Protokoll

November, d. 13.
På Hans Excellence Herr Praesidis befallning, sammankallades K.Academiens Ledamöter enhälligt, för et angeläget ärende skull, och infunno sig Hans Excellence Herr Praeses, Deras Excell. Grefve v. Höpken, Friherre Bunge och Frih. Falkenberg, samt Herrar Grefve Cronstedt, Meyer, Frih, De Geer, Adlerheim, Bäck, Clason, Doct. Celsius, Rönnow, Zetzel, Acrel, Runeberg, P. Bergius, Martin, Wilcke, Schulzenheim, B. Bergius, Liljencrants, Frih, Lilljenberg, Qwist, Marelius, Lindblom, af Botin, Sandels, v. Engeström, v. Arbin, Dalberg, Lejonmark, Liliestråle, Odhelius och Wargentin. Summa 34.

1. Upvistes Ritning och til någon del uplästes beskrifning på Lectoren Algrens Bistockar. Se Dagb. för d. 11 Sept.

2. Upl. et til Hans Majestet skrifvit Bref af en man i Strasburg vid namn De Saint Maniere, hvar uti han högeligen berömmer et af honom påfunnit Pulver, som han kallar Poudre de Providance, och som föregifes kunna gifva åkrarna en underbar fruktbarhet, hvarpå en hop tryckta bevis biläggas. Man tilbjuder sig at, emot vissa betingade vilkor, flytta hit til Sverige, och uträtta stora ting. Som han ei upgifvit hvar af dess Pulver består, och K.Academien ansåg för aldeles otroligt, at något Pulver skal kunna nyttjas til andra än små åkerlappars gödande m.m. beslöt K.Academien at i underdånighet afstyrka Hans Majestet ifrån at på något sätt inlåta sig med denne Mannen, som tyckes vara en blott Charlatan. Dock som Han säger, at man i Strasburg kan få köpa något af hans Pulver, ville K.Academien anmoda någon at förskrifva litet deraf, för at se, hvad det är.
N.45.

3. Upl. Probsten Osbecks Beskrifning på en Fisk, som i Skåne kallas Blank-Sill, och närmast liknar Salmo Oxyrinchus. N.46.

4. Upl. Herr Osbecks berättelse om det så kallade Wassgräset, som i Halland förmenes vara orsak til Vattusot hos Fåren, och äfven kunna tjena til bot derföre.
N.47.

5. Upvistes Herr Osbecks vackra Ritningar på 3 Phalaenae, som han i sommar funnit, under sin resa i Halland och Bohuslän, neml. Ph. pinata, Ph.comitator och Ph. pulerata. Ritningarne äro med färgor, efter naturen, men utan någon Beskrifning.
N.48.Se 4de Qv.

6. Likaledes upvistes Herr Osbecks ritning på Rotmasken och på Clavaria Ophioglossoides, samt uplästes en kort beskrifning på den förre.

7. Uplästes et Bref til K.Academien ifrån Hr. Öfverståthållaren och Landshöfdingen i Upsala, Baron Rudbeck, hvaruti anmäles en Torpare i Löfstad Socken, vid namn Fjellman, til at få en af utlofvade Salgrenska Belöningarna, emedan han både påfunnit et ansenligt lager af Jordmärg, och fört den til myckenhet på sin åker, hvarpå bevis voro bifogade. Secreteraren fick befallning at svara, at Premierne för Jordmärgs påfinnande, äro redan utdelte; men at de, som äro utlofvade för dess nyttjande, ei komma at utdelas förr än mot nästkommande Års slut, då Fjellman kan sig åter anmäla. Af det medsända Jordmärgsprofvet befinnes, at den är af bästa slaget.

8. Sedan Hans Majestet upkommit, uplästes 3 Mechanico
Mathematiske Problemer, rörande Theorien om Plogar, ingifne Magister Nicander.
N.49.Se et af dem, uti 4:de Qvart. 

9. I anledning deraf, at Magister Nicander uti föregående afhandling nämnt, at af alla de Plogar han sedt, var ingen närmare öfverensstämmande med Theorien, än den en Bonde ifrån Skedwi Socken i Dalarna, vid namn Matths Johanson gjort, påminte åtskillige af K.Academiens närvarande Herrar ledamöter, at de dels med mycken förmon sjelfva försökt berörde Matths Janssons Plog, dels hördt honom af månge förfarne Åkermän högeligen berömmas, och förestälde derföre, om icke Matths Jansson kunde af K.Academien med någon belöning derföre ihågkommas och upmuntras. Detta vann allmänt bifall, och beslöts, at han af Sahlgrenska Premiefonden skall få 300 D. kmt. Hvilkanågra dagar der efter skickades til Herr Advocat-Fiscalen Ryckersköld, at af honom, på K.Academiens vägnar, tillställas Matths Johanson.
N.50.Se 4de Qvart.

10. Upl. Herr Wilckes Afhandling, om Curculio Sanguineus som förtärer Säden i Magazinerne, och om medel at fördrifva denna ohyra.

