Protokoll

5. Herr Inspectoren Runnebergs anmärkningar om mått och vigt i Cadix, samt deras jämförelse med de Svenska.

2. Herr Inspectoren Runebergs anstälde försök, at genom Electricitet befordra örters växt och trefnad.

2. Samma Herrar Recommenderade Probsten Tiburtius, at blifva antagen til Ledamot. Vid samma tilfälle proponerades ock H. Öfverste Lieutenanten Cunninghame, Dr Bergius, Inspectoren Runeberg, Magister Gadd och Instrumentmakaren Lehnberg til Ledamöter.

4. Herr Runebergs påminnelser och anmärkningar vid framledne Herr Ekströms spanmåls-profvare, samt underrättelse, huru förhållandet i vigt emellan spanmålens kärna och skal bäst kan utrönas.

6. Blefvo, genom omröstning, til Ledamöter i Kongl. Academien utvalde, Assessoren och Provincial-Medicus i Calmar Doctor Wahlbom, samt Inspectoren öfver Mått, Mål och vigt här i staden, Herr Runeberg. Äfven antogs til utländsk Ledamot, Herr Short, en berömd Ängelsk Physicus. De öfrige föreslagne, neml. Herrar Osbeck, Bergius, Rolander, Clerck, Mallet, och Alströmer, bespardes til en annan gång.

1. Herr Edv. Runeberg, som d. 30 April innevarande år blef vald til Ledamot, intog nu des rum och hölt et långt och vackert inträdes Tal, om de i Sverige förelupne förändringar vid mått, mål och vit, hvilket Tal på Academiens anmodan utlämnades til trycket.

1. Upl. Herrar Schultzes, Faggots och Runebergs betänkande om den af mäklaren Hierpe påfund[n]e spanmåls profvaren, se Dagboken för d. 12 Febr. innevarande år. Herr Schultze visar samma profvares godhet, äfven, efter des tanka framför den af framledne Directeuren Ekström(s) påfundne och uti Academiens Handlingar för år 1753 beskrefne spanmåls profvaren: Hvar emot Herrar Faggot och Runeberg ådaga lade, at Hiärpes profvare väl icke grundar sig på riktiga Principier, men at han dock igenom mångfaldiga tentamina och jämkningar synes hafva brakt honom til den godhet, at man med honom kan tämmeligen väl och noga pröfva spanmåls halt: men at, såsom Principierna ei äro riktige, så kan ei hvar och en sielf förfärdiga sig en dylik och aldeles säker profvare, hvilket likväl efter Ekströms rena grunder, kan ske. 2:o. Är Hiärpes profvare mycket mera componerad och kostsam än Ekströms, samt ovigare at nyttja och bära med sig til torgs. 3:o är Ekströms profvare redan af höga vederbörande til almänt bruk antagen och påbuden. Derföre stadnade Academien i det slut at i underdånighet afgifva til Kongl. Majestet des betänkande der om, af innehåll: at Mäklaren Hiärpes välmening visserligen varit och är beröm-värd: at de af honom giorde och nyttjade spanmåls-profvare äfven kunna göra nöjaktig tjänst för dem som sig deraf lärdt betjäna: men at de uti intet hufvudsakeligt mål äga företräde för Ekströms, utan tvärt om i vissa omständigheter äro sämre. Hiärpes största merit består der uti, at han såsom med spanmåls handlare och flera som umgås med spanmål, väl bekant, öfvertygat dem om sådana profvares nödvändighet och stora nytta, samt öfvertalt dem at sig mera der af betjäna, än här tils skedt.

5. Upl. et stycke af Herr Directeuren Runebergs ingifna makalösa bskrifning öfver Laihela sochn i Österbotn.

6. Voterades til ny Praeses, då
Herr von Stiernman fick 11 röster.
Herr C. Carleson 10.
Herr Faggot 6.
Herr Runeberg 6.
Herr Pålhem 5. etc.
Ibland de fyra, som hade flästa rösterna, föll låtten på Herr von Stjernman.

1. Upl. Herr Runebergs jämförelse om Holländska och Svenska mått och vigter.

7. Voterades til ny Praeses, och fingo följande Herrar Ledamöter röster. 
Herr Stats-Secreteraren och Ridd. Carl Carleson 23 röster.
Herr Capitaine Knutberg 18.
Herr Ryttmästaren Jennings 15.
Herr ÖfverDirecteuren Faggot 14.
Herr Carl Lehnberg 9.
Herr Malmerfelt 8.
Herr Edw. Runeberg 6. etc. 
Ibland de fyra, som hade flästa rösterna, och alle voro närvarande, föll Lotten på Herr Carleson, som emottog lyckönskningar.

10. Sedan alt detta til hela Academiens synnerliga nöje och i största vänlighet var afgiordt, skred man til ny Praesidis val, då
Herr Ed. Runeberg fick 20 röster.
Herr Knutberg 16.
Herr Faggot 14.
Herr Malmerfelt 12.
Herr Alströmer 8.
Herr C. Lehnberg 7. etc.
utom 10 andra, som hade 2 à 3 röster til Mans.

10. Därpå företogs Votering til en ny Praeses, och fick Herr Knutberg 12 röster.
Herr Runeberg 11.
Herr Alströmer 7.
Herr Faggot 6.
Herr C. Lehnberg 6.
Herr Rosen 5.
Herr Bergius 4 etc.

Emedan Herrar Faggot och Lehnberg hade lika röster, lottades dem imellan, hvilken skulle blifva Candidat, då Lotten föll på Herr Lehnberg. Ändteligen Lottades imellan Herr Knutberg, Runeberg, Alströmer och Lehnberg, hvilken skulle blifva Praeses, då Lotten föll på Herr Alströmer, til Academiens stora fägnad.

10. Herr Runeberg afträdde Praesidium, och höll et diupsinnigt Tal, om Varors värden.

Uplästes Herr ÖfverDirecteuren Faggots Rön eller förbättring på Dricks profvare, som remittrades till Hr Inspectoren Runeberg och herr lector Wilcke.

