Protokoll

7. Hans Excellence Gref Bonde föreslog Assessoren uti K. Antiqvitets Archivo, Herr Bengt Bergius, til Ledamot.

5. Skreds til Votering öfver de 5 til Ledamöter föreslagne Herrar och Män, neml. Hans Exc. Gref Bielke, Hr General Majoren Klinckowström, samt Assessorerne Bergius, Ehrenfalk och Hiertzel. af hvilka allenast en, neml. Hans Excellence RiksR. Grefve Bielke, fick tilräckeliga röster och således blef antagen. de öfrige blefvo uteslutne.

2. Til nästa Praesidis ombyte föreslogos Herr Prof. Sam. Aurivillius af Herr Acrell. Herr Ass. Bergius [och] Cammarherren Hasenkampf af Herr Stiernman. Assessor Sandel af Herr Brandt.

1. Upl. Herr Assessor B. Bergii ingifne beskrifning på et slags helt hvita Rottor, som förleden sommar funnits i et hus här i staden.

6. Icke desto mindre, och at det ei skulle synas, som vore denna fråga ukastad i anledning af någon, som nu vore til Ledamot föreslagen, fant Academien för godt, at nu strax votera öfver Herrar, som voro föreslagne, innan detta Herr Krygers Memorial inkom. Då fick Herr Assessor Bergius 12 jakande och 7 nekande röster, blef altså utesluten. Likaledes Herr LifMedicus Aurivillius. Men Capitaine Ekeberg hade 17 jakande emot allenast 2 nekande röster, och blef altså intagen.

2. Secreteraren anmälte, at Banco-Commissarien Herr Bergius til K. Academiens Bibliothek skänkt 9 stycken vackra och til en del rara Mathematiska och Physiska Böcker. Se Des Broders Tal, om Loka bad. Herr Praeses anmodades, at å Academiens vägnar aflägga tacksägelse därföre.

4. Föreslogos 5 nye Ledamöter, neml.
Herr Bergsrådet Schröder, af Herr Praeses.
Hr. Öfverste Strussenfelt, af Herr von Swab.
Hr. Banco-Commissarien Bergius, af Herrar Bäck och Lidbeck.
Hr. Kongl. Secreteraren Schönberg, af Hr. Wargentin, samt
Hr. Directeuren Ehrenreich, af Herr Bergius.
Herr Praeses recommenderade ock än ytterligen de tvänne Italienske Mathematici, Frisius och Ventura, til utländske Ledamöter.

4. Upl. Herr Banco-Commissarien Bergii Rön, om Kål-Svampen

3. Företogs förra Voteringen om de 6 til Ledamöter föreslagne, sedan Reglorna om dessa val, samt hvarderas meriter blifvit upläste.
Herr Öfversten och Ridd. Strussenfelt fick Röster 30 ja. 2 Nej.
Herr BergsRådet Schröder ----------- 16. 16.
Herr Banco-Commissarien Bergius ---- 22. 11.
Herr Hofmedicus Dr Odelius ----------- 13. 19.
Herr Directeuren Ehrenrei[c]h --------- 9. 24.
Herr Kongl. Secreteraren Schönberg ------- 21. 12.
Altså fingo Herrar Strussenfelt, Bergius och Schönberg tilräckliga röster, och blifva således Candidater til nästa Votering. Herr Schröder stadnade i paria vota, och som en af de voterande sade sig hafva af förseende lagt sin boll uti orätt låda, och således emot sin vilja Voterat nei, kommer på vidare afgörande, huru vida han kan anses för Candidat.

7. Företogs Votering öfver de Föreslagne Ledamöter, som vid förra voteringen fått tilräckeliga Röster. Och fick nu
Herr Öfversten Strussenfelt --- 28 ja. 1 Nei.
Herr Banco-Commiss. Bergius --- 26 ja. 3 Nei.
Herr Kongl. Secreteraren Schönberg 21 ja. 8 Nei.
Altså blefvo nu de tvänne förre antagne och förklararade til Ledamöter.

2. Herr B. Bergius intog sitt rum såsom Ledamot, med en kort tacksäjelse, som besvarades af Herr Praeses.

2. Upl. Kongl. Maiestets Nådiga Remisse af Professoren Laurels underdåniga ansökning, at i stället för annan belöning för et af honom giordt nyttigt påfund uti Bisktslen, blifva Auctoriserad at öfverse och efter Sina Reglor rätta Svenskan uti alla härefter af trycket utkommande Abc-Böcker, Cathecheser, Psalm-Böcker och Biblar. Det remitterades til Herr Praeses och Herr B. Bergius.

2. Upl. Biskopens i Tronhim Hr. Doct. Gunneri Beskrifning på några Säll-synta Sjö-kräk, som kallas Sjö-Pungar. Herr B. Bergius åtog sig at på Svenska öfversätta denna vackra och af Hr. von Linné redan gillade afhandling.

4. Upl. Hr. Bengt Bergii Rön, om Corinthiska Rättikan.

7. Omröstningen til ny Praeses utföll så, at
Herr Justit. Cancell. von Stockenström fick --- 28 Röster.
Herr Öfv. Intend. Grefve Cronstedt ------- 25.
Herr Présidenten Carleson ----------- 16.
Herr von Swab ---------------- 12.
Herr Acrel ---------------------- 11.
Herr Kryger ---------------- 6.
Herr B. Bergius ------ 6. etc.
Af de 4, som fått flästa rösterna, och som alla voro närvarande, föll Lotten på Herr v. Stockenström, hvilken nu emottog Praesidium,

6. Til ny Praeses, utföllo Rösterne sålunda.
Herr Grefve Cronstedt fick ----- 19 Röster.
Herr Acrel ------------- 1.
Herr Kryger ---------- 12.
Herr von Swab ----------- 8.
Herr B. Bergius ------ 8.
Hr. Doctor Celsius --------- 6. etc.
Herrar v. Swab och B. Bergius, som fått lika många Röster, hade nu bordt lotta om fjärde Rummet men som Herr von Swab redan förut anmält, at Han i Sommar ei får vara tilstädes, utan måste strax efter Helgen uti Ämbets förrättningar resa bort, så blef Hr. Bergius, utan Lottning, den fjärde på förslaget.

6. Til ny Praeses, utföllo Rösterne sålunda.
Herr Grefve Cronstedt fick ----- 19 Röster.
Herr Acrel ------------- 1.
Herr Kryger ---------- 12.
Herr von Swab ----------- 8.
Herr B. Bergius ------ 8.
Hr. Doctor Celsius --------- 6. etc.
Herrar v. Swab och B. Bergius, som fått lika många Röster, hade nu bordt lotta om fjärde Rummet men som Herr von Swab redan förut anmält, at Han i Sommar ei får vara tilstädes, utan måste strax efter Helgen uti Ämbets förrättningar resa bort, så blef Hr. Bergius, utan Lottning, den fjärde på förslaget.

13. Efter Skedd omröstning til Ny Praeses, befunnos Rösterne hafva utfallit såsom följer.
Herr von Swab hade fått ------ 12 röster.
Friherre Adelcrants ----- 11.
Herr Kryger ------------ 10.
Herr Schützer ----------- 8.
Herr Ferner ----------- 5.
Herr B. Bergius ---------- 5.
Herr Knutberg -------- 3 etc.
Ibland de 4 förstnämnde, föll Lotten at blifva Praeses, på Herr Kryger, som nu ei var närvarande.

2. Secreteraren upviste Cataloguen på K. Academiens nu ägande Bok-samling, med anmodan, det ville någre af Herrarne öfverse Honom, innan den tryckes. Herrar Berch och Bergius åtogo sig det.

