Protokoll

5. Uplästes utdrag af Råds Protocollet af d. 26 Augusti, hvaruti Academien får nådig befallning at inkomma med underdånigt utlåtande om en Inrättning af Qvarn, som skal drifvas af Hästar eller Oxar, i stället för vattn eller väder, och som skall vara påfunnen af Mr De la Val i Frankrike, hvar på Ritning är til Kongl. Majestet insänd af Herr Envoyéen Grefve Creutz i Paris. K. Academien anmodade Herrar Meyer, Wilcke och Geisler at ingifva sitt betänkande därom.

Som Hans Exc.Herr Praeses berättade, det Hans Majestet förbudit någon vidare tacksägelse för denna gåfva, än den Hans Excellence då strax i underdånighet på Academiens vägnar gaf, så kan Academien ej på annat sätt visa sin underdåniga ärkänsla för så hög Kongl.Nåd, än at Hon söker göra sig den samma värdig genom idkeligt bemödande at tjäna Fosterlandet.
Instrumenterne afhämtades ifrån Slottet, några få dagar derefter.

Hans Excellence Herr Praeses anmälde, at Hans Majestet, Academiens Nådige Protector, i dag lofvat hedra Academien med sin höga närvarelse, men at Hans Majestet ei lärer kunna komma förr än klockan 5 à half 6. Academien kunde dock imedlertid företaga några göromål.

Hans Excellence Herr Praeses anmälde, at Hans Majestet, Academiens Nådige Protector, i dag lofvat hedra Academien med sin höga närvarelse, men at Hans Majestet ei lärer kunna komma förr än klockan 5 à half 6. Academien kunde dock imedlertid företaga några göromål.

4. I de samma gafs tilkänna, at Hans Majestet ankom: samtelige Ledamöter, anförde af Herr Praeses, gingo då ned at i underdånighet möta Hans Majestet vid Porten och beledsaga Honom up i Rummet, där Hans Majestet intog Herr Praesidis Stol. 

5. Herr Praeses förklarade med et kort Tal Academiens underdåniga och innerliga fägnad öfver den vederfarna höga Nåden, och anhöll om Hans Majestets ytterligare höga ynnest och hägn hvarpå Hans Majestet ganska nådigt svarade såsom det sedermera tryckta Talet visar.

6. Sedan Hans Majestet befalt Academiens Ledamöter sätta sig, upvistes en Charta öfver Södra delen af stora Söderhafvet, updragen af K.Academiens Ämnesvän Hr Dan. Djurnberg, i anledning af äldre men i synnerhet de nyaste sjöbeskrifningar, hvar uppå de nyligen deruti uptäckta öars och Länders ungefärliga belägenhet visas. Djurnberg gör af dem alla tilsammans tagna den Femte verldenes del, den han kallar Mauritia.

8. När det var slutat behagade Hans Majestet, efter förklaradt nådigt nöje, med Sin Suite, taga afträde, då Ledamöterne beledsagade honom ända ned til vagnen.

9. Vid upkomsten igen, berättade Hans Excellence, det Hans Majestet lemnat honom en förtekning på en hop Mathematiska, Optiska och Artillerie-Instrumenter, som tillhördt högsalig Hans Majestet, och hvilka Hans Majestet nådigst behagat skänka Academien. Förtekningen uplästes, och voro Instrumenterne 20 til antalet, neml.
1. Et nytt Geographiskt Instrument, gjordt af Sal.Dir, Ekström.
2. En Reflexions Telescope af 2 fots lägd, gjord af Ekström.
3. En Hadleys Octant, gjord af Ekström.
4. Et afvägnings Instrument, gjordt af Ekström.
5. Et ditto stort, med tvänne Tuber och Statif, gjordt i Frankrike.
6. En låda med tvänne vågballancer och alla tillhöriga vigter, gjorde af Ekström.
7. En artillerie Qvadrant, med tilhörande Scalor och Cirklar, gjord af Ekström.
8. En Proportional-Cirkel, gjord af Dir.Ekström.
9. En ditto Passare, med Gradboge, gjord af Ekström.
10. En Perspectif-ritnings Machine, gjord af Ekström.
11. Et Qvadratum Geometricum, gjordt af Ekström.
12. En Sol-visare med Compass, gjordt af Ekström.
13. En Bränspegel af Glas, folierad, förmodeligen Engelsk.
14. Et Microscopium simplex med tilbehör, gjordt af Cuff.
15. En complett Electricer-machine, efter Nairns sätt, gjord i London.
16. En Dollonds Tub af fot, gjord i Berlin.
17. Et Markscheider-Instrument, gjordt af Steinholtz.
18. Nijo Lådor, innehållande Artificiela Magneter, gjorda af Sal.Dir.Ekström.
19. En Lanterna Magica, med tilhörande bilder, gjord i Berlin.
20. Et Solar-Microscope, efter Lieberkuhns invention, gjord i Berlin.
Alla helt nya eller obrukade, uti nåtta foutraler och Lådor. En så stor och verkeligen Konglig Skänk kunde ej annat än upfylla Academien med både glädje och djupaste vördnad. Utom Instrumenternas invärtes ansenliga värde, voro de för Academien högst angenäma, dels i anseende til deras nytta vid Academiens Observatorium och Apparatus Physicus, dels ock i anseende därtil, at de fläste äro gjorde af Academiens framledne, och ei mindre älskade än saknade Ledamot, Hr Ekström, och varit af hans bästa arbeten.

9. Beviljades Hr. Mallet, på begäran, at få låna de til Artilleriet hörande Instrumenter, som K.Academien fått til skänks af Hans Majestet.

1. Innan Hans Majestet kom upp, afgjordes några Oeconomica såsom 1:o at sedan det gamla förlorade Staketet omkring Observatorium, gjordt af grofva ställningsbräder, som varit brukade vid byggnaden, dels är nedruttit, dels nu i vinter af tjufvar bårttagit, så at huset står helt bart och öppet, så fants nödigt at något varaktigt stängsel däromkring måste göras. Herrar Meyer, Clason, Acrell och Sandel anmodades at fara någon dag dit up, se hvad där är at göra, och bestyra at det med möjeligaste sparsamhet blir verkstäldt, hvad de besluta, om icke alt på en gång och i år, dock något, och så at det som göres blir beständigt och hederligt.

4. Herr Praeses, v.Rosenstein föreslog Kongl. Lif. Medicus Doct. Dalberg, samt assessoren i K. Coll. medico Doctor Bierchéen til Ledamöter.
I det samma ankom Hans Majestet.

5. Til Hans Majestet framgaf Hr Praeses, på Academiens vägnar i underdånighet, en i gull slagen Jetton, som Academien låtit göra til åminnelse af d.19 Aug. 1771 då Hans Majestet Nådigst behagade försäkra Academien om Sin synnerliga Protection. Hans Majestet behagade med nådigt välbehag anse denna Academiens välmenta fägnadsbetygelse.

6. Upvistes i underdånighet en i bly präglad Bild af framledne Stats-Secreteraren Klingenstierna ämnad til en Jetton öfver Honom, hvar til Stämplarne redan äro färdiga. Hans Majestet igenkände strax Bilden, och sade med någon glädjefull sinnesrörelse: Ach Se min käre Klingenstierna.

13. Hans Majestet behagade öfver alt detta förklara sitt nådigste nöje, och afträdde, hvar efter ock K.Academien åtskildes.

Samma Dag. Efter Middagen, behagade Hans Majestet åter benåda Academien med Sin höga närvarelse.
Af Herrar Ledamöter voro närvarande, den nu afträdande Praeses, Herr Schönberg, Hans Excellence Grefve Scheffer, samt Herrar Grefve Cronstedt, Sheldon, v. Rosenstein, De Geer, Adlerheim, Bäck, Mennander, Clason, Acrel, And. Berch, Schutzercrants, Högström, Carl Berch, Wallerius, Gadolin, Rinman, Rosenadler, Bar. Adelcrants, Rönnow, Ferner, P. Bergius, Thunberg, Wilcke, Bergman, Strussenfelt, B. Bergius, Westerman, Bar. Lilljenberg, Marelius, Botin, Sandel, von Engeström, Bar. Hermelin, Hjortberg, v. Arbin och Wargentin. Tillhopa 38.

12. Hans Majestet, som uti alt behagat taga del, förklarade Dess nådigsta nöje.

För Herr Praesidis frånvaro skull, och andra hinder, blef på 5 veckors tid ingen sammankomst hållen. Qvartalet var redan färdigt d. 14 Oct. men K.Academien ville dröja med Praesidis Ombyte, til dess Hans Majestet inkommer i Staden.

Efter midagen, då Kongl.Academien samlades til Praesidis ombyte behagade Hans Majestet åter benåda Academien med sin höga närvarelse. Af Herrar Ledamöter infunno sig Deras Excellencer Grefvarne Scheffer, v.Stockenström, Liewen och Rudenschöld, samt Herrar Grefve Cronstedt, Adlerheim, Heykenschöld, Bäck, Clason, Strandberg, Acrell Berch, Schutzercrants, Rosenadler, Rönnow, Ferner, Zetzell, Runeberg, P. J. Bergius, Wilcke, Schultzenheim, B. Bergius, Schönberg, Strussenfelt, Chapman, Westerman, Bar. Lilljenberg, Rabbe, Marelius, Botin, Sandel, v.Engeström, von Arbin, Michelessi och Wargentin, tilhopa 3 Ledamöter, utom Hans Majestet.

10. Därefter tog Hans Majestet Nådigt afträde, och Sammankomsten slöts.

3. Upl. Kongl.Majestets Nådiga Befallning til Academien, at inkomma med underdånigt utlåtande öfver Capitaine Brelins ansökning, at få Saltpeter-sjuderi verket på Kongsholmen under sin disposition med andra stora förmoner, til at där anlägga en stor Plantage. tillika uplästes Brelins supplique och flera Memorialer i denna sak, som vid sista Riksdag varit under ventilation. Kongl. Academien discourerade något hår om, och begärde betänke tid.

6. Herrar Bäck och Bergii yttrade sig om den af Bergmästaren Berndtson författade undervisning om Potaters Plantering, skötsel och bruk, at den var ganska väl skrifven och tjänlig til ändamålet: at väl åtskilligt kunde tilläggas, men som Hans Majestet befalt at den borde blifva kort, och intet hufvudsakeligt fattas så troddes den vara aldeles tilräckelig. Underdånigt Svar därom med detta bifogade Manuscript, afgick d.16 hujus.

5. Upl. Kongl. Majestets Nådiga skrifvelse til Academien af d. Nov. och Svar på Academiens underdåniga förfrågning, angående den anbefallda Premie-frågan, om bästa sättet at conservera krut så uti käril som uti färdiga gjorda Skott eller Carduser. Se Dagboken för d. 22 Januari innevarande År. Kongl.Majestet behagade däruti i Nåde bifalla Academiens föreställning, at det utlofvade Premium af 6000 D. kmt. må delas, så at hälften tilfaller den, som bäst lärer at conservera krut uti Fastager, och hälften åt den, som bäst visar, huru carduser kunna länge ligga oskadda. I anledning här af hade Secreteraren väl upsatt Notificationen här om, som skall införas uti Post-Tidningarna, men hemstälde dock, om icke i anseende til vissa considerationer, kunde hafvas anstånd med Notificationens utgifvande, til des Hans Excellence K.Academiens nu varande Praeses, kommer hem: hvilket bifölls.

2. Upl. Hans Maj:ts nådiga befallning til Academien at utlåta sig öfver en af K. Amiralitets Collegium väckt Fråga, när och huru Tågverke til Flottans behof bör Tjäras, så at Tjärningen må göra mer nytta än skada? Kongl. Amiralitets Collegii underdåniga betänkande där om uplästes, tillika med en stor del af K. Maj:ts Ministrars vid de utländska Hofven insände berättelser, huru med Tågverke och dess tierning förfares vid ÖrlogsFlottorne i Danmark, Holland, England, Frankrike och Spanien. 
Kongl.Academien beslöt at här öfver höra Herrar Wallerius, Bergman och v. Engeström, såsom Chymicos samt Herrar Ekeberg och Chapman såsom expertos.

2. Hans Excellence Herr Praeses berättade, at Hans Majestet, som fått kunskap om nyssnämnde påfund och tilbud, i nåder befallt Honom tilsäga Academien, at tils vidare hafva anstånd mex Frågans upgifvande, huru krut bäst kan conserveras. Se Dagboken för d.22 Jan. och 16 Dec. 1772.

5. Beslöts, at et nytt underdånigt underställande til Kongl. Majestet skal afgå, om någon hiälp för Instrumentmakaren Steinholtz, i anseende til K. Commerce-Collegii yttrande, som K.Academien förnummit vara Steinholtz mindre gynnande. Det expedierades följande dagen.

11. Hans Excellence Grefve Liewen nedlade då Praesidium, med et kårt underdånigt Tal til Hans Majestet, hvaruti Han gjorde sin ursäkt, at Han, för sin resa med Hans Majestet på Dess Eriks gata, som varat i tvenne månader under Praesidii tiden, och för sina ämbetssysslors trägenhet efter hemkomsten för 2 à 3 veckor sedan ei hunnit utarbeta den jämförelse i mellan Rikets tillstånd, då högsalig kon. Carl XI såsom myndig tog emot Regeringen, och det nu varande, hvilken Han valdt til ämne för et kort Tal vid detta tilfälle, men som Hans Excellence dock lofvade vid mera ledighet fullborda. Ursäkten var synnerligen väl grundad och fullgiltig.

12. Därefter, kl. mot 7, afträdde Hans Majestet, och Academien åtskildes.

1. Upl. Kongl.Majestets Nådiga Skrifvelse til Academien af d.12 Febr., såsom Svar på Academiens underdåniga af d, 16 Dec. 1772. Hvar uti K.M. i nåder gifver tilkänna, at K.M. för andragna skäl, funnit för godt at ei för kronans räkning låta trycka och til Almogen utdela den Beskrifning om Jordpärons Plantering, som K.Academien låtit författa (Se Dagb. för d.2 Sept. och 18 Nov.1772). Men emedan dock samma Beskrifning funnits fanska god, tydelig och fullständig, samt nyttig för det allmänna, beslöt K. Academien at sjelf låta trycka den, samt gratis utdela några 100 exemplar deraf til alla Lands-orter, hvarom Secreteraren fick befallning at besörja.

2. Upl. Kongl.Majestets Nåd.Skrifvelse til Academienhvar uti K.Majestet förklarar sig hafva i nåde af d. [datum saknas] bifallit Academiens underdåniga ansökning om något penningehjälp af Manufactur-medlen til Mathematiske Instrumentmakaren Steinholtzes förfallna verkstads åter uprättande, (Se Dagboken för d. 27 Oct.1772 och d. 20 Jan.1773) nemligen, at han skall få 10000 Dal.kopparmynt, hvilka Academien så bör disponera, at ändamålet må vinnas. Derföre anmodades Herr Praeses samt Herrar Meijer, Kryger, Runeberg, Wilcke, Lindblom och Wargentin, at göra sig underrättade om Steinholtzes tillstånd, skuld och öfriga omständigheter, samt at sedan rådgöra, huru de til hans hjälp anordnade penningar bäst kunna navåndas. 

3. Upl. Kong.Majestets nådiga Skrifvelse af d.19 Febr. med befallning til Academien at göra vidare försök med de af General Fälttygmästaren Anrep påfundne Vernissade Gesvinda Skott (Se Dagb. för d. 20 Jan. och 17 Febr. innevarande år) samt at sedan på en gång inkomma med underdånig berättelse, huru de dels redan gjorde, dels än til görande försök aflupit.

4. Emedan en Man ifrån Östergöthland, som gör ansökning om Privilegium at få bygga Orgelverk, anmält sig hos K.Academien at få undergå examen; så väcktes den frågan, om icke den nyligen här i staden inrättade Kongl.Musicaliska Academien vore et mera competent ställe, där sådane Mäns skickelighet kunde pröfvas och om icke en underdånig föreställning til Kongl.Majestet kunde afgå, at den skyldighet som härtils i det målet ålegat K.Vetenskaps Academien, kunde härefter updragas berörde K. Musicaliska Academie. Detta fann allmänt bifall, och expedierades berörde underdåniga föreställning följande dagen. 

2. Upl. Kongl. Majestets Nådiga Rescript til Academien, på Academiens underdåniga föreställning af d.10 Martii, angående Orgelbyggares examinerande. Hans Majestet bifaller i Nåde at detta göromål här efter må åligga K.Musicaliska Academien.

2. Upl. Hans Majestets Nådiga Skrifvelse til Academien, med löfter om 200 Ducaters Resepenningar til Tripoli, för Doctor Rothman, neml. 100 nu strax eller innan afresan, och 100 genom Wexel vid ankomsten til Tripoli. Deruti nämnes väl icke om de 100 Ducater, som Academien jämväl i underd. begärt til hemresan, men K.Academien tviflar icke at ju äfven de i nåde bestås, när påminnelse derom i sinom tid göres.

7. Secreteraren berättade sig hafva fått Hans Majestets Befallning at resa til Trollhättan, där han bör vara d. 14 hujus, hvarföre han nu i afton måste gifva sig til vägs. Han trodee sig kunna komma tilbaka inom 2 à 2 1/2 veckor.

1. Upl. Kongl.Majestets nådiga Skrifvelse, med bifall på K.Academiens underdåniga föreställning om et Lån af 9000 D. kmt. af Manufactur medeln, för Graveuren Åkermans Glob- och Cherte Fabriques understöd.

2. Upl. K.Maj:ts Nådiga Remisse och befallning, at inkomma med underdånigt utlåtande om några af en utländsk Mechanicus vid namn Bonafout och Le Brun, anmälda Machiner tjenande så väl vid Fabriqverne som vid Hushållningen. Det var en blott förtekning på mer än 20 differnte Machiner, med stora eloger om deras förträffelighet, men utan minsta Beskrifning, modell eller Ritning på någon enda. K. Academien fans sig således ei kunna gifva något yttrande om deras rätta beskaffenhet: men anmodade dock Herrar Meijer och Kryger at inkomma med underrättelse om icke sådana Machiner här vore förut inrättade.

2. Anmäldes Herrar Meyers och Krygers yttrande om Herrar Bonafonts och Le Bruns Machiner (Se Dagb.för d. 14 Jul.) neml. at sådana Machiner här til större delen förut finnas: at de som ei finnas, äro här ännu onödige, af orsaker at sådana Fabriquer, hvarvid de borde nyttjas, här ej ännu äro inrättade: at som desse konstnärer ei bifogat någon beskrifning på sina Machiner, kam man ei veta, om de äro bättre än våra m.m. I anledning här afgick strax underdånigt utlåtande til Hans Majestet.

6. Secreteraren anmälde, at Herr Sandels vore färdig med sin Parentation öfver Bar. Tilas, Herr Schönberg med Sin öfver Generalen Baron Eggers, samt Herr Schulzenheim med sin öfver Sal. Archiatern Rosenstein. Det beslöts, at de alle skulle hållas här, uti K.Academiens vanliga Sammankomsts Sal, men dagen kunde ei utsättas, förr än man får veta, huru vida Hans Majestet nådigst torde vilja bivista dessa Parentations Acter, hvar om Secreteraren fick befallning at genom någon af Deras Excellencer göra sig underrättad. Herr Schönberg förklarade då, at som det på det sättet sättet kunde draga längre på tiden, innan Hans Majestets tid tillåter Honom at upkomma, än omständigheterne tillåta Herr Schönberg at här i Staden fördröja, hvilket vore högst 8 dagar, så anhöll Han, at nästa Onsdag få göra ifrån sig Sitt Tal, hvilket bifölls.

Novemb. d. 17.
Behagade Hans Majestet med sin höga närvarelse benåda Academien, då uti nästan alla i Staden boende Herrar Ledamöters närvaro,

1. Upl. Kongl. Majestets Nådiga Remisse på K. KrigsCollegii föreställning, rörande bästa sättet at förvara Svenskt Läder. 

Febr. d. 23.
 Hölls detta Tal [av Arbin över Ehrensvärd], uti Hans Majestets höga närvaro.

1. och innan Hans Majestet upkom, bifölls Herrar Contoirs-Deputerades proposition om Camererare namn och heder för K.Academiens trogne Bokhållare, Herr Moleen.

