Protokoll

6. Företogs votering til nya Ledamöter, och blefvo Herrar Hoof och Tiburtius, som länge varit proponerade, genom stor pluralitet utvoterade. Der emot blef H. Sven Rinman, Öfvermasmästare och Bergs-inspector, genom en pluralitet af 21 röster emot 7, antagen til inländsk Ledamot, och Herr Bose, Physicus Professor i Wittemberg [sic], genom pluralitet af 24 emot 3, antagen til utländsk Ledamot. De öfrige proponerade, neml. Herrar Elff, Nordencrantz, Adelcrantz, Grise, Rosenadler och Torpadius, spardes til en annan gång. Med H. Rinman, som nu antogs, äro nu 99 inländske Ledamöter.
7. Sist voterades til ny Praeses, då rösterna, vid sedlarnas öppnande, voro mycket skingrade, och hade Herr Psilanderhielm 17 röster.
Herr De Geer 10
Friherre von Seth 10
H. Schützer 9
H. Malmerfeldt 8
H. Urlander 8
Hans Exc. Ehrenpraus 7
H. Faggot 7
Doctor Celsius 7
H. Tilas 5
etc.
8. Herrar Psilanderhielm, De Geer, von Seth och Schutzer, som hade högsta rösterna, lottade, då lotten föll på Herr De Geer, som Academien med största fägnad nu andra gången antog til Des Praeses.
9. Till honom afträdde Hans Excellence Friherre von Höpken des til Academiens största heder och förmån nu tredje gången förda Praesidium, och aflade Secreteraren, å Academiens vägnar, hos hans Excellence, Academiens tacksegelse, för all den öma vård, hägn och ynnest Hans Excellence haft ospard för Academien, ifrån Des första inrättning, til närvarande stund.

5. Företogs Votering til Ledamöter, ibland de 6 föreslagne inländske, fick 
Herr Adelcrants 15 ja 4 nej.
Herr Cunninghame 11 ja 8 nej.
Herr Torpadius 8 ja 11 nej.
Altså blef allenast Herr Adelcrantz antagen. De tre öfrige, Neml. Herr Lidbeck, Herr Stridsberg och Ferner, upskjötos til en annan gång.
Af de utländske, Voterades allenast öfver Herr Ellicott, hvilken ei hade mer än en röst emot sig, och således blef antagen.
6. Der på skreds til Votering för en ny Praeses, då vid sedlarnas öpnande befans, at
Friherre Von Seth hade 17 röster.
Herr Psilanderhielm 14
Hans Exc. Friherre Scheffer 13
Herr Malmerfelt 10
Herr Stiernman 7
Herr Schutzer 6
Af de 4, som hade högsta rösterna, föll Lotten på Herr Psilanderhielm, som ei var tilstädes. Secretera[re]n fick befallning at berätta för honom Academiens giorda val.

5. Företogs Votering til Ledamöter, ibland de 6 föreslagne inländske, fick 
Herr Adelcrants 15 ja 4 nej.
Herr Cunninghame 11 ja 8 nej.
Herr Torpadius 8 ja 11 nej.
Altså blef allenast Herr Adelcrantz antagen. De tre öfrige, Neml. Herr Lidbeck, Herr Stridsberg och Ferner, upskjötos til en annan gång.
Af de utländske, Voterades allenast öfver Herr Ellicott, hvilken ei hade mer än en röst emot sig, och således blef antagen.
6. Der på skreds til Votering för en ny Praeses, då vid sedlarnas öpnande befans, at
Friherre Von Seth hade 17 röster.
Herr Psilanderhielm 14
Hans Exc. Friherre Scheffer 13
Herr Malmerfelt 10
Herr Stiernman 7
Herr Schutzer 6
Af de 4, som hade högsta rösterna, föll Lotten på Herr Psilanderhielm, som ei var tilstädes. Secretera[re]n fick befallning at berätta för honom Academiens giorda val.

1. Herr Adelcrans, som i sistledne Octobris Månad blef vald til Ledamot, intog nu sit säte, med et kort tacksägelse Tal.

4. Herr Praeses berättade, at han af en annan tydeligare ritning på Franska mudder-råmen, se nästföregående session, samt af unge Slottsbyggmästaren Frömans berättelse, hvilken sielf noga besedt samma pråm, och varit närvarande vid des nyttjande på Seine strömen vid Paris, funnit samma Pråms fördelaktiga värkan samt at han med Herr Grefve Cronstedt öfverenskommit, at på model-kammaren låta göra model der af til vidare pröfvande, hvar om til Kongl. Commerce Collegium kommer bref ifrån Academien at afgå.

