Protokoll

1755-07-05
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Secreteraren upläste den Disposition, som sal. Herr Ekström uti sin sista siukdom inför vittnen dicterat, hvar igenom Han lemnade sin värkstad, med alt hvad der til hörer, värktyg, Materialier, påbegynta Instrumenter, Böcker, m. m. at framgent stå under Kongl. Academiens vård och tilsyn, som har at besörja, det värket aldrig må förskingras eller förstöras, utan blifva tilhopa och nyttjas af dem, som Kongl. Vet. Academien finner skickeliga at Mathematiska Instrumentmakeriet förestå: hvar til sal. H. Directeuren Ekström nu sielf til en början utnämndt tvänne af sina älsta Lärlingar, Johan Ahl och Zacharias Steinholtz. Til at fullgöra denna H. Ekströms yttersta vilja och bevaka Academiens rätt samt värkstadens bästa, utnämndes såsom Academiens fullmägtige, Herrar Faggott, Friherre von Seth och Secreteraren.

1756-06-12
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Uplästes Kongl. Majestets Nådigste skrifvelse til Academien, hvar uti gifves tilkänna, at Riksens ständer beviljat 6000 Daler kopparmynts understöd årligen, til Mathematiska Instrumentmakeriernas uphielpande, och at Hans Kongl. Majestet allernådigst updrager des Vetenskaps Academie at dela emellan Optiska Instrument-makaren Lehnberg, Ekströmska Värkstaden och Instrumentmakaren Westberg, såsom hvars och ens skickelighet och nödtorft kräfver. Och emedan Hans Kongl. Majestet sielf i nåder behagat yttra sig det, Lehnberg åtminstone borde här af få 3000 dr så, och emedan des närvarande Broder förklarade inför Academien, at Lehnberg trodde sig tilräckeligen hulpen med 3000 dr koparmynt, så stadnade Academien i det slut, at genom bref til ManufacturContoiret anmäla Lehnberg til samma 3000 dr undfående årligen qvartals-vis, ifrån innevarande Års början at räkna. Af de öfriga 3000 dr, fant Academien skäligt at tillägga Ekströmska Värkstaden 2100 dr och Westberg 900 dr kopparmynt årligen. Här vid kom i öfvervägande, at Steinholtz, som förestår Ekströmska värket, gifver särdeles godt hopp om sig: at Steinholtz och Ahl, som äro Compagnoner, äro tvänne mycket fattige nybegynnare, som hafva et större värk om händer. än Westberg. och således bäst behöfva hielp och understöd: samt at det i synerhet var för Lehnbergs och det Ekströmska värkets uprätthållande, som Academien giorde hos Riksens Ständer föreställning om hielp. Dock förbehöll sig Academien, at framdeles annorlunda kunna repartera dessa penningar, om någondera af dem, som der af skola niuta upmuntran och hielp, synas medelst flit och förvärfvad skickelighet göra sig mera förtjänt, än de andre.
  3. Uplästes några små Rön.
  

1760-03-22
• Nämns i 5 stycken: onumr., onumr., onumr., § 2, § 4.

  När detta var afgiordt, blefvo Steinholtz och Ahl före kallade, och föregående puncter dem förestälde, hvar med de på båda sidor förklarade sig nögde och tackade för K. Academiens omvårdnad.
  

  l:o. Steinholtz och Ahl få här efter arbeta hvar för sin egen räkning, utan at den ena på något sätt skal stå under den andra, eller hafver med den andra något annat at beställa, än hvad de godvilligt och för gemensamt bästa kunna komma öfverens om, i hvilken händelse de må med hvar annan komma öfverens och accordera som de sielfve bäst gitta.

  Emedan alla de medel och utvägar, som Herrar Deputerade tilförene uptänkt och tagit, uti mångfaldiga hållna sammankomster och öfverläggningar angående denna Värkstads angelägenheter, som i synnerhet syftat på at förena Herrar Steinholtz och Ahl, at til arbetets så mycket större drift, för gemensam räkning nyttja värkstaden, funnits frucktlöse och otilräckelige, i det desse såsom Compagnoner ei kunnat förlikas, och många andra svårigheter yppat sig, som hindrat arbetet, så nödgades Herrar Deputerade nu, efter ömt öfvervägande af alla omständigheter, skrida til det slut, at på visst sätt skilja dem åt, således nemligen, at