1. Uplästes Magistratens i Stockholm Bref til Academien, hvaruti berättas, at Magistraten beslutit, det alt hö, som här i Staden falt hålles, skal här efter säljas efter Vigt, men ei såsom härtils skedt, efter mått i Parmar. Därföre har Magistraten varit omtänkt om någon säker och tillika beqvämlig inrättning af Vigt, hvar med hela Lass och skrindor hö på en gång beqvämligen vägas kunde. Til den ändan hade Magistraten icke allenast förskaffat sig ritningar och Modeller på några Pyndare, som til samma ändamål nyttjas utom lands utan ock rått tvänne förslag där til här hema, det ena af Inspectoren öfver Mått, Mål och vigt samt Academiens Ledamot Herr Runeberg, det andra af Directeuren och Academiens Medlem Herr Meijer. Nu anhåller Magistraten, at Academien ville utlåta sig, hvilket förslag til Hö-våg är det bästa, eller ock sielf upgifva något än bättre. Remitt. til Herrar Gref Cronstedt, Polhem och Knutberg.

1. Upl. K. Majestets Nådigste Remisse, angående en af Urmakare Gesällen Nordsten upgifven ny inrättning af Fick-Uhr, bestående där uti, at Uhret går utan S[n]äcka, kan updragas utan Nyckel, visar huru nära det är utlupet. Herrar Runeberg och Wilcke anmodades at taga Uhret til sig och gifva sitt utlåtande där om.

2. Upl. Herr Runebergs vackra afhandling, om Svea Rikes Folk-Nummer och Naturliga styrka. Och som den af Kongl. Tabell-Commissionen redan var gillad, hvilken Commission består af Ledamöter, som alla tillika äro Academiens Ledamöter, så gillades den ock nu af K. Academien, at strax införas i detta Qvartals Handlingar.

4. Upl. Herr Runebergs fortsättning af anmärkningarna öfver Tabell-Verket, som denna gången angår Stånds-Tabellen. Efter de redan äro gillade i K. Tabell-Commissionen, pröfvades de ei betarfva vidare granskning, utan böra i detta Qvartals Handlingar införas.

5. Uplästes Herr Runebergs fortsättning af Anmärkningar öfver Tabell-verket, som denna gången angå Landtbrukarnes antal, och beklageligen mer än mycket öfvertygar oss om deras högst otillräckeliga antal, för vårt vidsträckta Land.

7. Företogs Voteringen til ny Praeses, hvarvid Herr Rabbe fick ------ 12 Röster.
Herr Marelius ------- 12.
Herr Ferner -------- 9.
Herr Lindblom ------- 9.
Herr Adlerheim ------ 8.
Herr Runeberg ------- 6. etc.
Af de 4, som fått flästa Rösterna, föll Låtten på Herr Rabbe, som var närvarande och emottog Praesidium med allas lyckönskan.

Detta år har Kongl. Academien mistat 6 af sina Herrar Ledamöter, neml.
Hans Excellence Herr Grefve Tessin.
Herr Professor Strömer
Herr Directeuren Runeberg.
Herr HofJunkaren Swab.
Herr Presidenten Grefve Piper,
och Herr Professoren Burmester.
G. V. 

 2:o. at på den förnyade frågan, om bästa sättet at rätt använda vår ringa Folkhop, voro 8 Nya Svar inkomne. Til Censores öfver dem utnämndes Herrar Faggot, Clason, Kryger, Runeberg, B. Bergius, Westerman, Botin och Sandel.

1. Secreteraren anmälde, at på den ena af K. Academiens egna Frågor för det sist förflutna året, angående bästa sättet at befordra Landtbruket, voro 5 Svar inkomne, som nu upvistes och remitterades til Herrar Faggot, Clason, Knutberg, Runeberg, Westerman och Botin.

1. Upl. Kongl. Commerce-Collegii Svar på K. Academiens Bref, se d. 6 Febr. hvaruti Schwans Gäf emot Orgelbyggaren Wåhlström pröfvas lagligt, och Capellmästarne Zellbell och Johnsen utnämnas at, tillika med några af K. Academiens egna Ledamöter, examinera Schwan. Af Herrar Ledamöter utnämdes nu där til Faggot, Runeberg och Wilke.

3. Uplästes Herr Praesidis samt Herrar Westermans, Krygers, Runebergs och Botins yttrande om de inkomna 8 Svaren på K. Academiens Fråga, om bästa sättet at använda en ringa Folkhop (Se d. 9 Jan.). De voro alle derom enige, at N:o 8, med Devise: Parcum genus est, patiensque laborum, vore det bästa; men de hade ock alle åtskilligt at påminna vid det Svaret. K. Academien stadnade i det slut, at Auctoron dertil skulle få den utlofvade Belönigen, men när han blefve bekant, skulle han anmodas at rätta och förbättra sitt Svar, i anledning af de gjorda påminnelser, innan det tryckes. Om Han det ei vill, må han trycka det, sådant som det är, för egen räkning, men utan K. Academiens approbation. När den dertillhörande förseglade Sedelen öppnades, fants Academiens Ämnesvän samt viceNotarien i K. Svea Hof-Rätt, Hr. Anders Gustaf Barchaeus, vara dess Författare, som var närvarande och lofvade gärna förbättra Sin Skrift, efter de Skrifteliga och muntliga påminnelser Han nu påhördt. Han fick strax sin Sparriska Gull Jetton af 10 Ducater.

 3. Upl. Kongl.Commerce Collegii Bref, hvar uti Organisten Strömblad anmäldes til examen uti Orgelbyggare konsten, hvarpå han begärt Privilegium. Herrar Kryger, Runeberg och Wilke anmodades at förrätta denna examen, sedan orgelbyggaren Schwan äfven blifvit tillkallad. Det skedde efter några dagar, då Strömblad befants ganska okunnig uti de til konsten hörande grunder. I anledning däraf fick K.Commerce Collegium Svar.

