Protokoll

Majus, d. 16.
Närvarande K. Academiens nye Praeses, Herr Runeberg samt Herrar Acrel, Rönnow, Pet. och Bengt Bergius, Schulzenheim, Clas Alströmer, Grill, Odhelius och bägge Secreterarne.

1. Upvistes et Exemplar af tredje uplagan af Experiences sur l'Alcali volatile Fluor, som Auctoren Hr Sage, skickat K. Academien.

2. Upl. et Memorial til Kongl. Commerce-Collegium, ingifvet af framledne Instrumentmakaren Steinholtz's föregifna Enka, hvaruti hon anhåller om Pension, i anseende til sin så kallade Mans förtjenster, hvarom hon anfört åtskilliga hederliga intygande. Här öfver har Kongl. Commerce-Collegium begärt K. Academiens yttrande. K. Academien nekade icke, at ju Steinholtz varit begåfvad med et ypperligt snille och mycken skickelighet, men at han och njutit många deremot svarande ansenliga förmoner, hvilka han, genom elak hushållning, så illa nyttjat, at han lät den honom af K. Vet. Academien anförtrodda Ekströmska Verkstaden, inom kårt tid, nästan aldeles förfalla, til des K. Academien, år 1764, nödgades taga ifrån honom qvarlefvorna af samma Verkstad. Sedan den tiden har han, oaktadt ansenliga nya förskott och förmoner, ei kunnat komma sig före, och föga på Instrumenter arbetat. Detta skulle K. Academien lemna K. Commerce-Collegium, med tilläggning, at K. Academien ei ville missunna Supplicanten någon Pension, allenast den ei toges af den för Mathematiska Instrumentmakeriernas understöd beviljade årliga Summan, emedan de ännu lefvande Instrumentmakarne bättre behöfva och förtiena all möjelig hielp. Af denna mening afgick, efter några dagar, Svar til K. Commerce Collegium.

3. Upl. et af Danske Professoren, Hr. Brünnich insändt Rön om tvänne slags nya eller föga bekanta Tenn-malmer. Remitt. til Herr v. Engeström. N. 23. Se 4:de Qvart.

4. Upl. en af K. Academiens utländske Ledamot, Hr. Pallas, insänd beskrifning på en Fogel, Alauda Mongolica. N. 24. se 3:je Qvart.p>

5. Ditto Dess Beskrifning på Foglen Sturnus Dauricus. N. 25. Se 3:je Quart.

6. Uplästes Herr Qvists yttrande om de insända profven af förment eldfast Lera, hvilka alla han noga försökt, och funnit at ibland dem var ingen ren eldfast Lera, men at dock tvänne af dem, neml. et insändt af Cornetten Gyllenschöld, taget på Runefalls egor, Westra Eneby Socken och Östergöthland, samt et annat, sommanei visst vet hvarifrån det kommit, hade någon liknelse at, i tilblandning med rätt eldfast lera, och til vissa behof, blifva nyttiga. han tilstyrker derföre, at dessa upfinnare skulle få hvarsin hälft af den utlofvade mindre belöningen, som var 1200 dr kmt. hvilket ock sedan af Hr. Baron Hermelin tilstyrktes och af K. Academien bifölls. >

7. Upl. Herr Nicanders afhandling, om Plog-billars och Spadars rätta skapnad. N. 26. Se Andra Qv.

8. Upl. Herr Odhelii tillägning til N. 15 och 21, som äfven gillades. N. 27. Se Tredje Quart.

9. Upl. et Memorial, hvaruti Bokhandlaren Holmberg anhåller om K. Academiens approbation på det Svenska Economiska Lexicon, som på hans förlag nu är under pressen, och hvaraf 18 redan tryckta ark nu upvistes. En stordel af Herrar Ledamöterne kände redan detta arbete, och andre bläddrade nu något deruti och funno det vara et med god urskillning och kännedom gjordt utdrag af de bästa både här och utomlands utkomna Skrifter, rörande allahanda slags hushållning, samt hvad af Naturkunnigheten är i allmänhet nödigast at veta. Och som K. Academien ei tviflade, at ju den väl kände Författaren, Hr. Economiae-Intendenten Fischerström, med lika flit fortfar, som han begynt, trodde K. Academien sig med säkerhet kunna recommendera detta Verk hos allmänheten.