  2:o. Hvad de Fabriqven tilhöriga värktyg angår, skola de slags värktyg af hvilka där äro flera jämngoda stycken, så delas, at de få hvar sina, eller at Ahl åtminstone får några at begynna med, såsom diverse sorter Filar, Skruf-stän och dylikt. Men de värktyg af hvilka ei är så god tilgång, at bägge kunna få nog, förblifva hos Hr Steinholtz, dock så, at Hr Ahl må äga frihet at i Steinholtzes värkstad nyttja dem, då han behöfver. Hvar och en kommer sedan at blifva ansvarig för de värktyg han emottagit, men til deras reparation, som gemensamt brukas, eller til nyas köpande i deras ställe, böra de bäge bidraga i den proportion ungefärligen, som de dem mer eller mindre nyttjat.
  

  4. Af Läro-gossarna får Herr Ahl en, om hvilken de sielfve kunna åsämjas. De öfrige qvarblifva hos Hr Steinholtz.
  

1760-04-30
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1. Beslöts, at til Föreläsningarnas behof i Experimental Physiqven köpa af Herr Steinholtz en Hydrostatisk Vågbalk, samt en annan Balence. Äfven at inlösa af Hr K. en Camera Obscura.
  

1760-05-14
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1. Uplästes Manufactur Contoirets svar på Academiens bref, angående Instrumentmakare Värkstäderna, se Dagboken för d. 22 Martii, hvar uti Academiens proposition bifölls, och instrumentmakarena Lehnberg, Westberg, Steinholtz och Ahl beviljades tilvärknings och utskepnings Premier.

1762-05-19
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4. Herr Kryger anmälde några til Manufactur-Contoiret inkomne klagomål öfver Instrumentmakaren Steinholtz, som skal vara mycket försumelig. Academien utnämnde några Deputerade, at förekalla, varna och förmana honom.

1763-08-03
• Nämns i 1 stycke: § 5,

  5. Herr Faggot berättade, at de uti sista Sammankomst utnämnde Herrar, haft sammanträde, at rådgöra om Mathematiska Instrument-makeriernes uprätthållande: at de l:o, i anseende til åtskilliga Skäl och omständigheter funnit rådeligt at tilstyrka, det ville K. Academien anmoda BergsRådet Schröder at biträda Academien uti upsikten öfver Instrumentmakerierna, hvilket K. Academien strax biföll, och updrog Herr Faggot at anmoda bemälte BergsRåd därom. 2:o. At de, i anseende til Instrumentmakaren Ignells fattigdom, anhöllo, det ville K. Academien af honom lösa några färdiga Instrumenter, til 600 dr k:mts värde, hvarpå han ei funnit afsättning: hvilket äfven beviljades, med vilkor at Instrumenterne först pröfvas och stämplas af Herr Steinholtz, och at Han jämväl, såsom Ignells förlagsman, gifver sitt samtycke til detta köp: Dock så, at Academien ei oftare på det sättet må belasta sig med deras tilvärkningar.

1764-07-18
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Upl. Manufactur-Contoirets Bref til K. Academien, angående Instrumentmakaren Steinholtz, hvilken tyckes så komma af sig, at Manufactur Contoiret ei betror honom längre om Verkstaden, ei heller vil vidare til honom utbetala det understöd han här tils njutit af Manufactur-medlen, af fruktan at det ei torde användas til sitt rätta ändamål. De vanlige Herrar Deputerade öfver Instrumentmakeriernas vård, Neml. Faggot, Kryger, Runeberg, Wilcke och Secreteraren anmodades at Deliberera, hvad Svar härpå kan gifvas.
  

1764-10-03
• Nämns i 1 stycke: § 3,

  3. Upl. Riksens Ständers Manufactur-Contoirs Bref, hvaruti Academiens föreställning, angående Instrumentmakaren Steinholtz, bifölls, neml. at som man hos Steinholtz, för des iråkade vidlyftighet, ei mer äger tilräckelig säkerhet för den honom anförtrodda men Manufactur-Contoiret tilhöriga Verkstad, bör den inventeras ifrån honom, och anförtros Rosenberg etc. Secreteraren berättade, at redan det mästa af Verkstadens tilhörigheter var ifrån Herr Steinholtz afhämtat, af Manufactur-Contoirets och Academiens Deputerade. at verket funnits uti slätt tilstånd, och at där nästan ei voro några materialier at tilgå, med mera. Beslöts, at K. Academien skulle genom utdrag af Dagboken gifva Hall och Manufactur-Rätten tilkänna, hvad här vid förelupit, samt at Rosenberg blifvit antagen til Instrumentmakare, så väl som Duhre, men at Lärlingarne Ihrmark, Sohlberg och Frölander må lemnas frihet, at antingen qvarblifva hos Steinholts eller begifva sig til Duhre eller Rosenberg.