1. Secreteraren anmälte, at tvänne Svar på hvardera af de för förledet år upgifna Premie frågor inkommit. Til Censorer öfver dem, som angå Biskötsel, utnämndes Herrar De Geer, Bäck och bägge Bergii [P. & B.]: Öfver de andra, rörande bästa sättet at uphiälpa Landtbruket; Herrar Clason, Kryger, Runeberg och Sandel.

2. Upl. Kongl.Majestets Nåd.Skrifvelse til Academienhvar uti K.Majestet förklarar sig hafva i nåde af d. [datum saknas] bifallit Academiens underdåniga ansökning om något penningehjälp af Manufactur-medlen til Mathematiske Instrumentmakaren Steinholtzes förfallna verkstads åter uprättande, (Se Dagboken för d. 27 Oct.1772 och d. 20 Jan.1773) nemligen, at han skall få 10000 Dal.kopparmynt, hvilka Academien så bör disponera, at ändamålet må vinnas. Derföre anmodades Herr Praeses samt Herrar Meijer, Kryger, Runeberg, Wilcke, Lindblom och Wargentin, at göra sig underrättade om Steinholtzes tillstånd, skuld och öfriga omständigheter, samt at sedan rådgöra, huru de til hans hjälp anordnade penningar bäst kunna navåndas. 

5. Uplästes K. Commerce Collegii Bref om det för Instrumentmakaren Steinholtz på vissa vilkor beviljade nya understöd af 10000 Dal. kmt. Herrar Meijer, Kryger, Wilke, Runeberg och Lindblom anmodades at tillika med Herr Praeses och Secreteraren göra sig underrättade om Steinholtzes verkeliga tillstånd, öfverlägga huru dessa penningar bäst kunna användas til Hans verkstads uprättelse.

7. Voterades om ny Praeses, då
Friherre Lilljenberg fick ... 24
Röster Herr v. Engeström .. 19
Herr Ferrner. 12
Herr Rönnow.. 10
Herr Adlerheim . 6
Herr Runeberg.. 6
Herr Schutzercrants . 5.
och någre flere en eller annan röst.
Ibland de , som fått de flästa rösterne, föll lotten at blifva Praeses, på Herr Rönnow, som närvarande lyckönskades.

2. Hr. Camereraren Abrah. Fougts Memorial uplästes, hvaruti han anhåller at K. Academien ville genom några sina Ledamöter låta besiktiga en af honom påfunnen Spinneri-Machine. Därom anmodades Herrar Meyer, Runeberg, Wilcke och Sandels. 

 2. Upl. Herrar Krygers, Botins och Sandels vidlyftiga utdrag af de 1 inkomna Svaren på K.Academiens Fråga om bästa sättet at befordra Åkerbrukets tillväxt, samt deras och Herrar And. Berchs, Meyers, Runebergs och Wäsströms yttrande öfver dem. De voro alle, utan undantag, enige därom, at N:o 12 vore det bästa och förtjent til Belöningen, samt N. 11 därnäst vore försvarligt. Det förras Auctor, som sedan fans vara Ingenieuren Modeer, skal derföre få de två tlogvade Gull-Jettonerne, samt Auctoren til N:o 11, 5 Silfver-Jettoner, om han vill blifva til namnet känd. Det befans sedan vara Oeconomiae Adjuncten vid Upsala Academie, Herr Barchaeus.

3. Upl. Herrar Meyers, Runebergs, Wilkes och Sandels betänkande om Camererren Fougts Spinn-Machine, Se Dagb. för d. 13 Apr. at den funnits i hufvudsaken lik Fabriqueuren Ekermans för några år sedan upgifna Spinn-machine, men i några mål fördelaktigare, hvar om utdrag af Dagboken skall Herr Fougt meddelas.

7. Föreslogs åtskilliga fråge-ämnen til de Salgrenska Premierna och delibererades länge derom, men man kom ei heller nu därom til slut, utan anmodades Herr Praeses, at med Herrar Clason, Runeberg, Sandels, Wäsström och Secreteraren sammanträda enskildt til at närmare reglera dessa Frågor.

8. Upl. Notariens i K.Commerce-Collegio, Hr. Chierlins anhållan, det ville K.Academien låta öfverse en af honom på K.Commerce Collegii Befallning författad underrättelse om Hampas såning skötsel och beredande. Herrar Meyer och Kryger skulle detta ärende updragas, hvilka ock, tillika med Herr Runeberg efter några dagar, hade et sammanträde med Hr. Chierlin, genomläste manuscriptet och funno denna underrättelse ganska nödig och nyttig för det allmänna, hvarom utdrag af Dagboken til K.Commerce-Collegium afgick.

5. Upl. Herr Clas Alströmers, på dess Svär-Fader Hr. Sahlgrens vägnar insände yttrande om de af K.Academien föreslagne Praemie-propositioner, samt några af honom sjelf upgifna. Herrar Clason, Runeberg, Sandels och Grill anmodades at sammanställa och reglera dessa Frågor.

5. Upl. Hr. Runebergs anmärkningar om Folkhopens af och tiltagande i Stockholms Stad på de sista 10 åren.
N. 35.Se 3:dje Qvart.      

7. Upl. Herrar Clasons, Ferners, Runebergs, Cl. Alströmers och Wäsströms yttrande om det enda inkomna Svaret på Sahlgrenska Premie-frågan, angående Rotväxters tjenlighet til Boskaps föda, styrkt med verkeliga egna försök; på hvilken fråga Svaren bordt vara inkomne til slutet af sistledne Junii Månad. Alle Herrar Censores tilstodo, at Auctoren til Svaret ei på långt när fullgjordt hvad som blifvit begärdt, och således ei förtjent hvarken den utlofvade större eller mindre belöningen; dock som likväl budit til och uträttat något tilstyrkte de fleste, at han skulle få den mindre belöningen som är 500 D.kmt., på det våre Landtmän ei genom yttersta stränghet och noggranhet uti Academiens pröfning, må afskräckas at täfla om de utlofvade belöningarna. När den medföljande förseglade Sedelen öppnades, fans Bonden Olof Pehrsson i Oxlöt uti Jäders Socken i Södermanland vara den, som enligt bifogade trovärdige intygande, ort försöken och insändt berättelsen derom. å mycket som K.Academien å ena sidan förundrade sig öfver at allenast en Medtäflare sig anmält til så betydeliga Praeier, så mycket fägnade det K.Academien å den andra, at den ena var en Bonde.

