ordentligt sätt.

Alt detta behagade Academien gilla och stadfästa.
D. Melanderhielm.

Båda Secreterarne tillfrågades om de woro nöjde med denna tils widare gjorde fördelning och förklarade Sjöstén at han på Academiens anmodan wore beredwillig at åtaga sig dessa gjöromål och Swanberg at han ansåge som en gunst af Academien, at icke nödgas yttra sig i en sak som rörde honom sjelf.

10:de Sedan Kongl. Secreteraren Nicanders Suplique at erhålla afsked från sin sysla med bibehållande af alla de förmoner, som Kongl. Academien behagat honom tilldela, blifwit på sätt 9.§. innehåller dels bifallen dels remitterad till Herrar Inspectorum Aerarii ytterligare öfverläggning, yttrade flere af Academiens Ledamöter deras önskan wara, at blifwa underrättade om och huruwida Academiens peninge tillgångar voro tillräckeliga at utan någon Academiens saknad bewilja Kongl. Secreteraren Nicander at Hädan efter bibehållas vid dess honom af Academien hitintils bestådde lön. Närwarande Herrar Inspectores Aerarii lemnade i anledning häraf den uplysning, at, i afseende på Kongl. Secreteraren Nicanders bibehållande wid den lön han hittils åtnjutit, Academiens peninge tillgångar icke mera behöfde tillgripas hädanefter än tillförene. 

11:te Wid detta tillfälle upstod äfwen fråga om icke Academien årligen borde blifwa underrättad om förwaltningen af dess Cassa och Peningewerk: och i afseende härpå beslöt Academien enhälligt at Herrar Rewisorer öfver Academiens Räckenskaper skulle anmodas at årligen till Academien ingifwa berättelse och summaisk upgift om det tillstånd hwaruti Academiens Cassa och Räckenskaper befunnos.

12:te Under det Herr Lands Höfdingen och Commendören von Rosenstein och Herr Canzli Rådet och Riddaren Melanderhjelm sedermera höllo en enskilt öfwerläggning med hwarandra i Biblioteks rummet, proponerade Herr Assessor Odhelius Kongl. Wetenskaps Academien, at Academien skulle låta pregla en Medaille af lika storlek med Protectorats Medaillen för at därigenom betyga sin synnerliga Högaktning, tacksamhet wänskap och tillgifwenhet för Herr Canzli Rådet och Riddaren Melanderhjelm, hwilken ända hittils oaktadt sin höga ålder af kärlek för Wetenskaperna och denna Kongl. Wetenskaps Academie med all nit, noggrannhet och oförtrutenhet syslosatt sig med Academiens Secreterare ämbetes förestående och således på det ädelmodigaste sätt upoffrat sitt Lugn och sin tid åt wetenskapernas befordrande och dena Academiens heder och anseende, utan at Academien kunnat förmå honom at för detta sitt beswär möda och arbete emottaga någon slags Gratification. Herr Assessoren tillade äfven at Kongl. Wetenskaps Academien vid detta tillfälle torde hos Herr Canzli Rådet böra anmäla sin önskan at uti Academiens portraitsamling få upsätta dess Portrait måladt i Olja. Kongl. Wetenskaps Academien biföll denna proposition enhälligt, tilläggande at detta wore det minsta wedermäle, hwarigenom Academien kunde betyga Herr Canzli Rådet och Riddaren Melanderhielm sin upriktiga tacksamhet och Erkänsla då Han nu nedlade sit ämbete, och updrog åt Academiens Praeses at å Academiens wägnar lemna Herr Canzli Rådet och Riddaren Melanderhjelm del af detta Academiens beslut. Herr Canzli Rådet m.m. Melanderhielm, hwilken i det samma återkom i samlingsrummet, blef genast af Academiens Praeses underrättad härom, och förklarade, "at Han icke nog kunde uttrycka alla de "rörande känslor som han hos sig rönte i anseende till all Kongl. Academiens honom bewisade ynnest, och nu sluteligen wid nedläggandet af dess Secreterare sysla genom den utmärkta heder af "preglandet utaf den Medaille som Herr Praeses på Academiens wegnar behagat omförmäla, hwilket wedermäle af Academiens bewågenhet blifwer honom så mycket mera dyrbart, som det förwissar honom at Academien med wälbehag ansedt dess åtgärd at wara Academien och Wetenskaperna gagnelig, hwilket också har utgjordt dess förnämsta önskan, och hwilken Academiens för honom betygade ynnest blifwer i dess öfriga tid et ämne för dess oaflåteliga "wördnad."
C. G. Sjösten.