7. Upvistes en ifrån Frankrike til Academien upskickad Såningsmachine, med alt tilbehör, uti fulkomlig storlek. Emedan man uti de förra årens Dagböcker förgätit at nämna om, hvad anledningen varit til denna Machins upskickande, vil man den här korteligen anföra. Under Herr De Geers Praesidium, i Januarii Månad, år 1754, ankom et bref ifrån Academiens Ledamot Herr Bonnet i Geneve, som uplästes d. 12 i samma Månad, och hvar af et utdrag sedermera infördes i Handlingarna för Apr. Mai. Jun. 1756, hvar uti han, ibland annat, berömmer den Såningsmachine, som af H. Duhamel blifvit påfunnen, men af en vid namn Chateauvieux sedermera så förbättrad, at han med mycken förmon af många brukas. Han lade der til, at om Academien vore tjänt med et model af samma Machine, ville han det hitsända. Emedan Academien jämväl tilförene hört talas om samma Sånings-machine, anmodade Academien Herr Praeses at svara, det hon med nöje skulle emottaga et sådant model. Sedan hörde man ei talas der om, förr än i November månad sistledit år, då Herr De Geer berättade sig hafva fått svar, at icke et Modell, såsom Academien förstod, utan en hel machine i stort redan var aflemnad til Capitaine Busch i Marseille som denna Machine skulle öfverföra til Sverige för Academiens räkning. Der jämte upgafs räkning, hvad Machinen kostade, bestigande sig til Etthundra ellofva Franska Livres, utom frackten, 40 Holländska Gyllen. Nu ehuruväl Academien fant, at H. Bonnet orät förståt Academiens mening, och skickat en skamlöst dyr Machine, i stället för et litet Model, som han sielf tilbudit sig at skicka för intet, och ehuru Acadamien äfven hade al orsak at tro, det denna dyra Machine ei skulle vara tjänlig hos oss, eller öfvergå Thunbergs eller Pålhems Sånings-Machiner, så ville dock Academien för denna gången ei göra protest emot denna räkning, emedan H. Bonnet, förmodeligen i god mening, af missförstånd om ordet Model, giordt denna anstalt. Räkningen betaltes derföre strax genom vexel. Machinen, som nu är ankommen, var ei tilhopasatt, och kan ei här i staden beqvämligen försökas. derföre beslöt Academien anmoda Herr Clason, at på des gård vid Stocksund tilhopa sätta och pröfva Machinen, hvar vid Herrar Alströmer och Friherre Brauner samt flere Ledamöter tilbudo sig at vara behielpelige, och sedan inkomma til Academien med deras berättelser der om.

2. Herr Adelcrants afträdde Praesidium til Herr Lehnberg och höll et vackert Tal, om de Fria konsters värde och nytta.

7. Herr Grefve Cronstedt anmälde, at Han efter långt sökande funnit en ung snäll Student, vid namn Kallström, som förklaradt sig hugad at Scientifice och ex Professo lägga sig på Trägårdsmästare Vetenskapen: och at samma Kallström redan dr uti giordt vackra framsteg, samt vistas nu i Upsala, at lägga vidare solida grunder uti de där til hörande Vetenskaper. Och som Han är fattig, förestäldes, om icke K. Academien ville med någon liten discretion upmuntra honom at fortfara uti så berömligt och nyttigt upsåt. Herr Adelcrants intygade ock om Kallströms utmärkta hug och skickelighet til Trägårds-skötsel, samt Herr Bergius, om des vackra insigt i Natural-Historien.

1. Secreteraren berättade, at på de tvänne af K. Academien förledet år framstälda frågor, voro åtskilliga Svar inkomne: neml. 10 på den som angick Maskars utödande på fruktträden, och 6 på den, om Ekars Barkning. Beslöts, at de förra skulle remitteras til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, De Geer, Faggot, Bäck, Classon, Carleson, Adelcrants och Bergius. Den senare til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, Faggot, Brandt, Polhem, Rudenschöld, Schultze, Clason, Carleson Knutberg och Kryger.

På den ena frågan, angående Löfmaskars fördrifvande af fruckträd, voro 11 svar inkomne. Öfver dem hade Herrar Linnaeus, De Geer och Adelcrantz inkommit med skrifteliga utlåtande, som uplästes. Med dem instämde Herrar Gr. Cronstedt, Faggot, Bäck, Bergius och Herr Praeses, at N:o 6, som har til märkespråk nunqvam aliud Natura, aliud Sapentia dicit, vore det bästa, och at Auctoren därtil borde få Praemium: men at äfven N:o 3, 7, 8 och 11 innehålla åtskilliga mer och mindre pröfvade medel emot maskar; hvarföre det pröfvades för nyttigt, at äfven låta trycka dem, samt at hedra auctorerne med hvar sin Silfver-Jetton.

5. På Herr Grefve Cronstedts föreställning, beviljades, at Studiosus Anders Kallström, som Academien tilförene (:se Dagb. för d. 24 Febr. 1762:) upmuntrat at med flit lägga sig på Trägårdsmästare Wetenskapen, och som nu är sinnad at i samma afsigt resa til Holland, at där få vidare öfning, skal nu strax til rese-penningar af K. Academiens Cassa få Sexhundrade Daler kopparmynt, samt så snart han ifrån Holland notificerat Sin ankomst dit, och at han där hos någon berömd Trägårdsmästare är antagen i tjänst, skal Han bekomma Wexel på 150 Holländske Gylden. K. Academien drog så mycket mindre betänkande, at af Sit lilla förråd, efter förmåga, upmuntra och hielpa bemälte Kallström, som icke allenast saken i sig sielf är ganska angelägen, utan ock Herrar Faggot, Bäck, Adelcrants och Bergius med Herr Grefve Cronstedt enhälligt intygade, det Kallström med yttersta flit och lust, samt önskelig framgång vinnlagt sig om både grundelig Theorie och practisk färdighet, uti alt hvad til Träoch Örtegårdars skötsel hörer.

4. Herr HofJunkaren Gripenstedt hade nu ingifvit beskrifning med Ritningar och Model på Des kölna, hvarom se Dagboken för d. 20 April. Beskrifningen uplästes, och Herr Gr. Cronstedt anmodades, at tillika med Herrar Adelcrants och Knutberg, gifva Sitt betänkande däröfver.