4. Upl. Secreterarens tilläggning til det nästföregående innehållande årl. antalet af Födde och Döde i samma Stift, på 15 år, ifrån och med 1721, til och med 1736, med anmärkningar.
Bägge remitterades til Hr. Runeberg.
N.13.Se 1 Qv. 

1. Secreteraren berättade, at Blank, se Dagb. d. 17 April, anmält sig, at inom några dagar hafva sitt Modell färdigt at för Kongl.Academien upvisa: men at man förnummit, det han ej, efter Hans Maj:ts nådiga Bref, Se Dagb. för d. 17 April. gjort Modell til en Mudder-Machine, utan til en Machine, hvarmed Pålar efter gamla bryggor, samt stubbar och mera sådant, kunde utur jorden upryckas. På tilfrågan, hvarföre han ei gjort Modell til Mudder-Machine, har han svarat 1:o at han fått mundtelig befallning, utan at kunna säga af hvem, at göra Modell af Machinen til Pålars updragande, förmodel. antingen af Hans Exc. Grefve Bielke, eller Praesidenten Grefve Cronstedt. 2:o at han ei för så liten belöning, som 1800 D. kmt kunnat eller velat göra et Modell til sin Mudder-Machine, utan at han för det Modellet bordt hafva 2 à 3 dubbelt större belöning, samt at Modellet til Machinen at updraga Pålar vore det enda, som han lofvat praestera för 1800 D. kmt. då han likväl förbehållit sig at få kostnaden för sjelfva Modellets förfärdigande särskildt betalt.
I så beskaffade omständigheter var K.Academien villrådig, hvad Hon skulle göra, och proponerades af några, at K.Academien skulle i underdånighet förfråga sig hos Hans Majestet. Dock beslöts, at man först skulle se hans Modell och tala med honom. Dertil utnämndes Herrar Meijer, Clason, Runeberg, Wilke, Lindblom, von Arbin och Wäsström, jemte K.Academiens Praeses och Secreterare.

4. Voteringen om ny Praeses föll så ut at
Herr Odhelius fick ............ 13 Röster
Herr Wilcke ........ 9.
Herr Runeberg ....... 7.
Herr Zetzel ....... 6.
Herr Dalberg .......... 5.
Herr Ferrner ......... 4. etc.
Iblande de 4, som fått de flesta Rösterna, föll Lotten at blifva Praeses, på Herr Odhelius, som var närvarande och emottog Praesidium,

3. Sedan voterades om nu Praeses, då 
Herr Lif-Medicus Dalberg fick ........ 19 Röster.
Hans Excellence R.R. Sparre ....... 18.
Herr Cantzlie Rådet Ferrner ........ 9.
Herr Runberg ........ 9.
Herr af Botin........ 7.
Herr Schutzercrants ...... 6 etc.
Ibland de 4, som fått de flästa rösterna, föll lotten at blifva Praeses på Hans Excellence Friherre Sparre, som väl ei var närvarande, men dock, på erhållen kunskap här om, emottog Praesidium.

1. Secreteraren W. berättade, at 15 Svar voro inkomne på K. Academiens ena Pris-fråga för sistledna året, angående bästa sättet at förekomma Sädens Spillning vid Bärgningen. Til Censores öfver dessa Svar utnämndes Herrar Adlerheim, Clason, Ferrner, Runeberg, B. Bergius, Bar. Hermelin och Wäsström.

10. Anmäldes tvänne K. Academiens i lifstiden högtälskade gamle Ledamöters, Herrar Faggots och Krygers nyligen timade dödsfall. Herr Runeberg utnämndes at parentera öfver den senare, och Herr Nicander öfver den förra.

3. Anmältes framledne K. Secreteraren Sahlstedts Enkas begäran, det ville K. Academien inlösa 50 Exemplar af Sahlstedts Ordbok, som Auctoren i lifstiden pantsatt uti Discont-Contoiret för 1200 kmts lån, hvarjämte ock Herr Runeberg caverat för detta lån. I anseende til ömande omständigheter, så väl för En kan som för Herr Runeberg, beslöt K. Academien at inlösa bemälte

6. Emedan alla de Herrar Ledamöter, som varit anmodade at yttra sig om de inkomna Svaren på Frågan, om bästa sättet at förekomma sädens spillning vid skörden och bärgningen, nu genom läsit alla Svaren och voro tilreds at deröfver utlåta sig, anmodades de nu närvarande, neml. Herrar Adlerheim, Clason, B. Bergius och Wäsström, at nu säga sina tankar, hvilket de gjorde. Sedan uplästes de nu frånvarandes, Herrar Ferrners, Runebergs och Bar. Hermelins skrifteligen inlemnade yttrande. De kommo alle 7 därom enhälligt öfverens, at Svaret N. 15, med Devise Dulcis pro Patria labor, vore utan jämförelse det bästa och des Auctor fullkomligen förtjent til den utlofvade belöningen. Vid den dertil hörande förseglade Sedelens öppnande, fans Frälse Bokhållaren på Hagbyberga gård i Södermanland, Nils Husberg, vara Auctor dertil. Ibland de andra Svaren tycktes N:o 13, komma det förra, dock på ganska långt håll, närmast. Det fick derföre hedren af Accessit, och 5 Silfver-Jettoner. Dess författare befans vara en studerande i Upsala, vid namn Wahlsten. En del af de öfriga Svaren hafva ock tyckts innehålla något nyttigt, och de sämste tycktes dock vara skrefne af välmenande Bönder eller annat enfaldigt folk ifrån de flästa Lands-orter, hvaraf man åtminstone kan se, hvilket bärgnings sätt i hvarje Landsort anses för det bästa. Kongl. Academien pröfvade derföre, til allas vidare upmuntrande, för nyttigt, at lofva alla deras Auctorer hvar sin Silfver-Jetton, så vida de, innan nästkommande Maj Månads slut, vilja sjelfve gifva sig tilkänna. Imedlertid öpnas ei deras Sedlar.