1765-07-17
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4. Upl. Instrumentmakaren Steinholtz Memorial, hvar uti Han anhåller om skriftelig underrättelse, hvarföre den Pension som han i några år af Manufactur-medlen njutet, sistledet år blef indragen: hvilket honom beviljades.

1765-09-25
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4. På föreställning beslöts at gifva Advocat-Fiscalen i Manufactur-Contoiret Lundroth fullmagt at jämväl på Academiens vägnar utdrifva i Hall-rätten tvisten emot Instrumentmakaren Steinholtz.
  

1765-10-02
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1. Upl. Instrumentmakaren Steinholtz's hos Riksens högl. Ständer ingifne Besvär där öfver, at Verkstaden blifvit honom fråntagen, m. m. hvar öfver K. Academien tillika med Manufactur-Contoiret skal förklara sig. Secreteraren lofvade til nästa sammankomst upsätta förklaringen.

1765-10-16
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1. Upl. Herr Wargentins Concept til förklaring på de besvär Steinholtz och Riksens Ständer anfördt, som gillades.

1767-05-13
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Upl. utdrag af Råds-Protocollet, hvar uti frågas, om Academien har något at påminna där vid at Instrumentmakaren Steinholtz, efter begäran, får tilstånd och Pass at begifva sig til utrikes orter. Academien förklarade sig ei kunna hindra Honom uti Des upsåt, hälst nu, sedan Kongl. Commerce Collegium kommit med honom öfverens och liqviderat angående Ekströmska Verkstaden, som Steinholtz haft om händer, och hvar af någon del stått i Seqvester i Kongl. Slotts-Cancelliet. Svar expedierades strax.
  

1770-08-08
• Nämns i 2 stycken: § 3, § 4.

  3. Delibererades om sättet at hiälpa Instrumentmakaren Steinholtz på benen igen, sedan Han aldeles kommit af sig. Samtelige Herrar Ledamöter funno angelägenheten däraf, i anseende til Steinholtzes allmänt ärkända skickelighet, den förhoppning han gifver om mera flit och försigtigare hushållning härefter, samt ock til någon del, i anseende til Instrumentmakaren Rosenbergs Sjuklighet och Duhres dålighet. K. Academien frucktade därföre, at vi snart skulle blifva aldeles utan dugelig Instrumentmakare, så framt ei Steinholtz conserveras medan han ännu står at hjälpa. Qvaestio an? blef därföre afgjord: men om sättet vill K. Academien rådgöra, när Herr Wilcke kommer hem ifrån Skåne, emedan K. Academien ville anmoda honom at vara liksom Curator för Steinholtz.

  4. Upl. en af Herr Steinholtz ingifven Beskrifning på et af honom påfunnit artigt Perspectiv-Ritnings Instrument. Remitterades til Herrar Faggot och Marelius.

1770-09-26
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4. Til följe af beslutet d. 8 Aug. anmodades Hr. Wilcke at åtaga sig et noga inseende öfver Instrumentmakaren Steinholtz, och beslöts, at Steinholtz skal nu genast, emot förskrifning och säkerhet i Werkstaden, få 600 dr kmt. i förlag, samt sedan efter hand, igenom Herr Wilcke, 900 Dal. kmt. Om Herr Wilcke märker, at Steinholtz väl använder detta förlag och kommer sig til arbete, så at hopp är om hans upkomst, kan han sedan få något mera, om nöden så kräfver.

1771-01-30
• Nämns i 1 stycke: § 3,

  3. Bevilljades ytterligare understöd, förskotts eller förlagsvis, åt Instrumentmakaren Steinholtz, se Dagboken för d. 26 Sept. 1770, dock at Herr Professor Wilke har noga upsikt på hans hushållning och flit, samt at hela förskottet ei går, med det Steinholtz redan fått öfver 4000 dr kmt.

