Protokoll

Novemb. d. 27.

Närvarande Hans Excellence Herr Praeses, Friherre Sparre, Deras Excellencer Grefve v. Höpken, Grefve Rudenschöld och Grefve Bielke, samt Herrar Adlerheim, Acrel. Adelcrants, Runeberg, P. Bergius, Martin, Wilcke, Schulzenheim, B. Bergius, Lindblom, Wäsström, Dalberg, Leyonmark, Odhelius och Wargentin.

1. Upvistes et Exemplar af det i Lund inrättade så kallade Physiographiska Sällskapets Handlingar.

2. Upvistes et exemplar af Receuil des pieces, Sur la Generation du Salpetre, som Parisiske Academien nyligen utgifvit och skänkt vår Academie.

3. Uplästes et Memorial, ingifvit af Cammarherren Drufwa, hvar uti angifves, at en Svensk Man, som ei nämnes, skall hafva påfunnit någon konst at leda vatten m.m. som let otroligt, och frågade, om icke K.Academien ville deputera några Ledamöter at tala med honom och höra på hvad vilkor han kunde förmås at uptäcka sina konster. K.Academien deputerade Herrar Wilke, Wäsström, Wargentin och Nicander. Men den så kallade Vattu-mannen har sedermera ei anmält sig, ehuru Secreteraren anmodat honom derom, genom Cammarherren Drufwa.

4. Upl. et Bref ifrån en Man i Danmark, vid namn Fleischer, som tillika insändt et vidlyftigt Manuscript på Danska kalladt Akerbrugning Catheches. Samma Manuscript lemnades til Herr Wäsström. med anmodan, at ville det genomläsa och sedan meddela K.Academien sitt omdöme derom.
N.51.Se 4:de Qvart.

5. Upl. Doctor Sparrmans Beskrifning på en ny växt, funnen vid Caput Bonae Spei, som han kallar Sarcophyte sanguinea.
N.52.Se Andr. Qv.1777.

6. Upl. Herr Gadds ytterligare anmärkningar om kärr och moras, samt huru vida de kunna göras nyttiga vid Landtbruket.

7. Upl. Probstens Hedins anmärkningar, uti hvilken ålder Folket i Kräklinge mäst gifter sig första gången, hur många Barn vankat af hvart Hjonelag m.m.

8. Hans Excellence Herr Praeses proponerade, at som den nu härvarande Ryske keiserlige Cammarherren, Prins Kourakin, låtit märka, at han hade mycken håg at blifva Ledamot af Academien, och Hans Majestet förklarat sig gärna se, om Academien ville honom dertil utvälja; så tycktes det vara både billigt och tjenligt, om Academien i underdånighet öfverlemnade til Hans Majestet full rättighet at til utländske Ledamöter i Academien utnämna, utan at Academien derom voterar, de utländske Prinsar eller förnäme Herrar, som Hans Majestet finner för godt at dertil utse. Til denna proposition gofvo alle med största nöje sitt bifall, och anmodade Hans Excellence Herr Praeses at tillika med Hans Excellence Grefve von Höpken, på Academiens vägnar i underd. tilbjuda Hans Maj:tet denna lilla rättighet.

9. Uplästes et Bref ifrån Herrar Ankarström och Gjörwell, hvaruti de anhålla om K. Academiens approbation på det Fransyska och Svenska Réal och Nominal-Lexicon, som de börjat utgifva, hvar af 12 redan tryckta ark såsom prof upvistes. Någre Herrar Ledamöter begärte at nästa sammankomst få se och närmare pröfva prof-arken, hvilket beviljades.

10. På Secreterarens förfrågan, om de betänkande, som någon Ledamot skrifvit, i anledning af Kongl. Majestets nådiga Befallning, eller Riksens Ständers eller något Collegii anmodan til Academien, at yttra sig öfver någon Invention eller angelägen fråga, kunna sedan äfven få införas uti Academiens Handlingar, när de finnas af den beskaffenhet, at de fötjena göras allmänt kunnige? Här til Svarade Deras Excellencer och andre, at de dervid ei funno någon betänklighet, utan tvärt om nyttigt, allenast saken som det angår, ei är af den natur, at den bör hållas hemlig. Man bör ei heller vid sådana tilfällen nämna, at frågan blifvit yppad hos Konung, Ständer eller Collegier, utan införa betänkandet såsom et annat vanligt Rön.

11. Upl. Herr Scheeles Bref til Hr. Wargentin, angående den af honom påfundne gröna färgen (Se Dagb.d. 11 Sept.) som vunnit mycken approbation hos målare och blifvit begärlig, at om K.Academien, så befaller, vill han väl upgifva sättet at tilreda dena färg, men tyckes dock önska, at få til någon egen vinning förbehålla sig konsten, hvilket K. K. Academien ingalunda ville missunna honom.

12. Upl. et långt och märkvärdigt Bref ifrån Borgmäst. Schauw i Landscrona, angående Skånska hushållningens bister, hvaribland i synnerhet räknas brist på någon beqvämlig och för det landet lämpelig Trösk-Machine.