3. Upvistes en af Öfverste Lieut. Funck, som nu vistas i Lisabon, insänd Ritning på en ny Orden uti Architecturen, som Han kallar Wasa Orden. Remitt. til Hans Exc. Gref Tessin, samt Herrar Gref Cronstedt och Adelcrants.

6. Skedde vanlig omröstning til Ny Praeses, och fick
Herr Öfver-Intend. Grefve Cronstedt --- 20 Röster.
Herr Justit. Cancelleren v. Stockenström 18.
Hans Excell. Riks. Grefve Löwenhielm -- 17.
Herr Praesidenten Carleson ------ 11.
Hans Exc. RiksRådet Grefve Liewen ---- 8.
Herr Öfver-Intendenten Adelcrantz ---- 2. etc.
Jag påminner mig ingen så enhällig votering til Praeses.
Sedan Herrar v. Stockenström och Carleson, som voro närvarande, dragit sig frie genom Lottning, drog Herr Rosenadler för Hans Exc. Gref Löwenhielm, på hvilken Lotten föll at blifva Praeses. Herr Rosenadler åtog sig at efter slutad Session, tillika med Secreteraren, notificera Hans Excellence Academiens val.

13. Efter Skedd omröstning til Ny Praeses, befunnos Rösterne hafva utfallit såsom följer.
Herr von Swab hade fått ------ 12 röster.
Friherre Adelcrants ----- 11.
Herr Kryger ------------ 10.
Herr Schützer ----------- 8.
Herr Ferner ----------- 5.
Herr B. Bergius ---------- 5.
Herr Knutberg -------- 3 etc.
Ibland de 4 förstnämnde, föll Lotten at blifva Praeses, på Herr Kryger, som nu ei var närvarande.

5. Genom Votering til Ny Praeses, fick
Herr Grefve Cronstedt ----- 19 Röster.
Herr B. Bergius -------- 13.
Herr Adelcrants---- 10.
Herr v. Swab --------- 10.
Herr Doct. Celsius ------ 10.
Herr Schutzer -- ------ 7 etc.
Emedan Herr v. Swab anmältes för frånvarande i Upsala och ganska sjuklig, så frikallades Han denne gången för Ballotering. Af de 4 öfrige, som ärhållit högsta Rösterna, föll Lotten at blifva Praeses, på Herr Doctor Celsius.

11. Rösterne til ny Praeses utföllo Således: Herr B. Bergius fick ------ 18.
Herr Grefve Cronstedt ---- 17.
Herr Rönnow -- -------- 14
Herr Schützer --------- 12.
Herr Heykenschöld ------- 8.
Herr Adelcrantz -------- 7.
Herr Ferner ---------- 5 etc.
Af de fyra, som fått de mästa röster, och alle voro närvarande, föll Lotten, til K. A. fägnad, på Herr Rönnow, som väl ville ursäkta sig med Sin ovana at tala Svenska m. m. men lät dock öfvertala sig at antaga Présidium.

7. Rösterne til ny Praeses föllo såsom följer. Herr Grefve Cronstedt fick 25.
Hr. B. Bergius ------ 17.
Hr. Heikensköld----- 15.
Hr. Classon ------- 12.
Hr. Schutzer ------- 10.
Hr. Adelcrantz ---- 6 etc.
Af de fyra första, föll Lotten på Herr Heikensköld, som blef Praeses.

2. Secreteraren androg vidare, at Transit-Instrumentet, som K. Academien redan för flera år sedan fått ifrån England til Observatorii behof, för hvarjehanda hinder, ei ännu blifvit upsatt och i brukbart stånd brakt, samt hemstälde, om icke det i denne Somar kunde ske. Det bifölls, och Herr Grefve Cronstedt samt Hr. Ferner anmodades, at tillika med Hr. Baron Adelcrants, någon dag sammanträda med Secreteraren på Observatorium, och komma öfver ens om bästa sättet och stället at placera Instrumentet, samt sedan draga försorg om verkställigheten.

4. Vid vanlig omröstning til ny Praeses, fick Herr Chapman --- 8 Röster.
Herr Ekeberg --- 8.
Herr Clason ------ 7.
Hr. Bar. Adelcrants -- 7.
Herr Knutberg ---- 6.
Hr. B. Bergius ---- 6.
Herr Runeberg ---- 6.
Herr Schutzer --- 5 etc.

6. Hr. Acrel upviste en Häst-sko, giord efter Franska La Fosses upgift, med en ifrån Fransyskan öfversatt beskrifning därpå, som uplästes. Hr. Acrel intygade sig med stor fördel hafva nyttjat sådana Hästskor och sådant sätt at verka och sko Hästar, samt hemstälde om icke Kongl. Academien ville låta på något sätt, til almänhetens underrättelse, utgifva denna öfversättning. Hr. Praeses anmodades at där om oförmärkt höra Kongl. Stallmästaren Wattrangs och fleras tankar, samt sedan lämna Kongl. Academien del däraf, då afgöras kan, huru vida K. Academien må recommendera detta Skonings Sätt.