1771-10-02
• Nämns i 1 stycke: § 5,

  5. Upviste Instrumentmakaren Herr Joh. Steinholtz en af honom påfunnen Perspectiv-Ritnings Machine, som befants ingonieuse och nyttig, samt värd at afritas och med Beskrifning införas i Handlingarna; Om hvars upsättande Herr Geisler skulle anmodas, emedan Hr. Steinholtz's egen ei fants nog tydelig.
  

1771-10-16
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4. Upl. Riksens Ständers Handels och Manuf. Deputations Remisse til K. Academien, af Instrumentmakaren Steinholtz's ansökning om understöd til sin förfallna Verkstads åter uprättande. Kongl. Academien beslöt at styrka därtil i ömaste ordalag, i anseende til Steinholtz synnerliga goda snille, och under förhoppning, at han efter så mycken utstånden nöd och vedermöda i några, skal blifva stadigare i sitt upförande och i sin hushållning, än han var under sin förra välmagts tid. Dock skal det kraftigaste förbehållas, at de öfrige Instrumentmakarne ei må mista något af det årliga understöd de härtils haft, igenom det som Hr. Steinholtz kan tildelas.

1772-02-05
• Nämns i 1 stycke: § 9,

  9. Vid upkomsten igen, berättade Hans Excellence, det Hans Majestet lemnat honom en förtekning på en hop Mathematiska, Optiska och Artillerie-Instrumenter, som tillhördt högsalig Hans Majestet, och hvilka Hans Majestet nådigst behagat skänka Academien. Förtekningen uplästes, och voro Instrumenterne 20 til antalet, neml.
  1. Et nytt Geographiskt Instrument, gjordt af Sal.Dir, Ekström.
  2. En Reflexions Telescope af 2 fots lägd, gjord af Ekström.
  3. En Hadleys Octant, gjord af Ekström.
  4. Et afvägnings Instrument, gjordt af Ekström.
  5. Et ditto stort, med tvänne Tuber och Statif, gjordt i Frankrike.
  6. En låda med tvänne vågballancer och alla tillhöriga vigter, gjorde af Ekström.
  7. En artillerie Qvadrant, med tilhörande Scalor och Cirklar, gjord af Ekström.
  8. En Proportional-Cirkel, gjord af Dir.Ekström.
  9. En ditto Passare, med Gradboge, gjord af Ekström.
  10. En Perspectif-ritnings Machine, gjord af Ekström.
  11. Et Qvadratum Geometricum, gjordt af Ekström.
  12. En Sol-visare med Compass, gjordt af Ekström.
  13. En Bränspegel af Glas, folierad, förmodeligen Engelsk.
  14. Et Microscopium simplex med tilbehör, gjordt af Cuff.
  15. En complett Electricer-machine, efter Nairns sätt, gjord i London.
  16. En Dollonds Tub af fot, gjord i Berlin.
  17. Et Markscheider-Instrument, gjordt af Steinholtz.
  18. Nijo Lådor, innehållande Artificiela Magneter, gjorda af Sal.Dir.Ekström.
  19. En Lanterna Magica, med tilhörande bilder, gjord i Berlin.
  20. Et Solar-Microscope, efter Lieberkuhns invention, gjord i Berlin.
  Alla helt nya eller obrukade, uti nåtta foutraler och Lådor. En så stor och verkeligen Konglig Skänk kunde ej annat än upfylla Academien med både glädje och djupaste vördnad. Utom Instrumenternas invärtes ansenliga värde, voro de för Academien högst angenäma, dels i anseende til deras nytta vid Academiens Observatorium och Apparatus Physicus, dels ock i anseende därtil, at de fläste äro gjorde af Academiens framledne, och ei mindre älskade än saknade Ledamot, Hr Ekström, och varit af hans bästa arbeten.

1772-04-01
• Nämns i 1 stycke: § 7,

  7. På Mathem.Instrumentmakaren Steinholtz's böneskrift, at K.Academien i brist af annat videre understöd, ville lösa af honom Cirklar och andra små Instrumenter, som han kan hinna göra, men ei genast får afsätta; resolverades at han tils vidare kan få insätta uti Contoiret Instrumenter för 5 à 6 Plåtars värde i veckan.