5. Genom Votering til Ny Praeses, fick
Herr Grefve Cronstedt ----- 19 Röster.
Herr B. Bergius -------- 13.
Herr Adelcrants---- 10.
Herr v. Swab --------- 10.
Herr Doct. Celsius ------ 10.
Herr Schutzer -- ------ 7 etc.
Emedan Herr v. Swab anmältes för frånvarande i Upsala och ganska sjuklig, så frikallades Han denne gången för Ballotering. Af de 4 öfrige, som ärhållit högsta Rösterna, föll Lotten at blifva Praeses, på Herr Doctor Celsius.

1. Upvistes de inkomna 6 Svar, på den ena af K. Academien för sistledna år framstälda frågan, angående Biskötslen, och 4 Svar på den andra Frågan, om Fiske-Dammar. De förre Remitterades til Herrar v. Linné, Bäck, P. Bergius etc. de senare til Herrar Grefve Cronstedt, Faggot, Runeberg etc. med tilstånd för hvar och en af Ledamöterne, om ville, at läsa dem och utlåta sig öfver dem. Och som ibland de förra är et på Italienska och et på Tyska, bägge vidlyftiga, så rådgiordes, om de först borde öfversättas. Men som K. Academien påminde sig, at vid frågans framställande begärdes Rön och förfarenhet, förvärfvad här inom Riket, och allenast af våra Landsmän, så fant K. Academien, at de utländska Svaren ei kunna medtäfla om Praemium. Dock anmodades Hr. Ferner at genomläsa det Italienska Svaret, och Hr. B. Bergius det Tyska, och utdraga om något nytt och märkvärdigt samt til vårt Climat lämpligt där uti finnes.

11. Rösterne til ny Praeses utföllo Således: Herr B. Bergius fick ------ 18.
Herr Grefve Cronstedt ---- 17.
Herr Rönnow -- -------- 14
Herr Schützer --------- 12.
Herr Heykenschöld ------- 8.
Herr Adelcrantz -------- 7.
Herr Ferner ---------- 5 etc.
Af de fyra, som fått de mästa röster, och alle voro närvarande, föll Lotten, til K. A. fägnad, på Herr Rönnow, som väl ville ursäkta sig med Sin ovana at tala Svenska m. m. men lät dock öfvertala sig at antaga Présidium.

1. Herr Bengt Bergius upviste en upritad stor Charta öfver Norska Lappmarken och kusterna vid Is-hafvet, insänd af Norska Biskopen Frijs, hvarjämte uplästes den af berörde Biskop Frijs ingifne ytterligare underrättelse om de Norske Qväner (Se Dagboken för d. 29 April förledet år) hvaraf klarligen skönjes, at desse Qväner verkeligen intet annat äro, än Finnar. Hr. Bergius anmodades at göra et kort utdrag af dessa Skrifter, hvad Hushållningen och Climatet angår uti det så kallade Norska Qvänland, som kunde införas i Handlingarna.

7. Rösterne til ny Praeses föllo såsom följer. Herr Grefve Cronstedt fick 25.
Hr. B. Bergius ------ 17.
Hr. Heikensköld----- 15.
Hr. Classon ------- 12.
Hr. Schutzer ------- 10.
Hr. Adelcrantz ---- 6 etc.
Af de fyra första, föll Lotten på Herr Heikensköld, som blef Praeses.

4. Herrar Bar. Lilljenberg, Bäck, bägge Bergierne och Hr. Alströmer, som varit anmodade at genomläsa de inkomna Svaren på Frågan om Bi-skötsel, samt at afgöra, hvilket af dem syntes mäst förtjänt til den utlofvade belöningen, yttrade sig nu, at som K. Academien, då frågan framstäldes, uttryckeligen begärde Rön i detta ämne, som äro giorda inom Fäderneslandet, så kunde allenast de 4 Svenska Svaren competera om Praemium at ibland dem, et, neml. N. 6, väl vore vackert och ordentligt skrifvit, men innehölle föga eller intet nytt: at et annat, N. 3. väl vore mindre fullständigt men hade likväl något nytt och eget: at N. 2 väl var kort och minst tilräckeligt, men förtjänte upmärksamhet, i anseende til et af honom bepröfvadt sätt at skatta Bi-kupor, utan at slackta Bien, hvilket de andre ansedt för omöjeligt och ändteligen, at N. 5 alsintet omrörer sielfva Biskötslen, hvarom frågan egenteligen var, men däremot ganska väl och berömligen utredt et aldeles nytt och tilförne hvarken utomeller inomlands tilräckeligen vidrördt ämne, om Biens föda, och af hvilka Blomster de hänta Sin Honung och Sitt vax. I anseende här til, och emedan hvart Svar har någon merit och något fel, hade Herrar Deputerade haft ganska svårt at afgöra, hvilket vore det bästa, och hafva därföre fallit på den tankan, at Belöningen imellan dem kunde delas, i det hvardera Auctoren finge några Silfver-Jettoner, som tilhopa kunde svara i värde emot en Gull Jetton, samt at frågan kunde å nyo framställas, emot dubbelt Praemium, at framlåcka dem som äga några föregifna nya hemliga konstgrep uti Biskötslen. Och som det Italienske Svaret jämväl innehåller mycket vackert, så hemstäldes, om icke äfven Des Auctor kunde få en eller annan Silfver Jetton. Alt detta bifölls af K. Academien, som bevilljade de 4 Svenske och den Italienske Auctoren hvar Sina 6 Silfver Jettoner, slagne öfver särskilda K. Academiens Ledamöter. Vid de förseglade Sedlar[s] öppnande, fants Kyrkoherden Kloth i Bohus-Lähn vara Auctor til N. 6. Comministern Gullander i Skåne til N. 3. Frälse-Inspectoren Lundberg i Skåne til N. 2. och Provincial-Medicus i Linköping Dr Hagström, til N. 5. samt Abbé Ventura i Venedig til det Italienska Svaret eller N. 4. Det Tyska hade Herrarne för des vidlyftighet och kladdiga Styl, ei noga läsit.

2. Uplästes Hr. Knutbergs sammandrag af de inkomna 4 Svaren på Frågan om bästa Sättet at anlägga och underhålla Fiske-dammar, med egna tilläggningar, som funnos vara de bästa af alt. Han så väl som de öfrige Herrar Deputerade öfver denna Fråga, neml. Herrar Faggot, Alströmer och Bergii Fratres, voro därom ense, at ingendera Auctoren förtjänt praemium, men K. Academien beslöt likväl, at til någon upmuntran för dem och andra, gifva dem hvar Sin Silfver-Jetton. Vid Sedlarnes öppnande, befants Lands-Camereraren i Halland, Thomaeus, Borgmästaren Lund i Linköping samt Rådmannen Bergström i Fahlun vara Auctor til hvar Sitt Svar. Den fjärdes namn fans ei uti Sedelen. Det tycktes ei löna mödan at upgifva frågan å nyo, emedan så ringa hopp är om något dugeligt Svar: utan synes bättre vara, at på Svenska låta öfversätta en Dansk vacker Skrift i det ämnet.

4. Vid vanlig omröstning til ny Praeses, fick Herr Chapman --- 8 Röster.
Herr Ekeberg --- 8.
Herr Clason ------ 7.
Hr. Bar. Adelcrants -- 7.
Herr Knutberg ---- 6.
Hr. B. Bergius ---- 6.
Herr Runeberg ---- 6.
Herr Schutzer --- 5 etc.

