Protokoll

Februarii d. 23.

Närvarande -------------- Praeses Hr. Bengt Bergius Hrr. Adlerheim Marelius
Ferrner Sandels
P. J. Bergius Hermelin
Wilcke Odelius
Schultzenheim Wargentin
Qvist Nicander

1:o Upl. Hans Kongl. Majts nådiga Bref till K. Academien

angående Bön-Dags Terminerna för år 1781.

2:o Upvistes en Bok kallad Beskrivelse over den opmaalings maade, som er brugt ved de Danske Geographiske Karter, tryckt i Kiöbenhavn 1779 in 4:o och författad af Hr. Thomas Bugge Kongl. Dansk Astronome och Professor vid Kiöbenhavns universitet, hvilken Sjelf gjort dessa mätningar och nu öfversänt sitt arbete till K. Academien. Hr. Bugge har ock tillika öfversänt de Chartor, som äro i Kiöbenhavn utkomna öfver Seland, och Som nu äfven upvistes, neml.
en General Charta öfver Siaeland och Moen, utgifven 1777 och tecknad af C. Wessel och H. Skanke.
en Special Charta öfver Selands Nord-vestliga 4:de del utgifven 1771 af Vessel.
en Dito öfver den Sydvestliga af Wessel, 1772.

en Dito öfver den Syd-Ostliga, af Wessel, 1770.

3:o Upvistes 5 stycken Estamper, som förestälde utsigter af några orter och städer på Coromandel, tecknade och öfversände till Academien af Öfverste Lieut. Dalrymple ifrån Ängland.

4:o Anmältes denne Dalrymple till utlänsk Ledamot, genom insänd skrifvelse, af Hr. Ekeberg.

5:o Under det man talade om utlänska Ledamöter, gaf Hr. Wargentin tillkänna, det en del af dem, icke engång Svarat på Kallelsen, mycket mindre tackat för Diplomerna, som K. Academien till dem öfversänt; Hr. Wargentin frågade derföre hvad utvägar emot en sådan otacksamhet skulle tagas. K. Academien, som icke annat kunde än afhöra detta upförande med missnöje och anse det för en vanvördnad, tyckte väl i följe deraf, att Så kallsinniga Ledamöter borde utur Matriklen strax berde utstrykas; men på det ingen Collision måtte upkomma för det närvarande, imellan Henne och Dess frånskilda Lemmar, i anseende till mer eller mindre billighet, Så ville K. Academien ifrån en Sådan utstryckning afstå; men på det likväl någon lag måtte gifvas för framtiden emot dylik kallsinnighet, Så beslöts, att då hädanefter en utlänning väljes till Ledamot, skall hans namn icke förr uti Matriklen inskrifvas, än Han Svarat på Kallelsen; Svarar Han åter icke inom Dag och år, Så vida Han vistas uti Europa, Så skall Han efter den tiden anses såsom aldrig vald, och följagtligen icke Hans namn blifva inskrifvet i Matriklen.

6:o Upvistes en liten Bok kallad Action du feu Central, insänd och skrefven af Romé de L'Jsle, Sades icke vara värd Särdeles upmärksamhet, Såsom icke skrefven med Särdeles styrka.

7:o Upvistes af Hr. Capitaine Mechan. Joh. Er. Norberg 2 Perspectiv-Transporteurer, som Han sjelf inventerat; den ena till Hufvudställningen af Samma beskaffenhet, Som den, hvilken Steinholtz påfunnit, och finnes beskrifven uti K. Acad. Handl. för år 1771. Skilnaden imellan den förra och Senare bestod förnämligast uti Lederna, hvarest Norberg på sin Transporteur infattat mässings-bössor, till jämnhets vinnande i rörelsen och frictionens förekommande. Den Andra, till att göra ritningar på Horizontal plan, var af ny ställning och ganska tjenlig till objecters aftagande. Man bad derföre Norberg att öfver densamma inlemna till Academien ritning och Beskrifning, hvilket han ock lofvade. Papperet hvarpå man ritade var beströdt med Hjort-horns pulfver, och när pennan, som var af Messing, derpå rörde, Syntes ritningen ganska väl, Samt kunde både utstrykas och ändras.

8:o Upvistes äfven af Capitaine Norberg en Modell af Tryck-Pump, som Han sjelf påfunnit och som han mente blifva tjenligare, än vanliga Pumpar, för de behof, Som förekomma på Krigs- och Handels-skepp; anhöll derföre K. Academiens yttrande, huruvida verkeliga egenskaperna af berörde Pump, finnas Svarande emot afsigten dermed.