2. Uplästes de 4 inkomna Svaren på den för sistledna året andra gången framstälda Frågan, om bästa sättet at fördrifva maskar, som förtära blad och blommor på frukt-träd. Til Censorer däröfver utnämndes Herr Praeses, samt Herrar von Linné, Adlerheim, Bäck, P. Bergius och Alströmer. Emedan tre af dessa svar voro artiga nog, och gåfvo förslag på åtskilliga til en del förut obekanta sätt, om hvilkas ricktighet man ei kunde vara säker, förr än de genom förfarenhet hunnit stadfästas, så voro somlige af den tankan, at man borde utgifva alla 4 Svaren, och anmoda allmänheten at pröfva och döma, hvilket medel vore i praxi det bästa, samt at K. Academien då först skulle utdela den utlofvade belöningen: men på Secreterarens föreställning, at det på sådant sätt skulle draga ut flere år, innan utslaget kunde utfalla, och dessutom hända kunde, at den ena funnit det, den andra et annat medel bäst, så at Academien stadnade uti lika ovisshet, så bifölls, at Premium må strax gifvas åt den Auctor, hvars föreslagna botemedel emot maskar af Herrar Censores anses för det bästa efter al sannolikhet; men at K. Academien förklarar, det hon framdeles vil gifva lika stort praemium åt den, hvars medel af förfarenhet kunde finnas vara än bättre.

5. Friherre Adelcrants nedlade då Praesidium, och höll et kort men ganska vackert Tal, om de Publika Byggnader, som dels äro, dels saknas i Stockholm hvilket Tal Han lofvade utlämna til Trycket, då Han fått tid at vidare utarbeta det.

Secreteraren berättade, at Han med Friherre Adelcrants samt Herrar Ferner och Wilcke, redan varit och besedt de nya rummen, som äro ganska bofällige, så at de tarfva en ansenlig reparation, innan de kunna nyttjas, hvartil Herr Baron Adelcrantz lofvat gifva dessein och kostnads förslag, samt utlåtit sig, at början med denna reparation kunde giöra i vinter.

Secreteraren berättade, at Han med Friherre Adelcrants samt Herrar Ferner och Wilcke, redan varit och besedt de nya rummen, som äro ganska bofällige, så at de tarfva en ansenlig reparation, innan de kunna nyttjas, hvartil Herr Baron Adelcrantz lofvat gifva dessein och kostnads förslag, samt utlåtit sig, at början med denna reparation kunde giöra i vinter.

6. Friherre Adelcrants upviste en af Honom gjord Ritning på Rummen uti Gref Pehrs Hus, som visar, huru de bäst och beqvämligast kunna inrättas: hvilken dessein nu gillades, hvarjämte beslöts, at Reparationen skal ske genom Entreprenade.

3:o. at i anledning af det utlofvade Premium af 50 Ducater för den, som insände den bäst skrefna Eloge öfver framledne Herr Öfverståthållaren Baron Lantingshusen, voro 3 sådane Eloger inkomne, til hvilkas bepröfvande utnämndes Deras Excellencer Grefve Höpken, Grefve Ekeblad och Grefve Rudenschöld, samt Friherre Adelcrants, Herr Rosenadler och Doct. Celsius.

Samma gång yttrade sig de Herrar Ledamöter, som varit anmodade at genomläsa och pröfva de 3 inkomna Äreminnen öfver framledne Herr Öfverståthållaren Baron Lantingshausen: som voro, Deras Excellencer Grefve v. Höpken, Grefve Ekeblad och Grefve Rudenschöld, samt Herrar Rosenadler, Baron Adelcrantz och Doctor Celsius. De voro samtelige af den tankan, at N:o 3 alsintet dugde, at N:o 1 vore rätt vackert, men at N. 2 dock hade företrädet, i anseende til en mera eldig vältalighet och i synnerhet de många instructiva påminnelser för Generaler och officerare, som i anledning af Bar. Lantingshausens militäriska förrättningar äro inströdde, hvilka uti N. 1 saknas. När den til N. 2 hörande förseglade Sedelen öppnades, fanns Capitaine vid Dal-Regementet samt Ridd. af S. O. Hr. Edvard Gyldenstolpe, vara Dess författare, hvilken därföre kommer at få den hos K. Academien deponerade Belöningen af 50 Ducater, uti en eller flera Medailler. Samtelige Censores önskade dock, at Auctoren til N. 1 äfven ville af Trycket utgifva sitt hederliga arbete.

2. Secreteraren anmälte, at Kongl. Academiens nya Rum uti Grefve Pehrs Hus på Norrbro, nu äro nästan färdige, så mycket som på Entrepreneuren efter Contract ankommer, och hemstälde, om icke Rummen, besynnerligen Salen, borde beklädas och något prydas, samt om icke Kongl. Academien ville låta hvitlima Förstufvor och Trappor uti alla våningarna, samt insätta tre nya Fenster uti Trapporna, på det den nu så mörka och ohyggeliga upgången til de vackra rummen, må blifva behageligare. Bägge delarne biiöllos, hälst som K. Academien, medelst någon större Reparation på huset, än hvar till hon är skyldig, torde med tiden kunna förvärfva sig insteg til flera rum uti Huset, än härtils äro henne anordnade, e. g. til Contoir m. m. Och åtog sig Friherre Adelcrantz, på anmodan, at besörja om verkställigheten med det snaraste, så at Academien snart må kunna intaga sin nya Boning.

2. Upl. Bar. Hermelins Beskrifning om Tak-Skiffers egenskaper, brytnings sätt och nyttjande til Tak. Remitt. til Herrar Grefve Cronstedt och Bar. Adelcrants.