3. Som redan några 1000 Daler influtit af interessen på Sahlgrenska Capitalet, och flere efter hand inflyta, hvar af allenast 2 à 3000 Daler i år lär komma at utbetalas i Premier och annat, hvarefter sedan ingen betydande utgift lärer ske förr än 1777, så beslöts at dessa interesse penningar skola imedlertid göras fruktbara, och Camereraren anmodades at jämväl efterse, om något af Academiens egna medel kunde på lika sätt göras fruktbart, genom inlösande af några Stats-Contoirets obligationer à 6 Procent. Det skedde inom 2 à 3 veckor, och K.Academien fick nya StatsContoirets obligationer på 20000 D., à 6 Procent. utan afdrag.
Samma Dag.
Efter Middagen, Skedde Praesidis imbyte, då Hans Majestet i Nåde hugade Academien med Sin höga närvarelse. Utom den afträdande Praeses, Hans Excellence Friherre Bunge, infunno sig ock Deras Excellencer Grefve von Höpken, Grefve Stockenström, Grefve Rudenschöld, Friherre Falkenberg och Grefve Bielke. samt af de öfrige Ledamöterne, Herrar Adlerheim, Heykenschöld, Clason, Acrel, Lehnberg, Rosenadler, Rönnow, Ferner, Zetzel, P. Bergius, Martin, Wilcke, Schulzenheim, B. Bergius, Liljencrantz, Qvist, Marelius, Lindblom, Botin, Sandels, v. Engeström, Friherre Hermelin, v. Arbin, Wäsström, Grill. Dalberg, Lejonmark, Friherre Sparre, Liliestråle och Wargentin, tilhopa utom Hans Majestet, 36 Ledamöter.

6. Hans Majestet ankom, då man började upläsa de af vissa Deputerade utarbetade täflings ämnen til Sahlgrenska Premierne för åren 1776, 1777, 1778, 1779 och 1780, hvilka Hans Majestet i Nåder och äfven K.Academien gillade. undantagande et enda, som Herr Sahlgrens eller rättare Dess Mågs, Hr. Cl. Alströmers trägna begäran, af Herrar Deputerade var ogärna upfördt, neml. för dem som ville försöka at tämja Älgar. Hans Majestet förklarade detta ämne med skäl för mindre tjenligt, och tilstyrkte, at man häldre skulle med Premier söka upmuntra Häste-afvelen. Frågan om Älgarne blef derföre utesluten.

2. Upvistes Herr Wilckes nu färdiga lärda och grundeliga Instruction huru Hamnar böra Sonderas, plicktas och affattas, upsatt på K.Majestets nådiga befallning, och som nu genast skall i underdånighet inlemnas til Hans Majestet, jämte et tjenligt Vetriculum, hvilket ock inom några dagar skedde.
N.9.Se 1/4 för detta år

Martius, d. 27.
Behagade Hans Majestet allernådigast infinna sig uti den så kallade Rundelen i gamla Kongs-huset, där Academien på nådig befallning samlades at afhöra Herr Sandels Åminnelse Tal öfver K.Academiens framledne Ledamot, Herr Jennings. Sorgen ökades af den tidning K.Academien då fick, at Dess gamle och värdige Ledamot, Herr Bergs Rådet Heykensköld natten förut hastigt och oförmodeligen med döden afgått.

April, den 26.
Närvarande Hans Majestet Konungen.
Praeses Herr Leijonmark, Deras Excellencer, Herrar Riksens Råd Grefve v. Höpken, Grefve Stockenström och Baron Bunge, samt Herrar Adlerheim, Bäck, Clason, Acrel, Schutzercrants, Berch, Rönnow, Ferrner, Zetzel, P. Bergius, Martin, Wilcke, Schulzenheim, B.Bergius, Bar. Lilljenberg, Marelius, v. Engeström, Prosperin, v. Arbin, Grill, Dalberg, Bar. Sparre, Lilljestråle, Odhelius och Wargentin.

5. Upkom Hans Majestet, då Praesidis valet börjades, varvid
Hans Excellence Hr.Riks R.Bar. Falkenberg fick .. 23 Röster. Herr Öfverståthållaren Baron Sparre ....... 19. Herr Just.Cantzleren Liliestråle ..... 15. Herr Direct. Qvist ...... 15.
Hans Excellence Grefve Bielke...... 13. Herr Baron Lilljenberg ........ 8.
bland de 4 förstnämnde, föll lotten at blifva Praeses, på Hans Exc. Baron Falkenberg, som nu ei var närvarande.

5. Herr Praeses anmälte sig hafva fått Hans Majestets nådiga tilstånd at på 6 veckor resa til sina gods.

2. Upl. Kongl. Majestets Nådiga Skrifvelse til Academien, med befallning at låta utarbeta en fullständig underrättelse om de här i Riket växande Vegetabiler, utom Säd. hvar af Bränvin kan tilverkas. Herr P.J. Bergius anmodades at så snart möjeligt är, inkomma med sina tankar här om. Herrar v. Linné, Bergman, Kalm och Gadd skulle ock genom Bref derom anmodas, hvilket följande dagarne skedde.

10. Til Honom afträdde då Herr Liliestråle Praesidium, och höll dervid et Tal på Vers til Hans Majestet, samt et vidlyftigt och vackert Tal til K.Academien, om Lagars förbättring.
Hvar efter Hans Majestet lyckönskade den nye Praeses, och K.Academien åtskildes.
Se även sid. 1108a

1. Upl. Hans Majestets nådiga Skrifvelse til Academien, angående Påske-dagens flyttande, år 1778, ifrån d. 12 til d. 19 April.

5. Upl. Herr P. Bergii mogna betänkande, om inhemska ämnen til Bränvins bränning, utom säd, i anledning af Hans Majestets nådiga Befallning. Se Dagboken för d. 18 Octob.

2. Upl. Herrar Bäcks, Bergii, Dalbergs, Schulzenheims, Zetzells och Odhelii yttrande öfver det enda inkomna Svaret på K.Academiens Medicinska Fråga för år 1774, om de bästa Medicinal-författningar hvarigenom Folkhopens tilväxt kan bäst befrämjas. Herr Odhelius var den ende, som ansåg Auctoren förtjent til Belöningen. De andre berömde väl Svaret, såsom väl skrifvet. men påstodo at detöfga föreslagit andra Författningar, än dem Hans Majestet redan i nåder vidtagit, och tilstyrkte derföre, at Frågan skulle å nyo framställas med dubelt Praemium, dock med någon förändring, neml. at de svarande skola gifva tilkänna, hvilka hinder möta uti verkställigheten af de nya Medicinal-verket rörande Kongl. författningar och huru de bäst kunna förekommas. Denna fråga utställdes til 1777 års slut. Imedlertid skulle det gamla Svaret ei tryckas, men Auctoren dock få 5 Silfver-Jettoner, om han vill gifva sitt namn tilkänna, hvarom skulle kungöras ti Inrikes Tidningarna. Det befans sedermera vara Medicinae Adjuncten vid K.Academien i Upsala, Doct. Joh.Gust. Acrel.

3. Nu inträdde Hans Majestet, för hvilken Herr Praeses underdånighet upviste några af Directeuren Ulfström författade desseiner til Slussverk, som Bergslagen, med JärnContoirets understöd, är sinnad at bygga och anlägga uti den ån, som faller i Mälaren vid Strömsholm, och kan göras navigable ända up til Dalarna.
N.6.Se 1 Qv.

11. Hans Majestet behagade förklara nådigt nöje öfver alt som förehafts och beledsagades af Kongl. Academien til sin vagn, hvarefter ock de öfrige Herrar Ledamöter åtskildes.

2. Secreteraren berättade, at en Man ifrån Österrike, vid namn Blank blifvit af Stats-Secreteraren Lilliencrants, på Hans Maj:ts befallning förvist til K.Academien, at angifva några Mechaniska inventioner, som berörde Blank utbjuder, emot belöning. Secreteraren sade sig hafva talat med mannen, och frågat honom, hvilka dessa machiner vore, om han hade beskrifningar med Ritningar eller ock Modeller på dem, och ville dem för K.Vet.Academien upvisa. Blanck hade då endast framgifvit en förtekning på sina förmenta Inventioner, bestående af Pål- och lyft-kranar. MudderMachiner, Machiner at uprycka Pålar, stubbar, stenar etc. utan ringaste beskrifning, men tillika har han upvist en hop attester ifrån alla de förnämsta Hof i Europa, at man allestädes köpt af honom Model til en eller annan Machine, och tilbjuder han äfven Hans Majestet Model af hvilkendera Machinen Hans Maj:tet i nåder befaller, emot ett visst praemium för hvardera. Och som Blank mycket påskyndade K. Academiens yttrande, sade Secreteraren sig redan hafva gifvit Hr Stats-Secreteraren Lilliencrants skriftlig berättelse derom, med tilläggning, at sådana Machiner funnos förut här i Riket, och at K.Academien ei kunde yttra sig, om Blanks vore bättre än de förut brukliga, så länge Blank ej visar beskrifningar eller Modeller på sina. Detta alt gillade Kongl. Academien.

1. Upl. K.Majestets Nåd. Skrifvelse til Academien, hvar uti gifves tilkänna at Hans Majestet beviljat den vid sista Sammankomst nämnda Tyska Mechanicus Blank en belöning af 1800 Dal. kmt. för et Model af en Machine, hvarmed Hamnar, Canaler och Segel-leder kunna upmuddras och rensas, hvilket Modell han under Vetenskaps Academiens inseende åtagit sig at förfärdiga och til K.Model- och Machine Cammaren aflemna.

Församlades K.Academiens Ledamöter, på allmän kallelse at välja ny Praeses, då ock Hans Majestet allernådigst behagade hugna och hedra Academien med sin höga närvarelse. Af Herrar Ledamöter infunno sig Hans Excell. Grefve Bielke, som nu skall afträda Praesidium, samt Deras Excellencer, Grefve von Höpken, Grefve Stockenström, Grefve Scheffer, Baron Bunge, Baron Sparre och Grefve Ulric Scheffer, och af de öfrige Ledamöterne, Herrar Grefve Cronstedt, Meyer, Adlerheim, Bäck, Clason, Acrel, Schützercrants, Rönnow, Ferrner, Zetzel, P. Bergius, Wilke, Schulzenheim, B. Bergius, Lilljencrants, Bar. Lilljenberg, Qvist, Marelius, Botin, Sandels, Bar. Hermelin, v. Arbin, Wäsström, Leijonmark, Liliestråle, P. Alströmer. Odhelius och Wargentin. Summa 36.

6. Sedan Hans Majestet upkommit, upv stes för Honom i underdånighet en af Herr Djurberg updragen Charta öfver det Södra Hemisphaerium af Jord-kotet, hvar på de nyaste decouvrerade Öar och Länder voro utmärkte.

1. Secreteraren berättade, at Blank, se Dagb. d. 17 April, anmält sig, at inom några dagar hafva sitt Modell färdigt at för Kongl.Academien upvisa: men at man förnummit, det han ej, efter Hans Maj:ts nådiga Bref, Se Dagb. för d. 17 April. gjort Modell til en Mudder-Machine, utan til en Machine, hvarmed Pålar efter gamla bryggor, samt stubbar och mera sådant, kunde utur jorden upryckas. På tilfrågan, hvarföre han ei gjort Modell til Mudder-Machine, har han svarat 1:o at han fått mundtelig befallning, utan at kunna säga af hvem, at göra Modell af Machinen til Pålars updragande, förmodel. antingen af Hans Exc. Grefve Bielke, eller Praesidenten Grefve Cronstedt. 2:o at han ei för så liten belöning, som 1800 D. kmt kunnat eller velat göra et Modell til sin Mudder-Machine, utan at han för det Modellet bordt hafva 2 à 3 dubbelt större belöning, samt at Modellet til Machinen at updraga Pålar vore det enda, som han lofvat praestera för 1800 D. kmt. då han likväl förbehållit sig at få kostnaden för sjelfva Modellets förfärdigande särskildt betalt.
I så beskaffade omständigheter var K.Academien villrådig, hvad Hon skulle göra, och proponerades af några, at K.Academien skulle i underdånighet förfråga sig hos Hans Majestet. Dock beslöts, at man först skulle se hans Modell och tala med honom. Dertil utnämndes Herrar Meijer, Clason, Runeberg, Wilke, Lindblom, von Arbin och Wäsström, jemte K.Academiens Praeses och Secreterare.

1. Anmältes, at de vid sista sammankomst Deputerade Herrar Ledamöter i dag besedt Blanks Modell på dess föregifna Invention at updraga Pålar utur Jorden. De berättade, at han ei kunnat gifva något besked, på hvars befallning han gjordt detta Modell, emedan han inga Svenska namn mindes eller kunde utsäga: at han är en aldeles ostuderad Man, som har inga Principier uti Mechaniquen: at likväl det Modell han upvist, är väl och propert gjordt, til de essentiella delarna af Stål eller messing: at en derefter i stort byggd Machine väl kunde ega en ansenlig kraft at updraga och lyfta lyngder. men at deruti ei var något nytt, utan allenast en variation af förr bekanta lyft-machiner, ja, at samma verkan kunde åstadkommas med förut brukeliga med mycket simplare och mindre kostsamma Machiner. I anledning här af, ansåg K. Academien för högst troligt, at Blancl ei heller skulle kunna upvisa någon särdeles fördelaktig Mudder-Machine, och at det derföre syntes onödigt, at han för et Models förfärdigande derpå skulle längre uppehålla sig här och deraf få tilfälle at göra sig praetention på större belöning. K. Academien beslöt derföre at i underdånighet tilstyrka Hans Majestet, det täcktes H.M. i nåder låta Blanck, för det redan gjorda Modellet, få den utlofvade belöningen, på det man kunde ju förr ju häldre slippa honom, hvarjämte ock K.Academien fann skäligt at tilstyrka, det han ock må erhålla sin å Modellets förfärdigande använda kostnad ersatt, efter räkning.
N.24.

5. Secreteraren berättade sig hafva fått Hans Majestets Nådiga befallning at, d. 19 hujus infinna sig vid Trollhätte Slussverks byggnad, dit han således inom några dagar, måste begifva sig på resan, och förmente sig inom Månadens slut kunna derifrån återkomma.

Augustus, d. 10.
På kallelse, infunno sig, enligt beslutet vid sista Sammankomst, Herr Praeses och de i Staden närvarande Herrar Contoirs Deputerade, neml. Herrar Meyer, Clason, Acrel, Runeberg och P. Bergius, tillika med Herr Doct. Rothman, som upgaf Räkningar på Frakt och förtäring m.m. under hemresan, bestigande sig til vid pass 800 D. kmt. Herrarne funno för godt at i et för alt, och til något understöd härhema i början, til des han komma i ordning at med sin Medicinska Practique något kan förtjena, beviljade honom 1200 Dal. kmt. hvilka han strax fick, då han försäkrade, at han med ingen vidare efterräkning skulle inkomma, och at han ei heller lemnat någon skuld efter sig i Tripoli, eller någon annan invisning på K.Academien gifvit, än de som redan äro betalte. Denna Resa har, utom de 200 Ducater, som Kongl. Majestet i Nåder dertil gifvit, kostat K.Academien 18000 Dal. kmt. och är det förmodeligen ei Doct. Rothmans skuld, at han på denna Resa litet eller intet kunnat uträtta, til Vetenskapernas förmån.

1. Upl. en af K.Majestet til Academien remitterad ansökning om Privilegium at få bygga Orgverk. Kongl. Academien fann at detta måtte hafva skedt genom förseende uti K.Cantzelieexpeditionen, emedan det nu tilhörer K.Musicaliska, men ei Vetensk. Academien, at i underdånighet yttra sig öfver sådana ärender. Secreteraren fick derföre befallning at göra föreställning här om uti Inrikes Civil-expeditionen, hvilket följande dagen skedde, då ock Remissen återtogs.

8. Sedan Hans Majestet upkommit, uplästes 3 Mechanico
Mathematiske Problemer, rörande Theorien om Plogar, ingifne Magister Nicander.
N.49.Se et af dem, uti 4:de Qvart. 

14. Hans Majestet biföll då i Nåder, och samtelige Academiens närvarande Ledamöter, at Magister H.Nicander skulle antagas til Academiens Andra Secreterare, med den lön, som Donatores föreslagit.

19. Hans Majestet tog derpå Nådigt afträde, och Academien åtskildes, glad och nögd öfver denna oförmodade ansenliga gåfva och öfver den giorde författningen. Fastän de ädelmodige Gifvarne förbehållit sig at blifva obekante, och jag ei heller ännu vet allas namn, tycker jag dock, at Efterverlden bör något när veta, hvarifrån gåfvan kommit, och tror mig derföre ei bryta mitt löfte, då jag här nämner, at Herrar Clas och Patrik Alströmer samt Directeuren v. Utfall äro de, som tilskutit det mästa, samt at de öfrige lära alla vara hema i Götebord, eller åt den kanten.

8. Hans Excellence Herr Praeses proponerade, at som den nu härvarande Ryske keiserlige Cammarherren, Prins Kourakin, låtit märka, at han hade mycken håg at blifva Ledamot af Academien, och Hans Majestet förklarat sig gärna se, om Academien ville honom dertil utvälja; så tycktes det vara både billigt och tjenligt, om Academien i underdånighet öfverlemnade til Hans Majestet full rättighet at til utländske Ledamöter i Academien utnämna, utan at Academien derom voterar, de utländske Prinsar eller förnäme Herrar, som Hans Majestet finner för godt at dertil utse. Til denna proposition gofvo alle med största nöje sitt bifall, och anmodade Hans Excellence Herr Praeses at tillika med Hans Excellence Grefve von Höpken, på Academiens vägnar i underd. tilbjuda Hans Maj:tet denna lilla rättighet.

10. På Secreterarens förfrågan, om de betänkande, som någon Ledamot skrifvit, i anledning af Kongl. Majestets nådiga Befallning, eller Riksens Ständers eller något Collegii anmodan til Academien, at yttra sig öfver någon Invention eller angelägen fråga, kunna sedan äfven få införas uti Academiens Handlingar, när de finnas af den beskaffenhet, at de fötjena göras allmänt kunnige? Här til Svarade Deras Excellencer och andre, at de dervid ei funno någon betänklighet, utan tvärt om nyttigt, allenast saken som det angår, ei är af den natur, at den bör hållas hemlig. Man bör ei heller vid sådana tilfällen nämna, at frågan blifvit yppad hos Konung, Ständer eller Collegier, utan införa betänkandet såsom et annat vanligt Rön.

1. Hans Excell. Herr Praeses berättade sig på Academiens vägnar hafva giort i underdånighet Hans Majestet det anbud, som vid sista Sammankomst afgjordes: at Hans Majestet det ganska nådigt uptagit, men efter något betänkande sagt sig ei villja på något sätt betaga Academien dess valfrihet, eller gifva anledning til Lagars rubbning, hvilkas nogaste efterlefnad H.M. anser för väsenteligen nödig: at H.M. dessutom trodde at det skulle mindre flattera utlänningar at blifva nämnde til Ledamöter af konungen, än vald af en hel corps vittre Män. Academien igenkände här uti Sin höga Skydds-Herres ädla tankesätt och ömhet om hvars och ens lagliga frihet.

1. Hans Excell. Herr Praeses gaf tilkänna, at Hans Majestet i Nåder lofvat fägna Academien med sin höga närvarelse.

2. Upl. Hans Majestets Nådiga Skrifvelse til Academien af 5 Februarii, hvaruti Hans Majestet förklarar sig, för de uti underdånig skrifvelse (Se berättelsen derom, efter denna dagens Protocol) af Academien andragne flera skäl och omständigheter, hafva i nåder för godt funnit at tillåta Academien at hädan efter få taga 3 Runstycken mera, än här tils varit vanligt, eller i et för alt jämnt en Schilling för hvart Exemplar af de små Almanachorna, då de i minut säljas häftade och skurne. Öfver denna Kongl. Nåd och för Academien erhållna högst vigtiga förmån, blef samtelige Herrar Ledamöternes glädje och fägnad så mycket större, som allenast 3 à 4 ibland dem vetat, at någon ansökning här om var gjord.

6. I det samma upkom Hans Majestet, då Doctor Sparrman inkallades och i underdånighet praesenterades samt fick nådigt tilstånd at för Hans Majestet upvisa en hop Curiosa, som han ifrån Södra verlden hemfört, bestående dels af Naturalier, dels af Gevär, Husgeråd, prydnader m. m. som af Folkslag uti aflägsne länder och Öar brukas, uti hvilket alt Hans Majestet fann mycket nådigt nöje.

