Protokoll
Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.
Protokoll 1777-03-19
Martius, d. 19.
Närvarande Praeses, Herr Dalberg, samt Herrar Adlerheim, Bäck, Clason, Acrel, Rönnow, Zetzell, P. Bergius, Martin, Wilcke, Schulzenheim, B. Bergius, Qvist, Marelius, v. Arbin, Wäsström, Grill, Wargentin och Nicander.
1. Upl. et Bref ifrån Herr De Geer, hvaruti han väll gillar N:o 13, dock håller före, at en del af Auctorens föreslagna botemedel emot Rotmasken böra, såsom mindre rimeliga, inskränkas eller utslutas.
2. Upl. och justerades Svaret til Kongl. Majestet, angående Heidenreichs angifna eldsläcknings påfund, i anledning af Herr Meyers yttrande, neml. at praeparerat vattens bruk til elds släckande är gammalt och redan år 1754 är uti K. Academiens egna Handlingar beskrifvit, såsom et af de Svenska vid Stetins belägring år 1713 brukadt påfund, men som vid oförmodeligt upkommande eldsvådor är otilräckeligt, emedan man då ej i hast hinner praeparera så mycket vattn, som dertil behöfves.
3. Upl. et på Tyska af Herrar Plouquet och Werber ifr. Tübingen insändt Memorial, angående et sätt at af Svenska i öfverflöd befinteliga ämnen tilreda Salmiac och Salpeter, hvilket de emot belöning lofva uptäcka. Det ansågs ei för värdigt at besvaras.
4. Upv. prof af Turkiska Bönor och af Surkål, tilredde af Insp. Folmer i Ulrichsdal, efter Pastoren Eisens föreskrift. Herr Praeses och Secr. Wargentin sade sig hafva låtit koka både af Surkålen och af Bönorna, och funnit dem välsmakande. De öfriga profven utdeltes. Kongl. Academien ansåg detta påfund at länge conservera Bönor och Surkål för nyttigt, i synnerhet för Sjöfarande, och beslöt, at Herr Folmers beskrifning om sättet at tilreda dem, skulle införas uti Oeconomiska Handlingarna, och Herr Folmer nu strax få 2 Silfver-Jettoner.
5. På Herr Acrels föreställning, beslöts, at alle Acad. utländske Ledamöter, som antingen äro Svenske eller förstå Svenska, skola, ifrån detta årets början, få Academiens Handlingar til skänks.
6. Emedan alla de Herrar Ledamöter, som varit anmodade at yttra sig om de inkomna Svaren på Frågan, om bästa sättet at förekomma sädens spillning vid skörden och bärgningen, nu genom läsit alla Svaren och voro tilreds at deröfver utlåta sig, anmodades de nu närvarande, neml. Herrar Adlerheim, Clason, B. Bergius och Wäsström, at nu säga sina tankar, hvilket de gjorde. Sedan uplästes de nu frånvarandes, Herrar Ferrners, Runebergs och Bar. Hermelins skrifteligen inlemnade yttrande. De kommo alle 7 därom enhälligt öfverens, at Svaret N. 15, med Devise Dulcis pro Patria labor, vore utan jämförelse det bästa och des Auctor fullkomligen förtjent til den utlofvade belöningen. Vid den dertil hörande förseglade Sedelens öppnande, fans Frälse Bokhållaren på Hagbyberga gård i Södermanland, Nils Husberg, vara Auctor dertil. Ibland de andra Svaren tycktes N:o 13, komma det förra, dock på ganska långt håll, närmast. Det fick derföre hedren af Accessit, och 5 Silfver-Jettoner. Dess författare befans vara en studerande i Upsala, vid namn Wahlsten. En del af de öfriga Svaren hafva ock tyckts innehålla något nyttigt, och de sämste tycktes dock vara skrefne af välmenande Bönder eller annat enfaldigt folk ifrån de flästa Lands-orter, hvaraf man åtminstone kan se, hvilket bärgnings sätt i hvarje Landsort anses för det bästa. Kongl. Academien pröfvade derföre, til allas vidare upmuntrande, för nyttigt, at lofva alla deras Auctorer hvar sin Silfver-Jetton, så vida de, innan nästkommande Maj Månads slut, vilja sjelfve gifva sig tilkänna. Imedlertid öpnas ei deras Sedlar.
7. Kongl. Academien pröfvade för bäst, at låta Herrar Husbergs och Wahlsten Svar, med et kårt utdrag af alla de öfriga, införas uti Andra Tomen af Oeconomiska Handlingarna, som nu snart bör tagas i Pressen, emedan tilräckeliga ämnen dertil äro at tilgå.
Föregående möte