2:o. Emedan Academiens nya rum nu äro färdige, och E[n]trepreneuren Schäfer ingifvit räkning, at han öfver Entreprenade Summan utgifvit dr kmt för hvilka Han begärde ärsättning, så discourerades, huru vida han därtill vore berättigad; och som man såg förut, at han omöjeligen skulle komma ut med den accorderade summan, om reparationen skulle blifva välgjord, och därföre hade måst lofva honom ärsättning för hvad Reparationen kunde komma mer at kosta; så nödgades man bifalla Schäfers ansökning dock anmodades Herr Meyer at taga til sig Schäfers räkningar och i samråd med Friherre Adelcrants, tillse, huru stor ärsättning han skäligen borde få. Det skedde, och efter några dagar, betygade Herr Meijer, at alsintet af Räkningen kunde med någon billighet afprutas; därföre fick Schäfer sina Dal. kmt.

2. Delibererades åter om Capitaine Brelins sak, men beslöts, at först höra derom Hr. Bar. Adelcrants.

7. Öfverlades än ytterligare, om det underdåniga yttrande, som skall afgå til Kongl. Majestet, angående Capit. Brelins ansökning, Se Dagb, för d, och 18 Nov. samt d.16 Dec. 1772) men som Friherre Adelcrants ei ännu inkommit med sitt utlåtande, upsköts saken än vidare.

5. Uplästes det af Friherre Adelcrantz ingifna mogna yttrande om Capitaine Brelins ansökning, som väl i det mästa bifölls, men kom ändock ei denna gången til sluteligt afgörande.

5. Upl. åter Friherre Adelcrantzes yttrande öfver Capitaine Brelins ansökning, hvilket ändteligen, med några små restrictioner, blef bifallet och lagdt til grund för det underdåniga utlåtande, som inom få dagar expedierades, angående denna sak.

2. Upvistes Friherre Adelcrants's kostnads Förslag til Portens och trappstegens reparerande uti det så kallade Gref Pehrs Hus, som K.Academien nu bebor, hvilken reparation K.Academien förut funnit nödig. Det besteg til 4 à 500 Dal.kmt. Kong. Academien var nögd dermed, och befalte Secreteraren anmoda Frih. Adelcrants om verkställigheten.

 1. Innan Hr. v. Linné kom up, proponerade Secreteraren, om icke K.Academien nu, då Herr v. Linné någon tid qvarblifver i Staden, ville låta någon af våra bästa Mästare göra et Portrait af honom, at pryda Sammankomst Salen och förvara til Hans åminnelse. Det bifölls enhälligt, och Secreteraren fick befallning at fråga Baron Adelcrants, antingen Professor Pasch eller Professor Kraft ansågs skickeligast at göra det. Hr. Adalcrants tilstyrkte sedan, at Hr. Kraft skulle görat.

 1. Innan Hr. v. Linné kom up, proponerade Secreteraren, om icke K.Academien nu, då Herr v. Linné någon tid qvarblifver i Staden, ville låta någon af våra bästa Mästare göra et Portrait af honom, at pryda Sammankomst Salen och förvara til Hans åminnelse. Det bifölls enhälligt, och Secreteraren fick befallning at fråga Baron Adelcrants, antingen Professor Pasch eller Professor Kraft ansågs skickeligast at göra det. Hr. Adalcrants tilstyrkte sedan, at Hr. Kraft skulle görat.

4. Secreteraren berättade, at Friherre Adelcrants åtagit sig at hålla Åminnelse-Tal öfver Sal. Praesid. Grefve Cronstedt, samt Hr. Biskopen Doct. Celsius, öfver Canzl. R. Berch.

Nu mera taltes icke ens om RiksRådet Baron Funchs Hus vid Brunkeberg, som aldraförst var föreslaget, emedan Herr Baron Adelcrants och flere, som det noga besedt, funnit, at intet annat än sjelfva platsen dugde, men at af Huset, sådant som det nu är, ei kunde göras något för K. Academien tjenligt, utan at nästan helt och hållet bygga det å nyo.

För Douglasiska Huset var denne gången ingen porterad, emedan det ligger något afsides, ei har tilräckeliga och tjenliga Rum, samt fordrar kostsam reparation. Bar. Adelcrants lofvade dock äfven bese det.
Prisen på dessa Hus sades vara:

Dävelska Huset, för hvilket Herr Praeses och Herr Meijer samt äfven Bar. Adelcrants tycktes inclinera, fans stort och väl-beläget, men större än K. Academien behöfde, dessutom är där ingen tienlig Sal, och behöfver det kostsam ändring och reparation, om det skall apteras til K. Academiens behof och bruk. Baron Adelcrants tog äfven Ritningarna derpå til sig och lofvade göra Ritning och kostnads förslag på de vid detta hus oumgängeliga ändringar.

Dävelska Huset, för hvilket Herr Praeses och Herr Meijer samt äfven Bar. Adelcrants tycktes inclinera, fans stort och väl-beläget, men större än K. Academien behöfde, dessutom är där ingen tienlig Sal, och behöfver det kostsam ändring och reparation, om det skall apteras til K. Academiens behof och bruk. Baron Adelcrants tog äfven Ritningarna derpå til sig och lofvade göra Ritning och kostnads förslag på de vid detta hus oumgängeliga ändringar.