9. Hans Majestet tog nådigt afträde, och K. Academien åtskildes, klockan öfver 7 om aftonen.
Til uplysning om anledningen til och förloppet af den i dag vundne väsenteliga förmånen, nemligen tilökning uti Academiens inkomst af Almanachorna, bör nämnas, at då ofvannämnde Boktryckare, i sistledne Januarii månad kommo til mig och sade sig härefter ei kunna eller vilja trycka de små Almanachorna, för mindre än 45 dr kmt à 1000 Exemplar, och jag af deras skäl och andra omständigheter nogsamt kunde finna, at K. Academien svårligen skulle kunna undgå at bevilja dem denna tilökning, började jag eftersinna, at Academiens förlag på Almanachorna skulle derigenom blifva vid pass 2000 dr kmt större, än det härtils varit årligen. Jag hade ock blifvit underrättad, at tryck-papper til Almanachorna äfven nu vore, til flera Daler på hvart Ris, dyrare, än det varit de flästa åren förut. Jag visste ock, at Academiens utgifter voro deremot mycket ökade, så at staten förledet år ei burit sig, utan at utgifterne öfverstigit inkomsterne. Detta alt, med mera, satte mig i bekymmersam eftertanka, huru det skulle gå framdeles, om icke antingen utgifterne kunde minskas, eller inkomsterne ökas. Uti det förra, såg jag ingen betydelig dag. Til det senare fann jag ingen annan utväg, at genom någon tilökning uti priset på de små Almanachorna. Dertil fordrades Hans Majestets nådiga tilstånd, hvar om K. Academien kunde göra sig säkert hopp, hälst äfven deruti vore myckenhet billighet, i anseende til Myntets, varuprisens, arbets-löners m. m. förändringar, sedan K. Academien aldraförst fick Privilegium exclusivum på Almanachorna, då alting gälde mer än hälften mindre än nu; följakteligen skulle 4 styfver för hvar Almanach här efter ei vara för mycket, då man år 1749 fick 2 styfver.
Jag anmälde detta först för Hans Excellence Hr. R.R. Grefve Höpken, som tilstyrkte, at underdånig ansökning derom skulle göras, utan at förut anmäla saken i Academien: Han behagade sjelf tala med Hans Excellence Herr Praeses, R.R. Friherre Sparre derom, hvilken med nöje biföll. Suppliquen upsattes, expedierades och ingafs af Hans Excellence Herr Praeses sjelf, hvarpå Hans Majestet strax ganska nådigt resolverade.

10. I dag hade ock den blinde Mannen, hvar om Prof. Martin skrifvit, se Dagb. för d. 15 Jan. den nåden, at blifva för Hans Majestet praesenterad, som med förundran såg, huru han med blotta känslan kunde skilja alla korten, i en kort-lek m. m. K. Academien lät gifva honom Tjugu Plåtar.

Februarius d. 25.
Uti Kongl. Majestets höga närvaro, höll Herr Liliestråle et Åminnelse-Tal öfver K. Academiens framledne Ledamot, Directeuren och Commendeuren Sahlgren. Det hölls uti den så kallade Rundelen, på gamla slottet.

1. Upl. K. Majestets nådiga befallning til Academien, at yttra sig om et af en Tysk, vid namn Heydenreich anmält påfund at släcka eld vid elds-vådor, bättre än härtils varit bekant. Heydenreich har ei upgifvit, hvar uti det förmenta påfundet består, men af en bifogad attest märkes, at det skall bestå uti vattnets praeparerande, förmodeligen dess impraegnerande med vissa Salier, som är et gammalt Svenskt påfund. Dock beslöts, at Herr Meijer skulle här öfver höras.

2. Upl. och justerades Svaret til Kongl. Majestet, angående Heidenreichs angifna eldsläcknings påfund, i anledning af Herr Meyers yttrande, neml. at praeparerat vattens bruk til elds släckande är gammalt och redan år 1754 är uti K. Academiens egna Handlingar beskrifvit, såsom et af de Svenska vid Stetins belägring år 1713 brukadt påfund, men som vid oförmodeligt upkommande eldsvådor är otilräckeligt, emedan man då ej i hast hinner praeparera så mycket vattn, som dertil behöfves.

8. Hans Majestet förklarade öfver alt detta nådigt nöje, och Academien åtskildes. 

4. Upl. Hans Majestets nåd. Befallning til Academien at inkomma med underdånigt utlåtande öfver en Svensk ynglings, Carl Apelquists ansökning. Han säger sig hafva i London applicerat sig på Mathematiska Instrumentmakeriet, och träffat Contract men en mästare, vid namn Fraser, hvilket Contract han in Originali för Wargentin upvist. Han skall i 4 år njuta Frasers undervisning, och det för en betalning af 200 Pund sterling, dock så, at han imedlertid skall njuta 10 Shill. i veckolön, som skola afdragas af Lärepenningen och som han imedlertid skall hålla sig sjelf kost, kläder och annat, anhåller han i underdånighet at dertil genast få 50 Pund, samt löfte [om] 200 Pund, efter lärotidens förlopp, dels at dermed betala resten af den Fraser lofvade Summan för informationen, dels at förse sig med vissa nödiga verktyg och Modeller, då han, efter läro-årens förlopp, ofördröjeligen vill begifva sig hem til Fäderneslandet, at uprätta en Mathematisk Instrumentmakare Verkstad. På ena sidan hörde Academien med fägnad, at en Svensk vore i England, som är rätta Hög-Scholan för Instrumentmakare, antagen til lära, emedan här nu, då Steinholtz är död och Rosenberg utan hopp, samt Duhre til åren kommen och sjuklig, började se svårt ut för Instrumentmakare Professionen hos oss; men på andra sidan kände ingen denne Apelqvist, eller hade sedt något prof af honom. Dock, som han ser stadig och qvick ut, och en eller annan Svensk, som känt honom i London, gifvit honom godt vittnesbörd, men i synnerhet, Contractet med Fraser tyckes gifva tilkänna, det denne ansedt Apelqvist för et dugeligt ämne, så beslöt K. Academien at i underdånighet tilstyrka, det kunde han nu få de begärdta 50 Pund, men allenast hopp om mera, då han framdeles skaffar giltiga intygande om sin skicklighet och ställer borgen, at han vill hemkomma til Fäderneslandet.

4. Upl. K. Maj:ts Nådiga befallning til Academien, at yttra sig öfver Conducteuren Skagerborgs ansökning om Privilegium på en dess Invention af en ny Qvarn-inrättning. Herrar Classon, Meyer, Wilcke och Nicander anmodades at bese Modellet och inkomma med sina tankar derom.

1. Upl. K. Commerce Collegii Bref, hvar uti gifves tilkänna, at Hans Majestet i Nåder beviljat Mathem. Instrumentmakaren Hasselström det årliga understöd af Manufactur-medlen, 1500 dr kmt. som Steinholtz tilförne haft. Se Dagb. för d. 15 Jan. detta år.

5. Herrar Clason, Wilcke och Nicander, som varit anmodade, at tillika med Hr. Meyer bese Hr. Skagerborgs Modell til en ny Qvarn-inrättning, Se Dagboken för d. 2 Jul. sade sig väl hafva funnit denna inrättning practicable, men tviflade om den kunde blifva särdeles förmånlig, hvarom han genom försök i stort kunde blifva bäst underrättad. I anledning här af, afgick några dagar derefter underdånigt yttrande här om til Hans Majestet.

7. Hans Exc. Baron Falkenberg anmälte, at Hans Majestet i nåder skänkt Lunds Academie de Astron. Instrumenter, som för Publiqve medel köptes år 1751, och alt sedan varit nyttjade såsom lån på Observatorium i Lund.

2. Upl. Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse til Academien, hvaruti tilkänna gifves, at Hans Majestet i Nåder bifallit unge Instrumentmakaren Apelqvists ansökning om 50 Pund Sterling til en början, at dermed underhålla sig i London, under läro-åren, men deruti nämnes intet om de 200 Pund, som han begärt, efter läro-årens förlopp. Secret. W. berättade, at K. Commerce-Collegium lofvat sjelf til England remittera berörde 50 Pund, at af K. Svenske Envoyeen lemnas til Apelqvist. Se Dagb. för d. 4 Jun.

Novemb. d. 12.
Efter middagen, behagade Hans Majestet åter nådigst hugna Academien med sin höga närvarelse. Utom Herr Praeses, voro nästan samtelige i Staden varande Ledamöter tilstädes, til antalet inemot 40.

November, d. 12.
Blef Praesidis ombyte, hvilket ei förr kunnat gå för sig, i anseende til Hans Majestets hinder.

4. Under dessa voteringar, upkom Hans Majestet, och deltog i de sista. Imedlertid uplästes Herr Clas Alströmers Beskrifning på en ny varietet af Gran, Pinus, som han funnit i Södermanland.

5. Derefter voterades om ny Praeses, hvartil
Hans Excell. Grefve Ulric Scheffer fick 29 Röster.
Herr Ferrner --------- 25. 
Hr. Wargentin ------- 17.
Herr Wilcke -------- 15.
Herr Scheele -------- 13.
Herr Alströmer ------- 10.
Herr Runeberg ------- 9
Herr Martin --------- 8. etc.
Här vid gjorde Secr. Wargentin underdånig erinran, at uti K. Academiens Grundreglor står med tydelige ord, at Academiens Sereterare, så länge han är vid sysslan, ej kan blifva Praeses, och förmodade derföre, at han skulle blifva dispenserad ifrån Lottning; hvilket Hans Majestet nådigst behagade finna skäligt. Således kom Hr. Scheele i Wargentins ställe på  förslaget, och lotten at blifva Praeses föll på Herr Wilcke.

7. Hans Majestet förklarade här öfver nådigt nöje, talade sedan länge med Hr. Bergman, Hr. Alströmer och andra, hvarefter K. Academien åtskildes.

2. Upl. äfven Kongl. Maiestets nådiga Stadfästelse af d. 12 Decemb. 1777, på berörde gåfva.

3. Beslöts, at Vaktmästaren Smal skall få en ny hvardags klädning.
  Samma Dag, efter Middagen, skedde Praesidis ombyte, då Hans Majestet åter nådigst behagade hugna Academien med sin höga närvarelse. Af Herrar Ledamöter infunno sig utom Herr Wilcke, såsom Praeses Deras Excellencer Grefve v. Höpken, Grefve v. Stockenström, Frih. Bunge och Frih. Falkenberg, samt Herrar Adlerheim, Bäck, Classon, Acrel, Schützercrans, Rönnow, Zetzell, Runeberg, P. Bergius, Martin, Schulzenheim, B. Bergius, Qwist, Marelius, Sandels, Bar. Hermelin, v. Arbin, Wäsström, Dalberg, Odhelius, Sparrman, Wargentin och Nicander.

1. Upl. Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse hvaruti Bönedags Terminerne för nästkommande år 1779 utnämnas.

15. Beslöts, at emedan Hans Excellence Herr Praeses och flere af Deras Excellencer äro om Onsdagarne hindrade ifrån at bivista K. Academiens Sammankomster, af orsak at de då äro hos Hans Majestet i Conseillen, skola Sammankomsterne, åtminstone under detta Qvartal, hållas om Lördagarna.

1. Upl. K. Commerce-Collegii Remisse, af Instrumentmakare Lärlingen Apelqvists ansökning, hvaruti denne (Se om honom Dagboken för d. 4 Jun. och 24 Sept. förledet år) säger sig vara sinnad at nu genast hemflytta til Sverige, emedan han tror sig vara fullärd, och begärer at strax utfå de 200 Pund Sterling, som han föregifver vara sig lofvade. Secreteraren W. erinrade här vid, at K. Academien ei i underdånighet tilstyrkt, at han skulle få mer än 50 Pund Sterl. förr än han genomgått åtminstone sina 4 Läro-år hos Fraser, hvar af 2 ännu återstå, och sedan visat nöjaktiga prof och intygande om dess förvärfvade skickelighet, samt at Hans Majestet ei heller uti Dess nådiga Rescript här om til Academien ens nämndt de öfriga 200 Pund, som Apelqvist begärt, mindre lofvat honom. Uti K. M. nådiga befallning til K. Commerce Collegium om de i nåder beviljade 50 Pund, skall ei heller något mera vara nämndt. K. Academien beslöt, i anledning här af, at Svar skall afgå til K. Commerce-Collegium med afstyrkande.

1. Upl. Kongl. Majeste[t]s Nådiga Bref och befallning til Academien, at i 6 års [tid] förvara et försegladt Document, hvaruti ligger Herr Johan Lundbergs upgift at bereda blå färg af Svenska ämnen och at färga med den samma utan Indigo, och om hvars riktighet K. Academiens Ledamot Hr. v. Engeström intygat; hvar på Lundberg erhållit 6 års privilegium Excl. efter hvilka år påfundet får upgifvas til allmänhetens kunskap. Beslöts, at detta Document skal påskrifvas och oupbrutet förvaras i 6 år, ibland K. Academiens angelägnaste Saker.

Petersonska Huset, för hvilket i synnerhet Herr Alströmer förklarade sig benägen, fans ganska väl och fritt beläget, och til yttre utseendet ansenligt: men dervid mötte tvänne Svårigheter. 1:o erhinrade Herr Liliestråle, at Huset är Fidei-Commiss uti Herr Petersons Famille och således ej får säljas. Herr Alströmer trodde väl, at Hans Majestet kunde i Nåder dispensera deruti, då Herr Peterson i husets ställe köper en så mycket eller mera värd Landt-egendom til Fidei-Commiss; men Hr. Liliestråle berättade, at Hans Majestet satt så starka bomar emot alla tilbud af ändringar och byten af Fidei-Commisser, at Hans Majestet svårligen lärer kunna bevekas at bifalla Herr Petersons begäran, som ock redan en gång blifvit afslagen. 2:o gjordes flera påminnelser emot Rummens indelning och beskaffenhet i det huset; at där ei är någon tilräckelig stor Sal: at rummen ligga för mycket innan för hvarandra och ei nog degagerade, med mera. Dock anmodades Herr Baron Adelcrants at taga Ritningarna til sig och efterse, om och huru Petersonska Huset kunde göras för K. Academien tjenligt, i fall det finge köpas.

Petersonska Huset, för hvilket i synnerhet Herr Alströmer förklarade sig benägen, fans ganska väl och fritt beläget, och til yttre utseendet ansenligt: men dervid mötte tvänne Svårigheter. 1:o erhinrade Herr Liliestråle, at Huset är Fidei-Commiss uti Herr Petersons Famille och således ej får säljas. Herr Alströmer trodde väl, at Hans Majestet kunde i Nåder dispensera deruti, då Herr Peterson i husets ställe köper en så mycket eller mera värd Landt-egendom til Fidei-Commiss; men Hr. Liliestråle berättade, at Hans Majestet satt så starka bomar emot alla tilbud af ändringar och byten af Fidei-Commisser, at Hans Majestet svårligen lärer kunna bevekas at bifalla Herr Petersons begäran, som ock redan en gång blifvit afslagen. 2:o gjordes flera påminnelser emot Rummens indelning och beskaffenhet i det huset; at där ei är någon tilräckelig stor Sal: at rummen ligga för mycket innan för hvarandra och ei nog degagerade, med mera. Dock anmodades Herr Baron Adelcrants at taga Ritningarna til sig och efterse, om och huru Petersonska Huset kunde göras för K. Academien tjenligt, i fall det finge köpas.

Petersonska Huset, för hvilket i synnerhet Herr Alströmer förklarade sig benägen, fans ganska väl och fritt beläget, och til yttre utseendet ansenligt: men dervid mötte tvänne Svårigheter. 1:o erhinrade Herr Liliestråle, at Huset är Fidei-Commiss uti Herr Petersons Famille och således ej får säljas. Herr Alströmer trodde väl, at Hans Majestet kunde i Nåder dispensera deruti, då Herr Peterson i husets ställe köper en så mycket eller mera värd Landt-egendom til Fidei-Commiss; men Hr. Liliestråle berättade, at Hans Majestet satt så starka bomar emot alla tilbud af ändringar och byten af Fidei-Commisser, at Hans Majestet svårligen lärer kunna bevekas at bifalla Herr Petersons begäran, som ock redan en gång blifvit afslagen. 2:o gjordes flera påminnelser emot Rummens indelning och beskaffenhet i det huset; at där ei är någon tilräckelig stor Sal: at rummen ligga för mycket innan för hvarandra och ei nog degagerade, med mera. Dock anmodades Herr Baron Adelcrants at taga Ritningarna til sig och efterse, om och huru Petersonska Huset kunde göras för K. Academien tjenligt, i fall det finge köpas.

Efter lång öfverläggning härom, beslöts, at Hans Excellence Grefve v. Höpken skulle i underdånighet höra Hans Majestets, Academiens Nådigste Skydds Herres, tankar härom, samt at samtelige K. Academiens Ledamöter skulle til nästa Onsdag, d. 3 Junii, sammankallas, at öfver detta K. Academien så högt magtpåliggande ärende höras.

Men Hans Excellence Grefve v. Höpken yttrade sig, at det skulle vara mindre tjenligt för K. Academien, såsom et Publikt verk, samt ådraga K. Academien många ledsamheter, at hafva göra med Hyresfolk och bo i samma hus med dem: at den hyra, hvarpå man gjorde sig räkning, vore ofta osäker och til en del åtginge uti årliga Reparationer, emedan hyresfolk oftast fara illa med rummen; at vissa rum i nedersta våningen tjena endast til krogar och dylikt, som väl gifva vacker hyra, men indraga slödder i huset, som förorsaka buller och oro, och som det ei anstår Academien at hysa. Dävelska Huset behöfver dessutom stor Reparation, som Hans Excellence fruktade skulle blifva långt kostsammare, än efter det upgifna kostnads-förslaget, och som ei kan företagas förr än nästa Sommar, emedan de, som där nu bo, böra njuta fardag åtminstone til hösten, och huset således ei förr än efter 2 år kunde af Academien bebos; då likväl K. academien nu strax lärer få tilsägelse at flytta utur de rummen uti Grefve Pehrs Hus, som Academien härtils sedan år 1771, genom Hans Majestets nådiga tillåtelse innehaft, emedan Hans Excellence hört, at Hans Majestet dem härefter sjelf behöfver för någon af sin Hof-stat. Dertil med sades en del rum uti Dävelska Huset, som hafva sina Fönster endast in åt gården, vara nog mörka. För dessa och flera skäl afstyrkte Hans Excellence K. Academien aldeles at köpa det Dävelska Huset.

Men Hans Excellence Grefve v. Höpken yttrade sig, at det skulle vara mindre tjenligt för K. Academien, såsom et Publikt verk, samt ådraga K. Academien många ledsamheter, at hafva göra med Hyresfolk och bo i samma hus med dem: at den hyra, hvarpå man gjorde sig räkning, vore ofta osäker och til en del åtginge uti årliga Reparationer, emedan hyresfolk oftast fara illa med rummen; at vissa rum i nedersta våningen tjena endast til krogar och dylikt, som väl gifva vacker hyra, men indraga slödder i huset, som förorsaka buller och oro, och som det ei anstår Academien at hysa. Dävelska Huset behöfver dessutom stor Reparation, som Hans Excellence fruktade skulle blifva långt kostsammare, än efter det upgifna kostnads-förslaget, och som ei kan företagas förr än nästa Sommar, emedan de, som där nu bo, böra njuta fardag åtminstone til hösten, och huset således ei förr än efter 2 år kunde af Academien bebos; då likväl K. academien nu strax lärer få tilsägelse at flytta utur de rummen uti Grefve Pehrs Hus, som Academien härtils sedan år 1771, genom Hans Majestets nådiga tillåtelse innehaft, emedan Hans Excellence hört, at Hans Majestet dem härefter sjelf behöfver för någon af sin Hof-stat. Dertil med sades en del rum uti Dävelska Huset, som hafva sina Fönster endast in åt gården, vara nog mörka. För dessa och flera skäl afstyrkte Hans Excellence K. Academien aldeles at köpa det Dävelska Huset.

Deremot, sade Hans Excellence, vore Hr. Le Febures Hus i det stånd och så beskaffadt, at det nästan ingen ändring eller reparation behöfde undergå, utan kunde sådant som det nu är, tilträdas, så snart Hyresmännernes Fardag vore förbi. I det huset är en af de största och vackraste Salar, som finnes uti något hus här i Staden, oförlikneligen tjenlig til K. Academiens Samlings-rum, i synnerhet vid Solennare tilfällen, då Hans Majestet benådar Academien med sin närvarelse, eller när förnäme utlänningar vilja bivista Academiens Sammankomster eller intagas til Ledamöter, såsom ock, när pub[l]ika Tal och Parentationer hållas. I samma Hus äro ock tvänne mindre Salar, samt flera rum, tjenliga til Bibliothek, Naturalie-Cabinet, samt tilräckeliga våningsrum för en Secreterare, för Hr. Wilcke och för Camereraren med Contoiret, samt några vagnshus och källrar at uthyra.