6. Företogs voteringen om ny Praeses, då
Herr Bergman fick ------- 16 Röster.
Herr Runeberg -------- 10.
Herr Ferrner -------- 8.
Hans Exc. Gr. Ulric Scheffer --- 7.
Herr Wilcke -------- 6.
Herr Zetzell -------- 4. etc.
Til Kongl. Academiens synnerliga fägnad, föll lotten på Herr Bergman, som åtog sig Praesidium, med vilkor, at han efter 8 dagar skulle få resa hem til Upsala, och ei obligeras at komma tilbaka förr än i Octob. Månad, hvilket K. Academien så mycket mindre ville neka honom, som under de följande tvänne Månader ei många Sammankomster lära behöfvas.

4. Upvistes K. Academien[s] afledne högtälskade Ledamots, Herr Faggots Portrait, som K. Academien fått til Skänks af Sterbhuset, hvarföre den närvarande ene mågen, Hr. Runeberg, fick tacksägelse.

5. Derefter voterades om ny Praeses, hvartil
Hans Excell. Grefve Ulric Scheffer fick 29 Röster.
Herr Ferrner --------- 25. 
Hr. Wargentin ------- 17.
Herr Wilcke -------- 15.
Herr Scheele -------- 13.
Herr Alströmer ------- 10.
Herr Runeberg ------- 9
Herr Martin --------- 8. etc.
Här vid gjorde Secr. Wargentin underdånig erinran, at uti K. Academiens Grundreglor står med tydelige ord, at Academiens Sereterare, så länge han är vid sysslan, ej kan blifva Praeses, och förmodade derföre, at han skulle blifva dispenserad ifrån Lottning; hvilket Hans Majestet nådigst behagade finna skäligt. Således kom Hr. Scheele i Wargentins ställe på  förslaget, och lotten at blifva Praeses föll på Herr Wilcke.

3. Til ny Praeses utföllo Rösterne således.
Hans Excell. Gref Ulr. Scheffer fick --- 21 Röster.
Herr Ferrner---------- 19.
Herr af Chapman ---------- 15.
Herr v. Schulzenheim -------- 12.
Herr Runeberg ---------- 7.

4. Secreteraren W. berättade sig hafva blifvit, för några dagar sedan, kallad til sal. Hof-Marschalken Baron De Geers änkeFru, som befalt honom gifva K. Academien tilkänna, at hon vill Skänka K. Academien hela sin Sal. Herres Naturalie-samling (utom Mineralie-Cabinettet) med Skåp och alt tilbehör, samt med et stort Engelskt Microscop. Kongl. Academien, af hvars närvarande Ledamöter månge sedt denna dyrbara Samling, betygade här öfver högst billig fägnad, och anmodade Hans Exc. Grefve Stockenström (i Hr. Praesidis ställe, som ännu är opasslig) at jämte Friherre Lilljenberg och Herr Sandels samt den ena Secreteraren, hos Fru Friherrinnan De Geer, på K. Acad. vägnar, aflägga tacksägelse för denna stora och högstangenäma skänk, samt at tillika anhålla, at Samli[n]gen må få blifva qvar på Löfsta Bruk, til des Academien får hus och tjenliga rum at den emottaga. 

Dävelska Huset, för hvilket Herr Praeses och Herr Meijer samt äfven Bar. Adelcrants tycktes inclinera, fans stort och väl-beläget, men större än K. Academien behöfde, dessutom är där ingen tienlig Sal, och behöfver det kostsam ändring och reparation, om det skall apteras til K. Academiens behof och bruk. Baron Adelcrants tog äfven Ritningarna derpå til sig och lofvade göra Ritning och kostnads förslag på de vid detta hus oumgängeliga ändringar.

Detta biföllo Herrar Sandels och Liliestråle, men de öfrige närvarande Herrar Ledamöter, i synnerhet Herr Praeses, Herrar Meyer och Adelcrants, hade mycket at invända emot Le Feburska husets situation vid trånga och mörka gator, och emot husets dyrhet, då litet eller intet deraf kunde uthyras. Hvad det sednare eller dyrheten angår, svarade Herr Sandels, at Herr Bruks-Patron Le Febure lemnar huset til 15000 Riksdaler eller 270000 kmt. och troddes kunna öfvertalas at ännu afslå något på priset: at på Huset vore ansenligt Banco-lån, som skulle lätta köpet, med mera.