Petersonska Huset, för hvilket i synnerhet Herr Alströmer förklarade sig benägen, fans ganska väl och fritt beläget, och til yttre utseendet ansenligt: men dervid mötte tvänne Svårigheter. 1:o erhinrade Herr Liliestråle, at Huset är Fidei-Commiss uti Herr Petersons Famille och således ej får säljas. Herr Alströmer trodde väl, at Hans Majestet kunde i Nåder dispensera deruti, då Herr Peterson i husets ställe köper en så mycket eller mera värd Landt-egendom til Fidei-Commiss; men Hr. Liliestråle berättade, at Hans Majestet satt så starka bomar emot alla tilbud af ändringar och byten af Fidei-Commisser, at Hans Majestet svårligen lärer kunna bevekas at bifalla Herr Petersons begäran, som ock redan en gång blifvit afslagen. 2:o gjordes flera påminnelser emot Rummens indelning och beskaffenhet i det huset; at där ei är någon tilräckelig stor Sal: at rummen ligga för mycket innan för hvarandra och ei nog degagerade, med mera. Dock anmodades Herr Baron Adelcrants at taga Ritningarna til sig och efterse, om och huru Petersonska Huset kunde göras för K. Academien tjenligt, i fall det finge köpas.

Le Feburska Huset, som Herrar Liliestråle och Sandels tilstyrkte, förkastades af Bar. Adelcrants och andra, såsom beläget midt in i tjockaste Staden, på alla sidor omgifvet af andra hus, vid en höst- vinter- och vår-tiden merändels oren, djup och besvärlig gata, och uti hvilket Hus många Rum äro nog mörka. 

Detta biföllo Herrar Sandels och Liliestråle, men de öfrige närvarande Herrar Ledamöter, i synnerhet Herr Praeses, Herrar Meyer och Adelcrants, hade mycket at invända emot Le Feburska husets situation vid trånga och mörka gator, och emot husets dyrhet, då litet eller intet deraf kunde uthyras. Hvad det sednare eller dyrheten angår, svarade Herr Sandels, at Herr Bruks-Patron Le Febure lemnar huset til 15000 Riksdaler eller 270000 kmt. och troddes kunna öfvertalas at ännu afslå något på priset: at på Huset vore ansenligt Banco-lån, som skulle lätta köpet, med mera.

Det så kallade Douglasiska Huset, som nu hörer Hof-målaren Bolander til, sade Baron Adelcrants sig ock hafva besedt, och funnit, at med vid pass 2000 Riksdalers kostnad skulle deraf kunna göras et ganska vackert, för K. Academien tilräckeligen stort och beqvämligt hus, med en ansenlig och ljus Sal: och tycktes Herr Baron nu vara mera porterad för detta hus, än för det Dävelska.

På den nya indelningen uti tredje våningen, eller två Trappor up, uti Dävelska huset, upviste Baron Adelcrants Ritning och kostnads förslag. Af den förra befans, at Kongl. Academien där, kunde få en vacker Sal, med Förmak, vackra rum för sitt Bibliothek och sin Naturalie Samling, jämte nödiga Våningsrum för den ena Secreteraren, för Professoren Wilcke, samt en Cammare för den, som skall vårda Natural-Cabinettet: at K. Academien då kunde uthyra Första och Andra våningen, jämte den fjerde halfva våningen, tre trappor up, och af dem draga ansenlig hyra. Då därvid erhindrades, at de för Professoren Wilcke och K. Academiens Apparatus Physicus föreslagna rummen voro för få, små och mörka, samt at äfven Academiens Camererare borde med Contoiret få rum uti huset, föreslog Bar. Adelcrants, at Hr. Wilcke med sin apparatus kunde inrymas den öfversta half-våningen, och Camereraren deremot få de förra åt Herr Wilcke ärnade rummen, hvilket fans gå an, och vann mångas bifall, emedan ändock två de nedersta och bästa våningarna kunde uthyras. Kostnaden på den ena Våningens ändring skulle, efter det gjorda förslaget, ei stiga öfver 800, à högst 1000 Riksdaler.

På den nya indelningen uti tredje våningen, eller två Trappor up, uti Dävelska huset, upviste Baron Adelcrants Ritning och kostnads förslag. Af den förra befans, at Kongl. Academien där, kunde få en vacker Sal, med Förmak, vackra rum för sitt Bibliothek och sin Naturalie Samling, jämte nödiga Våningsrum för den ena Secreteraren, för Professoren Wilcke, samt en Cammare för den, som skall vårda Natural-Cabinettet: at K. Academien då kunde uthyra Första och Andra våningen, jämte den fjerde halfva våningen, tre trappor up, och af dem draga ansenlig hyra. Då därvid erhindrades, at de för Professoren Wilcke och K. Academiens Apparatus Physicus föreslagna rummen voro för få, små och mörka, samt at äfven Academiens Camererare borde med Contoiret få rum uti huset, föreslog Bar. Adelcrants, at Hr. Wilcke med sin apparatus kunde inrymas den öfversta half-våningen, och Camereraren deremot få de förra åt Herr Wilcke ärnade rummen, hvilket fans gå an, och vann mångas bifall, emedan ändock två de nedersta och bästa våningarna kunde uthyras. Kostnaden på den ena Våningens ändring skulle, efter det gjorda förslaget, ei stiga öfver 800, à högst 1000 Riksdaler.

Herr Baron Adelcrants sade sig nu hafva nogare undersökt Petersonska huset, och funnit, at ehuru vackert det är, kunde det dock icke apteras til Kongl. Academiens tjenst och bruk, utan at nästan alle skilje-murarne i huset skulle rubbas och en helt ny indelning ske, hvilket skulle kosta för mycket: derföre, och för den af Herr Liliestråle i förra sammankomsten anförda svårigheten, slog man nu det huset aldeles utur hågen.