5. Därpå skedde Votering til ny Praeses, då
Herr Grefve Cronstedt fick ---- 15 Röster.
Herr Bengt Bergius -------- 12 ---
Herr Chapman ------- 10 -
Herr Baron Adelcrantz ----- 9 ---
Herr Schutzer ---------- 7 ---
Herr Zetzel, Ferner, Adlerheim etc. 3 à 4 til mans.
De tre förste, som voro närvarande, drogo sig frie, altså stadnade lotten på Hr. Baron Adelcrantz at blifva Praeses.

1. Hans Excellence Herr R.R. Baron Rudenschöld intog Sitt rum såsom Ledamot, med et kort tacksägelse [Tal], som värdigt besvarades af Herr Praeses.

1. Herr Professor Lindblom intog Sitt Säte, med et kårt Tal, som besvarades af Herr Praeses.

5. Herr B. Bergius nedlade nu Praesidium och höll til slut et prydeligt och alla Landtäns tacksamhet förtjänande Tal om Ängars skötsel, i synnerhet om de så kallade Artifici[e]lla Ängar.

8. Notarien Bengt Junbeck anmältes af Herrar Bergierna at blifva Ämnesvän, som bifölls.

4. Upl. Herr DeGeers yttrande om Rönet N. 21, at desse Monoculi äro förut beskrefne.
5. Herr B. Bergius upviste en Potatocs, som mycket nära liknade en liggande Anka.

10. Herr B. Bergius upläste et Bref ifrån Leipzig, innehållande en berättelse om de storverck, som en Landthushållare i Sachsen giordt uti åkerbruket.

2. Secreteraren anmälte, at på den första af K. Academiens Frågor för sistledet år, angående bästa sättet at använda Folkhopen uti et Folk-fattigt Land, voro 6 Svar inkomne, so nu upvistes. Et af dem uplästes. De Remitterades samteligen til Herrar Faggot, Clason, Kryger, Runeberg, B. Bergius, Westerman och Alströmer.

4. Sedan företogs Svaren på den andra Frågan, angående, huru en Stat, som lider brist på arbetare, kan draga bästa nyttan af Sin Folkhop, på hvilken voro inkomne 5 Svar. Herrar Faggot, Clason och Runeberg voterade på N. 5 ibland dessa Svaren. Herr Kryger, som ei var närvarande, hade meddelt sina tankar Skrifteligen, at Han tyckt N. 2, som är skrifvit på Fransyska, vara det bästa. Herrar B. Bergius, Westerman, Alströmer och Botin, tilstodo ock, at N. 5 var det passablast ibland dessa Svaren, men at ei heller det tycktes hafva förtjänt belöning. Herrar Bergius, Westerman och Botin upviste hvar Sitt Memorial här om, som uplästes, hvar uti de beviste, at N:o 5, ehuru det bästa, dock vore ofullkomligt och i många mål felaktigt, samt styrkte, i anseende därtil, at ingen belöning denna gången skulle utdelas, utan frågan andra gången upsättas til nästa År, eller ock, som är det samma, at med Praemii utdelning skulle upskjutas et år, på det antingen samma Auctorer, eller ock andre, kunde få tid at inkomma med fullständigare och mognare Svar en som Frågan förut var alt för Generelle, så hemstäldes, om Hon icke nu kunde inskränkas til Sverige, och blifva Sådan huru an i Sverige, under dess Folkbrist, må kunna bäst sysselsätta den Folkhop här är?

1. Upl. utdrag af et Bref ifrån K. Academiens utländske Ledamot Herr Sandifort, til Herr B. Bergius, innehållande några försök om Ligni Qvassiae verkan emot åtskilliga Sjukdomar, besynnerligen emot Gickt.

7. Uplästes det stycket af Biskop Friis's Beskrifning öfver Fiskerierne i Norige, som angår Torsk-Fisket, som är på Svenska öfversatt af K. Acadeiens Ämnesvän Herr Barchaeus. Det gillades. Dock anmodades Herr B. Bergius at igenogå, för bättra och rätta hvad som behöfdes, samt utsluta det onödiga, inan det tryckes.

 2:o. at på den förnyade frågan, om bästa sättet at rätt använda vår ringa Folkhop, voro 8 Nya Svar inkomne. Til Censores öfver dem utnämndes Herrar Faggot, Clason, Kryger, Runeberg, B. Bergius, Westerman, Botin och Sandel.

6. Herr B. Bergius upläste Dess beskrifning på de i Bergslagerne och i Wester Norrland brukeliga Hö-Hässjor, til at förekomma höets fördärfvande af väta, uti våta Somrar; hvilken beskrifning han ansåg för nödig uti de Landsorter, där sådana Hässjor ej äro i bruk, såsom här i Upland, där en af Herr Bergii vänner, på dess inrådande, förledne rägnaktige Sommar med fördel nyttjat en eådan Hässja.

4. Upl. afledne Chirurgi Hr. Salomons Änkas och Sons Memorial, hvaruti de anhålla, det ville K. Academien låta bese de Bad-inrättningar både til kalla och varma Bad, som de nyligcn gjordt på Strömsborg här i Norrström. Det bifölls, och Herr Praeses tillika med Herrar Bergier och Wargentin foro samma afton dit, samt funno inrättningen både artig och nyttig, hvarom sedan meddeltes et intygande.

5. Herr B. Bergius upviste et välinbundet och med illuminerade Kopparstycken försedt Exemplar af Leems nya i Danmark utgifna Beskrifvelse öfver de Norska Lappmarkerna, samt en stor upstoppad Fisk af helt besynnerlig skapnad, och en uptorkad Sepia, hvilka K. Academiens utländske Ledamot, Biskop Friis, skänkt K. Academien. Secreteraren fick befallning at genom Bref på det höfligaste tacka Honom så väl för dessa som gåfvor af många andra sällsynta Naturalier, hvilka Han skickat Academien: och har ingen utländsk Ledamot så hedrat sig emot Academien.

5. Upl. Herr B. Bergii beskrifning på Örten Perdicium laevigatum med fig. 

2. Upl. Hr Notarien Barchaei Memorial, hvar uti han anhåller om något understöd til en af honom påtänkt Resa til Sachsen, Liffland och några andra för god Landthushållning bekanta Länder, i afsigt at efter hemkomsten rickta Fäderneslandet med nyttiga underrättelser. K.Academien ansåg ändamålet för nyttigt, och som Hr Barchaeus är känd för insikt uti allmänna och enskilda Hushållningen, så tycktes K.Academien ej vara obenägen at med någon liten determinerad Summa bidraga til Resekostnaden. Men innan samma Summa utsättes, ville K.Academien genom några af sina Ledamöter rådgöra med honom, samt gifva honom en Instruction. Därtil utnämndes Herrar Clason, Kryger, B.Bergius, Westerman och Sandel.

4. Upl. Kongl. Krigs-Collegii Bref, hvaruti K.Academien anmodas at pröfva et af en gammal fattig man ifrån Medevi, vid namn Ad. Kempe, angifvet sätt at tilverka veritable Ryssolja. Samma man var tilstädes och sade sig hafva lärt konsten i Ryssland, den tiden han där i sin ungdom var fången. Herrar Gadd och Bergier [P. & B.] anmodades at vara tilstädes vid det prof, som Kempe tilböd sig göra, samt sedan inkomma med sitt yttrande därom. Imedlertid beviljade K.Academien den 80 års gamle fatige mannen en nådegåfva af Plåtar.