4. Företogs Frågan om Husköp, hvarvid Hans Excellence Grefve von Höpken gaf tilkänna, at Hans Majestet, för några dagar sedan, sjelf i nåder behagat bese alla Rummen uti Hr. Lefebures Hus, beledsagad af Hans Excellence och af Herr Bergs Rådet Sandels, samt funnit samma hus för Academien anständigt och tjenligare än det Dävelska huset, hvilket Hans Majestet tilförne sedt och kände. Hans Majestet hade derföre i Nåde tilstyrkt, at man skulle fortfara med underhandlingen om detta, neml. Lefebures Hus. Tillika berättade Hans Excellence, at Hans Majestet låtit i Nåde förstå, at Hans Majestet gerna såge, at Academien, ju förr ju häldre skaffade sig egna Husrum, antingen genom köp eller hyra, emedan de rummen uti det Konungen tilhörande så kallade Grefve Pehrs Hus, som Academien i några år innehaft, behöfvas för en af Hof-staten til nästa höst, och dessförinnan måste undergå någon ändring. Hans Excellences tanke var derföre, at K. Academien skulle, ju förr ju häldre, vara betänkt på boflyttning, och til undvikande af flera sådana besvärliga och kostsama flyttningar i framtiden, förse sig med eget hus. då K. Academien just til det behofvet fått til Skänks en så betydelig Summa af Herr Présidenten Rosenadler. För sin del, trodde Hans Excellence, at Lefeburska Huset vore för Academien det anständigaste och i flera afseenden det tjenligaste af de Hus, som nu äro fale. Academien vördade i underdånighet Hans Majestets nådiga omvårdnad, och fann nödvändigheten af skyndesam utflyttning utur Grefve Pehrs Hus, samt beslöt at genast höra sig om at få hyra någon våning uti något väl beläget Hus, åtminstone öfver nästa vinter, hvilket ock vore nödvändigt, om än K. Academien skulle nu genast köpa något af de föreslagna Husen, emedan Sielfva det Lefeburska huset, som aldraförst kan blifva fär digt at tilträdas, förnimmes ei kunna blifva ledigt förr än til d. 1 April nästkommande År, af orsak at dess nuvarande Hyresmän böra, efter Contract, njuta halft års upsägning förut. Men i anseende til Husköpet, voro Herrar Ledamöterne af mycket skiljaktiga tankar, i det månge ibland dem, i synnerhet Herr Praeses, Hr. Acrel, Herrar Bergii och nästan i allmänhet Herr Medici, hade mycket at påminna emot Lefebures Hus, såsom mörkt, mycket exponeradt för eldsvåda, beläget långt inne i Staden ifrån Norrmalm, där de fläste Ledamöterne bo, imellan tvänne höst vinter och vår merändels djupa och för fotgängare besvärliga gator, men i synnerhet såsom alt för dyrt för K. Academiens nu varande och tilförmodande tilgångar. Herr Presidenten Rosenadler hade väl til köpskilling skänkt 150000 dr kmt, dock med vilkor, at K. Academien skall i Hans lifstid til honom betala årligen 200 Riksdaler, och sedan evärdeligen 100 Riksd. Således vore af det skänkta Capitalet allenast 90000 dr kmt ograverade. Om då K. Academien köper Lefebures hus för 270000 kmt. sätter Academien sig i förbindelse at årligen betala Interesse för 180000 , och i skuld för et Capital af 120000 kmt, utan at hafva större inkomster än tilförne, som varit föga mer än tilräckelige til Academiens förra vanliga behof. K. Academien skulle knapt kunna betala det årliga interesset, men aldrig Capitalet, utan sänka sig uti en högst eftertänkelig skuld. Däremot sades af andra, at efter Presidenten Rosenadlers död, blir interesset lindrigare, at det på huset varande Banco-lån skulle lätta köpet och betalningen. samt at Huset jämväl kunde kasta någon hyra af sig, åtminstone för Vagns-husen och de källrar, som Academien ei sjelf behöfde. En och annan yrkade jämväl, at vissa utgifter, som K. Academien härtils haft och åtagit sig, kunde efterhand indragas och besparas. Der på svarades, 1:o at Academien hade orsak at både önska och hoppas, at Hr. Presidenten Rosenadler må länge lefva. 2:o at man försport, det Hr. Lefebure ärnade låta transportera en del af Banco-lånet in på et annat hus, och at den del deraf, som skulle blifva qvar vid huset, vore à 6 proCent uti interesse, så at alsintet dermed vore vunnet. 3:o at den lilla hyra, som kunde indragas af huset, väl behöfdes til årliga reparationer och de vanliga onera på husen, såsom gatu-renhållning, Lycktor m. m. 4:o At föga med heder kunde af vanliga utgifterne indragas eller besparas. Hvad Hans Majestets förklarade nådiga välbehag för Lef. huset angick,som af några mycket yrkades, sade sig andre, i anseende til Hans Majestets allmänt kända höga ynnest för Academien, vara försäkrade, at Hans Majestet ingalunda dermed velat förbinda Academien at emot sin fria vilja, à tout prix, köpa det huset, utan endast, så vida Academien funnit det huset för sig beqvämligt och dess råd och lägenhet tilsade at köpa et så dyrt hus.

4. Secreteraren W. berättade, at Herr Praesidenten Rosenadler tilbjuder Academien at på halft eller helt år, ja så länge K. Academien behagade, få emot 4000 dr kmts hyra bebo bästa våningen uti Dess vid Mynt-torget belägna hus, bestående samma våning af 11 Rum, utom Vind och källrar. Detta fägnade K. Academiens samtelige Ledamöter ganska högt, och anmodades Herr Praeses tillika med Secreteraren at än ytterligare förvissa sig hos Hr. Rosenadler om denna förmån.

3. Herr Praeses berättade, at han, tillika med Secreteraren Wargentin, besökt Herr Presidenten Rosenadler, som, för sin iråkade blindhet på bägge ögonen, ei kan, efter sin önskan, infinna sig i K. Academien, och fått af honom försäkran, at Kongl. Academien skall nästkommande d. 1 Octob. få tilträda den bästa våningen, 1 1/2 Trappa up, uti Herr Presidentens stora Hus vid K. Myntet, at hyra på halft eller helt år, eller så länge K. Academien behagade, emot en hyra af Tre-tusen Sex hundra Dal. kopparmynt årligen, eller 200 Riksdal. Specie. Här jämte berättade Herr Praeses, at Herr Presidenten yttrat sig, at fast än han skänkt K. Academien 150600 dr kmt, at derföre, med tilskott af egna medel, köpa et eget tjenligt hus, vore det dock ingalunda hans tanke, at K. Academien borde nu strax skrida til et sådant hus-köp, utan at K. Academien kunde et eller annat år hyra sig et tjenligt hus, och imedlertid låta penningarna stå för Ränta på säkra händer, tildes K. Academiens lägenhet bättre tilsäger at köpa et dyrt hus, och til des något i alla måtto tiänligt hus blifver til Salu, hvarom någon af Stadsens edsvorne Mäklare kunde anmodas at imedlertid oförmärkt efterspana. 