1772-10-27
• Nämns i 1 stycke: § 3,

  3. Beklagade så väl Secreteraren som Bokhållaren, at Instrumentmakaren Steinholtz är Cassan så mycket til last, i det han, utom de ansenliga förskott han förut fått, ständigt gnager och qvider, så at Secreteraren som oftast nödgats låta honom få små summor, på det han ei skulle förgås af elände; och när han ei på annat sätt kan få, kommer han med en Cirkel eller annat litet Instrument, som Contoiret enligt Academiens beslut, nödgas af honom inlösa. På det sättet är nu Contoiret öfverhopadt med sådana Instrumenter, som så mycket mindre utan förlust någonsin kunna afsättas, som de säljas för bättre köp hos andra Instrumentmakare. Academien har härtils haft hopp at få någon ärsättning, eller åtminstone at slippa hans gnagande, då han skulle få det understöd af Manufacturmedlen, hvaruti han af Academien hos Riksens Ständer var recommenderad, och hvartil et Stånd redan hade gifvit sitt bifall: men när, igenom Riksdagens hastiga afbrytande, det hoppet försvann, blefve det i längden odrägeligt at på det sättet föda honom och hans hushåll för intet, såsom hartils. Secreteraren tilstyrkte därföre, at Academien antingen skulle aldeles draga sin hand ifrån honom, och lemna honom til sitt olyckliga öde, eller ock gå med på en underdånig föreställning til Hans Majestet, det ville Hans Maje stet i Nåder bevilja honom den hjälp af Manufactur-fonden, som Ridderskapet och Adelen tillstyrkt. I anseende til Mannens onekeliga skickelighet, och Hans Excellence Grefve Scheffer, såsom nu varande Praeses, skulle anmodas at anmäla saken til det bästa hos Hans Majestet.
  

1773-01-20
• Nämns i 1 stycke: § 5,

  5. Beslöts, at et nytt underdånigt underställande til Kongl. Majestet skal afgå, om någon hiälp för Instrumentmakaren Steinholtz, i anseende til K. Commerce-Collegii yttrande, som K.Academien förnummit vara Steinholtz mindre gynnande. Det expedierades följande dagen.

1773-03-10
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Upl. Kongl.Majestets Nåd.Skrifvelse til Academienhvar uti K.Majestet förklarar sig hafva i nåde af d. [datum saknas] bifallit Academiens underdåniga ansökning om något penningehjälp af Manufactur-medlen til Mathematiske Instrumentmakaren Steinholtzes förfallna verkstads åter uprättande, (Se Dagboken för d. 27 Oct.1772 och d. 20 Jan.1773) nemligen, at han skall få 10000 Dal.kopparmynt, hvilka Academien så bör disponera, at ändamålet må vinnas. Derföre anmodades Herr Praeses samt Herrar Meijer, Kryger, Runeberg, Wilcke, Lindblom och Wargentin, at göra sig underrättade om Steinholtzes tillstånd, skuld och öfriga omständigheter, samt at sedan rådgöra, huru de til hans hjälp anordnade penningar bäst kunna navåndas. 

1773-05-19
• Nämns i 1 stycke: § 5,

  5. Uplästes K. Commerce Collegii Bref om det för Instrumentmakaren Steinholtz på vissa vilkor beviljade nya understöd af 10000 Dal. kmt. Herrar Meijer, Kryger, Wilke, Runeberg och Lindblom anmodades at tillika med Herr Praeses och Secreteraren göra sig underrättade om Steinholtzes verkeliga tillstånd, öfverlägga huru dessa penningar bäst kunna användas til Hans verkstads uprättelse.
  

1773-08-04
• Nämns i 3 stycken: onumr., onumr., onumr.

  Augustus, d. 4.
   Voro förr Middagen Herr Praeses med de vanlige Herrar Deputerade uti Contoiret samlade, at öfverse Räkenskaperne. Bokhållaren frågade, huru han skulle förhålla sig med de många, tid efter annan, af Instrumentmakaren Steinholtz inlöste Cirkelbestick och andra Instrumenter, hvilka han upfört dyrare, än hvad sådane Instrumenter hos andre kosta, och hvilka man således ei kan för det priset sälja, utan de blifva liggande K. Academien til last. Beslöts, at K.Academien må häldre lida någon förlust på dem, än låta dem ligga oförsålde och förskaääas, samt at de således må säljas til det pris, som Hr. Rosenberg för sådana tager, neml. 1 Stift-Cirkel til 27 Dal. kmt. 1 Hand-Cirkel til 19. 1 Ritpenna til 12, 1 Hand-Scala til 15 och Transporteur til 15 Dal. fast än Steinholtz för dem fått nästan en tredjedel mera. Beslöts ock, at man ei vidare skall taga af Hr. Steinholtz några sådana Instrumenter.
  