2. Herrar Gadd och Bergii [B. & P.] ingåfvo sin berättelse om det anstälda profvet at koka Ryssolja, neml. at det slagit väl ut: men gåfvo ock tilkänna, at den konsten ej förut är hos oss obekant, och at någre hafva erhållit Privilegier på dess tilverkning, hvilket dock, så vida bekant är ingen nyttjar. Svar här om afgick strax til K. Krigs.Collegium. Herrar Ledamöter sammansköto några Plåtar at den gamle fattige mannan.

1. Secreteraren anmälte, at tvänne Svar på hvardera af de för förledet år upgifna Premie frågor inkommit. Til Censorer öfver dem, som angå Biskötsel, utnämndes Herrar De Geer, Bäck och bägge Bergii [P. & B.]: Öfver de andra, rörande bästa sättet at uphiälpa Landtbruket; Herrar Clason, Kryger, Runeberg och Sandel.

2. Herr Praeses, som tillika med Herrar Bergier [P. & B.] och Secreteraren varit hos Tripolitanske Ministern, at på Academiens vägnar tacka honom för Dess gjorda hederliga tilbud, gjorde berättelse, huru höfligt de blifvit emottagne, samt huru Han ytterligen försäkrat, at den Botanicus, som kommer at utskickas til Tripoli. skal njuta mera godt, än Han i Skrifvelsen lofvat.

8. Upl. Herrar De Geers, Bäcks, Pet. och Bengt Bergii samt Secreterarens utlåtande om de två inkomna Svaren på Frågan om Biskötsel, Emedan alle voro ense derom at uti bägge Svaren vore mycket godt och nytt, så tillstyrkte någre, at Belöningen imellan bägge Auctorerne skulle delas, men som ock alle måste medgifva at Svaret N:o 1 verkeligen vore mera i allmänhet Instructivt, och hade afhandlat Biskötslen uti hela dess vidd, så beslöts, at bägge Auctorerne skola få full Belöning, neml. 20 Ducater hvardera. Då de medföljande förseglade Sedlar öppnades, befans Comministern uti Södra Wilje i Skåne Herr Pehr Gullander, vara Auctor til N.1, och Provincial-Medicus i Linköping, Doct. Hagström, til N.2.

 5. Hr. B. Bergius anmälde, det han fått Bref ifrån Norske Biskopen Friis, at de 3 Qvartal af Handlingarna, innehållande dess berättelser om Fiskerierna i Norrige, jämte 3 Jettoner, som til honom blifvit skickade, ei framkommit, och bifölls, at de skulle å nyo Skickas.

3. Upl. et Bref til Secreteraren ifrån Majoren v. Torck, hvar uti han säger sig med andra Landtmän hafva lärt mycket nyttigt, rörande Ängsskötslen, af Hr. B.Bergii Tal om detta ämne, men beklagar, at han ei känner en del af de Svenska örter och gräs-slag, som deruti omtalas, och således ei kan samla frön af dem, at på sätt som i Talet föreskrifves. cultivera dem på artificiella ängar; beder derföre, det ville K.Academien utgifva Figurer på dem, med naturliga färgor, til våra i Botaniqven oförfarne Landtmäns tjenst. K.Academien fann väl detta nyttigt, men fruktade för kostnaden: bad dock Herrar Bergier inkomma med deras tankar om sättet och kostnaden, då K.Academien ville taga sitt beslut.

11. Hr. Bergius frågade, om icke K.Academien ville låta inropa några vackra och nyttiga Böcker, hörande til Sciencerne, på Auctionen af Sal. Directeuren Salvii ansenliga Boksamling. Det bifölls med nöje, och Herr Banco-Commissarien Bergius anmodades at, efter samråd med Academiens Secreterare, derom besörja. 

10. Herr Acrel upviste något Råg uti en Flaska, hvar af de fläste kornen tycktes vara lefvande, och hela högen liknade en myrstack, medelst den myckenhet Insecter, som deruti voro genererade. och ännu alle lefde. Insecterne granarius funnos alla vara Curculio sangvineus. Herr Acrel berättade, at han nyligen tagit denna Råg uti et Magazin vid et Bruk i Upland, hvarest hela mängden af Rågen varit lika beskaffad. Herrar Wilcke och Bergius togo hvardera något af denna Råg, at vidare undersöka och inkomma til K.Academien med sina tankar derom.

1. Secreteraren W. berättade, at 15 Svar voro inkomne på K. Academiens ena Pris-fråga för sistledna året, angående bästa sättet at förekomma Sädens Spillning vid Bärgningen. Til Censores öfver dessa Svar utnämndes Herrar Adlerheim, Clason, Ferrner, Runeberg, B. Bergius, Bar. Hermelin och Wäsström.

5. Upl. et Memorial ifrån Herr Notarien Sefström i K. Commerce Collegio, hvaruti han tilbjuder at skänka K. Academien et Manuscript af hela Sal. Professor Enemans Rese-beskrifning til och genom det Heliga Landet, bestående af 2 väl bundne Tomer in Folio, med Fig. om K. Academien ville åtaga sig at utgifva den af Trycket, antingen hel och hållen, eller åtminstone et utdrag af det märkvärdigaste deruti. Kongl. Academien hade mycket betänkande at ingå uti detta tilbud, dels i anseende til den stora kostnad detta verkets upläggande skulle fordra, dels och förnämligast, emedan troligt synes, at nu mera ei mycket särdeles nytt och märkvärdigt kan finnas uti en Resebeskrifning, gjord för mer än 60 år sedan uti et Land, där så månge lärde och upmärksame Män sedermera rest och derom af Trycket utgifvit sina anmärkningar. Dock anmodades Herr Commissarien Bergius at taga Manuscriptet til sig, se det igenom och inkomma til K. Academien med dess betänkande derom.

7. Upv. Herr Direct. Johan Alströmers Rön vid Potaters plantering, som redan d. 25 Jan. 1775 varit för K. Academien upläst, men sedermera blifvit af Auctoren mycket förbättrad. Den remitterades til Herr Clason och B. Bergius.

6. Emedan alla de Herrar Ledamöter, som varit anmodade at yttra sig om de inkomna Svaren på Frågan, om bästa sättet at förekomma sädens spillning vid skörden och bärgningen, nu genom läsit alla Svaren och voro tilreds at deröfver utlåta sig, anmodades de nu närvarande, neml. Herrar Adlerheim, Clason, B. Bergius och Wäsström, at nu säga sina tankar, hvilket de gjorde. Sedan uplästes de nu frånvarandes, Herrar Ferrners, Runebergs och Bar. Hermelins skrifteligen inlemnade yttrande. De kommo alle 7 därom enhälligt öfverens, at Svaret N. 15, med Devise Dulcis pro Patria labor, vore utan jämförelse det bästa och des Auctor fullkomligen förtjent til den utlofvade belöningen. Vid den dertil hörande förseglade Sedelens öppnande, fans Frälse Bokhållaren på Hagbyberga gård i Södermanland, Nils Husberg, vara Auctor dertil. Ibland de andra Svaren tycktes N:o 13, komma det förra, dock på ganska långt håll, närmast. Det fick derföre hedren af Accessit, och 5 Silfver-Jettoner. Dess författare befans vara en studerande i Upsala, vid namn Wahlsten. En del af de öfriga Svaren hafva ock tyckts innehålla något nyttigt, och de sämste tycktes dock vara skrefne af välmenande Bönder eller annat enfaldigt folk ifrån de flästa Lands-orter, hvaraf man åtminstone kan se, hvilket bärgnings sätt i hvarje Landsort anses för det bästa. Kongl. Academien pröfvade derföre, til allas vidare upmuntrande, för nyttigt, at lofva alla deras Auctorer hvar sin Silfver-Jetton, så vida de, innan nästkommande Maj Månads slut, vilja sjelfve gifva sig tilkänna. Imedlertid öpnas ei deras Sedlar.