1. Herr Praeses anmälte, at Hans Majestet i Nåder låtit gifva tilkänna, det Hans Majestet gerna såge, om K. Academien kunde ju förr ju häldre evacuera rummen, två trappor up uti Gref Pehrs Hus: men at Contoiret i nedersta våningen kunde få quarblifva til Michaëlis. Detta ansåg Academien för en befallning, och befalte derföre Secreterarne at strax i nästa vecka börja med boflyttningen. Efter öfverläggning, hvart sakerne skulle flyttas, då Academien ei får tilträda den hyrda våningen förr än i början af Octob. beslöts, at Herr Wilcke skulle emottaga hela apparatus Physicus, då K. Academien ville bestå honom hela hushyran, där han nu bor, til des han får inflytta uti K. Academiens eget hus: at bord, stolar, Portraiter m. m. skulle flyttas, dels til Observatorium, dels til Herr Sandels, som benäget lofvade lemna rum dertil öfver sommaren, uti sitt vid Rosenbad belägna hus, där han ock tilböd K. Academien at hålla sina Sammankomster, hvilket med tacksamhet mottogs.

7. Herr Praeses tog köpe-Contractet til sig at öfverse, och anmodades at tillika med Herr Sandels och Secret. Wargentin vidare accordera.

8. Herr Advocat Fiscalen lofvade, på anmodan, skaffa et Inventarium på väggfasta meubler, som skola åtfölja huset, och anmodades Herr Praeses samt Herrar Clason och Wäsström at besiktiga samma Inventarii Persedlar.

  7. Hr. Praeses berättade, at sedan det Capital af 150 dr kmt, som Herr Presidenten Rosenadler skänkt Academien til husköpet, och i några månader varit förräntade uti Discont-Contoiret, nu vore af samma Contoir, med uplupen Ränta, återstäldt, hade han, i samråd med Hr Sandels och Secreteraren, aflemnat til Herr Ad[v]ocat-Fiscalen Ekman, som af Herr Lefebure var befullmägtigad at emottaga och på dess vägnar quittera den betingade delen af köpeskillingen, Dal. kmt, emot Dess quitto, som nu, jämte fullmagten, upvistes.

6. Secreteraren upviste nu köpe-Bref på det nya Huset, med en hop andra äldre Documenter angående samma hus, som Herr Bruks-Patronen Lefebure aflemnat, samt tvänne lika lydande exemplar af köpe-Contractet, det ena egenhändigt underskrifvit af Herr Lefebure, samt af tvänne tilkallade vittnen. Det andra skulle nu underskrifvas af Kongl. Academien, på hvars anmodan och vägnar Herr Praeses och Secreteraren nu underskrefvo det, samt såsom tilkallade vittnen, Herr ÖfverDirecteuren Faxell och Registratoren Holmlund. Äfven upvistes Inventarium på de väggfasta meubler, som skola åtfölja huset, hvar vid saknades beskaffenheten af en del af dem: e. gr. om Tapeterne äro af Vaxduk eller Papper, hvilket Herr Praeses med Hr. Wäsström och Secreteraren lofvade efterse.

7. Och emedan uti samma fullmagt är Herr Adv. Fascalen (sic.) Ekman updraget, at på Hr. Lefebures vägnar afsluta med K. Academien, hvad ännu kan återstå, rörande Hus-köpet, så fick Secreteraren befallning, at i samråd med Hr. Praeses och Herr Sandels, med honom afhandla och besörja. Hvad Upbud och annan Lagfart angår, kunde Actuarien Brun der uti gå tilhanda. 

d. 15 Novemb.
S. D. voro de fläste i staden varande Ledamöter tillstädes och afhörde de tvänne Åminnelse-Tal, som Hrr. Runeberg och Odelius höllo. Det af Runeberg var öfver framl. Commerce Rådet Kryger och Odelii öfver framl. Professoren och Theol. Doct. Kalm.

d. 15 Novemb.
S. D. voro de fläste i staden varande Ledamöter tillstädes och afhörde de tvänne Åminnelse-Tal, som Hrr. Runeberg och Odelius höllo. Det af Runeberg var öfver framl. Commerce Rådet Kryger och Odelii öfver framl. Professoren och Theol. Doct. Kalm.

d. 15 Novemb.
S. D. voro de fläste i staden varande Ledamöter tillstädes och afhörde de tvänne Åminnelse-Tal, som Hrr. Runeberg och Odelius höllo. Det af Runeberg var öfver framl. Commerce Rådet Kryger och Odelii öfver framl. Professoren och Theol. Doct. Kalm.

7. Utnämndes til Deputerade vid Handlingarnas rangerande Herrarne
Ferner.
Bergius.
Runeberg.
Odhelius.
af hvilka dock Hr Ferner såsom mäst vistande på Landet undbad sig detta besväret.

4:to. Brandes til Academien insände; Einrichtung eines Wittwen-Verpflegungs-Jnstituts. Mscript. jämte bref, hvaruti åstundas Academiens utlåtande om denna hans Plan m. m. Remitterades, til Herrar Runeberg, Zetzell; och Lagerbjelke.

1. Notificerades Herr ÖfverDirecteuren Meijers dödeliga frånfälle uti en ålder af 81 år; och som han var en af Academiens älsta och förtjente Ledamöter beslöts at Åminnelse-Tal öfver honom skulle hållas, och därom anmodas Herr Secreteraren Runeberg.