4. Företogs Frågan om Husköp, hvarvid Hans Excellence Grefve von Höpken gaf tilkänna, at Hans Majestet, för några dagar sedan, sjelf i nåder behagat bese alla Rummen uti Hr. Lefebures Hus, beledsagad af Hans Excellence och af Herr Bergs Rådet Sandels, samt funnit samma hus för Academien anständigt och tjenligare än det Dävelska huset, hvilket Hans Majestet tilförne sedt och kände. Hans Majestet hade derföre i Nåde tilstyrkt, at man skulle fortfara med underhandlingen om detta, neml. Lefebures Hus. Tillika berättade Hans Excellence, at Hans Majestet låtit i Nåde förstå, at Hans Majestet gerna såge, at Academien, ju förr ju häldre skaffade sig egna Husrum, antingen genom köp eller hyra, emedan de rummen uti det Konungen tilhörande så kallade Grefve Pehrs Hus, som Academien i några år innehaft, behöfvas för en af Hof-staten til nästa höst, och dessförinnan måste undergå någon ändring. Hans Excellences tanke var derföre, at K. Academien skulle, ju förr ju häldre, vara betänkt på boflyttning, och til undvikande af flera sådana besvärliga och kostsama flyttningar i framtiden, förse sig med eget hus. då K. Academien just til det behofvet fått til Skänks en så betydelig Summa af Herr Présidenten Rosenadler. För sin del, trodde Hans Excellence, at Lefeburska Huset vore för Academien det anständigaste och i flera afseenden det tjenligaste af de Hus, som nu äro fale. Academien vördade i underdånighet Hans Majestets nådiga omvårdnad, och fann nödvändigheten af skyndesam utflyttning utur Grefve Pehrs Hus, samt beslöt at genast höra sig om at få hyra någon våning uti något väl beläget Hus, åtminstone öfver nästa vinter, hvilket ock vore nödvändigt, om än K. Academien skulle nu genast köpa något af de föreslagna Husen, emedan Sielfva det Lefeburska huset, som aldraförst kan blifva fär digt at tilträdas, förnimmes ei kunna blifva ledigt förr än til d. 1 April nästkommande År, af orsak at dess nuvarande Hyresmän böra, efter Contract, njuta halft års upsägning förut. Men i anseende til Husköpet, voro Herrar Ledamöterne af mycket skiljaktiga tankar, i det månge ibland dem, i synnerhet Herr Praeses, Hr. Acrel, Herrar Bergii och nästan i allmänhet Herr Medici, hade mycket at påminna emot Lefebures Hus, såsom mörkt, mycket exponeradt för eldsvåda, beläget långt inne i Staden ifrån Norrmalm, där de fläste Ledamöterne bo, imellan tvänne höst vinter och vår merändels djupa och för fotgängare besvärliga gator, men i synnerhet såsom alt för dyrt för K. Academiens nu varande och tilförmodande tilgångar. Herr Presidenten Rosenadler hade väl til köpskilling skänkt 150000 dr kmt, dock med vilkor, at K. Academien skall i Hans lifstid til honom betala årligen 200 Riksdaler, och sedan evärdeligen 100 Riksd. Således vore af det skänkta Capitalet allenast 90000 dr kmt ograverade. Om då K. Academien köper Lefebures hus för 270000 kmt. sätter Academien sig i förbindelse at årligen betala Interesse för 180000 , och i skuld för et Capital af 120000 kmt, utan at hafva större inkomster än tilförne, som varit föga mer än tilräckelige til Academiens förra vanliga behof. K. Academien skulle knapt kunna betala det årliga interesset, men aldrig Capitalet, utan sänka sig uti en högst eftertänkelig skuld. Däremot sades af andra, at efter Presidenten Rosenadlers död, blir interesset lindrigare, at det på huset varande Banco-lån skulle lätta köpet och betalningen. samt at Huset jämväl kunde kasta någon hyra af sig, åtminstone för Vagns-husen och de källrar, som Academien ei sjelf behöfde. En och annan yrkade jämväl, at vissa utgifter, som K. Academien härtils haft och åtagit sig, kunde efterhand indragas och besparas. Der på svarades, 1:o at Academien hade orsak at både önska och hoppas, at Hr. Presidenten Rosenadler må länge lefva. 2:o at man försport, det Hr. Lefebure ärnade låta transportera en del af Banco-lånet in på et annat hus, och at den del deraf, som skulle blifva qvar vid huset, vore à 6 proCent uti interesse, så at alsintet dermed vore vunnet. 3:o at den lilla hyra, som kunde indragas af huset, väl behöfdes til årliga reparationer och de vanliga onera på husen, såsom gatu-renhållning, Lycktor m. m. 4:o At föga med heder kunde af vanliga utgifterne indragas eller besparas. Hvad Hans Majestets förklarade nådiga välbehag för Lef. huset angick,som af några mycket yrkades, sade sig andre, i anseende til Hans Majestets allmänt kända höga ynnest för Academien, vara försäkrade, at Hans Majestet ingalunda dermed velat förbinda Academien at emot sin fria vilja, à tout prix, köpa det huset, utan endast, så vida Academien funnit det huset för sig beqvämligt och dess råd och lägenhet tilsade at köpa et så dyrt hus.

1. Herr Praeses anmälte, at Hans Majestet i Nåder låtit gifva tilkänna, det Hans Majestet gerna såge, om K. Academien kunde ju förr ju häldre evacuera rummen, två trappor up uti Gref Pehrs Hus: men at Contoiret i nedersta våningen kunde få quarblifva til Michaëlis. Detta ansåg Academien för en befallning, och befalte derföre Secreterarne at strax i nästa vecka börja med boflyttningen. Efter öfverläggning, hvart sakerne skulle flyttas, då Academien ei får tilträda den hyrda våningen förr än i början af Octob. beslöts, at Herr Wilcke skulle emottaga hela apparatus Physicus, då K. Academien ville bestå honom hela hushyran, där han nu bor, til des han får inflytta uti K. Academiens eget hus: at bord, stolar, Portraiter m. m. skulle flyttas, dels til Observatorium, dels til Herr Sandels, som benäget lofvade lemna rum dertil öfver sommaren, uti sitt vid Rosenbad belägna hus, där han ock tilböd K. Academien at hålla sina Sammankomster, hvilket med tacksamhet mottogs.

9. Friherre Adelcrantz berättade, det han nyligen fått Hans Maj:ts befallning at flyttja Öfver-Intendents-Contoiret ifrån Slottet, til nästa Månads slut, och at han nu vore förlägen om några rum dertil, emot Hyra, samt önskade, at han kunde få hyraåtminstone et par rum uti den våningen af Présidenten Rosenadlers hus vid K. Myntet, som K. Academien sig betingat öfver nästa år. K. Academien svarade, at uti den hyrda våningen vore väl månge rum, men til en del små, och alla med hvarandra så sammanhängande, at de svårligen kunde åtskiljas, samt at Camereraren med Contoiret nödvändigt måste ditflytta: men at dock K. Academien skulle tilse, om icke et par små rum, som man tänkt låta Secreteraren Nicander bebo, kunde på vissa vilkor inrymas Herr Baron och Öfver-Intendenten til Contoir.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådiga Befallning til Academien, at i underdånighet yttra sig om de af Cornetten Jac. Pontus von Wulfschmidt upgifne Ritningar på en stor hop Machiner, hvilka han föregifver sig hafva påfunnit och förmodar skola blifva mycket nyttiga för Landtmännerne i Riket, begärandes af Kongl. Majestet i underdånighet någon hiälp til Ritningarnes graverande och utgifvande, med Beskrifningar. Ehuru K. Academien af de eländige Ritningarne genast såg, at med detta arbete vore föga bevändt, anmodades dock Herrar Meyer och Wilcke at yttra sig derom.

1. Upl. Hr. G. V. Engeströms underdåniga ansökning hos Hans Majestet, om Praemium af 30000 dr kmt för en dess invention at så tilreda allahanda meubler af trä och väf, at de ei kunna brinna med låge, utan endast långsamt kola, i fall eld fattar uti dem, hvilket påfund han trodde skulle blifva af synnerlig nytta för Theatrer, til eldsvådors förekommande eller dämpande. Och som Hr. Assessoren v. Engeström ei uptäckt sjelfva konsten, utan endast lofvat yppa den, sub fide silentii, för några af K. Academiens Ledamöter, så utnämndes nu dertil Herr Praeses, tillika med Herrar Meyer, Wilcke, Bar. Hermelin, Odhelius, och Wargentin, som sedan hafva at til K. Academien inkomma med sitt betänkande om påfundets beskaffenhet och nytta.

6. Upl. et ProMemoria, ingifvit af Hr. Cammarherren Baron Barnekow, hvaruti han gifver tilkänna, at Hans Majestet i Nåder befalt, at en så kallad Theater-Calender härefter skulle årligen utgifvas, så framt ej K. Vetenskaps Academien, i anseende til dess erhållna exclusiva Privilegium på alt hvad Almanach eller Calender heter, hade något at i underdånighet dervid påminna. Secreteraren fick befallning at här om tala med Herr Cammarherren, och i synnerhet fråga, hvad uti denna Calender Hans Majestet ville hafva infördt, samt at, i fall den ei funnes kunna minska de vanlige Calenders afsättning, emot någon ringa afgift til Academien, förklara Academiens underdåniga bifall.

December, d. 5.
Behagade Hans Majestet allernådigst hugna Academien med sin höga närvarelse, då Herr Bäck, uti stora runda Salen på gamla Slottet, höll et åminnelse-Tal öfver Academiens i lifstiden vidtberömde Ledamot och en af Dess Stiftare, Archiatern och Riddaren v. Linné. Ledamöters och förnäme åhörares antal kunde ej räknas.

2. Justerades K. Academiens underdån[i]ga Skrifvelse til Hans Majestet, angående Cornetten WulffSchmidts Mechaniska Inventioner (Se Dagb. för d. 10 Sept. 78) som sanningen likmätigt förklarades vara af föga värde.

4 Uplästes Kongl. Majestets nådiga befallning til Academien at inkomma med underdånigt utlåtande om beskaffenheten och värdet af en Invention, som Majoren och Riddaren Aminoff i underdånighet anmält, bestående deruti, at han uti en ram sammanfogat 3 åkerharfvar och två vältar, hvarmed man på en gång skall kunna tilräckeligen både harfva och välta åkren, til stor besparing af tid samt både karle- och öke dagsverken. Dess Memorial, med bifogade kände och trovärdige Mäns intygande. uplästes. Beslöts, at Herrar Classon och Wäsström skulle bese Machinen, som i fullkomlig storlek är hit til Staden införd, och inkomma med deras yttrande, hvarjämte och så månge af de öfrige Ledamöterne, som ville, anmodades at bese den samma, i synnerhet Herrar Sandels och Nicander.

1. Yttrade sig Herrar Classon, Adlerheim, Wäsström och flere om Major Aminoffs Vältharf, at den väl, fast med ej mindre än 2 par dragare, kunde med någon fördel brukas uti lätt och lös, men ej uti lera eller annan hård jord, hvarefter underdånigt utlåtande til Hans Majestet, några dagar derefter, afgick.

2. Likaledes beslöts, at Academien skulle låta afgå underdånig Skrifvelse til Hans Majestet, med ansökning om ersättning för den kostnad af vid pass 17500 dr kmt, som K. Academien, åren 1770 och 1771, nödgades använda på de Rummens reparation uti Gref Pehrs hus, som K. Academien några år innehade, hvarom Academien gör sig så mycket säkrare hopp, som högstSalig Hans Majestet derom allernådigst försäkrade, då Han uti Nådig Skrifvelse af d. 25 Sept. 1769, uplät samma rum til Academiens nyttjande.

8. Herr Praeses anmälte, at han fått Kongl. Majestets nådiga befallning at ofördröjeligen resa uti ämbets ärender til Carlscrona, samt at han ei inom 3 eller 4 månader lärer kunna komma tilbaka, samt således ej kan afbida Qvartalets slut. Han sade sig dock hafva något arbetat på et tilämnadt Tal vid Praesidii nedläggande, hvilket han efter hemkomsten ville fullborda. K. Academien nödgades låta sig det behaga, och tackade Herr Praeses för den kårta tid Hon denna gången fått fägna sig af hans Ordförande.

4. Upl. Kongl. Majestets nådiga befallning til Academien, at inkomma med underdånigt utlåtande, om nyttan af en Machine eller en slags Båt, som en, vid namn Le Moine, upgifvit, som skall tjena til deras bärgande, hvilka råkat falla i Sjön genom en svag is. Le Moines underdåniga Memorial uplästes och Modellet til Machinen upvistes. Herr Wilcke anmodades at til nästa Sammankomst härom inkomma med sitt betänkande.

2. Upl. K. Majestets Nådiga Skrifvelse, om Bönedags-Terminerna för nästa år.

7. Upl. Herr Wilkes mogna betänkande om Hr. Lemoines Båt, se Dagboken, d. 5 Maj, och beslöts, at i anledning deraf underdånigt yttrande til Hans Majestet skall expedieras, dock så, at ei deruti införas må, huru Machinen kan förbättras, och hvilka medel äljest kuna nyttjas til deras räddande, som råkat falla i Sjön genom svag is, utan Academien tilbjuder sig endast at gifva råd, om Hans Maj:t i nåde behagar befalla Police-betieningen här i Staden, at vara betänkt på någon författning til detta ändamål.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådigste Skrifvelse, til Svar på Academiens d. 27 Mart. afgångna underdåniga föreställning, om ersättning för den af Academien gjorda kostnad på Grefve Pehrska husets reparation, hvilken i Nåder beviljades af nästkommande års stat.

2. Uplästes Kongl. Commerce Collegii Bref til Academien, hvaruti gifves tilkänna, at Kongl. Majestet, på Collegii tilstyrkande, i nåder bifallit Cosmographiska Societetens i Upsala underdåniga ansökning, det må den skuld, för hvilken afledne Graveuren Åkermans i Upsala Glob-verkstad hos K. Commerce Collegium häftat, eftergifvas, på vilkor, at samma verkstad, med alt dess tilbehör, må blifva en Publici egendom, flyttas hit til Stockholm, emottagas af K. Vetenskaps Academiens Graveur Fredric Akrel, samt af honom drifvas och nyttjas, under K. Vetenskaps Academiens, i samråd med Cosmographiska Societeten, tilsyn och vård, med ingen annan gravation, än at han håller verkstaden vid magt, så at den, efter hans, neml. Akrels, afgång må finnas uti lika godt eller bättre tilstånd, än han den emottagit, hvarföre säker Caution ställas bör. Kongl. Academien anmodade derföre nu Herrar Wilcke och Marelius med bägge Secreterarne, at Inventera denne af Akrel redan emottagne Verkstad, och framgent hafva Inspection öfver honom, så at det påsyftade ändamålet, som är publici nytta medelst tilgång på goda Glober, och sjelfva Verkstadens conservation, må vinnas.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådiga Rescript af d. 7 Julii, angående sättet at hiälpa dem, som råkat i lifsfara på svag is, i anledning af K. Academiens underdåniga yttrande derom af d. 19 Maj detta år. K. Academien fick deruti befallning at gå Hans Excellence Herr RiksRådet och Öfverståthållaren med råd tilhanda, hurudan författning här i Stockholm kunde göras til sådana olyckligas undsättande.

2. Upl. K. Majestets Nådiga Rescript, angående sättet at hielpa dem, som äro stadde i fara at drunkna under svag is, se Dagboken för d. 5 och 19 Maj detta år, hvaruti K. Academien befalles at öfverlägga med Police-Inrättningen här i Staden, huru vidanågon til det ändamålet tjenande författning här må kunna tagas. Berättades, at Le Moine, som gifvit anledning til denna sak, vore nyligen död.

1:o At uti stora Salen skola 3 fenster igenmuras eller åtminstone tiltäppas, den lilla Lektaren borttagas, bägge Spisarne äfven borttagas, och nye kakelugnar sättas i deras Ställen, samt en något uphögd plan med trappsteg byggas, där Kongl. Majestets Thron skall stå.

6. Hr. Baron Adelcrants åtog sig at bestyra om alt det föregående, och det så skyndsamt, at åtminstone stora Salen må blifva färdig til nästa Praesidis ombyte, då första ordentliga Sammankomst här kommer at hållas, och då Hans Majestet förmodeligen benådar Academien med sin höga närvarelse.

7. Herr Le Febure får ei resten af köpeskillingen för Huset, innan han upvisat liquidation med Banquen. I anseende til Reparationen i Huset, som ei så snart hant blifva färdig, såsom ock, i förväntan på Hans Majestets inkomst til Staden, som i Nåde lofvat infinna sig vid Academiens första Ordentliga Sammankomst uti nya Huset, blef ingen Sammankomst förr än

Af de 4, som fått de flesta rösterna, föll lotten at blifva Praeses, på Herr Bergius, som var närvarande, af Hans Majestet framkallades och nådigt lyckönskades.

Tal til Hans Majestet, med underdånig tacksägelse för all Kongl. Nåd: sedan et Tal til Academien, med lyckönskan til alla erhållna förmoner, i synnerhet til et eget så ansenligt Hus.

Novemb. d. 21.
Då de fleste uti Staden närvarande Herrar Ledamöter samlades, på allmän kallelse, uti mindre Salen, och, under förväntan af Hans Majestets ankomst, företogo följande voteringar.

8. Vid Hans Majestets ankomst, gingo samtlige Ledamöterne ned til Porten emot Honom, och förde Honom up til stora Salen, som var väl éclairerad och full med främmande. Sedan Hans Majestet satt sig på sin Thron, under en Dais, höll K. Academiens Praeses, Hans Excellence, Grefve Rudenschöld, först et

10. Då Hans Majestets tid, på underdånig tilfrågan, ei tillät, at höra något Rön föreläsas, höll Hans Excellence, Herr Praeses, til slut än et litet Tal til Academien, med tacksägelse, hvarpå Academiens Secreterare svarade.

11. Således slöts den lysande Act, hvaröfver Hans Majestet förklarade nådigt nöje.

2. En Snickare Gesell, vid namn Nils Stenström, upviste et af honom förfärdigadt litet Skatull, gjordt af Svensk fanerad Björk, som genom betsning fått åtskilliga färgor, och til slut biifvit med hård Vernissa öfverdragen. Han begärte uti en Skrift någon underdånig recommendation derföre hos Hans Majestet. K. Academien såg arbetet med nöje, men kunde ej bevilja någon annan recommendation, än et utdrag af Dagboken, som Herr Qwist lofvade projectera.

5 Att den bevillning af 16 Riksdr 32 sk, Som K. Academien hittils gifvit till Anatomiens underhållande här i staden, hädanefter måtte aldeles uphöra, Sedan Kongl. Majt och Kronan Sjelf tillräckeligen understödjer denna inrättning, och de orsaker icke vidare existera, hvarföre K. Academien åtog Sig en Sådan generosité.

1:o Upl. Hans Kongl. Majts nådiga Bref till K. Academien

2:o Upvistes Landshöfdingens i Christianstad Bar. Gabr. Sparres Publication af d. 22 Febr. 1780, Som Han låtit utfärda i sitt Län till Allmogens underrättelse, angående de Premier som Aspelin utlofvat och som sista Sammankomsten uti K. Academien omtaltes. Denna Publication fan K. Academien Så vacker, att den förtjente, genom någon Ledamot, upvisas för Hans Maj.

6:o Upl. Ett Bref ifrån Galileo, skrifvit år 1633, då han kommit utur fängelset i Rom, till Fadr. Vincenzo Renieri, hans Lärlinge. öfversatt ifrån Jtalienska af Hr. Nicander, och hittils icke tryckt. Detta bref hade man på det sättet fått, att Hr. Frisi, Som skrifvit Elogio Del Galileo, derutinnan nämnt, att Galileo ibland andre äfven haft Vår store konung Gustaf Adolph till sin Åhörare uti Padua. Och Som man icke kände denna Anecdot här, icke heller en gång med Säkerhet viste att högstbemälte Konung varit uti Jtalien, Så Skrifver Hr. Wargentin till Hr. Frisi och frågar, hvarifrån Han tagit den händelsen. Derpå öfversänder Hr. Frisi en Copia af ofvannämnde Galilei bref, till sin talans bestyrkande, hvilket bref ock Hr. Frisi lemnar tillstånd till att publicera. Vid öfverläggningen om Sättet af en Sådan Publication, stannade man i den tankan, att, ehuru Våra Handlingar icke voro inrättade för Sådana ämnen, som detta Bref inhöll, skulle dock detsamma derstädes införas Såsom ett utdrag af Dagboken, dels derföre att det hade en så hög ålder och en så värdig författare, dels för det att Handlingarna bättre kunde förvara det till Efterverlden än någon Tidning, eller löst Papper; dock skulle med detta införande dröjas till dess Hans Maj vår Allernådigste konung lyckligen hemkommit ifrån Spaa, och man för Honom fått presentera merberörde bref och inhämtat Dess höga mening derom.

d. 11. Novemb.
Sammankommo Herr Praeses och Herrar Jnspectores Aerarii uti Contoiret på Hans Exc. Hr. Grefve Höpkens anmodan, Som då äfven var närvarande och åstundade Se, huruvida Academiens Kassa förkofrat Sig nu emot förra tider. Vid öfverseendet af en Summarisk Räkning, Som Kamereraren till detta ändamål upsatt, befans Summan, Som utgjorde behållningen och Academiens Contanter, stiga till 2982 R:dr 1 sk 4 % men härvid kunde man icke undgå att tala om den kostnad, som K. Academien gjordt på det Så kallade Grefve Pehrs Hus, och Som Hans Majt i Nåder lofvat godtgöra af Statsmedlen för innevarande år, men likväl icke fanns uptagen af Stats-Commissionen på nu varande års stat; Herrarna kommo derföre öfverens att ett nytt bref Skulle afgå till Hans Maj, hvarutinnan en underdånig anhållan skulle göras, att berörde lofvade ärsättning måtte blifva uptagen på 1781 års stat. Sluteligen kommo ock alle öfverens derom, att det förleden Sammankomst upviste Ernsts Ur Skulle köpas och ställas i stora Salen.

d. 11. Novemb.
Sammankommo Herr Praeses och Herrar Jnspectores Aerarii uti Contoiret på Hans Exc. Hr. Grefve Höpkens anmodan, Som då äfven var närvarande och åstundade Se, huruvida Academiens Kassa förkofrat Sig nu emot förra tider. Vid öfverseendet af en Summarisk Räkning, Som Kamereraren till detta ändamål upsatt, befans Summan, Som utgjorde behållningen och Academiens Contanter, stiga till 2982 R:dr 1 sk 4 % men härvid kunde man icke undgå att tala om den kostnad, som K. Academien gjordt på det Så kallade Grefve Pehrs Hus, och Som Hans Majt i Nåder lofvat godtgöra af Statsmedlen för innevarande år, men likväl icke fanns uptagen af Stats-Commissionen på nu varande års stat; Herrarna kommo derföre öfverens att ett nytt bref Skulle afgå till Hans Maj, hvarutinnan en underdånig anhållan skulle göras, att berörde lofvade ärsättning måtte blifva uptagen på 1781 års stat. Sluteligen kommo ock alle öfverens derom, att det förleden Sammankomst upviste Ernsts Ur Skulle köpas och ställas i stora Salen.