6. Vid Voteringen til ny Praeses, föllo rösterne Således.
Herr Wilcke hade 15 Röster.
Herr Lehnberg 13.
Herr Schützer[cr]ants 13.
Hans Exc. Gr. Ulr. Scheffer 11.
Herr af Chapman 11.
Herr Ferrner 7.
Herr Zetzell 6.
Hr. B. Bergius 6 etc.
Emedan Hans Exc. Gref Ulr. Scheffer och Herr af Chapman hade lika många röster til fjerde rummet, lottades dem imellan, då Herr af Chapman blef den fjerde på förslaget, ibland hvilka Lotten at blifva Praeses, föll på Herr Schützercrants, som var närvarande.

3. Herr B. Bergius och Hr. Wargentin yttrade sig om Herr Sefströms tilbud (se Dagb. för d. 15 Jan. detta år, 5:te mom.) at så väl det hade varit, om Prof. Enemans Resebeskrifning hade blifvit tryckt, för 50 à 60 år sedan, då den var skrifven, emedan ganska mycket deruti var nytt och märkvärdigt för den tiden, så litet passar det sig nu eller lönar kostnaden at utgifva den samma af trycket, sedan så månge andre Resebeskrifningar genom mäst de samma orter utkommit i andra Länder. At göra et utdrag deraf, vore ock et besvärligt arbete, som ingen dertil rätt skickelig ville åtaga sig. Manuscriptet finnes ock, fast än nitide skrifvit, mycket vicieust, i synnerhet hvad Grekiska, Arabiska och andra språk angår, hvilka Copisten ei förstått. Icke desto mindre ville K. Academien gerna ega Manuscriptet, och anmodade Secreteraren at fråga Herr Sefström, om icke K. Academien kunde få köpa, eller på andra drägeliga vilkor förverfva det.

2. Anmäldes K. Academiens vördade Ledamots Friherre De Geers död, som mycket beklagades. Til Parentatorer öfver honom föreslogos Herrar Schönberg, B. Bergius och Bergman, af hvilka Sterbhuset skulle få utnämna en. De utvalde Herr Bergman.

4. Företogs Frågan om Husköp, hvarvid Hans Excellence Grefve von Höpken gaf tilkänna, at Hans Majestet, för några dagar sedan, sjelf i nåder behagat bese alla Rummen uti Hr. Lefebures Hus, beledsagad af Hans Excellence och af Herr Bergs Rådet Sandels, samt funnit samma hus för Academien anständigt och tjenligare än det Dävelska huset, hvilket Hans Majestet tilförne sedt och kände. Hans Majestet hade derföre i Nåde tilstyrkt, at man skulle fortfara med underhandlingen om detta, neml. Lefebures Hus. Tillika berättade Hans Excellence, at Hans Majestet låtit i Nåde förstå, at Hans Majestet gerna såge, at Academien, ju förr ju häldre skaffade sig egna Husrum, antingen genom köp eller hyra, emedan de rummen uti det Konungen tilhörande så kallade Grefve Pehrs Hus, som Academien i några år innehaft, behöfvas för en af Hof-staten til nästa höst, och dessförinnan måste undergå någon ändring. Hans Excellences tanke var derföre, at K. Academien skulle, ju förr ju häldre, vara betänkt på boflyttning, och til undvikande af flera sådana besvärliga och kostsama flyttningar i framtiden, förse sig med eget hus. då K. Academien just til det behofvet fått til Skänks en så betydelig Summa af Herr Présidenten Rosenadler. För sin del, trodde Hans Excellence, at Lefeburska Huset vore för Academien det anständigaste och i flera afseenden det tjenligaste af de Hus, som nu äro fale. Academien vördade i underdånighet Hans Majestets nådiga omvårdnad, och fann nödvändigheten af skyndesam utflyttning utur Grefve Pehrs Hus, samt beslöt at genast höra sig om at få hyra någon våning uti något väl beläget Hus, åtminstone öfver nästa vinter, hvilket ock vore nödvändigt, om än K. Academien skulle nu genast köpa något af de föreslagna Husen, emedan Sielfva det Lefeburska huset, som aldraförst kan blifva fär digt at tilträdas, förnimmes ei kunna blifva ledigt förr än til d. 1 April nästkommande År, af orsak at dess nuvarande Hyresmän böra, efter Contract, njuta halft års upsägning förut. Men i anseende til Husköpet, voro Herrar Ledamöterne af mycket skiljaktiga tankar, i det månge ibland dem, i synnerhet Herr Praeses, Hr. Acrel, Herrar Bergii och nästan i allmänhet Herr Medici, hade mycket at påminna emot Lefebures Hus, såsom mörkt, mycket exponeradt för eldsvåda, beläget långt inne i Staden ifrån Norrmalm, där de fläste Ledamöterne bo, imellan tvänne höst vinter och vår merändels djupa och för fotgängare besvärliga gator, men i synnerhet såsom alt för dyrt för K. Academiens nu varande och tilförmodande tilgångar. Herr Presidenten Rosenadler hade väl til köpskilling skänkt 150000 dr kmt, dock med vilkor, at K. Academien skall i Hans lifstid til honom betala årligen 200 Riksdaler, och sedan evärdeligen 100 Riksd. Således vore af det skänkta Capitalet allenast 90000 dr kmt ograverade. Om då K. Academien köper Lefebures hus för 270000 kmt. sätter Academien sig i förbindelse at årligen betala Interesse för 180000 , och i skuld för et Capital af 120000 kmt, utan at hafva större inkomster än tilförne, som varit föga mer än tilräckelige til Academiens förra vanliga behof. K. Academien skulle knapt kunna betala det årliga interesset, men aldrig Capitalet, utan sänka sig uti en högst eftertänkelig skuld. Däremot sades af andra, at efter Presidenten Rosenadlers död, blir interesset lindrigare, at det på huset varande Banco-lån skulle lätta köpet och betalningen. samt at Huset jämväl kunde kasta någon hyra af sig, åtminstone för Vagns-husen och de källrar, som Academien ei sjelf behöfde. En och annan yrkade jämväl, at vissa utgifter, som K. Academien härtils haft och åtagit sig, kunde efterhand indragas och besparas. Der på svarades, 1:o at Academien hade orsak at både önska och hoppas, at Hr. Presidenten Rosenadler må länge lefva. 2:o at man försport, det Hr. Lefebure ärnade låta transportera en del af Banco-lånet in på et annat hus, och at den del deraf, som skulle blifva qvar vid huset, vore à 6 proCent uti interesse, så at alsintet dermed vore vunnet. 3:o at den lilla hyra, som kunde indragas af huset, väl behöfdes til årliga reparationer och de vanliga onera på husen, såsom gatu-renhållning, Lycktor m. m. 4:o At föga med heder kunde af vanliga utgifterne indragas eller besparas. Hvad Hans Majestets förklarade nådiga välbehag för Lef. huset angick,som af några mycket yrkades, sade sig andre, i anseende til Hans Majestets allmänt kända höga ynnest för Academien, vara försäkrade, at Hans Majestet ingalunda dermed velat förbinda Academien at emot sin fria vilja, à tout prix, köpa det huset, utan endast, så vida Academien funnit det huset för sig beqvämligt och dess råd och lägenhet tilsade at köpa et så dyrt hus.