Efter upgiften Skall den i stort byggd, i Proportion af Modellen, kunna, 1:o) handteras ganska lätt af 6 man, och ifrån lika djup som en vanlig Skepps-pump, upfordra 6, 8 till 9000 kannor vatten i timen, alt efter använd styrka. 2:o) inom 4 till 5 Minuter förvandlas till Spruta, och då nyttjas dels til Spolning, för att renhålla Skeppet och förskaffa frisk luft, dels till Elds-vådors dämpande, antingen inom Skeppsbord eller uti Tåg-verket. Men på det vatten då må erhållas, Så stänges vatten-vägen ifrån Pump-sotet, förmedelst en Hane och Regeringsstång, Samt ny väg öpnas i Samma ögnableck och med Samma medel, för det rena vattnet, Som då inkommer ifrån Vatten-kranen igenom en Slang. Och emedan större styrka i denna händelse behöfves, än förut, till Pumpens verkande, Så äro häfstängerna Så byggda, att Manskapet kan förökas till 30 eller 40 Man, hvilka då arbeta på tvenne däck, och efter gjord uträkning förmå kasta vattnet till Stor-Märsen på ett 70 Canon Skepp. Skulle vatten erfordras för hand-Sprutor i Märsarna, kan detsamma äfven härigenom upfordras, allenast Sprut-Slangen, om Så behöfves, förlänges. 3:o Jcke demonteras i någon Action, emedan hälften af manskapet eller de, Som arbeta på Last-lafven eller Tross-botten aldrig äro exponerade. Och skulle öfre delen af Pumpen blifva Skadad, kan Sådant Snart hjelpas, då Sedermera all den verkan är i behåll, Som åstadkommes utaf 16 till 20 man. 4 Jcke intaga större rum på Däck, imellan hvarje gång den brukas, än 8 till 9 qvadrat fot, emedan inrättningen af Pump-stängerna är Sådan, att de kunna i hast antingen borttagas eller fästas.

Alla dessa upgifter befalte K. Academien, att Hrr. Chapman, Ferrner, Wilcke, Meyer, Wargentin och Nicander skulle examinera, hvilket ock skedde några dagar derefter; och desse funno, att upgifterna väl kunna ega rum, när Pumpen i stort byggd, blifver något mindre componerad, och partierna väl emot hvarannan proportionerade, Samt öfre byggnaden något ändrad, på det en af Skott derstädes timad skade, lättare må kunna både hjelpas och ersättas. Huruvida det blifver möjligt, att på en tima upfordra den angifna Vatten-massan, kunde Deputerade i brist af ritning icke vist utlåta Sig öfver. Men för öfrigt funno de att detta Norbergs påfund, med förening af Pump och Spruta, är både nytt och qvickt, Samt lofvar både nytta och förmon.

9:o Upviste Commissarien Jonas Norberg, af egen invention, en art af Kam, hvarmedelst Ax kunna jämnas, och Således blifva tjenliga till att skiljas ifrån halmen, att afskäras uti den Machin, Som Norberg förut till det ändamålet påfunnit och upvist uti Academien, men som hittils icke beqvämligen kunnat nyttjas, i anseende till Axens ojämnhet. Beskrifningen af denna Kam uplästes äfven, och skall efter K. Academiens tillstyrkande, införas uti Patriotiska Sällskapets Hushålls-Journal, på det Allmänheten Så mycket Snarare må få kunskap derom.

10:o Upl. de betänkande och Vota, Som Hrr. Bergier, Adlerheim, Odelius, Wargentin och Nicander inlemnat, angående ansökningarna till Praemierna för Frukt-träds plantering. De sökande voro:
Jfrån Stockholms Län,
Upsyningsmannen Enbom i Wårdinge,
Hälftenbrukaren Lars Nilsson i Norra
Eflinge och Wärmdö Socken.

--- Westerås --- Skogvaktaren Olof Lindman.

--- Falu--- Bonden Olof Eriksson i öfra Svärdsiö och St. Tuna.
Bonden Anders Andersson i Moren och
Hedmora Socken,
Notarien Tillander.

--- Linköpings --- Rusthållaren Sven Jngesson i Höglycke och Torpa Socken.
Torparen Anders Pehrsson
Torparen Måns Jansson
--- Örebro--- Bonden Lars Eriksson

--- Halmstads --- Collega Scholae Sjöblom

Bonden Sven Jönsson 

--- Christianstads - Väfvaren Nils Linblom

Bonden Ola Jönsson 
Trägårds Mästaren Johan Wolfvenstein
Trägårds Mästaren Brandt
Trägårds Mästaren Ryberg
Husmannen Ola Pehrsson i Sönnarslöf.
--- Malmö--- Bonden Anders Pålsson
Länsmannen Linblad
Trägårds Mästaren Håkan Wolfvenstein
TrägårdsMästaren Lundberg
Bonden Pål Gunnarsson i Bårslöfs Soc
ken och By.
Kyrkoherden Cronholm.