1:o. Upl. Hans Majts Bref, angående Böndags-Terminerna för år 1782, hvilka utsättes på d. Mart. 13 Apr. 1 Jul. och 12 Oct.

l:o. Upl. Ett Extractum Protocolli hållet uti K. Canzli Collegium d. 9 Mars och derifrån öfversändt till Academien, hvarutinnan, i följe af Hans K. Maj:ts till Collegium gjorde Remiss af d. 6 Mars, uppå Bokbindare-ämbetets i Upsala i under dånighet anförde besvär, öfver Konungens Befallnings-hafvandes i berörde stad d. 3 Febr. fällde Resolution, Som tillåter Almanachs-Minuteringen äfven åt Handlande därstädes, äskas K. Academiens förklaring i Synnerhet deröfver, huruvida dess påstådde rättighet att parti-vis föryttra Almanachor, icke blott är inskränkt inom försäljningen af Almanachor i Exemplar, utan äfven sträcker Sig till Sådana, Som förut häftade och kringskurne blifvit. Sedan detta Extractum Protocolli var upläst, och man tagit Saken i öfvervägande, tycktes det Svar vara lämpeligast, att K. Academien anser Sitt Privilegium på Almanachor Så generalt, att Hon kan Sälja alla Slag Exemplar deraf, vare Sig häftade eller ohäftade, åt hvem hon vill, Bokbindare, Krämare, eller hvilken Som hälst, allenast Hon får Contant betalning; ty skulle Bokbindare-Ämbetet öfveralt i Riket få tillvälla Sig minuteringen, kunde af detta Monopolium hända, 1:o att vissa orter i Riket, der Bokbindare icke äro att tillgå, blefve utan Almanachor, 2:o att Ämbetet, då de voro Säkre om förtjensten, Slutligen kunde blifva, liksom Bokbindarena i Upsala, tröge betalare och Således Academien i mistning af Sin redbaraste inkomst. De Skäl, Som Bokbindarena i Upsala, Så väl i Sina underdåniga besvär till Hans Maj:t, Som uti inlagan till Lands-Höfdinga-ämbetet i Upsala anfört, t. ex. Bokbindare-ämbetets Privilegier utfärdade af Drottning Christina och Carl XI, Samt stadfästade af K. Fredrik d. 17 Dec. 1720, tillika med K. Skråordningen af Samma år, jämte Slotts-Canzliets i Stockholm kungörelser af d. 8 Jan. 1730; 16 Nov. 1739 och 22 Nov. 1745 hade Sig K. Academien väl icke bekante, men trodde dock att de i närvarande händelse icke voro Så lämpeliga.

l:o. Upl. Ett Extractum Protocolli hållet uti K. Canzli Collegium d. 9 Mars och derifrån öfversändt till Academien, hvarutinnan, i följe af Hans K. Maj:ts till Collegium gjorde Remiss af d. 6 Mars, uppå Bokbindare-ämbetets i Upsala i under dånighet anförde besvär, öfver Konungens Befallnings-hafvandes i berörde stad d. 3 Febr. fällde Resolution, Som tillåter Almanachs-Minuteringen äfven åt Handlande därstädes, äskas K. Academiens förklaring i Synnerhet deröfver, huruvida dess påstådde rättighet att parti-vis föryttra Almanachor, icke blott är inskränkt inom försäljningen af Almanachor i Exemplar, utan äfven sträcker Sig till Sådana, Som förut häftade och kringskurne blifvit. Sedan detta Extractum Protocolli var upläst, och man tagit Saken i öfvervägande, tycktes det Svar vara lämpeligast, att K. Academien anser Sitt Privilegium på Almanachor Så generalt, att Hon kan Sälja alla Slag Exemplar deraf, vare Sig häftade eller ohäftade, åt hvem hon vill, Bokbindare, Krämare, eller hvilken Som hälst, allenast Hon får Contant betalning; ty skulle Bokbindare-Ämbetet öfveralt i Riket få tillvälla Sig minuteringen, kunde af detta Monopolium hända, 1:o att vissa orter i Riket, der Bokbindare icke äro att tillgå, blefve utan Almanachor, 2:o att Ämbetet, då de voro Säkre om förtjensten, Slutligen kunde blifva, liksom Bokbindarena i Upsala, tröge betalare och Således Academien i mistning af Sin redbaraste inkomst. De Skäl, Som Bokbindarena i Upsala, Så väl i Sina underdåniga besvär till Hans Maj:t, Som uti inlagan till Lands-Höfdinga-ämbetet i Upsala anfört, t. ex. Bokbindare-ämbetets Privilegier utfärdade af Drottning Christina och Carl XI, Samt stadfästade af K. Fredrik d. 17 Dec. 1720, tillika med K. Skråordningen af Samma år, jämte Slotts-Canzliets i Stockholm kungörelser af d. 8 Jan. 1730; 16 Nov. 1739 och 22 Nov. 1745 hade Sig K. Academien väl icke bekante, men trodde dock att de i närvarande händelse icke voro Så lämpeliga.

l:o. Upl. Ett Extractum Protocolli hållet uti K. Canzli Collegium d. 9 Mars och derifrån öfversändt till Academien, hvarutinnan, i följe af Hans K. Maj:ts till Collegium gjorde Remiss af d. 6 Mars, uppå Bokbindare-ämbetets i Upsala i under dånighet anförde besvär, öfver Konungens Befallnings-hafvandes i berörde stad d. 3 Febr. fällde Resolution, Som tillåter Almanachs-Minuteringen äfven åt Handlande därstädes, äskas K. Academiens förklaring i Synnerhet deröfver, huruvida dess påstådde rättighet att parti-vis föryttra Almanachor, icke blott är inskränkt inom försäljningen af Almanachor i Exemplar, utan äfven sträcker Sig till Sådana, Som förut häftade och kringskurne blifvit. Sedan detta Extractum Protocolli var upläst, och man tagit Saken i öfvervägande, tycktes det Svar vara lämpeligast, att K. Academien anser Sitt Privilegium på Almanachor Så generalt, att Hon kan Sälja alla Slag Exemplar deraf, vare Sig häftade eller ohäftade, åt hvem hon vill, Bokbindare, Krämare, eller hvilken Som hälst, allenast Hon får Contant betalning; ty skulle Bokbindare-Ämbetet öfveralt i Riket få tillvälla Sig minuteringen, kunde af detta Monopolium hända, 1:o att vissa orter i Riket, der Bokbindare icke äro att tillgå, blefve utan Almanachor, 2:o att Ämbetet, då de voro Säkre om förtjensten, Slutligen kunde blifva, liksom Bokbindarena i Upsala, tröge betalare och Således Academien i mistning af Sin redbaraste inkomst. De Skäl, Som Bokbindarena i Upsala, Så väl i Sina underdåniga besvär till Hans Maj:t, Som uti inlagan till Lands-Höfdinga-ämbetet i Upsala anfört, t. ex. Bokbindare-ämbetets Privilegier utfärdade af Drottning Christina och Carl XI, Samt stadfästade af K. Fredrik d. 17 Dec. 1720, tillika med K. Skråordningen af Samma år, jämte Slotts-Canzliets i Stockholm kungörelser af d. 8 Jan. 1730; 16 Nov. 1739 och 22 Nov. 1745 hade Sig K. Academien väl icke bekante, men trodde dock att de i närvarande händelse icke voro Så lämpeliga.

2:o) Upvistes några skrifter författade af Hr. Baron De Hupsch och af Honom, i förväntan af någon belöning, öfversände till Hans Exc. Gref Carl Scheffer, för att insinueras hos Hans Maj:t, men hvilka Hans Excellence först remitterat till K. Academien för att inhämta dess utlåtande deröfver. Dessa skrifter voro:
1:o) Relation de la Decouverte d'un Remede efficace contre la Maladie Contagieuse des Betes a Cornes et des essais heureux, qu'on en a faits. Cologne 1776 in 8:o.
2:o) Beschreibung eines Mittels die Gefährlichen Feuers-Brünste zu loschen. Cöln 1777 in 8:o.
3:o) Titel-Bladet af ett arbete kalladt Natur geschichte dess Niederdeuschlandes und anderer Gegenden. Nürnb. 1778 in 4:o.
och Hrr. Acrell, Zetzell och Meyer anmodades att dem igenomse och inkomma med Sitt yttrande.

4:o) Fägnade Hr. Wargentin Vederbörande med den Tidningen, att den af Hans Maj:t långt för detta i Nåder lofvade ärsättning för den kostnad, Som Academien gjort på det Så kallade Grefve Pehrs Hus vid Norrbro, bestigande Sig till en Summa af 971 R:dr 8 % Specie, vore nu, i följe af den underdåniga påminnelse, Som skedde derom uti Bref till Hans Maj:t af d. 27 Nov. 1780, inregistrerad af stats-Comissionen, uppå Nådig Befallning, uti närvarande Års stat, och att redan derpå voro utbetalte 400 Riksd. Samt att resten Skulle utbekommas inom detta års slut. Så fort derom påminnelse gjordes. Denna Tidning var Så mycket angenämare, Som man trott, i anseende till utdrägten på tiden, allt hopp om berörde ärsättning vara förloradt, och att Hans Majt haft Sina hemliga skäl att densamma icke vidare påtänka. J alla fall förtjente då varande Praeses Hr. Grefven och Presidenten Liljenberg Academiens ihogkomst, Som på Sitt egna intagande Sätt Saken hos Hans Maj:t i underdånighet föredragit, bevakat och beifrat. Men på det nu dessa penningar i Academiens kasse icke måtte liga frugtlöse, beslöts, att de tills vidare i K. Discont-Contoiret till 3 Procent skulle insättas.

2:o) Upl. En till Hans Maj:t af Kopparstickaren Akrel i underdånighet ingifven och Sedermera till Academiens yttrande remitterad Supplik, hvarutinnan Akrel anhåller, om årligt understöd utur Manufactur Fonden till Glob-verkstadens upprätthållande, hvilken Såsom vidlöftig tarfvade många arbetare och flere rum. Denna Supplik fann Academienför godt att i underdånighet tillstyrka, med tilläggning, att i fall Akrel får de begärte 200 Riksd. årligen till ofvannämnde behof, han då måtte åläggas hålla och inöfva en Lärling uti Glob-arbetet.

3:o) Uppl. Ett Rescript från Hans Maj:t, angående Graveuren Akrels underdåniga ansökning om understöd för GlobVerkstadens vidmagthållande, uti hvilket Rescript Hans Majt gifver tillkänna, det Han i nåder förunnat honom Akrel årligen till Samma behof utur Manufactur Fonden en Summa af 200 Riksd. Samt 50 dito till en Lärlings hållande och undervisande.

4:o) Anmältes en från Hans Majt genom Herr Liljencrants ankommen Nådig befallning, att Academien skulle påtänka och uppgifva några Medel till Boskapens framfödande uti närvarande foderbrist; och på det Samma Nådiga Befallning Skyndesammast i anseende till höstens instundande måtte efterkommas, fann Academien bäst vara, att låta anmoda Herrar Wäsström, Bergius och Schulzenheim, Såsom förfarne Landthushållare, att härom med det första inkomma med Sina betänkande.

10:o) Uppl. Ett Contract träffadt imellan Graveuren Akrel och dess antagne Lärling Er. Åkerlund af följande innehåll: Som Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution af d. 6 Julii Sistledne, på min i underdånighet gjorde ansökning om årligt understöd till fortsättande af glob-verket, stadgar, att en Lärling uti Gravuren och Globers förfärdigande af mig skall antagas, och K. Maj:ts och Riksens Högl. Commerce Collegium genom Protocollet af den 31 derpå följande Julii ibland annat föreskrifver, att Samma Lärling bör ega någorlunda insigt i Mathematiken, Geographien, Astronomien och de öfriga till Cosmographiska Vetenskapen hörande stycken, altså och emedan Erik Åkerlund med Hr. Secret. och Riddaren Wargentins Samt Hr. Secret. Nicanders betyg af d. Octob. blifvit i berörde Vetenskaper examinerad och skicklig befunnen, Samt i öfrigt Synes ega böjelse till Gravur-konsten, ty antager jag härmed honom Er. Åkerlund till Lärling uti Gravuren och Globtillverkningen på 6 års tid med följande vilkor: 1:o) skall han Åkerlund af mig njuta rum, mat och dryck, ved, ljus och kläd-tvätt. 2:o) skall jag lära honom Gravuren, besynnerligen den, som hörer till Geographiske arbeten. 4:o) skall han få begagna Sig af K. Målare-Academiens Publika undervisningar, och 5:o) Som Åkerlund redan eger någon liten ärfarenhet i Gravuren och han är i behof om något årligt understöd till dess nödvändiga kläder med mera, Så utfäster jag mig, att det andra året af dess vistande hos mig gifva honom 16 2/3 Riksd. och de öfriga 4 åren 33 1/3 Riksd. årligen. häremot fordrar jag af Åkerlund, att Han skall på dessa föreskrifne 6 åren, visa upmärksamhet och flit uti alt hvad i gravuren och glob-tillverkningen honom kan blifva ålagdt att Syssla. Stockh. d. 6. Octob. 1781.
Fredr. Akrel.
Med dessa vilkor förklarar jag mig Er. Åkerlund. aldeles nögd, och utfäster mig äfven att i nogaste måtto uppfylla allt hvad Hr. Grav. Akrel af mig i detta Contract äskar.

Sedermera benådade Hans Kongl. Majt Academien med sin höga Närvaro, hvarefter man företog Sig att välja Ny Praeses. då rösterna Sålunda utföllo, att 
Hr. Wallerius fick 29
Melanderhjelm
Mallet 27
Murray 16
Prosperin 12
C. P. Thunberg 3
Marelius 2
och några öfriga Ledamöter hvar sin.

4:o) Anmältes en Remiss ifrån Hans Kongl. Majt af LandsHöfdingens, Gen. Lieutenantens och Commendeurens, Baron Wrangels underdåniga hemställande, om understöd af någon publik fond för Tygvaktaren Olof Porteij, hvilken påfunnit ett sätt att fånga Skälar på Bärgshällar i Hafvet, bestående deruti, att man nedborrar i Bärget ett Slags giller af en fjäder, som kastar en Pil i Skälen, Så Snart han rörer der vid. Res. att man häröfver skulle inhämta Assessorens i Kongl. Bärgs-Collegio Hr. Stockenströms utlåtande, hvilken omtaltes såsom mycket hemma i den konsten att fånga Skälar.

2:o) Uppl. Assessoren Stockenströms yttrande öfver Tygvaktaren Borteys påfund att fånga skälar, Som var remitteradt ifrån Hans Maj:t. Hr. Stockenströms tankar derom voro, att Samma påfund, Som icke ännu var försökt, knappt också lärer kunna lyckas; ty fjädren, Som bör drifva den dolda Pilen i Skälen, Skall nödvändigt Sitta i ett borradt hål i en Hafs-häll, följagtligen kan icke annat hända, än att hon skall förlora Sig af Hafs-Vattnets skärpa och ångor. Utomdess har ock skälen Så fint Väderkorn, att han skyr för allt, Som är rördt af människjo-hand. Om Qvistar och stenar af någon människja kastas på hällar i hafvet, där skälen förut hållit sig, går han Sedermera på lång tid icke dit upp, derföre hafva ock skyttar Så lätt före att jaga honom ifrån de hällar, dit de icke vilja, att han skall upgå. J öfrigt tycktes påfundet qvickt och tjenande kan hända till att döda och fånga andra skade-djur, Som voro mindre Nosgranna. Res. att detta yttrande skulle blifva innehållet af Academiens underdåniga Svar till Hans Maj:t uppå Remissen i detta ämne. (Se Dag-Bok. d. 24 April.)

3:o) Anmältes, att Hans Maj:t i nåder remitterat, till Dess Commerce Collegii och Vet. Academies underdåniga yttrande, Landshöfdinga Ämbetets i Skaraborgs Län underdåniga Skrifvelse, angående Borgmästarens i Sköfde stad Ullqvists anhållan om premie för den Hamp-plantering, Som han gjort af frö ifrån Riga förskrifvet. Tillika upplästes berörde Landshöfdinga Ämbetets skrifvelse äfven så väl som Ullqvists Supplik och derpå Res. att man genom utdrag af Dag-Boken öfver detta ämne skulle gifva K. Commerce-Collegium vid handen, det K. Academien väl funne, att Ullqvist uppdragit Hampa i 2:ne inhägnader af utlänskt frö ifrån Riga införskrifvet, och att samma hampa vuxit till 4 alnars längd, men Som Hr. Grefve Sparre, hvilken på Konungens Befallningshafvandes anmodan besigtigat densamma, så godt som med flit undvikit att nämna vidden af inhägnaderna äfven så väl som Vigten af hampan, Så kunde K. Academien anse planteringen icke annorlunda än som ett försök, hvilket ännu vore för bittida att belöna med någon premie.

1:o) Uppl. Ett Kongl. Majts Bref dat. d. 19 Juni, hvaruti gifves tillkänna, angående Tygvaktaren Borteys påfund att fånga Skälar, det Hans Majt i Nåder skrifvit till Landshöfdingen i orten, Gen. Lieut. Baron Wrangel, att han skulle söka förmå någon af ortens inbyggare att göra försök dermed.

2:o) Hade Hans Kongl. Maj:t i nåder remitterat till Academiens underdåniga utlåtande Husmannen i Tjustorp, Jngelsta Härad, Smedstorps Socken och Christianstads län, Olof Lindqvists underdåniga Memorial, innehållande dels ett förslag att rygga Halmtak, som allmänt på landet af Allmogen brukas i Skåne, med en art Flishällar, hvilka han Lindqvist til ymnighet i orten funnit, och hvilka han Sade göra Samma gagn vid taktäckning Som hängel; dels en Förteckning på de uppodlingar och Trä-planteringar, som han gjort vid Sitt Hemman; hvilket Memorial upplästes, och dervid beslöts, att utaf Academiens fond en belöning af 16 R:dr 32 sk skulle gifvas Lindqvist för Sin omhugsan och flit vid de gjorde uppodlingar och plantering ar; men för öfrigt Skulle Hans Maj:t i underdånighet tillstyrkas, att befalla Landshöfdingen i orten anställa undersökning, huruvida någon ymnighet kunde vara att tillgå af de nämnde Flishällarna och huruvida de vid Tak-täckning voro lämpliga, Samt i så måtto kunde tjena till någon skogs-besparing.

5) Hade Hr. C. P. Thunberg genom Bref gifvit tillkänna, det han af Regeringen i Batavia blifvit anmodad att dit skaffa en Natural-Historicus, och att han också funnit en Snäll yngling i den vetenskapen vid namn Clas Fredr. Hornstedt, Som vore hugad att resa dit, och Som verkligen också just nu vore i begrep att gå om bord till Batavia. Men samme Yngling var fattig; finge väl, då han vore lyckligen framkommen ett anständigt underhåll; men skulle dock till resan sjelf bestå den nödiga kostnaden. Herr Thunberg anhöll derföre hos Academien, hvilken anhållan nu anmältes, om icke Academien, för vetenskapens skull, ville bestå Hornstedt 100 R:dr i Rese-pänningar. Bifölls, och tillika att för Hornstedt i underdånighet hos Hans Maj:t skulle anhållas om Resepass.

4:o) Uppl. Hans Maj:ts Rescript angående Gatuhus-mannen Lindqvist, hvaruti Hans Maj:t gifver tillkänna, det Han också i Nåder skänkt Lindqvist en Medaille, och tillika anbefallt Landshöfdingen i orten, att undersöka, huruvida det gick an att rygga halmtak med de af Lindquist uppgifna Flishällar.

4:o) Uppl. Hans Maj:ts Rescript angående Gatuhus-mannen Lindqvist, hvaruti Hans Maj:t gifver tillkänna, det Han också i Nåder skänkt Lindqvist en Medaille, och tillika anbefallt Landshöfdingen i orten, att undersöka, huruvida det gick an att rygga halmtak med de af Lindquist uppgifna Flishällar.