4. Herrar Adlerheim, P. Bergius, Ferrner och Wäsström, som varit anmodade at genomläsa de 33 inkomna Svaren på Kongl. Academiens Fråga: huru åkrens bördighet bäst kan befordras genom jordblandningar, utan så mycken Boskaps gödsel, som vanligen dertil brukaså samt at yttra sig, hvilka af dessa Svar tycktes bäst förtjente til de för denna Fråga utlofvade tvänne Belöningar; hade nu ingifvit hvar sitt Skrifteliga betänkande, och som ingen af de andre edamöterne velat åtaga sig at genomläsa dessa många, til en del vidlyftiga Svar, beslöts, at desse 4 Ledamöters vota vore tilräckeliga at afgöra Saken. De uplästes derföre, hvar efter annan, då det befans, at
Hr. Adlerheim voterat på Svaret N:o 11, til det större Praem. och N. 28 til det mindre
Herr Prof. Bergius, på -- N. 11------- 28
Herr Ferrner, på --- N. 28 ------- 11
Herr Wäsström, på --- N. 11------- 10
Herr Banco Commissarien Bergius, som sade sig äfven hafva genomläsit alla Svaren, yttrade sig mundteligen, at han vore af samma tanka som Brodren. Altså var Herrarnes nästan enhälliga utslag, at Svaren N:o 11 och 28 vore de bästa, och at det förras Auctor vore bäst förtjent til den större Belöningen, 1200 dr kmt, och Auctoren til det sednare, til den mindre, som är 800 dr kmt. Vid de til dessa två Svaren hörande slutne Sedlars öpnande, fans Professoren och Ridd. J. G. Wallerius vara Auctor til det förra, N:o 11, och Bergshauptmannen B. Berndtson til N:o 28. Emedan alle Herrar Deputerade eller Censores yttrat sig, at äfven några flera Svar innehöllo goda lärdomar och nyttiga försök, i anseende hvartil de tilstyrkt, at deras Auctorer förtjente hugnas och hedras åtminstone med en Salgrensk Medaille eller några Jettoner, så beslöts, at Secreterarne med någras samråd skulle jämföra Censorum yttrande om alla Svaren och derefter pröfva, hvilka af dem i synnerhet förtjente mer eller mindre upmärksamhet; och det sedan hos K. Academien föredraga.

1. Upl. Herr Clas Alströmers Memorial, hvaruti han säger sig, tillika med Herrar Bergius och Secret. Wargentin, hafva jämfört alla Herrar Censorum yttrande om de 33 inkomna Svaren på Frågan om Jordblandningar, och deraf funnit, at utom de tvänne bästa Svaren, hvilka de två Premierne varit tildömde, hafva följande funnits förtjena upmärksamhet, neml. N:o 10, 4, 9, 7, 22, 25, 27, 29, 8, 15, 17. I anseende til hvarderas mer eller mindre grundelighet, tilstyrker han, at Auctoren til N:o 10, må erhålla tvänne Silfver-Medailler: Auctorerne til N:o 4 och 9, hvarsin Salgrensk Silfver-Medaille. Auctorerne til Svaren N:o 7, 22, 25, 26, 27 och 29, hvardera 2 Silfver-Jettoner, och Auctorerne til N. 8, 15 och 17, hvarsin Jetton. Detta alt bifölls, och som 3 ibland desse, Neml. N:o 4, 7 och 27, utsatt deras rätt[a] namn, få de strax, hvad dem blifvit ärnadt, men emedan man de förra åren förmärkt, at en del af dem, som ei fått det utlofvade Praemium, utan endast Jettoner, varit missnögde deröfver, at deras Sedlar blifvit öpnade och deras namn röjde, emedan de häldre hade velat förblifva okände, så förnyades nu och stadfästades det en gång tilförne tagna beslut, at sådane Sedlar ei böra öpnas, om ej Auctorerne sjelfve gifva sig tilkänna, inom viss tid, efter hvars förlopp Sedlarne böra upbrännas, utan at öpnas. Nu utsattes terminus peremtorius för dessa, til d. 1 April nästinstundande år. Se Inrikes Tidningen N:o 97, hvarest dessa Svaren[s] deviser stå utförde.

3. Taltes vidare om förlaget framdeles, i synnerhet huruvida det vore rådeligt för K. Academien at skaffa sig eget Tryckeri. Herrar Sandels, B. Bergius, Schulzenheim och bägge Secreterarne anmodades at särskildt sig emellan rådgöra derom och sedan inkomma til K. Academien med deras betänkande.

4. Upl. Herr B. Bergii öfversättning af den vackra Beskrifning på Anas glocitans, som Herr Pallas förledet år på Latin insändt. N. 10. Se 1. Qvart 1779. 

12. Ändteligen företogs Votering om Ny Praeses, som så utföll, at
Hans Excell. Grefve Rudenschöld fick 10 Röster.
Herr Professoren Bergius ------ 9.
Herr Qwist ------------- 8.
Herr Hellant ------------ 8.
Herr Bengt Bergius --------- 6.
Herr Marelius ---------- 4 etc.
Ibland de 4 förstnämnda, föll lotten at blifva Praeses, på Hans Excellence, Grefve Rudenschöld, som behagade åtaga sig besväret.

10:o Upl. de betänkande och Vota, Som Hrr. Bergier, Adlerheim, Odelius, Wargentin och Nicander inlemnat, angående ansökningarna till Praemierna för Frukt-träds plantering. De sökande voro:
Jfrån Stockholms Län,
Upsyningsmannen Enbom i Wårdinge,
Hälftenbrukaren Lars Nilsson i Norra
Eflinge och Wärmdö Socken.

1:o) Anmälte Hr. Praeses, det Herr Presidenten och Riddaren Rosenadler skänkt till K. Academien en nära fullständig Samling af Svenska Böcker, stigande öfver 2000 Band. Sjelfva gåfvo-Brefvet uplästes äfven, hvilket var undertecknadt af Herr Presidenten Sjelf Samt af de tillkallade Hrr. Sandels och B. Bergius. Tillika uplästes det Bifall, Som Hr. Presidentens Fru Ulrica Boneauschöld till denna gåfva gifvit, hvilket Bifall var af Henne Sjelf underskrifvit och bevittnadt af Hrr. C. L. Segercrona, och Ad. Fredenstjerna.

2:o Undergingo följande Herrar Scrutinium, hvilke till Ledamöter blifvit anmälte, neml.
Hr. Commerce Rådet Sköldebrand anmäld af Nicander, fick 7 ja, 8 nej
Hr. Directeuren Ulfström ---- Hr. Sandels -- 11 - 6
Hr. Advocat-Fiscalen Rückerschöld - Hr. Schönberg - 14 - 6
Hr. Lector Zegollström ----- Hr. Wargentin - 19 - 1
Hr. Directeuren Gyllenhal ----- Nicander- 18 - 2
Hr. Secret. Modeer ------ Hr. Sparrman - 19 - 2
Hr. Lifmedicus Hoffman ----- Hr. P. J. Bergius - 13 - 9
Hr. Comministern Ödman ----- Hr. B. Bergius - 11- 10
J följe af denna Votering blef Herr Sköldebrand utesluten, men de öfrige komma att vid förefallande Ledigheter att undergå val till Ledamöter i följande ordning, neml. 1:o) Hr. Zegollström, 2:o) Hr. Modeer, 3) Hr. Gyllenhal, 4:o) Hr. Rückerschöld, 5:o) Hr. Ulfström, 6:o) Hr. Hoffman, 7:o) Hr. Ödman.

d. 8 Aug.
Praeses var då frånvarande och hindrad af Sin uppvaktning Såsom Guvernör hos Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen.
Närvarande - Hans Exc. Höpken, Hr. af Acrel, Hrr. Wargentin, Zetzell,
P. J. Bergius, Wilcke,
B. Bergius, Hans Exc. Rudenskiöld
Marelius, af Botin
Sandels, Arbin
Hans Exc. Falkenberg, Odelius
Sparrman, Murray.