10. Förnyades af Hr Praeses påminnelserne om Parentationers hållande efter afledne Ledamöter, jemte nödvändigheten at Ledamöterne ingifva deras Biographier, i brist hvaraf de förra ofta ej kunna verkställas. Imedlertid ansogos för denne gång såsom faststälde Parentationer
öfver framl. Capit. Knutberg------- Hr Plantin
Hans Exc. R.R. Liewen ------- Hr v. Arbin.
Hans Exc. Grefve Rudenshöld ---- Hr. Ferner.
Banco Commiss. Bergius ------ Hr Schönberg.
Öfv. Directeuren Meijer ------ Hr. Runeberg.
Probsten Högström --------- Hr. Ödman.
Capit. Ekeberg ---------- Hr. Sparrman.
Hr Professor Bergman ------- Hr. Hjelm
BergsRåd. Sandels --------- Hr. Leyonmark.
Presidenten Grefve Cronstedt ---- Hr. Adlercrants.

4:o. Gjordes ytterligare erhindran om Parentations hållande öfver K. Academiens saknade och mycket förtjente Ledamot framledne H:r Öfver Directeuren Meyer; hvartil ingen troddes vara både skickligare och villigare än Herr Secreteraren Runeberg, som fördenskul på K. Academiens vägnar skulle anmodas.

1. Anmältes af H:r Praeses de i dag vid Hrr Deputerades sammanträde på Contoiret förehafde och resolverade mål, hvilka til K. Academiens kunskap och stadfästande nu förelades; Såsom
a) Anmältes det revision af Academiens räkenskaper för Åren 1784. 1785 genom Hrr. Grill och Runeberg är fulbordad och efter befunnen fullkoml. Ricktighet Decharge därå gifven. I anledning hvaraf således, nu ock, den förre Camrern H:r And. Moléen vid afskedstagandet lofvade Gratification af 100 Rd:lr Sp. kommer til honom at utbetalas.
b. Til belöning för mångårig flit och arbetsamhet med hvarjehanda Meteorologiske Observationers samlande, samt hjelp och upmuntran at sätta dem i ordning och göra utdrag däraf m.m. beviljas Herr Directeuren Andr. Hellant i Torne, en årlig Pension af 50 Rd:lr Specie.
c.) Likaså beviljas och föreslås, i anseende til berömmelig flit och arbetsamhet med många lärda arbetens utgifvande, uti knappe vilkor utan upmuntran, en årlig Pension af 50 Rd:lr Specie, til Academiens Ledamot Herr Samuel Ödman; så länge och tils han erhåller något Pastorat eller annan emot des förtjenster och behof svarande befordran.
d.) Såsom förre Kamrern Moleen för des besvär med räknings hållande öfver Sahlgrenske medlen, åtnjutit et årligt Arfvode af 400 D:lr Koppmt; men des efterträdare Hr Sjöberg hittils icke fått upbära samma arfvode, så beviljades nu på hans därom gjorde ansökning, at äfven hädanefter samma arfvode få åtnjuta.
e.) Den Academien til köps erbudne tyska lärda journalen, Verzeichnis Neüer Bücher. Leipz. befanns vara nyttig för Academ. Boksamling och skulle köpas.
Alla desse Punkter blefvo ock nu af K. Academien enhälligt bifallne och beviljade; och således nu åter de genom Hr. Schéeles och Martins frånfälle ledigt blifne medlen, disponerade.

5:o Väcktes af H:r StatsSecreteraren v. Carlson frågan: Huruvida någon viss af K. Academien antagen stadga, utsätter antalet af de Ledamöter hvilke såsom Inspectores Aerarii vid des Contor hafva tilsyn öfver Räkenskaperne och Academiens économio? samt huru vida nödigt vore at uti flere afgångnes rum anmoda andra at härutinnan taga del. För det närvarande blefvo såsom ännu lefvande upgifne. Herrarne af Acrel, Runeberg, Grill, Presid. Gr. Liljeberg, Ferrner, v. Arbin, Odhelius, och Arfvedson, ibland hvilka Herrar Gr. Liljeberg och Grill äro merendels frånvarande, och således i Contoret, när Praeses och både Secreterarne tilkomma, Ledamöternes antal består af Njo personer; af hvilka likväl jämväl flere som oftast af sjuklighet eller vistandet på landet hindras at infinna sig och bivista öfverläggningarne. Hvarföre ock nu Academien fann nödigt at föröka detta Antal med ännu Tre Ledamöter, samt fixera det vid Tolf personer, Praeses och Secreterarne inräknade; samt af närvarande anmodade Herrarne von Carlson, Plantin och Schröder at åtaga sig detta besvär, hvilket jämväl af bemälte Herrar antogs och lofvades. Kommandes hädanefter som hittils såsnart någon af förenämde Herrar Deputerade afgår, Vacancen in Pleno at fyllas.

3. Probsten Mathesii Econom. Tabeller aflemnades til Hr. Secret. Runeberg at présenteras til Hushålls-Commissionen.

4:o Anmälte Melanderhielm, det Kongl. Vet. Academiens vördade Ledamot Herr GeneralDirectören och Riddaren af Acrel gifvit tilkänna, det han i anseende til sin ålder och andra hinder nu icke vidare kunde befatta sig med Academiens ärender uti Inspectura aerarii. I anseende härtil blef beslutit at anmoda Herr Landshöfdingen och Riddaren von Rosenstein det ville han åtaga sig det besvär at hädanefter assistera såsom Jnspector aerarii. Och emedan i anseende så väl til framlidne Bancosecreteraren och Riddaren Schröders timade dödsfall, som Herr Secreteraren Runebergs flyttning ifrån staden och Herr Jnspector Plantins sjuklighet ännu voro 3:ne lediga rum ibland Herrar Jnspectores Aerarii, altså beslöts at deras återbesättande skulle företagas ti Academiens nästa sammanträde.

1. von Schulzenheim ---- H: Excell:e H:r Baron Liljencrantz ---.  
1. Herr Runeberg ------ 2 Herr von Schulzenheim 3 H: Excell:e H:r baron Liljencrantz
4. H:e Excell:e Herr Grefve Bunge 5 Herr Dalberg ---- 6 Herr Uggla -------
7. Herr Modeer -------- 8 Herr Hellenius -- 9 Herr Grefve Ehrensverd
10. Herr Baron Rappe. --- 11 Herr Dubb.