  Augustus, d. 4.
   Voro förr Middagen Herr Praeses med de vanlige Herrar Deputerade uti Contoiret samlade, at öfverse Räkenskaperne. Bokhållaren frågade, huru han skulle förhålla sig med de många, tid efter annan, af Instrumentmakaren Steinholtz inlöste Cirkelbestick och andra Instrumenter, hvilka han upfört dyrare, än hvad sådane Instrumenter hos andre kosta, och hvilka man således ei kan för det priset sälja, utan de blifva liggande K. Academien til last. Beslöts, at K.Academien må häldre lida någon förlust på dem, än låta dem ligga oförsålde och förskaääas, samt at de således må säljas til det pris, som Hr. Rosenberg för sådana tager, neml. 1 Stift-Cirkel til 27 Dal. kmt. 1 Hand-Cirkel til 19. 1 Ritpenna til 12, 1 Hand-Scala til 15 och Transporteur til 15 Dal. fast än Steinholtz för dem fått nästan en tredjedel mera. Beslöts ock, at man ei vidare skall taga af Hr. Steinholtz några sådana Instrumenter.
  

  Augustus, d. 4.
   Voro förr Middagen Herr Praeses med de vanlige Herrar Deputerade uti Contoiret samlade, at öfverse Räkenskaperne. Bokhållaren frågade, huru han skulle förhålla sig med de många, tid efter annan, af Instrumentmakaren Steinholtz inlöste Cirkelbestick och andra Instrumenter, hvilka han upfört dyrare, än hvad sådane Instrumenter hos andre kosta, och hvilka man således ei kan för det priset sälja, utan de blifva liggande K. Academien til last. Beslöts, at K.Academien må häldre lida någon förlust på dem, än låta dem ligga oförsålde och förskaääas, samt at de således må säljas til det pris, som Hr. Rosenberg för sådana tager, neml. 1 Stift-Cirkel til 27 Dal. kmt. 1 Hand-Cirkel til 19. 1 Ritpenna til 12, 1 Hand-Scala til 15 och Transporteur til 15 Dal. fast än Steinholtz för dem fått nästan en tredjedel mera. Beslöts ock, at man ei vidare skall taga af Hr. Steinholtz några sådana Instrumenter.
  

1776-12-30
• Johan Zacharias Steinholtz dog

1777-01-15
• Nämns i 1 stycke: § 7,

  7. Anmältes, at Instrumentmakaren Steinholtz vore nyligen med döden afgången. Och som han stod hos K. Academien i ansenlig skuld, beslöts, at Herr Actuarien Brun skulle anmodas at göra sig underrättad om tilgångarne efter honom, och bevaka K. Academiens fordran. Tillika anmodades Secret. W. at hos någre Ledamöter af K. Commerce-Collegium förfråga sig, huru vida den Pension af 1500 dr kmt. som Steinholtz i lifs-tiden haft af Manufactur-medlen, kunde här efter få tilfalla de unge Instrumentmakarne Hasselström och Ihrmark.
  