9:o. Uppl. En Afhandling Om flera både äldre och nyare Brygningssätt af Miöd, för hvilken Auctoren, som endast Secret. Nicander kände, begärte 16 R:dr 32 af Academien i fall den Approberades. Afhandlingen blef derföre lemnad till Hr. B. Bergius för att examineras, och Som han Sedermera befann henne ganska vacker, Så uppgafs då Auctoren, hvilken var Hr Economie Jntendenten Fischerström, och hvilken ock för arbetet bekom den begärte Summan.

4:o) Uppl. Hans Kongl. Majts nådiga Remiss af Prosten Nyrens underdåniga ansökning om Wadstena Pastorat. Res. att Hrr. Bergier härom skulle höras och anmodas att inkomma med sina utlåtande.

1:o) Beklagade sig Herrar Ledamöter inbördes öfver den förlust, som Kongl. Academien lidit, genom Dess Secreterares, Riddaren af Kongl. Nordstjärne Orden Herr Pehr Wargentins dödsfall. Hans förtjenster voro så stora både i Academien och i Allmänheten, att de borde af en skicklig han[d] beskrifvas. Vid detta tillfälle anmältes derföre, att Hr. Professor Melanderhjelm ärbjudit Sig att öfver Honom i Academien parentera. Herr Banco-Commissarien Bergius åter föreslog till samma göromål Hr. Canzli-Rådet Schönberg, hvilken han trodde bäst skulle kunna måla Hr. Wargentins moraliska caracter, men som Hr. Melanderhjelm var känd för en Mästare i den Vetenskapen, som också varit Hr. Wargentins Hufvud-vetenskap, och följagtligen bäst vore i stånd att afskildra för efterverlden Hr. Wargentins verkliga förtjenster deruti, alltså fann Kongl. Academien tjenligast att antaga Hr. Melanderhjelms anbud att parentera.

8:o Upplästes och justerades Protocollet för den förra Sessionen, hvarvid Hr. Banko-Commissarien Bergius, i afseende på 1:a i Samma protocoll, än ytterligare påstod, det 2:ne åminnelse Tal måtte på Academiens vägnar hållas öfver framl. Secreteraren Wargentin, såsom mycket förtjent man; men som Sådant var emot Academiens vana, och medförde ingen verklig heder till den dödas minne, Samt kunde äfven tagas för ett tecken till den Ledamotens mindre skicklighet, Som Academien redan valt att parentera, att förtiga det åtskilliga missbruk häraf kunde yppas i framtiden, alltså kunde Academen icke heller denna gång förena sig med Hr. BankoCommissariens mening i nyssnämnde mål.

7. Presenterades Hr Catteaus Bibliotheque Svedoise. 2:da och 3:de Partie af 1. Del:n genom Herr B. Com. Bergius.

d.) Af Herr B. Comiss. Bergius aflemnades såsom Present. Ed. Sandiforts Exercitationes Academicae. Lugd: Bat. 1783. Ej: Anatome infantis cerebro destituti. Lugd. Bat. 1784; jemte: Andreae Bonn Descriptio Thesauri ossium morbosorum Hoviani. Amste. 783. alla in 4:o.

3:o Notificerades Banco-Commissariens Herr Bengt Bergii döds-fall; och skulle Herr Cantzl. Rådet Schönberg anmodas at öfver honom parentera.

10. Förnyades af Hr Praeses påminnelserne om Parentationers hållande efter afledne Ledamöter, jemte nödvändigheten at Ledamöterne ingifva deras Biographier, i brist hvaraf de förra ofta ej kunna verkställas. Imedlertid ansogos för denne gång såsom faststälde Parentationer
öfver framl. Capit. Knutberg------- Hr Plantin
Hans Exc. R.R. Liewen ------- Hr v. Arbin.
Hans Exc. Grefve Rudenshöld ---- Hr. Ferner.
Banco Commiss. Bergius ------ Hr Schönberg.
Öfv. Directeuren Meijer ------ Hr. Runeberg.
Probsten Högström --------- Hr. Ödman.
Capit. Ekeberg ---------- Hr. Sparrman.
Hr Professor Bergman ------- Hr. Hjelm
BergsRåd. Sandels --------- Hr. Leyonmark.
Presidenten Grefve Cronstedt ---- Hr. Adlercrants.

Såsom nu Kongl. Academien med särdeles välbehag och tacksägelse emottog detta af Dess värdige och saknade Ledamot framledne Banco-Commissarien Bergius, samt Herr Professoren Bergius sjelf såsom Executor Testamenti, Academien beviste förtroende, at för Efterkommande fåi förvar taga och i sinom tid nyttige göra, detta framledna Commissariens mångåriga Arbete och Brefsamlingar: Så ville ock Academien för Sin Dehl, försäkra Herr Professoren om de utsatte Vilkorens oryggeliga hållande, och beslöts, at Desse nu ingifne Documenter jemte Nyckeln til kistan skola uti Academiens Järnkista vid Contoiret til säkert förvar nedläggas, samt den uti Banquen deponerade Bok-kistan tid efter annan, hvart 10:de eller 12:te År efterses, uti hvad tillstånd densamma jämte den därå befinteliga påskriften sig befinner, tils de Femtjo Åren förflutit och Academien såleds kommer i full besittning och Disposition deraf.

Jemte denna Testamentariska författning och Protocolls-Utdrag, öfverlemnade Herr Professoren Bergius nu tillika uti ett med Dess Sigill försegladt papper, nycklen till förenämde kista, och var på papperet skrifvet Nyckelen til kistan, hvari Banco-Comissarien Bengt Bergii brefsamling ligger, som är deponerad i Banken.

S. D. Inlämnades til förvar i Banquen en järnbeslagen, läst och med Kongl: Vetenskaps Academiens samt Herr Assessorens P: J: Bergii sigill förseglad Ek-kista, hvaruppå följande påskrift var tecknad "I denna kista ligger uti Riksens Ständers Banqs förvar de tjugu Volumer af Framledne Banco-Comissarien Herr Bengt Bergii Brefsamling, som han til Kongl. Vetenskaps Academien Testamenterat, under det Vilkohr och förbehåll, at kistan ej får öpnas, förr än Femtjo År förflutit, hvarefter denna Kista sedermera af Kongl. Vetenskaps Academien får uttagas och Disponeras. Stockholm den 17 December 1784. P: J: Bergius.