11. Hans Excellence, Herr Praeses, anmälte et til Academiens Secreterare insändt Memorial, utan namn och ort, hvarifrån det kommit så lydande:
"Ett Sällskap, intaget af kärlek och högaktning för Vetenskaper, särdeles för sådane, som närmast bereda människoslägtets och i synnerhet vårt K. Fäderneslands väl, har icke kunnat neka sig den förnöjelsen, at gifva något prof af sin tilgifvenhet för Kongl. Vetenskaps Academien i Stockholm, och at på något sätt bidraga til K.Academiens berömliga föremål.
Under omtanka, huru sådant bäst måtte kunna ske, har Sällskapet erinrat sig, huru lycklig Kongl. Vetenskaps Academien alt hit intils varit, at altid ega en Secreterare af utmärkta egenskaper och förtjenster: en omständighet, hvarå man allestädes där Vetenskaps Academier äro inrättade, räknar, at deras framgång, heder och bestånd hufvudsakeligen beror. Men här vid har det icke undfallit Sällskapet, at göromålen för Secreteraren i K.Svenska Vetenskapsakademien blifvit tid efter annan i en betydelig mon tilökte, särdeles sedan Secreterare-sysslan och Observators-beställningen vid Observatorium Astronomicum blifvit med hvarannan förenade. Och änskönt man ville göra sig förhoppning, at Successive i en framtid få Secreterare, hvilka skulle på samma sätt, som nu sker, finna och förstå at bestrida altsammans, är dock onekeligt, at göromålens myckenhet ofta förorsaka en distraction, som åtminstone uttröttar en Secreterare i förtid, och vid hans tiltagande år gör det til en omöjelighet, at han skulle med Sysslorna ensam kunna uthärda. Derföre har Sällskapet trodt, det Kongl. Academien skulle ske någon nyttig och behagelig tjenst, om Kongl. Academien sattes i tilstånd, at, jämte den förut på Kongl. Academiens Stat upförde Secreteraren underhålla någon skickelig Person honom til biträde, under namn af Andre Secreteraren, och hvarigenom et godt ämne kan i tid inöfvas til K.Academiens tjenst.

I den afsigt har Sällskapet gjordt et Sammanskott i penningar af Sjuttio Två Tusende Daler Kopparmynt, som Sällskapet härmedelst skänker til K.Academien med de vilkor, at K.Academien täckes åtaga sig ansvaret för både Capitalet och den lagliga Ränta, som högst och med säkerhet erhållas kan, och at af Räntan den Andre Secreteraren undfår Trytusende Sexhundrade Daler kmt. årlig lön: men det öfverskott uti Interesse penningar, som skulle kunna vinnas, lemnas under Kongl. Academiens fria disposition, til andra nyttiga behof. På K. Academien ankommer i alla tider, både at utnämna den Andre Secreteraren och at reglera göromålen efter omständigheterne; men då denne beställningen nu för första gången skall besättas, förbehåller sig Samfundet, at dertil föreslå Magister Docens i Astronomien vid Kongl. Academien i Upsala, Herr Henric Nicander, såsom en Man, hvilken är känd för de egenskaper, at han ofelbert i denna Syssla gör K.Academien fullt nöje. Kongl. Academien täckes icke obenäget anse, at Sällskapet vill vara okändt, at dermed så mycket mera visa, det icke annat än ren nit för K.Academien och fortgången af där förefallande göromål föranlåtit Sällskapet til den i förberörde måtto gjorde disposition, som torde få anses såsom tillfyllest documenterad genom hosföljande penninge Summa, stor 72000 D. kmt.

12. Sedan denne Skrift var upläst, förklarade Hans Majestet deröfver Dess Nådigste välbehag, och hela Academien en synnerlig fägnad; hälst K.Academien länge varit betänkt at utse någon Man, som kunde vara Secreteraren til hielp och inöfva sig vid Sysslorna, på det at han, vid Secreteraren kommande Sjukdom eller dödsfall, skulle kunna vara til reds at emottaga och bestrida Sysslan; men Academien har härtils, för brist på medel til en sådan Mans lönande, ei kunnat förse sig med en sådan Betjent.

13. Hans Majestet frågade, om någon kände den föreslagne Magister Nicander, hvartil åtskillige af Herrar Ledamöter svarade Ja, och gåfvo honom fördelaktigt vittnesbörd. Secreteraren Wargentin svarade, på särskild tilfrågan, i underdånighet, at Magister Nicander vore, både i anseende til lärdom och andre egenskaper, den skickeligaste at blifva Andre Secreterare, som han nu kände, samt at Nicander redan i flera år warit honom som oftast til hielp vid Observationer m.m.

14. Hans Majestet biföll då i Nåder, och samtelige Academiens närvarande Ledamöter, at Magister H.Nicander skulle antagas til Academiens Andra Secreterare, med den lön, som Donatores föreslagit.

15. Här på upkom fråga, om icke Nicander ock tillika borde antagas til Ledamot. Det funno alle vara nödigt: någre trodde dock, at man, för formaliteten och at åtlyda Lagarna, orde derom votera; men deras mening, som tyckte, at votering vid detta besynnerliga tilfälle, ej egde rum utan vore öfverflödig, fick öfverhanden, och det beslöts, at Nicander nu genast och tillika skulle antagas både til Secreterare och ledamot.

16. Som det gafs tilkänna, at Hr. Nicander vore nu tilstädes uti Academiens Contoir, beslöts, at han skulle upkallas och genast installeras, hvilket och skedde.

17. Gjorde Hans Excellence Herr Praeses, på K.Academiens vägnar, Secreteraren Wargentin present af en Silfver-Medaille, slagen öfver Salgren.

18. Derefter lemnades den skänkte Banco-Transport Sedlen på 72000 D. kmt. til Oeconomie Deputerade, at förräntas.

19. Hans Majestet tog derpå Nådigt afträde, och Academien åtskildes, glad och nögd öfver denna oförmodade ansenliga gåfva och öfver den giorde författningen. Fastän de ädelmodige Gifvarne förbehållit sig at blifva obekante, och jag ei heller ännu vet allas namn, tycker jag dock, at Efterverlden bör något när veta, hvarifrån gåfvan kommit, och tror mig derföre ei bryta mitt löfte, då jag här nämner, at Herrar Clas och Patrik Alströmer samt Directeuren v. Utfall äro de, som tilskutit det mästa, samt at de öfrige lära alla vara hema i Götebord, eller åt den kanten.