9. Friherre Adelcrantz berättade, det han nyligen fått Hans Maj:ts befallning at flyttja Öfver-Intendents-Contoiret ifrån Slottet, til nästa Månads slut, och at han nu vore förlägen om några rum dertil, emot Hyra, samt önskade, at han kunde få hyraåtminstone et par rum uti den våningen af Présidenten Rosenadlers hus vid K. Myntet, som K. Academien sig betingat öfver nästa år. K. Academien svarade, at uti den hyrda våningen vore väl månge rum, men til en del små, och alla med hvarandra så sammanhängande, at de svårligen kunde åtskiljas, samt at Camereraren med Contoiret nödvändigt måste ditflytta: men at dock K. Academien skulle tilse, om icke et par små rum, som man tänkt låta Secreteraren Nicander bebo, kunde på vissa vilkor inrymas Herr Baron och Öfver-Intendenten til Contoir.

3. Upvistes en i Holland nyligen på Fransyska tryckt underrättelse, huru man i England, på tvänne olika sätt, sökt så inrätta Hus, at de ei, vid upkommande eldsvåda, skola kunna upbrinna, med berättelse, huru dermed anstäldta försök lyckligen aflupit. Sjelfva Tractaten har blifvit til K. Academien insänd af Vetenskaps Academien i Haag. Sedan Secreteraren kårteligen gifvit begrep om dessa Inventioner, discourerades en lång stund derom. Ändteligen remitterades Tractaten til Herrar Meijers, Adelcrantz's och Wilckes yttrande.

7. Secreteraren berättade, at Herr Bergs-Rådet Sandels lofvat låta Hr. Secret. Nicander behålla öfver nästa år de Rum han uti Dess hus härtils bebodt, då Herr Bar. Adelcrantz kunde til Öfver-Intendents-Contoir få hyra tvänne Rum uti den af K. Academien hyrda våningen uti Rosenadlerska Huset, för hvilka tvänne rum han lofvat betala 1200 dr kmts hyra på et år, hvar Secret. Nicander kan få betala sin Hyra hos Hr. Sandels. Här med var Kongl. Academien väl til freds.

5. Öfverlades om så väl Rosenadlerska Husets som Observatorii Illumination. til fägnads betygelse öfver det snart förväntade kongliga Barnets Födelse; hvar vid Secr. W. berättade, af som Kongl. Målare Academien hyrer den ena våningen uti Rosenadlerska Huset, om Vetensk. Academien andra, hade Hr. Baron Adelercrantz yttrat sig, at honom tycktes bäst vara, om bägge Academierna ville komma öfverens, at för gemensam räkning eclairera hela huset, för mera Symmetrie, i hvilken händelse Han ville åtaga sig at derom anstalta, hvarmed K. Academien förklarade sig ganska nögd.

6. Delibererades om rummens indelning uti det nya huset; e. gr. hvilka rum skola anordnas til K. Academiens Sammankomster, til Bibliotheque, Naturalie och Mineral-Cabinet, för Apparatus Physicus, Contoiret m. m. Om någre, e. gr. den ene Secreteraren, Prof. Wilcke, Camereraren, Custos Musei, och Vagtmästare, däruti skulle få nödiga våningsrum. Man stadnade ei uti detta ämne i något slut, utan Herr Baron Adelcrants skulle anmodas, at i samråd med Secreterarne och Professoren Wilcke föreslå den indelning, som bäst synes och möjelig är.

6. Hr. Baron Adelcrants åtog sig at bestyra om alt det föregående, och det så skyndsamt, at åtminstone stora Salen må blifva färdig til nästa Praesidis ombyte, då första ordentliga Sammankomst här kommer at hållas, och då Hans Majestet förmodeligen benådar Academien med sin höga närvarelse.

---------- samt at äfwen Academiens Kamererare borde med Contoiret få rum uti Huset, föreslog Baron Adelcrantz, at Herr Wilcke med sin Aparatus kunde inrymmas den öfwersta Halfwåningen, och Kamereraren deremot få de förra åt Herr Wilcke ärnade rummen, etc.

10. Förnyades af Hr Praeses påminnelserne om Parentationers hållande efter afledne Ledamöter, jemte nödvändigheten at Ledamöterne ingifva deras Biographier, i brist hvaraf de förra ofta ej kunna verkställas. Imedlertid ansogos för denne gång såsom faststälde Parentationer
öfver framl. Capit. Knutberg------- Hr Plantin
Hans Exc. R.R. Liewen ------- Hr v. Arbin.
Hans Exc. Grefve Rudenshöld ---- Hr. Ferner.
Banco Commiss. Bergius ------ Hr Schönberg.
Öfv. Directeuren Meijer ------ Hr. Runeberg.
Probsten Högström --------- Hr. Ödman.
Capit. Ekeberg ---------- Hr. Sparrman.
Hr Professor Bergman ------- Hr. Hjelm
BergsRåd. Sandels --------- Hr. Leyonmark.
Presidenten Grefve Cronstedt ---- Hr. Adlercrants.

10:o. Anmältes af H:r Secret. Nicander, at i anseende til kalkbandens affallande på Observatorii Huset någon besigtning och Reparation därstädes vore nödig; hvarom och nu Academien fann vara bäst, at ÖfverhofIntendenten Baron Adelcrants, skulle anmodas, draga försorg.