8:o) Taltes om Hr. Hasselström såsom en Snäll JnstrumentMakare, och föreställdes, om icke Academien skulle finna sig vid att i underdånighet hos Hans Majt recommendera honom till Directeurs namn och heder; med detta mål blef uppskutet till en annan gång.

1:o) Uppl. Ett ifrån Hans Majt nyligen ankommet nådigt Bref, angående det af Academien i underdånighet begärta Rese passet för Studenten Hornstedt till Batavia, hvarvid också var bifogadt Sjelfva Passet.

3) Ett Memorial insändt af Husmannen Olof Lindqvist i Tjustorp, Jngelsta Härad, Smedstorps Socken och Christianstads Län, hvaruti han begär, det Academien ville låta honom göra prof af att rygga Halmtak med de af honom i orten funna Flishällar, på det Allmogen måtte blifva öfvertygad, om Möjligheten deraf; men Academien kunde Sig härmed icke befatta, Sedan Hans Maj:t till Landhöfdingen i orten skrifvit derom. (Se Dag-Bok. d. 20 Nov. 1782)

4:o) Uppl. Hans Kongl. Majts nådiga Remiss af Prosten Nyrens underdåniga ansökning om Wadstena Pastorat. Res. att Hrr. Bergier härom skulle höras och anmodas att inkomma med sina utlåtande.

6:o) Uppl. Hr. P. Bergii utlåtande öfver Prosten Nyréns underdåniga ansökning hos Hans Maj:t angående Wadstena Pastorat. Hvad Hr. Prostens förtjenster beträffade, så Sade Hr. Bergius, att han vore en Qvick man, som länge vist hog för Natural Historien och Economien, Samt verkligen gjort Samlingar i dessa Vetenskaper. Utomdess hade han ock nyligen utgifvit en Öfversättning och tillika sammandrag af Parmentiers Bok om Brödbakningen, hvilken utan tvifvel blifver för allmänheten nyttig. Men hvad för öfrigt den Systematiska Slögd-läran angick, som Hr. Prosten säger Sig hafva under händer, och hvartill han uppgifvit Plan Samt bilagt densamma med sin underdåniga Supplik till Hans Maj:t, Så yttrar Sig Hr. Bergius derom, att Samma arbete vore och blefve vidlyftigare, än att en mans krafter deremot kunde Svara. Sedermera upplästes ett utkast till Svar på Hans Majt:s Remiss angående Prosten Nyrén, af följande innehåll: Eder Kongl. Majt har allernådigst behagat remittera till Dess Vetenskaps Academies underdåniga utlåtande Prostens och Kyrkoherdens vid Kudby Församling i Linköpings stift, Carl Nyrens underdåniga ansökning om Transport till nu lediga Wadstena stads Församling i Samma stift. Såsom bevekande skäl dertill andrager Prosten Nyrén, att han har under händer några lärda arbeten, rörande dels Natural-Historien, dels allahanda Slögder, handtverk och göromål uti enskilda hushållningen, hvilka han är Sinnad att af trycket utgifva, och till hvilkas utarbetande, han har lättare att få nödiga underrättelser, om han blir boende i någon stad, där åtskilliga Slögder och Handtverk idkas, än på en afsides Landsbyggd, där han nu vistas.- Vid denna underdåniga ansökning, kan ej tillkomma Vetenskaps Academien, att på allernådigsta befallning yttra Sig öfver annat, än huruvida Academien anser Prosten Nyrén för Skicklig att utarbeta de ämnen, han sig företagit, Samt huruvida Samma ämnen vederbörligen uti tryckta skrifter utförda, kunna vara för det allmänna nödiga och nyttiga.- Hvad det förra angår, så känner Vetenskaps Academien Prosten Nyrén för en uti Natural-Historien,men i synnerhet uti allahanda slögder, handtverk och hushålls göromål förfaren man, hvaruti han så väl af egen naturlig böjelse och mångårig uppmärksamhet, Som af lyckligt tillfälle i yngre åren, då han hade inseende öfver Manufacturinrättningarna i Alingsås, förvärfvat sig mycken insigt. Han är äfven arbetsam, Samt har redan vist berömligt prof Så väl af Skicklighet som flit i Sådana ämnen, i det han på Svänska utgifvit en fullständig afhandling om Bagare-konsten, Som väl egentligen är en öfversättning af Hr Parmentiers Bok i detta ämne, men dels mycket Sammandragen, dels ock i många mål tillökt och till Svänska Bagares omständigheter lämpad. Nu har han under händer en dylik Afhandling om Bryggare-konsten, och är sinnad att efter hand utarbeta och utgifva korrta underrättelser för flera Slags handtvärk och Slögder, som i Sverige idkas.- Sådan[a] Afhandlingar och underrättelser äro nödiga och nyttiga, icke allenast för dem, som göra profession af någon viss Slögd, utan ock nästan för alla enskilda hushållare Så på landet, som i de mindre städerna, hvilke sjelfve nödgas baka och brygga, Samt Smida, Slögda, m. m. till husbehof. Uti andra länder äro vidlyftiga beskrifningar öfver de flästa Slögde- och Manufacturvärk utkomna, Som där varit till mycket gagn, och korrta till vårt land lämpade utdrag af de angelägnaste ibland dem skulle visserligen, efter Vetenskaps Academiens underdåniga tanke, hos oss också medföra mycken nytta. Det öfverstiger väl en enda mans styrka, vara Så skicklig han vill, att författa eller öfversätta Sådana beskrifningar i alla Slags Slögder och Näringar, dock inträffar likväl, såsom nu, att en god del af dem äro hans förmåga, men i alla fall har han nödigt att i en stad rådföra Sig med flera Snälla handverkare i det yrket, Som han ärnar afhandla, hvartill dock en landbo icke Så ofta torde hafva tillfälle.
Detta uppsatta Svar blef af Academien gilladt och skulle i underdånighet afsändas till Hans Majt.

6:o) Anmältes, att Hans Kongl. Majt redan år 1771 tillåtit Academiens Vaktmästare bära sitt Liveri, men samma Liveri, som Hans Majt då skänkte, var nu så godt som utnött, emedan intet nytt Sedermera mellankommit. Nu tyckte Kongl. Academien sig icke tillständigt att bekläda sin Vaktmästare med ett dylikt Liveri, emedan en Sådan beklädning icke annat kunde än inbegripas under Kongl. Hof-staten; icke heller vågade Academien förtiga Vaktmästarens behof, emedan sådant kunde leda till anmärkning, ifall Hans Majt någon gång skulle benåda Academien med sin närvaro och icke finna Vaktmästaren så klädd, som Dess nådiga vilja förut varit. J följe häraf blef beslutit, att en Pro Memoria angående ett nytt Liveri för merberörde Vaktmästare skulle uppsätas till Riksmarskalken, hvilken pro Memoria Hr. Bar. Liljencrants åtog sig att framlemna med behörig föreställning.

2) Uppl. Ett uppsatt Bref till Hans Majt angående Böndags-Terminerna för år 1785, hvilket approberades och skulle afsändas

1:o) Anmältes, det Kongl. Slotts-Canzliet, vid ansökningen, som Academien hade där anhängig, gjort anmärkning, det samma ansökning icke var belagd med Karta Sigillata, hvilket dock borde ske, Så vida Kongl. Academien icke kunde bevisa Sig derifrån af Hans Kongl. Majt vara frikallad. Men af Handlingarna i Academiens Archiv var icke att inhämta, det Academien någonsin blifvit frikänd ifrån Chartae Sigillatae afgiften, i följe hvaraf frågan nu blef, om icke Academien skulle finna Sig föranlåten, att Hos Hans Maj:t i underdånighet en sådan frikallelse söka, hälst vid-Utsökningsmål skulle kunna hända, det Kartan kome att kosta-mer, än hela fordran kunde sig belöpa; Men Kongl. Academien höll före, att dess Utsökningsmål icke kunde blifva så många, att Chartae Sigillatae afgiften skulle stiga till någon betydenhet, hvarförutan det alltid blefve en lagsökt gäldenärs Skylldighet att betala Kartan, Så vida påminnelsederomi ansökningen blefve gjord; i följe häraf fann Således Academien för godt, att tills vidare icke besvära Sig i detta mål, utan underkasta Sig den afgift, Som Författningarna äskade.

3:o) Anmältes, att Brefvet, Som Academien för Helgen skrifvit i underdånighet till Hans Maj:t angående BöndagsTerminerna för år 1785, var ifrån Kongl. Canzliet afsändt till Jtalien, där Hans Maj:t nu under sin utländska resa vistades; och härvid önskades, det Hans Maj:t Nådiga Svar härpå, i anseende till den långa vägen, icke måtte blifva Så länge uppehållet, att derigenom något hinder kunde förorsakas i Almanakornas ordentliga utgifvande och kringspridande i Landsorterna.

7:o) Blef beslutet det ett Bref i Academiens namn skulle skrifvas till Hans Maj:t med underdånig anhållan, det Hans Maj, i afseende på afledne Secret. Wargentins förtjenster emot Allmänna, äfvenså väl som på hans efterlemnade mindre förmögna hus, täcktes benåda hans oförsörjde Döttrar med någon årlig pension af allmänna medlen, hälst Academien af egen Kasse icke vore i stånd att en Sådan pension utbetala, ehuru Academien det likväl annars vore benägen till.

5:o) Anmältes, att det Bref, som Kongl. Academien förleden Sammankomst beslöt, att i underdånighet skrifva till Hans Kongl. Maj:t angående pension för framl. Secret. Wargentins oförsörjde Döttrar, nu redan var afsändt.

Sedan dessa Memorialer voro upläst, erindrade Sig väl Kongl. Academien til alla delar sina af Kammereraren åberopade Dag Böcker och beslut: men hvad angår de 12 procenten af hvad som öfversteg 1758 års försäljning af de Små Almanakorna angik, så kunde de icke sträcka sig till annat, än hvad som i någon mon kunde bero af Kammererarens industrie, näml. starkare afsättning af Almanakorna till det priset, som då för tiden stadgat var; men ingalunda till den förhöjning i priset, Som Hans Kongl. Majt Sedermera nådigt beviljat, och hvaraf Kammereraren i senare tider äfven räknat sig till godo 12 procent, utan att derom ens höra Academiens utlåtande. Om nu detta beräknande blefve honom efter Sakens natur nekadt, skulle hans inkomst komma att minskas mer, än om 8 procent öfver hufvud räknades honom till godo, af hvad som öfverstiger 1758 års försäljning, i afseende på nu varande pris. Om åter Academien följde Sin rättighet, att lemna Almanaks-försäljningen åt en annanskulle Kammereraren komma att lida än större afsaknad. Således som Hrr. Jnspectores Aerarii varit mer gynnande i Sitt beslut, än att klagomål deröfver kunde äga rum; alltså fann ock Kongl. Academien icke heller något skäl att samma Hr Jnsp. Aerarii deras beslut ändra; utan kommer Kammereraren att Sig derefter rätta, tills Academien framdeles finner för godt, att om hans arfvodes lön annorlunda förordna. Likaledes och angår

1:o) Hade stats-Secreteraren Schröderheim till Secret. och Prof. Wilcke återlemnat det Bref, Som Academien för några veckor Sedan skref i underdånighet till Hans Kongl. Majt, angående pension för framl. Secreteraren Wargentins Döttrar, med berättelse, det Hans Kongl. Majt, innan Samma Bref kom att afgå till Rom, där Hans Majt nu vistas, endast uppå ett af Stats-Secreteraren straxt efter Wargentins dödsfall skrifvet handbref, redan resolverat, de de tränne oförsörjde döttrarne skola få på lifstid tillsammans en pension af 166 R:dr sk; och som denne berättelse icke annat kunde än ganska mycket fägna Academien, Så blef afgjordt, att i Academiens Namn skulle skrifvas ett underdånigt tacksägelse Bref till Hans Kongl. Majt för den Nåd, som Secreteraren Wargentins Barn Så skyndesamt fått åtnjuta.

2. Fägnades Academien af Hr Praeses med berättelse om Kongl: Maj:ts nåd för framl. Secret. Wargentins Döttrar, hvilka, enligt den Communication Herr Statssecreteraren Schröderheim munteligen gjordt til Professoren Wilke komma at få en årlig Pension af 3000 sk Kpmt. hvilken Kongl. Majt af egit bevåg dem nådigst velat tillägga, innan äfven Kongl: Academiens underdåniga Ansökning om sådan Pension hunnit öfversändas. Hvilken ansökning ock vid samma tilfälle af Herr Statssecreteraren, såsom numera onödig var återlemnad, och Academien nu fant sig förbunden at förändra til en ödmjuk tacksägelse skrift, för denna Kongl. Maj:ts deras framledne Secreterares arfvingar beviste Nåd.

S. d. beslöts at underdånigt tacksägelse bref skulle upsättas för den Pension som Hans Kongl. Maj:t beviljat framl. Secreteraren Wargentins döttrar.

12. Såsom hittils ej något Svar kommit ifrån Hans Kongl. Majt. angående Böndagarne för nästa År; fants rådligt at ännu afbida detsamma, men däräst det ej kommer inom 14 Dagar, skrifves därom åter till Hans Majt; hvilket bref inlemnas till Rådet.
Joh. Carl Wilcke.
d. 15 May.

3. Uplästes Hans Kongl. Maj:ts nådiga bref om Böndagarne, som nu ankommit; Dat. Rom d. 18. Martij 1784. hvarigenom til Böndagar utsättas och förordnas för Året 1785, fölgande dagar. d. 6 Martij; d. 10. April; d. 29 Maij; och 23. October.

1:o Remiss ifrån Hans Kong:l Maj:t angående Ljeutnant Apelquists Ansökning, om Privilegium Exclusivum på förfärdigande af åtskilliga Mechaniska Machiner, samt andra Inrättningar. Remitt. til Hr Amiralen af Chapman, Quist och Engström, och skola Apelquists Inventioner besigtigas huruvida de äro Hans egne eller blott copierade engelska Inrättningar.

1:o Uplästes ett bref til Hans Maj:t om Bönedagarne för år 1786, hvilka projecterades til d. 5 Mars, 7:de May, 2 Julii och 8 Augusti. Tillika upvistes Manuscript af Almanachen för Lunds Horizont.

3. Uplästes, Project til Bref til Kongl. Majt: om Ljeutnant Apelquists ansökning, hvilket efter några små ändringar bifölls, och innehåller, at de mästa af desse Inventioner icke äro nye, men nyttige: At Academien icke därom tilstyrker Exclusive Privilegier, men anser för ganska nyttigt, om hans påbegynte Verkstad genom understöd kunde komma i gång, och underhjelpas med en Nådegåfva.

9:o. I anledning af desse Observationer föreslogs såsom ganska nyttigt, och jemväl af Academien bifölls, at ett bref skulle afgå til Hans Maj:t det Matheseos Lectorerne måtte åläggas at årligen insända til Academien Meteorologiske Observationer såsom enda och bästa anledning hvarefter den uti Almanachorna vanligen införda väderleken kan utsättas; och skulle Plan til dessa Observationer tillika med Brefvet därom til en annan gång af Secreteraren upsättas och föreläggas Academien.

2:o. Justerades ett bref til Kongl. Majt. om Meteorologiska Observationers anställande vid Gymnasier och Academier på flera Ställen i Riket; såsom vid förra Session var projecterat.

3:o) Upl: Kongl: Maj:ts nådiga Svar, på Academiens underdåniga föreställning af d. 2. Febr. (Se D.B. f. d. 12. Jan. N:o 9.) om Meteorologiska Observationers anställande på flera ställen i Riket; Som i nåder bifalles; och Academien anbefalles, at i underdånighet inkomma med Formulaire, hvarefter berörde Observationer, på hvarje ort, må kunna hållas, för at blifva likformiga. (Und:rsr. Stockholms Slott. d. 23. Febr. 1785:) Och beslöts, at därom skall rådgöras med Herrar Upsalienses och några Deputerade sammanträda at formera tienligaste Utkastet til et sådant Formulair för dessa observationer.

7:o) Uplästes et Memorial, ingifvet af ett Fruntimmer vid namn Maria Chr. Bruhn, af innehåll: At sedan hon för flera År tilbaka haft tilfälle, at för K. Academien upvisa prof på vernissade krut Carduser til geswinda Skott, och därmed flera prof blifvit gjorda; Samt hon nu nyligen, genom Kongl: Maj:ts bref til KrigsCollegium, fått nådigt löfte och hopp om belöning, i fall hon kan bevisa, att verkeligen hafva varit första upfinnaren til dessa geswinda Skott: Men hon derjemte förmenar, at sådant bevis aldrig säkrare och tilförlåteligare kunna vinna, än af K:l. Vetensk. Academien: Så anhåller hon nu, at blifva hugnad med et sådant betyg, som fulleligen kan styr ka, at hon til brukbare Gesvinda Skotts förfärdigande är första upfinnaren, och som til belönings ärhållande hos Kongl. Maj:t kan i underdånighet vara gällande. I anledning häraf berättade Secreteraren sig hafva eftersedt Protocollerne för Åren 1773 och 1774, och däruti funnit åtskilligt rörande Vernissade gesvinda Skott, hvilket, jämfördt med det som Bilagorna til Memorialet innehålla, och någre af Academiens Ledamöter sjelfve torde påminna sig, torde lända til någon uplysning uti dena Sak. Och skulle fördenskuld vederbörande Herrar Ledamöter, som haft kunskap om de med vernissade Skott anstälda profven, isynnerhet H:rr Lindblom, von Arbin, v. Engström m. fl. häröfver höras, och saken närmare tagas i öfvervägande.

3:o. Gaf Hans Exc: Grefve Bjelke tilkänna, at Hans Kongl. Majt: i nåder beviljat Kongl: Liverie för Academiens Vaktmästare, hvarom befallning til Staats-Contoiret skolat afgå.

9:no. Sedan Herrar Melanderhjelm och Mallet i Upsala bifallit det af Herr Secreteraren Nicander föreslagne formulairet til Meteorologiske Observationers annoterande, enligt med det som Manheimska Academien brukar; uplästes nu Project til underdånig Skrifvelse ifrån Academien til Kongl. Maj:t angående dessa Observationer, jemte detta i Nåder Academien anbefalte Project och Formulair til dessa Observationer. (Se DagB. f. d. 30 Mars. n. 3:).

2:o. Uplästes Hans Kongl. Maj:ts nådiga Bref och Svar om Meteorologiska Observationers anställande på flera ställen uti Riket; hvarigenom K. Academiens därom upgifne Project i Nåder bifalles, men återsändes at under Academiens Correctur aftryckas, och sedan til K. Majs Civil-Expedition aflemnas, at derifrån tillika med Kongl. Majts Nådiga Ordres til vederbörande expedieras. Brefvet dateradt Stockholms Slott. d. 19 Maij 1785. J följe hvaraf nu ock de första redan i tryck färdige Correctur Arken för Kongl. Academien upvisades.

3:o. Uplästes Kongl. Maj:ts bref til Academien af d. 23. Aug. 1785. med nådigt Svar och underrättelse rörande den af Ljeutnant Mechanicus Carl Appelquist anlagde Mechaniska Verkstad och därå begärte Privilegium; Och har Kgl. Majt. icke allenast beviljat bemälte Ljeutnant Dess nådiga Privilegium at til fortsättning och fullkomnande af hvad han berömligen begynt dock utan andras uteslutande och förfång at arbeta i samma väg, få inrätta en på större järn- och Metall Arbeten grundad Mechanisk Verkstad m. m. utan ock som belöning för Apelqvists härvid använde möda och kostnad, och til understöd at med denna Inrättning vidare fortfara, Nådigt tillagt honom en Gratification af 5000 Rd:l Specie.

4:to. Uplästes Kongl. Majts bref til Academien af den 7 Septb:r 1785. hvarigenom Academien anbefalles, at, efter pröfning hvad slags Mudder Machine med minsta kostnad åstadkommer den förmonligaste Verkan, til förbättring af Hamnen vid S:t Barthelemy uti Westindien, besörja om Modells erhållande til en sådan Machine vid Modell Kammaren, på det samma Modell sedermera til Kongl. Majts Befälhafvare på berörde ö må kunna utsändas, at tjena til eftersyn vid förfärdigandet af ett slikt til åfvannämnde arbetes verkställande nödvändigt verktyg.

4:o. Uplästes Hr. Kyrkoherden Lejcelii bref ifrån Cajana hvaruti han berättar sig vara af Consist. Academ. i Åbo nämnd och föreslagen at förrätta de af Kongl. Maj:t anbefalte Meteorologiska Observationerna på den orten, hvartil K. Vetensk. Academien sielf erbudit sig vela bestå Instrumenterna, hvarom han således anhåller; Och beslöts at de skulle för Academiens räkning beställas och så snart lägenhet gifves, til den orten öfversändas, hvarom ock redan aftal med Instrumentmakaren Hasselström gjordt är.