Jbland desse Sökande fingo följande enhälliga röster till Praemium: näml.

Hälftenbrukaren Lars Nilsson ifrån Stockholms Län

Skogvaktaren Lindman ------------- Westerås ---

Bonden Olof Eriksson ------------- Falu ---

Rusthållaren Sven Jngesson ------- Linköpings --

Bonden Lars Eriksson ------------- Örebro

Bonden Sven Jönsson ------------- Halmstads --

Husmannen Ola Pehrsson -------- Christianstads

Bonden Pål Gunnarsson -------- Malmö 
Men ifrån de öfriga Länen i Riket har ingen Sökande anmält Sig, ehuru likväl ett Praemium af 16 R:dr 32 sk äfven var utsatt för hvart och ett af dem.
Deremot hafva utaf de ofvanföre nämnde Sökande, en stor del, som icke kunnat komma till belöningen, likväl tämeligen vackert utmärkt Sig uti Frukt-träds-plantering. Kongl. Academien pröfvade derföre skäligt, att, i stället, gifva dessa någon upmuntran.
Bonden Anders Pehrsson, i Moren och Falu Län, som bor på en ort der Fruktträd föga skötes, men som likväl efter sin förmåga budit till, så godt han kunnat, fick derföre en stor Sahlgrensk Medaille af Silfver.
Saltpeter-Sjuderi Upsynings-mannen Anders Enbom i Wårdinge och Stockholm Län,
Torparne Anders Pehrsson och Måns Jansson ifrån Linköpings Län,
Bonden Anders Pålsson och Länsmannen Anders Lindblad i Malmö Län,
Samt Bonden Ola Jonsson och Väfvaren Nils Lindblom i Christianstads Län
fingo hvardera en Skådepenning af Silfver.

Ändteligen och ehuru Collega Scholae i Halmstad Adolph Sjöblom, såsom ståndsperson ej varit Competent Sökande till belöningen, likväl som Han ådagalagt mycken flit vid Trägårds-skötsel och Träd-plantering Så fann K. Academien, att Han borde upmuntras med en stor Sahlgrensk Medaille af Silfver.

Trägårdsmästarne Johan och Håkan Wolfvenstein, Brandt, Ryberg och Lundberg kunde vid Praemii utdelande för denna gången icke komma i åtanka, Såsom de der ifrån ungdomen gjort Trägårds-skötslen till Sin föd-krok. Men Som de likväl gjort anseenliga och stora planteringar både af Frukt- och vilda träd, dels på egen, dels på förlänt och arenderad mark, Så på det de icke måtte vara utan alt hopp om belöning för använd flit, Så vill K. Academien anse dem såsom Sökande till de Praemier, Som äro utsatta för Träd-plant-Skolar, och som vid innevarande års Slut komma att utdelas.

Kyrkoherden Cronholm får tacksägelse af Secreteraren för Sin möda vid trägårdsskötslen, och utomdess ett exemplar af det vackra och Lärda Tal om Trägårdar, som Hr. Prof. Bergius höll vid sitt sista Praesidii nedläggande. Ett exemplar af Samma Tal får ock Collega Sjöblom Samt flere af de ofvannämnde sökande som Secreteraren finner kunna göra nytta dermed.

11:o Upl. Hr. Qvists yttrande om några arter Leror, som troddes vara Eldfasta och Som till Praemii vinnande, hvilket andra gången blifvit utsatt, voro insända. Decisum af denna fråga blef upskutet.

12 Upl. Herr Bergmans yttrande öfver Jglarna och Nativa kalken, Som förehades d. 26 Jan. Sistl., af följande innehåll: Observationen öfver Jglarna är artig nog, men här felas uplysning i två omständigheter, Som Autor bör lemna innan den tryckes, neml. 1:o) Hvad Species af Jglar Han menar under namn af Blod-Jglar, antingen de som brukas i Medicinen eller någon annan. Kort Sagt, Han bör antingen beskrifva den, eller häldre bara nämna, det namn den har hos Linné. 2:o) bör Autor gifva vid handen, huru äggen Sågo ut, Sedan ungarna voro utkrupne. Hvad Hr. Sturtzenbeckers Nativa kalk vidkommer, Så torde väl deruti vara något, som förtjenar upmärksamhet, men ännu icke kommit uti rätt dag. Han kallar honom Nativ, och Sådan är all kalk. Han bör fylla en Bouteille dermed och skicka till Academien, Så kan man dermed göra nödiga experimenter, ty dem han anförer äro icke tillräckliga, att finna, om uti ämnet är någon ting besynnerligt.

13:o Upl. Hr. Marelii afhandling, om flott-holmen uti Sjön Rålangen.