4; Anmälte Herr Schröderheim, det Saken om Observatorii Backens inhägnande blifver i underdånighet H. Kongl. Majt. föredragen, och Kongl. Majt: därvid i nåder förut begärt få veta, huru och på hvad sätt egentl. Academiens önskan vore at få samma Backe inhägnad, antingen med Sten-mur, Planck, jordvall, och om där blir någon Plantering af träd eller icke. För at svara häruppå, fann Academien bäst vara, at geno Deputerade Ledamöter på Stället närmare bese sjelfva belägenheten, och skulle til den ändan Herrar Schröderheim och Adlercrants anmodas at i sådan afsigt besiktiga Observatorii Backen ånyo, och med sitt betänkande därom inkomma til nästkommande Onsdag, då Academien åter ville sammanträda, för at därom fatta närmare beslut.

2. Upl. Öfverståthållare-Ämbetes bref af d. 2. Martii 1791; hvar uti gifves K. Academien tilkänna, det har Kongl. Maj:t, uti nådig Skrifvelse af d. 7 Febr. 1791, uppå Öfv. Ståt.Ämb. på nådigste befallning, d. 6 Jan. detta År afgifne underdånigste yttrande, angående Kgl. Vetenskaps Academiens underdåniga Ansökning at under vissa Vilkor få instänga platsen, hvarpå Observatorium här i Staden är beläget; med alt utlåtande i nåder upskutit, intil dess, Dessein til den föreslagne instängningen och Plantagen inkommit; hvarjämte af högstberörde Nådiga skrifvelse en bevittnad Afskrift öfverlemnades. Såsom nu K. Academien långt för detta anmodat Hr. ÖfverHofIntend. Bar. Adlercrants om förbemälte Desseins författande, och han därom, efter platsens besigtning, lofvat inkomma med förslag, så har ock denna förnyade påminnelse därom, blifvit H Bar. Adlercrants communicerad, och har han äfven gunstigt lofvat, at med första, såsnart Väderleken och Årstiden tillåter, företaga nogare besigtning och författande af bemälte Dessein; hvarefter Academien därom vidare vill öfverlägga.

7. Upviste Hr. Nicander en af Hr. Dir. Akerman upgifven ritning och förslag til Observatorii backens prydande med trädplantering i form af en Engelsk trägård; hvilken remitterades at däröfver inhemta Hr. Baron Adelcrantzes tankar och yttrande.

3:o Notificerades Kgl. Acad. Ledamots, fver-Intendenten och Commend. af K. Nordst. Orden Friherre Carl Fredric Adelcrantz frånfälle d. 1. Mart. 1796 i des 81 ålders år; och som han i Lifstiden påtagit sig at parentera öfver Framl. ÖfverHofintendenten Grefve Cronstedt, så anmodades nu Herr CantzlieRådet Ferrner samt lofvade at åtaga sig detta Åminnelsetal. Hvem åter kommer at tala öfver Herr Adelcrantz sjelf, blef denne gång ej faststäldt.

Parentatorer                     Aflidne Ledamöter
Herr Hedin -------------- Förste LifM. Wahlbom
---- von Rosenstein ------- StatsSecr[e]t. Schröderheim
---- Dubb --------------- Jac. von Utfall
---- Baron Lagerbjelke ---- H:s Excell. Christoph. Falkengren
---- von Rosenstein ------- H:s Excell. Ulric Scheffer
---- Swab -------------- Bernh. Berndtson
---- Odhelius --------- Joach. Wilh. Lilljestråle
---- Åkerrén ---------- Joh. Abrah. Grill
---- Adlersparre ------- Pehr Wäström
---- Baron Rosenhane -------- H:s Excell. Bunge
H:r af Tibell ---------------- Ax. Magn. Arbin
-- Polheimer ------------- Geisler
-- Hällström ------------ Nils Marelius
-- von Engeström ------------- B. Quist
-- Joh. Gadolin -------------- A. Planman
-- Paykull -------------- Carl Clerk
-- Hellenius ----------- Pehr Adrian Gadd
-- Nordwall ------------ Dan. af Thunberg
-- Swartz Ödmann------ Pehr Osbeck
-- Bergsten ------------ Carl Lehnberg
-- Nicander ------------- Tiburtz Tiburtius
-- Retzius ------------- E. G. Lidbeck
-- Edelcrantz ---------- C. Fr. Adelcrantz
-- Bouck -------------- Carl Knutberg
-- Swedenstierna eller Hjelm Swen Rinman
-- Sjöstén ------------ Pehr Lehnberg
-- Odhelius ------------ Med. Prof. Eberh. Rosenblad
-- Tegman ------------- Biskopp Jac. Gadolin
-- Adlerbeth ----------- Kamarherre J. Gabr: von Seth
-- Naezen------------- And. Hellant
-- af Tibell -------------- H:s Excell. H. Henr. Liewen
-- Joh. Afzelius ------------ Joh. Gottschalk Wallerius
-- Hagström ------------- Herm. SchutzerCrantz
H:s Excell. Oxenstierna --------- Fru RiksRådin. Ewa Ekeblad
H:r Ödman -------------- Ärkebiskopp Menander
-- Gers---------------- Eric Salander
-- Landerbeck ---------- Jon. Meldercreutz

2) Till K. V. Academiens Ledamot af dess Andra Class proponeras Hof Intendenten Herr C. F. Sundwall. Icke mindre Vetenskaplig än för öfrigt uplyst kännare af den ädla konst han odlar, torde han, äfven nära förwandt af Kongl. Academiens altid minnesvärde Ledamot, Öfver Intendenten Adlercrantz, väl förtjena Kongl. Academiens åtanka. Stockholm d. 3 Apr. 1816.