5:o. Uplästes Project til Bref som i underdånighet kommer at afgå til Kongl. Maj:t med förslag til Böne-Dagar för År 1787, hvartil tjenligast anses: d. 4 Mars, den 15. April; 8:de Julius; och 14 October.

9:o. Öfver Direct. Thunberg hade, i Anledn. af Academiens förfrågan om bästa Inrättning af en Mudder-Inrättning, upsändt: Ritning öfver Dess vid Docke Byggnaden i CarlsCrona brukade Mudder Pråm; jämte Utkast af sielfva fördämningen vid hvars uptagande den blifvit brukad, samt Intygande om Dess verkan. Hvilka documenter nu i Anledning af Kongl. Maj:ts befallning Om Modell til Mudder Machin för St Barthelemy, skulle til H:r Statssecreteraren Baron Liljecrants upgifvas, til de förr aflemnade; at få däröfver Dess yttrande, och förnimma om något vidare därom vore tilgörandes. - Men öfver den af Herr Thunberg tillika bifogade: Afvägnings Charta öfver Vadsbo härad uti Skaraborgs Län, med Dessein til Segelled imellan Venern och Vettern; såsom ett för Handlingarne tjenligt Document, skulle om någon mera uplysning och beskrifning deröfver hos H:r Sweder, anhållas.

1:o. Uplästes Kongl. Majts nådiga Bref om Bönedagarne för År. 1787. hvartil utsättes följande Dagar. Den 4 Mars; 15 Ap ril; 8 Julii och 14. October.

2:o. Uplästes Hans Kongl. Maj:ts nådiga remiss, dat. Helsingborg d. 9 Julij 1786, at infordra Vetenskaps Academiens underdåniga utlåtande: öfver Bonden Olof Olofson ifrån Björsta Hargs Socken och Stockholms Län, ansökning om belöning för en sågqvarns inrättning som går med väder, och hvarmed ved, i ställe för den vanliga huggning med yxe, som spiller all Spån, skall til mycken vedbesparing sågas och drumas af; och hvartil Modellen är för detta aflemnad til Hr. Nicander.- Academien nämde Hrr. Qvist, Hellant, Fischerström at jämte Secreterarne at taga Saken under granskning och därom nästa gång inkomma med berättelse.

3:o. Uplästes project til Svar på Kgl. Maj:ts remiss. af Olof Olofsons upviste Sågqvarns inrättning /: d. 9. Aug. n:o 2 :/ hvilken af deputerade Ledamöter, ej befunnits af den beskaffenhet at belöning därföre kunnat tilstyrkas. Hvilket af H:r Assessoren Qvist upsatte Svar justerades til Expedition. /: Som ock afgått d. 27. Aug :/

2:o. Uplästes Kongl. Maj:ts nådiga Bref, om det premium som blifvit i nåder beviljadt Md:lle Bruhn för des arbete med fernissade SkottCarduser; af Innehåll, det har K. Maj:t i nådigt öfvervägande tagit Dess och Rikets KrigsCollegii underdåniga yttrande af d. 19. Dec. 1785, öfver Jungfru Maria Christina Bruhns ytterligare gjorde underdånige ansökning om belöning för dess upfinning med Geschvinde Skott; Och som K. M:t såväl däraf, som det vid hennes ansökning bilagde utdrag af Academiens Dagböcker funnit, det hon gjordt betydelige förbättringar vid upfinningen af desse Geschwinde Skott; Så vill K. Mj:t i nåder hafva tillagt henne det Praemium af Etthundrade-Sextio-Sex Riksdaler Trettjo Två Skillingar specie, som K. M. uti nådig Skrifvelse af d. 23 October 1772 anbefalt Academ. utsätta, för den som upfinner bästa sättet at förvara Krut, uti Carduser, för att det genom längre tids liggande eller fucktighet icke måtte blifva förskämdt. Hvilket K. M. i nåder vill hafva Academ. kungjort til underdånig efterrättelse. d: Drottningholms slott den 29. Augusti 1786

1:o. Uplästes Kongl. Maj:ts Bref, af den 23. Nov. 1786, dat. Upsala Slott; af innehåll: At sedan K. Mjst. inhemtat Vetensk. Academiens underd. utlåtande, uti skrifvelse af d. 28. Aug; öfver Olof Olofsons ifrån Björstad och Hargs sochn upgifne Modell til Sågqvarns inrättning m.m. har K. M. icke funnit densama medföra de föregifne förmoner, och följaktligen upfinnaren icke heller til den begärte belöning förtjent; som Vet. Acad. til nådigt Svar meddelas.

2:o. Behagade H. Exc. Grefve Bjelke gifva tilkänna hurusom H. Exc. ägt tilfälle at tala med Hans Kongl. Maj:t til förmån af någon befordran för Mag. Ödman; hvarvid Hans Maj:t yttrat sig ogerna se at Academien en Corps därom intercederade; utan kunde någon enskilt Ledamot därom, vid sig yppande passande ledighet, påminna; hvilket och nu Praeses, H: Exc. Falkengren lofvade at vid tilfälle efterkomma, och til den ändan begärte Ödmans Namn och Adresse, som Secreteraren skulle aflemna.

1: Såsom en ännu icke til fullo öfvervunnen sjukdom i dag hindrat Academiens Praeses H:s Excell. Baron Falkengren at sjelf upkomma uti Academien, hade Hans Excell. updragit Secreteraren at gifva K. Academien tilkänna: Det hade Hans Excellence, efter sednast därom gifvet löfte (d. 24 Jan. N:o 2:) i underdånighet föredragit Kongl. Maj:t Academiens önskan om befordran för Mag. Ödman til något Pastorat; som ock blifvit nådigt ansedt; och har Hans K. Majestet därom i nåder yttrat sig: At man därmed borde vända sig til dem som hafva Praestesysslorna om hand; til hvilka nådig befallning skulle afgå, at vid tjenligt tilfälle upföra Ödman på förslag, då Kongl. Majt. i nåder ville honom ihågkomma.

14. Anmälte H:r Statssecr. Schröderheim at de af Academien hos Hans Maj:t föreslagne Böndags Terminerne för 1788 äro bifallne och at därom framdeles blifver expedierat til Academien.

1. Upl. Kongl. Maj:t nådiga bref om Böndags terminerne för nästkommande År 1788; hvilka däruti fastställas på följande Söndagar; den 9:de Mars, 4:de Maij, 20:de Julii och 12:te October. dateradt Stockholms Slott d. 5:te Febr. 1787.

1:o. Anmälte H. Exc. Grefve Bjelke hurusom inom kort ett Extractum Protocolli torde inkomma til Academien ifrån Hans Maj:t, med förfrågan huruvida Arsenik i Medicine och vissa andra Chemiska Operationer och tilverkningar m. m. kan vara umbärligt så at detta gift aldeles, til missbruks förekoande, måtte kunna förbjudas.

2:o. Uplästes, Utdrag af Protocollet, hållit uti Kongl. Majts Nedre Justitiae Revision, den 13:de Martij 1787.
S. D. Som Kongl. Maj:t funnit, at oacktadt the flere emot förgifts missbruk utfärdade författningar, förgifnings brott likväl ej sällan yppas; I anseende hvartil Kongl. Majt. varit betänkt, att aldeles förbjuda förgifts utlemnande ifrån Apotheken, utom tå thetsamma enligt läkares föreskrift i Medicin nyttjas; Men Kongl. Majt. thesförinnan velat vara underrättad, om och huruvida för öfrigit i Chemiska Operationer samt andre loflige och nyttige handteringar, förgift må vara aldeles oumbärligit; Altså och til följe af Nådigste befallning, skulle Kongl. Vetenskaps Academiens underdåniga utlåtande, i thenne del, gjenom Utdrag af Kongl. Majts Nedre Justitiae Revisions Protocoll infordras. Stockholm ut supra
Efter befallning
Pehr H: Strömbom.

3:o. Uplästes, de af Herrar v. Engström, Qvist, af Acrel, Bäck och Bergius uti detta mål skriftligen upsatte betänkanden, hvarmed ock nu K. Academien i det mästa förenade sig. Och skulle uti Academiens underdåniga Svar til Hans Maj:t införas: Huru som Förgift, då därmed förstås Arsenicum, uti vissa händelser såväl i Medicine, som konsterne och chemiska operationer, icke gerna aldeles kan umbäras, Men at til förekommande af Misbruk däraf, underställes at Kongl. Majt. täcktes genom Collegium Medicum befalla Apothekare, at desse hafva gifterna under sin egen vård, och strängeligen iakttaga de redan utkomne författningar. Skulle Arsenicum, eller annat gift, i vissa handtverkerier behöfvas, kunna de då fås. J måleriet kan Auripigment och Arsenik i Metallblandningar umbäras. Skulle de behöfvas i handtverkerier, har den behöfvande att vända sig til någon Edsvuren Medicus, m.m.

3:o. Uplästes och justerades Projectet til Academiens underdåniga Svar, til Hans Kgl. Maj:t, Om Arsenik.

9:o Anmältes af Secret. Wilcke at han nu fått Connoissement om afsändningen af de för Academ. förskrifne 2:ne frölådor ifrån Herr v. Burgsdorff, menimedlertidanledning vore gifven hurusom en af dessa frö-lådor åstundades för Kg Maj:ts plantager vid Haga och därstädes bäst skulle kunna användas, om Academien skulle finna sig uti at densamma afstå; hvilket gerna beviljades, dock med förbehåll at det anmäles hos Konungen sjelf, för at ej komma i andras disposition.

Den 16:de Maji 1787.
Efter därom, genom tryckte Anslag och Invitation, gjorde kungörelser, var Kongl. Academien i dag församlad, at uti Stora Salen, afhöra det Åminnelse-Tal, som af Hr: Statssecreteraren och Ridd. af K. N. O. Schröderheim hölls, öfver framl. H:s Exc: R.R. m. m. Grefve Gustaf Philip Creutz; och benådades med Hans Kg:l Maj:ts Academiens Höga Beskyddares, närvaro. Efter slutadt Tal behagade Konungen, taga Academiens Natural-Cabinet, samt Bibliothek i ögnasigte, och däröfver förklara sitt nådiga välbehag.

Den 16:de Maji 1787.
Efter därom, genom tryckte Anslag och Invitation, gjorde kungörelser, var Kongl. Academien i dag församlad, at uti Stora Salen, afhöra det Åminnelse-Tal, som af Hr: Statssecreteraren och Ridd. af K. N. O. Schröderheim hölls, öfver framl. H:s Exc: R.R. m. m. Grefve Gustaf Philip Creutz; och benådades med Hans Kg:l Maj:ts Academiens Höga Beskyddares, närvaro. Efter slutadt Tal behagade Konungen, taga Academiens Natural-Cabinet, samt Bibliothek i ögnasigte, och däröfver förklara sitt nådiga välbehag.

1:o Hr. Praeses berättade at han efter Academ. begäran haft den nåden hos Kong:l Maj:t anmäla aflemnandet af den FröSamling som kommit från Berlin ifr. H:r v. Burgsdorff; at den blifvit ricktigt bestäld, och kommer at användas vid K. plantagerne vid Haga; Hvarvid Hans Majt. med nådigt välbehag ansedt Academiens omtänksamhet i detta mål, och lofvat Academien framdeles få veta huru det med planteringen af desse frön lyckas vill.

5:o Gafs tilkänna at sedan Academiens sidsta sammankomst, voro ifrån England, genom H:r Arvidssons bestyrande inkomne 2:ne Tunnor af de s. k Howards en Art af mycket bärande och isynnerhet til kreaturs föda högst nyttiga Potatoes, hvilka såsom af Academien til Försöks anställande införskrifne blifvit uti Inrikes Tidningarne kungjorde, och numera til största delen utgifne. Prof deraf hade och nu H:r Praeses den nåden at för Hans Kongl. Majt få upvisa.

3:o Uplästes et bref ifrån Rådmannen i Linköping Adolph Tillander, til Directeuren Lange, af d. 12:t November, hvaruti han gifver tilkänna, det, sedan han, såsom Måg til afledn. Bokbindaren Moberg och boende uti des gård, där i många år Almanachshandel varit föröfvad, äfven nu, ifrån Comissionären Raam i Norrköping förskaffat sig Almanackor; så har i dag /: d. 12 Nov:/ honom händt, at Stads-Fiscalen på Bokbindarnes Lundberg och Tidströms anmodan, som det berättas med Borgmästarens tilstädjelse, gjordt visitation i hans Bod, och borttagit et partie däraf, under namn af Confiscation, hälst han ej skulle vara berättigad til denna handel, utan skulle han vara Bokbindarnes ensak. i anledning hvaraf han, af Herr Lange, såsom K. Vet. Academiens rättsinnehafvare, begär något Document, som visar at andre än Bokbindare äro til Almanachs försälgning berättigade, och at denne handel ej har afseende, hvarken på handel i allmänhet, eller Bokbindare isynnerhet, utan at Vetensk: Academien eller des rätts innehafvare, härom äger disponera hvad godt synes. Detta är ock nu Herr Langes begäran, at ifrån K. Academien blifva försedd med intyg at saken så förhåller sig, och han uti föregående mål kunde betjena sig utaf til Svar åt Tillander.-- Academien fann denne Sak ganska nära röra des egen hittils oklandradt ägande rätt til en fri Almanachs handel såsom det enda hvarpå Academiens penninge tilgång ar bero: Men påminte sig tillika at samma fråga för några År sedan blifvit väckt af Bokbindare i Upsala hvilka, likasom Lundberg nu til Hr. Lange varit en hop försålde Almanachor skyldige och ej betalt, som derföre ej vidare kunnat få någon ny Credit på Almanachor, hvilke at andra til försälgning blifvit lemnade, och i det målet vändt sig til Landshöfdinge Ämbetet, och efter erhållet Afslag til Kgl. Majt: hvarifrån Målet remitterats til K. Cantzlie-Collegium, som infordrat Academiens förklaring, efter hvilken, ingifven, d. 21. Mart. 1781; resolution därom fölgt, och Saken ej vidare afhörts. m.m. Fördenskuld pröfvade Academien nu bäst vara, at förskaffa Hr. Lange afskrift af denne Kgl. Majt. dom, i enlig sak. hvarjemte Secreteraren i bref til Landshöfdingen i Orten skulle anmäla K. Academiens åstundan at Saken måtte til rättas ställas; hvarom ock Hans Exc. Grefve Falkenberg lofvade, genom handbref til H:r Landshöfding, göra Academien biträde. Utom förenämde bref, hade H:r Lange ock nu bilagt en räkning, som visar at Lundberg är honom för Almanachor skyldig, Rd:lr 56, 18 sk 8 % Specie.

9:o. Anmälte Herr StatsSecret. Schröderheim att Hans Maj:t. vill vara närvarandenär Åminnelse Talet öfver RiksH. Gr. Carl Scheffer kommer at upläsas, och lär framdeles därtil utsätta dag.

10. H:r Schröderheim anmälte äfven att Hans Maj:t redan bifallit de för År 1789 föreslagne Böndags Terminer.

1. Upl. Kong:l Maj:ts Bref om Böndagarna för År 1789, som utsättas på d. 22 Mars, 10 Majus, 19 Julius, och 25 October, såsom Acad. föreslagit.

9:o Upl. och justerades Academiens bref til K. Commerce Collegium angående Mathem. och Optiske Instrumentmakares pensioner, af hvilkas framdeles åtnjutande visas nödvändigheten, såframt desse Verkstäder uti deras närvarande belägenhet skola uprätthållas. Och ville K. Academien äfven härom göra underdånighet ansökning hos H. Kg:l Majestet. som skyndsamt borde ingifvas.

Sedan H:s Kongl. Maj:t i nåder behagat utsätta tiden til Åminnelse Talets hållande öfver fram:l H:s Exc. Grefve Carl Fr. Scheffer til i dag. och Academien genom tryckte Anslag dertil var inviterad; uplästes nu detta af Hr. Canc. Råd Anders Schönberg författade Tal, genom H:r StatsSecret. och Ridd. Schröderheim som och dertil satt ett vackert företal til H. Kongl. Majt; Konungens ankomst til Ac. var litet efter 1/2 til 6. Praeses H Bar. von Gedda var Sjuk liksom flera af K. Ac. Ledamöter dock var församlingen talrik; och Talet ehuru mycket deraf måste förbigås räkte til öfver 7. Konungen afhörde detsamma med upmärksamhet: betygade H:r Oratorn sitt Nöje; och sedan Kongl. Maj derpå farit bort, skilgdes äfven Academien åt, utan at i dag något vidare företaga. J. C. Wilcke.

Sedan H:s Kongl. Maj:t i nåder behagat utsätta tiden til Åminnelse Talets hållande öfver fram:l H:s Exc. Grefve Carl Fr. Scheffer til i dag. och Academien genom tryckte Anslag dertil var inviterad; uplästes nu detta af Hr. Canc. Råd Anders Schönberg författade Tal, genom H:r StatsSecret. och Ridd. Schröderheim som och dertil satt ett vackert företal til H. Kongl. Majt; Konungens ankomst til Ac. var litet efter 1/2 til 6. Praeses H Bar. von Gedda var Sjuk liksom flera af K. Ac. Ledamöter dock var församlingen talrik; och Talet ehuru mycket deraf måste förbigås räkte til öfver 7. Konungen afhörde detsamma med upmärksamhet: betygade H:r Oratorn sitt Nöje; och sedan Kongl. Maj derpå farit bort, skilgdes äfven Academien åt, utan at i dag något vidare företaga. J. C. Wilcke.

Sedan H:s Kongl. Maj:t i nåder behagat utsätta tiden til Åminnelse Talets hållande öfver fram:l H:s Exc. Grefve Carl Fr. Scheffer til i dag. och Academien genom tryckte Anslag dertil var inviterad; uplästes nu detta af Hr. Canc. Råd Anders Schönberg författade Tal, genom H:r StatsSecret. och Ridd. Schröderheim som och dertil satt ett vackert företal til H. Kongl. Majt; Konungens ankomst til Ac. var litet efter 1/2 til 6. Praeses H Bar. von Gedda var Sjuk liksom flera af K. Ac. Ledamöter dock var församlingen talrik; och Talet ehuru mycket deraf måste förbigås räkte til öfver 7. Konungen afhörde detsamma med upmärksamhet: betygade H:r Oratorn sitt Nöje; och sedan Kongl. Maj derpå farit bort, skilgdes äfven Academien åt, utan at i dag något vidare företaga. J. C. Wilcke.

Sedan H:s Kongl. Maj:t i nåder behagat utsätta tiden til Åminnelse Talets hållande öfver fram:l H:s Exc. Grefve Carl Fr. Scheffer til i dag. och Academien genom tryckte Anslag dertil var inviterad; uplästes nu detta af Hr. Canc. Råd Anders Schönberg författade Tal, genom H:r StatsSecret. och Ridd. Schröderheim som och dertil satt ett vackert företal til H. Kongl. Majt; Konungens ankomst til Ac. var litet efter 1/2 til 6. Praeses H Bar. von Gedda var Sjuk liksom flera af K. Ac. Ledamöter dock var församlingen talrik; och Talet ehuru mycket deraf måste förbigås räkte til öfver 7. Konungen afhörde detsamma med upmärksamhet: betygade H:r Oratorn sitt Nöje; och sedan Kongl. Maj derpå farit bort, skilgdes äfven Academien åt, utan at i dag något vidare företaga. J. C. Wilcke.

4:o Upl. Bokbindaren H:r Ol. Ekmans memorial, hvaruti han anhåller, det måtte Hof Calendern tillåtas bittidare tryckning, än hittils, såvida afsättningen deraf blir ganska svår, för bristande transport och högt Postporto, m. m. så at den til aflägsnare Orter kommer så sent at ingen vill köpa den, men alle åstunda den förr m. m. hvilket ha menar kunna hjelpas, om i ställe för at afbida sidsta ändrinarne til Ordensdagen, desse med mera trycktes på ett supplement blad, som Jultiden kunde med Posten eftersändas, och sedan m. m. införas uti nästa Års Almanac; hvarom, i fall det erfordras, han äfven begär det ville K. Academien hos Kongl. Majt. göra underdånig ansökning. Academien fann billigheten och nyttan af denna begäran, och skulle en Nota därom inlemnas til Statssecreteraren Schröderheim, med anhållan at han ville i underdånighet inhemta Hans K. Maj:ts tanka, och lemna genom bref Academien deraf del.

d. 10 Jan. 
Var K. Academien samlad första gången på detta nya år, för at afhöra det Åminnelse-Tal, Anat. och Chirurg. Professorn i Upsala Hr. Adolph Murray nu upläste öfver Academiens framledne Ledamot Anat. och Chirurg. Professorn Roland Martin.
Almanachorna för År 1790 upvistes af Herr Secreteraren Nicander, jämte Project til Bref til Konungen angående Bönedagarne som projecteras til d. Mart. May, Jul. och 31 Aug.

2. Upl. Konungens bref angående Bönedag: för År 1790. hvilka komma at hållas d. 7. Mart. 2:dre Maji. 25 Julii och 31 October.