1777-06-04
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4. Upl. Hans Majestets nåd. Befallning til Academien at inkomma med underdånigt utlåtande öfver en Svensk ynglings, Carl Apelquists ansökning. Han säger sig hafva i London applicerat sig på Mathematiska Instrumentmakeriet, och träffat Contract men en mästare, vid namn Fraser, hvilket Contract han in Originali för Wargentin upvist. Han skall i 4 år njuta Frasers undervisning, och det för en betalning af 200 Pund sterling, dock så, at han imedlertid skall njuta 10 Shill. i veckolön, som skola afdragas af Lärepenningen och som han imedlertid skall hålla sig sjelf kost, kläder och annat, anhåller han i underdånighet at dertil genast få 50 Pund, samt löfte [om] 200 Pund, efter lärotidens förlopp, dels at dermed betala resten af den Fraser lofvade Summan för informationen, dels at förse sig med vissa nödiga verktyg och Modeller, då han, efter läro-årens förlopp, ofördröjeligen vill begifva sig hem til Fäderneslandet, at uprätta en Mathematisk Instrumentmakare Verkstad. På ena sidan hörde Academien med fägnad, at en Svensk vore i England, som är rätta Hög-Scholan för Instrumentmakare, antagen til lära, emedan här nu, då Steinholtz är död och Rosenberg utan hopp, samt Duhre til åren kommen och sjuklig, började se svårt ut för Instrumentmakare Professionen hos oss; men på andra sidan kände ingen denne Apelqvist, eller hade sedt något prof af honom. Dock, som han ser stadig och qvick ut, och en eller annan Svensk, som känt honom i London, gifvit honom godt vittnesbörd, men i synnerhet, Contractet med Fraser tyckes gifva tilkänna, det denne ansedt Apelqvist för et dugeligt ämne, så beslöt K. Academien at i underdånighet tilstyrka, det kunde han nu få de begärdta 50 Pund, men allenast hopp om mera, då han framdeles skaffar giltiga intygande om sin skicklighet och ställer borgen, at han vill hemkomma til Fäderneslandet.

1777-07-23
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1. Upl. K. Commerce Collegii Bref, hvar uti gifves tilkänna, at Hans Majestet i Nåder beviljat Mathem. Instrumentmakaren Hasselström det årliga understöd af Manufactur-medlen, 1500 dr kmt. som Steinholtz tilförne haft. Se Dagb. för d. 15 Jan. detta år.
  

1778-05-16
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Upl. et Memorial til Kongl. Commerce-Collegium, ingifvet af framledne Instrumentmakaren Steinholtz's föregifna Enka, hvaruti hon anhåller om Pension, i anseende til sin så kallade Mans förtjenster, hvarom hon anfört åtskilliga hederliga intygande. Här öfver har Kongl. Commerce-Collegium begärt K. Academiens yttrande. K. Academien nekade icke, at ju Steinholtz varit begåfvad med et ypperligt snille och mycken skickelighet, men at han och njutit många deremot svarande ansenliga förmoner, hvilka han, genom elak hushållning, så illa nyttjat, at han lät den honom af K. Vet. Academien anförtrodda Ekströmska Verkstaden, inom kårt tid, nästan aldeles förfalla, til des K. Academien, år 1764, nödgades taga ifrån honom qvarlefvorna af samma Verkstad. Sedan den tiden har han, oaktadt ansenliga nya förskott och förmoner, ei kunnat komma sig före, och föga på Instrumenter arbetat. Detta skulle K. Academien lemna K. Commerce-Collegium, med tilläggning, at K. Academien ei ville missunna Supplicanten någon Pension, allenast den ei toges af den för Mathematiska Instrumentmakeriernas understöd beviljade årliga Summan, emedan de ännu lefvande Instrumentmakarne bättre behöfva och förtiena all möjelig hielp. Af denna mening afgick, efter några dagar, Svar til K. Commerce Collegium.
  

1780-02-23
• Nämns i 1 stycke: § 7,

  7:o Upvistes af Hr. Capitaine Mechan. Joh. Er. Norberg 2 Perspectiv-Transporteurer, som Han sjelf inventerat; den ena till Hufvudställningen af Samma beskaffenhet, Som den, hvilken Steinholtz påfunnit, och finnes beskrifven uti K. Acad. Handl. för år 1771. Skilnaden imellan den förra och Senare bestod förnämligast uti Lederna, hvarest Norberg på sin Transporteur infattat mässings-bössor, till jämnhets vinnande i rörelsen och frictionens förekommande. Den Andra, till att göra ritningar på Horizontal plan, var af ny ställning och ganska tjenlig till objecters aftagande. Man bad derföre Norberg att öfver densamma inlemna till Academien ritning och Beskrifning, hvilket han ock lofvade. Papperet hvarpå man ritade var beströdt med Hjort-horns pulfver, och när pennan, som var af Messing, derpå rörde, Syntes ritningen ganska väl, Samt kunde både utstrykas och ändras.
  

Viktigaste omnämnanden

• 1776
1776-12-30
• Johan Zacharias Steinholtz dog