10. Beviljades Apothekaren i Enköping Nyman, och CronoBefallningsmannen i Wästmanland Säman, hvar sitt Praemium af 300 dr för flit med Biskötslen.
</p>

11. Herr Alströmer frågade K. Academien om råd, hvartil den ansenliga Donation, som Dess Sal. Svär-Fader, Direct. och Commendeuren Sahlgren gjordt til Götheborgs stad, hälst tyckes böra användas, hvilket Donator eller Testator hade lemnat til Sin mågs determinerande. Testator sjelf hade inskränkt valet antingen til inrättande och underhållande af et Enke-hus, Arbets-hus eller Sjukhus. Mångas ingifna råd och betänkande här om uplästes. Samtelige närvarande Herrar Ledamöter tilstyrkte, at Räntan af de donerade godsen må användas til inrättande och underhållande af et Lazaret eller Sjukhus i Götheborg. Se det här hos bifogade utdrag af denna Dagens Dagbok, hvaruti skälen anföras.
Utdrag af Kongl. Vetenskaps Academiens Dagbok för d. 16 Maj. 1778.

Samma dag, behagade K. Academiens Ledamot, Cancellie-Rådet och Commendeuren af K. Wasa Orden Herr Clas Alströmer, för Kongl. Academien upläsa en Paragraph af Dess afledne Svärfaders, Directeurens af Ostindiska Compagniet och Commendeurens af Kongl. Wasa Orden, Herr Nicol. Sahlgrens Testamentariska Disposition af d. 8 Decemb. 1772, hvaruti Herr Directeuren Sahlgren anordnar och gifver Dess Strö-gods i Halland, eller i deras ställe, en Summa af 150,000 Daler Silfvermynt, til någon nyttig inrättning i Götheborgs Stad, antingen til EnkeArbets- eller Sjukhus, lemnandes til sine käre Mågars godtfinnande, hvilken af dessa tre inrättningar de pröfva vara för Staden den nyttigaste m. m.

Herr Cancellie-Rådet sade sig, i anledning här af, hafva stadnat i villrådighet, til hvilken af denämnde 3 Inrättningar Han, såsom Directeuren Sahlgrens nu ende öfverlefvande Måg, bör anslå årliga Räntan af förenämnde skänkta Capital. Han hade deröfver inhämtat fleras, til en del, skrifteliga råd och tankar, som nu uplästes, af hvilka somlige styrkt til et, somlige til annat, dock de fläste, til inrättning och underhållande af et Sjukhus eller Lazaret i Götheborg. Icke desto mindre ville Herr Cancellie-Rådet och Commendeuren äfven höra Kongl. Vetenskaps Academiens tankar här öfver.

Kongl. Academien tackade Herr Cancellie-Rådet för detta förtroende, betygade sin fägnad öfver detta nya prof af framledne Herr Directeuren och Commendeuren Sahlgrens ädelmodiga och Patriotiska tänkesätt, samt, hvad de tre nu i fråga varande inrättningar angår, yttrade sig, at de alle vore för sig sielfve angelägne och nyttige för Götheborgs Stad, dock med mycken åtskillnad.

Uti en Stad, hvarest är så mycken Handels-rörelse och så många näringar idkas, som i Götheborg, trodde K. Academien, at tilfälle at med något slags arbete förtjena födan, sällan skall fattas för dem, som något förmå uträtta, och at således et arbets-hus där synes mindre angeläget, än Enke-eller Sjukhus. Ibland dessa sednare åter, anser K. Academien för ostridigt, at nyttan af et Sjukhus sträcker sig til mångfaldigt fleras och för Samhället gagneligare Medborgares conservation, än af et Enke-hus. En uti et Enkehus intagen, kan lefva där i 10, 20 och flera år och intaga et rum, samt sättes i stånd at där förnöta sin tid, utan at något särdeles gagneligt uträtta: men uti et sjuk-hus, om endast botelige Sjuke där intagas, kunna flere fattige sjuke, inom et år, efter hvar andra, uti en och samma säng, njuta skötsel, och det til större delen sådane, som äro uti deras bästa ålder, och som, så snart de blif vit förhulpne til Hälsan, återgå til deras förra handtering. När uti et Enke-hus så stort antal af Enkor är intaget, som af Fonden kan underhållas, blir, kan hända, endast hvart annat eller tredje år något rum ledigt; deremot af et lika stort antal sjuke uti et sjukhus, tilfrisknar altid, åtminstone i hvarje månad, någon, som lemnar sin säng ledig, til någon annan sjuks emottagande. När här til lägges den nytta, som Läkare-konsten kan vinna uti et väl inrättadt sjukhus, är förmonen der af nästan utan jämförelse större för staden och det allmänna, än af et Enkehus.

I anledning här af, tilstyrkte Kongl. Academiens närvarande Ledamöter enhälligt, at Herr Cancellie-Rådet och Commendeuren ville anslå det af Dess Salige Svär-Fader donerade Capitalet, til inrättande och underhållande af et Lazaret eller Sjukhus i Götheborg. r> In fidem Diarii,
Pehr Wargentin.