5. K. Commerce Collegii Protocolls utdrag af d. 9 Mart. angående Urmakaren Anders Sundbergs, hos KgL. Maj:t til Privileg. exclus. erhållande anmälte Inventioner. och hvarigenom K. Academien anmodas, at lemna underrättelse, om Sundbergs skicklighet i Mathem. Instrumenters förfärdigande? huru vida des omtalte machiners tilverkning vore någon ny och härstädes förut okänd konst, samt medförde sådan nytta at idkaren med Privileg. exclus. förtjente upmuntras? samt om Sundberg verkl. äger den skicklighet i Instrumentmakeriet at han för mästare därutinnan kunde anses? - Därjämte upläste Praeses afskrift af Sundbergs inlaga hos Kgl. Majt; och Sundberg upviste nu åtskillige af des Inventioner. Om hvilket alt K. Academien ikväl nu icke kunde yttra sig och företaga, innan desse påfund af visse deputerade Ledamöter blifvit granskade; hvartil nämdes, Hrr. Melanderhjelm; Ferrner, af Arbin, Wilcke och Nicander.

Angående Gatans öppnande hade Hans M:t kommit att resolvera på det Sättet, Att Academien, Sedan Hon blef Ägare af Observatorii Tomten, anhållit hos Magistraten om Verkställande af detta öppnande, enligt den Gatu-dessein, som Gamla Kartor innehålla. Den tiden var en Enkefru, Hofmarskalkinna Düben, född Sparfvenfelt ägare af Schefflerska Huset och Tomten, och Hennes företrädare på Egendomen, RiksRådet och Öfverståthållaren Taube hade icke allenast friköpt halfva den tillämnade gatan och lagt till Sin Tomt, utan äfven tillhandlat Sig 2:ne Smärre Tomter på andra Sidan om henne och af alltsammans Sederera gjort en Egendom. Fru Düben, Såsom nu varande inhafvare häraf protesterade emot gatu-öppningen Såsom ett våld å Hennes välfångna Egendom och derföre Måste Öfverståthållaren och Magistraten hos Konungen besvära Sig öfver detta Måtstånd, hvarpå Konungen resolverade till Magistratens förmon och ålade Fru Düben att taga lösen för den friköpte gatan. Denna Lösen måste Academien åtaga Sig att betala, och enlikt Räkningarna för År 1750 har den stigit till 600 D:lr kmt, en Jskällare-Flyttning inberäknad, Som för gatans skull måste ske.

5:o Uplästes Kongl. Majts Remiss, af Herr Capt. -- Bilangs Memorial och påfund at tilreda Takbräder förmedelst en Gement anstrykning til varacktighet, hvarå han söker Privileg: Exclusivum: Remitterades til Hrr. v. Carlson Liljestråle. Hermelin, Väsström och Qvist.

4:o Uplästes et tilämnadt bref til Hans Majt. angående Böndagarna, hvilka föreslogos uppå Söndagen d. 13 Mars, Lördagen den 14 Maji, Söndagen d. 17 Julii, Lördagen d. 8 October 1791. Som K. Academien detta biföll, skulle brefvet med första afgå.

5. Som K. Academien redan för detta beslutat, at i stället för Konunga Historien hvarmed hunnits til slut, uti den såkallade Historiska Almanackan skola införas flere uti Landsorterne varande Stater och ämbetsmän, så projecterades därvid ytterligare någre förändringar; såsom 1:o At den gamla stylen, som är numera aldeles ur bruket, bortlemnas, och i stället Månskifts-dagarne insättas liksom i Hof-Calendern; hvilket bifölls för de större Almanachorna, men uti de små kommer gamla Stylen til rättelse för Almänheten, än vidare at bibehållas. 2:o Som Hist. Alm. sedan Historien går ut, behöfver en annan titul, föreslogs at kalla den, Svea StatsCalender; dock skulle förut Hans Kgl. Maj:ts tanke derom af Hr. Praeses i underdånighet inhemtas. 3:o föreslogs at visse Observationes faciendae på Stjernors occultationer af Månen, och Eclipses Satellitum Jovis, kunde uti denna Calender insättas; hvilket medgafs såvida därtil blifver något annars onyttigt rum, utan at därigenom öka Almanachans Volum och kostnad.

6: Upl. et ProMem. af H: Assessor Gjörvell, åtfölgd a en Bok: Wehrs vom Papiere und den gewöhnl. SchreibMassen, som Auctor i underdånighet dedicerat til Kongl. Majt. och nu anhålles måtte, jämte et medfölj: bref genom Academien ställas H. K. M. i händer. Hvarjemte Hr. Wehrs har lofvat at til Academiens Bibliothek insända och förära ett Complett Exemplar det s. k. Hannöverisches Magazin, et verk i fl. qvartband, annars är svårt at få complett, men för den stora Samling Oeconomiska rön, ganska nyttigt. H:r von Rosenstein lofvade at denne Bok til H. K. M. öfverlemna.

2. Anmälte Praeses det han i underdånighet föredragit H. Kongl. Majt. den honom committerade förfrågan angående nya Tituln för den ändrade Historiske Almanackan, hvarå H. Majt: nådigst yttrat Dess tanka vara at såsom Ordet Stats Calender medförde någon tvetydighet; den må kallas Sveriges Civil och Militär eller Krigs Calender, såsom innehållande både Civil och MilitairStaten inom Riket.

4; Anmälte Herr Schröderheim, det Saken om Observatorii Backens inhägnande blifver i underdånighet H. Kongl. Majt. föredragen, och Kongl. Majt: därvid i nåder förut begärt få veta, huru och på hvad sätt egentl. Academiens önskan vore at få samma Backe inhägnad, antingen med Sten-mur, Planck, jordvall, och om där blir någon Plantering af träd eller icke. För at svara häruppå, fann Academien bäst vara, at geno Deputerade Ledamöter på Stället närmare bese sjelfva belägenheten, och skulle til den ändan Herrar Schröderheim och Adlercrants anmodas at i sådan afsigt besiktiga Observatorii Backen ånyo, och med sitt betänkande därom inkomma til nästkommande Onsdag, då Academien åter ville sammanträda, för at därom fatta närmare beslut.

10. Uplästes Herrar Deputerades betänkande, som besigtigat Observatorii Backen. Detta bifölls och skulle under Namn af ProMemoria aflemnas til Hr. Statssecreteraren, för at présenteras för Hans Maj:t.

4:o Sedan genom bref och Avisorna den säkra underrättelse inlupit, det hade Acad. Ledamot H: Sam. Ödman genom Kongl. Majts nådiga hågkomst blifvit befordrad til en Theolog. Adjunctur i Upsala samt Pastorat vid Gamla Upsala: Men den honom nu i några år til understöd af K. Academien tildelte lilla Pension af Etthundrade Rd Spec. blifvit gifven med inskränkning til den tid han finge något Pastorat eller fördelacktig befordran: desse vilkor åter ej ännu fullkoml. Inträda sålänge han vid Adjuncturen blir utan Lön, och inkomsterne vid Pastoratet för det första ej tilräcklige at hålla honom skadeslös: Så understältes i anledning af H:r Ödmans eget bref, om icke förenämnde Pension såsom hittils finge continu era; hvilket ock Herrar Insp. Aerarii vid Contoret redan i förväg bifallit och tilstyrkt, och K. Academien äfven nu behagade bifalla: Det må samma Pension af Etthundrade Rd:r årligen, til H:r Ödman utbetalas tils vidare, och då Omständigheterna göra den mera umbärlig än för det närvarande. Imedlertid skulle ock H:r Bar. Alströmer, i anseende til Sahlgrenske fondens andel, härom underrättas.

5:o Upl. Kongl. Maj:ts nådiga Bref angående Bönedagarne för År 1791. hvilka utsättas på Söndagen d. 13 Martii, Lördag. d. 14 Maj, Sönd. d. 17 Julii, och Lördg. d. 8 October. Men uti Sotkamo, Paldamo, Hyrynsalmi, Pudasjärfvi, Kemi, Kemijärfvi, Rouhoniemi, Kusamo, Ilomants och Pielisjärfvi Sochnar i Uhleåborgs Lähn, firas 2:dra Böndagen på Lördg. d. 18 Junii, och den 4:de Bönd: d. 3 Decembr. s. detta år. d. 12 Jun. och 4. Dec.

6:o Uplästes Hrr. Qvists, Hermelins och v: Carlsons betänkande, rörande H:r v. Bilangs sökte Privilegium Exclusivum: at på 20 år ensamt få tilverka Takbräder med öfverrappadt kalkbruk eller Cement; och ensamt få practisera detta förvarings medel til allting annat, hvartil det kan finnas nyttigt och lämpligt. Academien biföll til alla delar desse betänkanden i anledning hvaraf project til Svar, til nästa gång, skulle upsättas at sedermera til Kgl. Majt. afgå.

2. Upl. och justerades project til Svar til Kongl. Maj:t angående von Bilangs begäran om Privileg. Exclus. at få sälja med Cement öfverrappade Takbräder, hvilket Academ. tilstyrker: Men des öfriga begäran at ensamt få nyttja de upgifne förvaringsmedel af Victriol lut, fernissa och Cement til alt annat hvartil det kan finnas tjenligt; kan Academ. ej tilstyrka i anseende därtil at månge förut brukat sama förvar: Medel.

4:o Utur bref från K. Secret. Fredenheim, anmälte Hr. Wilcke en Notice från Vetensk. Academien i Turin: Det vid H. Kongl. Maj:ts närvaro i Turin, et Exemplar af Turinske Acad. nya Acter, blifvit d. 25 Maj 1784, för K. Vet. Academ. aflemnade; Men som man erfarit at desse Memoirer ej kommit tilhanda; vil Academien å nyo skicka de 3:ne Volumer som utkommit sedan 1784. - hvaremot Turinska Academien åstundar erhålla K. Vet. Acad. Handlingar, som beviljades.

D. 28 Aug. 1790.
Anslag voro gjorde och Academien bådad til Praesidii Ombyte i dag, hvartil Qvartal och Tal voro tilreds, men som Kongl. Majt. väntades til Staden, upkommo så få Ledamöter, at Praes. Valet måste upskjutas til en annan Dag.

8. Upl. Hr Nicander Project til brefvet om böndagarne för År 1792, som til Konungen kommer at afgå och hvaruti föreslås, Söndagen d. 18 Mart. Lördag d. 5 Maji, Sönd. d. 8 Jul; och Lörd. d. 13 Oct. hvarjämte sker underdånig förfrågan om underrättelse på hvad dagar Böndag firas på vissa Orter uti Landet, må uti Almanackan införas.

2. Upl. Öfverståthållare-Ämbetes bref af d. 2. Martii 1791; hvar uti gifves K. Academien tilkänna, det har Kongl. Maj:t, uti nådig Skrifvelse af d. 7 Febr. 1791, uppå Öfv. Ståt.Ämb. på nådigste befallning, d. 6 Jan. detta År afgifne underdånigste yttrande, angående Kgl. Vetenskaps Academiens underdåniga Ansökning at under vissa Vilkor få instänga platsen, hvarpå Observatorium här i Staden är beläget; med alt utlåtande i nåder upskutit, intil dess, Dessein til den föreslagne instängningen och Plantagen inkommit; hvarjämte af högstberörde Nådiga skrifvelse en bevittnad Afskrift öfverlemnades. Såsom nu K. Academien långt för detta anmodat Hr. ÖfverHofIntend. Bar. Adlercrants om förbemälte Desseins författande, och han därom, efter platsens besigtning, lofvat inkomma med förslag, så har ock denna förnyade påminnelse därom, blifvit H Bar. Adlercrants communicerad, och har han äfven gunstigt lofvat, at med första, såsnart Väderleken och Årstiden tillåter, företaga nogare besigtning och författande af bemälte Dessein; hvarefter Academien därom vidare vill öfverlägga.

3:o d:o Kongl. Maj:ts nådiga bref om Böndagarnas utsättande för År 1792; på Söndagen d. 18 Martii, Lördagen d. 5 Maji, Sönd. d. 8 Julii, och Lördagen d. 13 Octobris. samt at 2:a och 4:de BönD: måge utsättas på Lördagarne den 16. Junii och 8 Decemb:r för de Sochnar i Finland som begärt at vid desse årstider saa Böndagar begå; hvilket äfven bör i Finska Almanachorna kungöras. Men i Stockholm komma alla Böndagar at hållas på Söndagarne såsom för innevarande år sker, och därom behöfves icke i Almanachorna någon annonce. -- Stockholms Slott d. 30 Martii 1791. Härutom påmintes at, såvida inga vidare bref om Böndagarnas firande här i Staden afgå til Consistorium och Öfver-Ståthållare ämbetet, bör Acedemien därom gifva tilkänna på sagde ställen.

7:o Såsom present från Auctor upvistes. M:r Rome De L'Isles Metrologie ou Tables pour servir à l'intelligence des poids et mesures des anciens. Paris. 1789. 4:o som varit öfverlemnad til Bergmästaren Pihl d. 19 Jan. 1790 och nu med böcker för Hans Kongl. Maj:t hitkommit.

3. Til K. Academien har ankomit, som nu uplästes Hr. St. S[e]cret. Schröderheims bref med Nota, det H:s Kg:l Maj:t i nåder behagat tils vidare förändra Titulaturen uti de bref som skrifves til Dess och Rikets Cantzli-Collegium på det sätt, at däruti endast nämnes HofCantzlerens, Statssecreterarnes och CantzlieRådens titlar sådana som de hittils blifvit införde. Stockh. d. 4 Nov. 1791.

5:o Anmältes, hurusom HofCalendern enligt den af Kongl. Majt. därvid anbefalte ändring blifvit tilökt med ett halft ark i Tryck, och såleds förläggaren deraf Herr Ekman äfvenledes åstundar någon tilökning i pris, utöfver de 8 skill. de hittils utkomne 7 arken kostat, samt vore nögd om han för de numera 7 1/2 arken af denna med mycket besvär förenade Calendern får taga 9 skill. hvilket ock Academien såleds i anseende til förekomna skäl beviljade.

5. Uplästes et Bref som i underdånighet kommer at afgå til Hans K. Maj om Böndagarne för 1793. Dertil föreslås Sönd. d. 3 Mars, Lörd: den 20 April; Sönd. d. 28 Jul. och Lörd. d. 12 Oct. samt för de 10 Socknarna i Uleåborgs och Kuopio Län til Andra Böndagen d. 22 Junii och til 4:de Böndag d. 7 December: hvilket bref ock nu af Praeses til afsändning underskrefs

7:o Redan i början var upläst Kongl. Majts tryckta remiss och befallning: Om Underrättelsers aflemnande til Svenska Academien som uti Post- och Inrikes-Tidningarne, dem samma Academie hädanefter utgifver, komma at införas. Joh. Carl Wilcke.

5. Kongl. Maj:ts bref om Böndags Termin. för År 1793, hvilka alla 4 utsättas på Lördagarne d. 2 Martii, d. 20 April, d. 27 Julius, och 12 Oct. så här i Stockholm som Rikets öfrige Orter, undantagandes vissa Finska Orter, där 2:dra och 4:de Böndagen förhållas d. 22 Jun. och 7 Decemb:r

6. Til slut nedlade Hr. Plantin praesidium med et Tal, hvaruti, efter ömt beklagande af Academiens lidne stora Förlust genom dödelig bortgång af Des höga Protector: Högstsal. Konun Gustaf Iii; visades, huru justering och pröfning af Mätnings och Vägnings-Verktygen bör ske; Hvarå Secreteraren Wilcke å Acad. vägnar svarade, och sammankomsten slöts. Joh. Carl Wilcke.

4:o Upl. Kongl. Majts nådiga bref af d. 19 Febr. 1793 angående Bönedagarne för nästk. år 1794; hvaruti Kgl. Majt. förklarar icke hafva något at erinra, vid de uti Acad. skrifvelse dat. d. 6:te innev. månad til Böndagarnas firande uti Sverige och större delen af Finland, Kemi Sochen numera äfven därunder med inbegripen, föreslagne Böndags Terminer, neml. Lördagarne den 29:de Martii, 3 Maji, 21 Junii och 11. October, utom det at Kgl. M. ansett första böndagen böra framflyttas ifrån den 29 Martii til den 15 i samma månad: och derjämte bifallit Acad. underdåniga hemställande, at Andra, Tredje och Fjerde Bdag. för Sotkomo, Paldamo, Hyrynsalmi, Pädasjervi, Kemijärvi, Kusamo, Ilomants och Pielisjärfvi Sochnar enligt deras för detta yttrade åstundan, måge utsättas på Lördagarne d. 21 Junii, 5 Julii och 6. December, hvilket äfven bör i Finska Almanachorna anteknas. Så var den m. m.

2. Besågos flere Naturalier och Chinesiske Rariteter, hvarom Hr. Sparrman aflemnade den berättelse, at desse med flere hördt til den Samling Hr. Hornstedt gjordt i Indien, och och til Högstsal. Konung Gustav Iii i underdånighet présenterat. Hvilken Samling hittils varit på Kgl. Bibliotheket, men då den därstädes af H. Kgl. Höghet Regenten, kort för des Afresa til Dalarne funnits vanskött och mycket förfallen, efter Högbemälte Herres Befallning genom Kgl. Bibliothekarien Björkengren til Herr Prof. Sparrman blifvit, nedförd til Kgl. Academiens Natural Cabinet, at därstädes bevaras och sättas i stånd hvad ännu deraf conserveras kan. Bestående hufvudsakligast af.
1:o Några Chinesiska Böcker och Chartor som aflemnades til Bibliotheket.
2:o Åtskillige Chinesiske Drägter och andra utensilier.
3:o Någre Djur, hvaraf den lilla Cervus Guinensis (Linn.) upstoppad visades.
4:o En hop Amphib. Fiskar m. m. uti circa 30 glas, nog uttorkade hvaraf en del äro dubletter en del Conservabla.
5:o Skåplådor med Insecter nästan aldeles af Mal förstörde.
6:o D:o En hop Snäckor i Porcellins koppar.
7:o En vacker hop Javanske Örter inlagde til Herberarium och nästan alla i någorlunda godt tilstånd.
Academien som med fägnad ansåg en så vacker påökning af sitt Cabinett, updrog Praeses at anmoda Hr. C.R. v. Rosenstein at derföre hos H. Kgl. Höghet betyga Academiens underdånige tacksägelse; och skulle Secreteraren skrifva til Hr. Lector d:r Hornstedt för at af honom inhämta närmare underrättelser och förklaringar öfver namn, nytta och bruket af de flere stycken i denne Samling, hvarå ingen förtekning e:lr Catalogue medfölgt.

5:o Anmältes följande til Academien gjorde presenter. 1:o Et portrait af Högstsalig Konung Fredrich den 1 i Sverige uti Lebensgrösse skänkt af Herr Archiatern och Ridd. Schü[t]zercrantz. 2:o Die Statsverwaltung von Toscana unter der Rigierung seinen Königlichen Majestät Leopold II aus dem Jtalienischen von Aug. Friedr. Crome. Gotha 1795 1:er Band, äfven Gratulationer til Konung Gustaf III på flere språk öfversatte, båda skänkte af Herr Generallieutenan[t] med mera Baron Sinclair. 3:o Elementi di MiCav.
neralogia dal Cav. Carlo Antonio Napione Tomo 1:o Torino 1797. Skänkt af Auctor.

2:o Uplästes Hans Maijstät Konungens Nådiga skrifwelse till Academien af innehåll: at Konungen funnit godt, at såsom uti Dess Högstsalig H Faders Konung Gustafs Iii, Glorwördigst i Åminnelse, Regerings tid brukeligit warit, åter inrätta det så kallade Secretet, hwarmed de behörigen contrasignerade kong[liga] Expeditioner komma at förses, hwilka Konungen eij sjelf underteknat.

se dagb. 14 Jun. §2.Inrik. Tidning. 1809. n. 121.

7:o På Secreterarens widare anmälan att D:r Maton som för flere år sedan till K. Academien insändt sin sköna Uplaga Pulteney's Life of Linneus och icke derföre erhållit något bewis af K. Academiens erkänsla, beslöt Academien, att D:r Maton bör, jemte bref, få sig tillsänd den af Academien öfver Arch. von Linné slagne jettonen, i guld afpräglad, hvartill bör bifogas, i Silfver, den förut af Tessin etc. slagne, om Stämpeln dertill finnes; samt den på Högstsal. K. Gustaf 3:s befallning, efter von Linnés död slagne stora Medaillen. - alt hvarom Secreteraren bör draga behörig omsorg. 

Då denna medalj borde blifva värdig den högtidliga fest, hvars minne den komme att förvara, bestämde Academien att storleken skulle blifva lika med den år 1764 slagne i anledning af d. v. H.K.H. Kron Prinsens öfvertagande af Cancellariatet vid Upsala Universitet; och anmodade Academien Herrar Praeses, Secreteraren, Almroth och von Beskow att om verkställighets åtgärderne föranstalta.