Jag får härmedelst den Äran til Kongl. Vetenskaps Academien öfverlemna den författning min Sal. broder framledne Banco-Commissarien Herr Bengt Bergius i lifstiden gjorde om Sin Brefsamling. Denna samling består af Tjugu Volumer in 4:to, innehållande afskrifter af sådane handskrefne Handlingar och Bref, som ej finnas på trycket utgifna, och som märkeligen uplysa Svenska Historien, jemte det de meddela Anecdoter om Lärda Män och andra nyttiga efterrättelser, som för en framtid blifva synnerligen gagnande, och af stort värde. De äro alla afskrifne med hans egen hand, merendels ifrån sjelfva originalerne, med hans vanliga accuratesse och granlagenhet, så at Auctorernes egenhändiga Orthographie altid finnes bibehållen. Vid hvart bref står altid in margine anmärkt, om det blifvit ex originali eller ex Copia aftecknadt. Såsom sjelf Historicus, viste han af förfarenhet at sätta rätta värdet på dylika historiska efterrättelser, och detta var egentliga driffjädren til det stora tålamod han yttrade vid dessa brefs afskrifvande, hvartil kom, at Han, som Ledamot af denna Kongl. Academien, ville i sjelfva Verket visa, huru han beflitade sig om at för Efterkommande blifva nyttig. Under sin sidsta sjukdom förmådde han ej at med egen hand upsätta det Vilkor, under hvilket han til Kongl. Vetenskaps Academien ville testamentera och förära denna Samling; utan han befalte mig, såsom hans närmaste arfvinge, at detsama skrifteligen författa och til Kongl Academien sedermera öfverlämna. Detta Vilkor består däruti, at denna Brefsamling skall inläggas i en Kista och förvaras i Riksens Ständers Banque; förseglad med Kongl. Academiens och mitt Sigill; men N.B. med det solemnellesta förbehåll och testamentariska författning, at ej få öpnas, förr än Femtjo År förflutit. Jag har hos vederbörande Herrar i Riksens Ständers Banque anmält detta ärende och fått tilstånd at där deponera denna Kista; hon är ock redan införd i Banquens gömor, och får där såsom ett Depositum för Kongl. Vetenskaps Academien at lyfta om Femtjo År, förseglad med Kongl. Academiens och mitt Sigill, enligit närlagde Utdrag af Herrar BancoCommissariernes protocoll af den 18 Decembr. 1784. Nu återstår allenast at jag aflemnar nyckelen. Stockholm d. 12 Januar. 1785.
P: J: Bergius
L.S.
Copia.
Utdrag af Protocollet, hållit hos Herrar Commissarierne i Riksens Banque den 18 December 1784.

3; Anmältes af Hr Professoren Bergius Dess Broders framledne Banco-Commissarien Bengt Bergius testamentariska författning, hvarigenom, under vissa Vilkor, til Academien öfverlemnas dess handskrifne Brefsamling af 20 Volumer in 4:to; hvilken af Herr Professorn upsatte författning uplästes, och Ord ifrån Ord var följande:

3:o. Sedan Kongl. Academien under förloppet af det framflutne och början af detta År, beklagligen förlorat icke mindre än Sju af Dess älste och trognaste Ledamöter; såsom Probsten Högström, Capt: Ekeberg; Professoren Bergman; Banco-Commissarien Bergius; Bergsrådet Sandels; Öfverdirect: Meyer; och Assessoren D:r Montin; och efter författningarne, vid första Praesidis ombyte på nya Året, som inträffade i dag, ordenteligt Val til nya Ledamöters antagande plägar anställas: Så hemstältes ock nu af Herr Praeses om detta Val och voterin öfver de til den ändan föreslagne, och genom det föregångne Scrutinium til Candidater redan nämnde Herrar och lärde män skulle företagas. Detta bifölls, och uplästes Förtekning på Candidaterne, af hvem de blifvit proponerade, tillika med hvars och ens meriter i Anledning af dens skrift som honom proponerat. De föreslagne voro denna gång 14 til antalet, af hvilka de gingo förut som förra gången icke kommit på val. Och erhöllo nu genom anstäld Votering.
1. Hr. Professor Lindquist. 21 Ja 4 Nej.
2. Hr. Oeconom. Intend: Fischerström. 18 " 7 --
3. Hr. Assessor Stockenström. 14 " 12 --
4. Hr. Conrector Falk. --------- 16 " 10. --
5. Hr. Doctor Faxe. ----------- 17 " 9. Nej.
i fölgd hvaraf; såvida fulla Tre fjerdedelar af rösterna erfordras til ett giltigt Val, förklarades Hr. Professoren Lindquist til Academiens Ledamot; Herrar Fischerström, Stockenström och Falk stå quar til nästa Val; Herr Doctor Faxe åter afgår, för denna gång, och som det nu började draga ut på tiden upsköts med vidare votering, om Ledamöter, utan

3:o. Sedan Kongl. Academien under förloppet af de sidst framflutne Tvänne Åren 1784 och 1785 genom döden förlorat icke mindre än Tio af Des Ledamöter, Herrarne, Högström, Ekeberg, Bergman, B. Bergius, Sandels, Mejer, Montin, Meldercreutz, Wallerius, och H. Exc. Grefve Creutz: Men förlidet år icke mera än ett enda af de ledige rummen åter blifvit ersatt genom Val af Hr. Lindquist i Åbo; så företogs nu vid första Praesidii ombyte i detta år såsom dertil utsatt vanlig tid, ordenteligt Ledamots Val öfver följande, tid efter annan til Ledamöter föreslagne Herrar och Män, då Stats Secret. o. Ridd. Elis Schröderheim fick 22 ja 2. Nej
Hr. Adjuncten Landerbeck -------------------- 23 ja. 1. Nej
Hr. Biskopen v. Troil ----------------------- 13 -- 11--
Hr. Directeuren Hülphers -------------------- 14 -- 11--
Hr Grosshandl: Carl Arfvidson -------------- 20 " 5 "
Hr Cammarherrn Carl Harald Uggla --------- 24 " 1 "
Herr Secreteraren Modeer -------------------- 21 ja 3 Nej
Hr. Bergmästaren Gyllenhal ------------------ 17 -- 7 --
Hr. Adv. Fisc. Rückerschöld ----------------- 17 -- 8 --
Hr. Canzl. R. af Sillen ---------------------- 16 -- 9 --
Hr. Intendent Fischerström ------------------ 20 -- 5 --
Hr. Assessor v. Stockenström ---------------- 13 -- 11 --
Hr. Conrector Falk ------------------------- 16 -- 8 --
Hr. Cam.Revis.R. Baron v. Gedda ------------ 22 " 2 "
Hr. Generalen Bar. Fab. Wrede -------------- 22 " 2 "
Hr Statssecreteraren Benzelstierna --------- 21 " 3 "
och som härigenom redan tilräcklige röster fallit på Njo af de föreslagne, samt antalet af 100 Ledamöter blifvit fullt, uphör des med Voteringen, hvarvid genom fulla 3/4 af rösterne såleds blefvo nämnde; Hrr. Schröderheim, Landerbeck, Arfvidson; Uggla, Modeer, Fischerström, v. Gedda, Bar. Wrede, Benzelstjerna, til inländske Ledamöter af K. Svenska Vetenskaps Academien.

3:o Yppades den frågan om icke vid den förra gången projecterade Jetton öfver Prof. Bergius det skulle vara lämpligt at bägge bröderna både Professorn och Banco-Commissarien kunde därvid ihågkommas, såsom bägge både Donatores och Natural-Historici. Academien gillade detta Project, och beslöt icke allenast at en jetton skulle slås, utan och anmodade Herr Adlerbeth, at i anledning af det som nu därom blifvit föreslagit, til nästa Session upsätta skriftligt project, til denne Jetton.

3. Äfven anmälte Hr. Praeses Projectet til Jetton öfver Herrar Bergier, å ena Sidan, Bägges bröst Bilder med legend: B. Bergius Fisci O. R. Commiss. P. J. Bergius Prof. Bot 2:dra sidan: Erudito acqve ac munifico fratrum Pari, Utriqve Suo Socio Acad. R. Scient. Stockholm; som gillades och vidare skall Vitt. Acad. föreläggas.

8. Anmälte Hr. Praeses det af K. Vitterhets Academien numera bifallne och gillade Project, til Minnespenning öfver Herrar Bergier. Första Sidan framl. Banco Comissarien Bengt Bergii och Professoren Peter Jonas Bergii bröstbilder bredevid hvarandra stälda med omskrifna namn och titlar B. Bergius Fisci O. R. Comiss. P. J. Bergius, M. D. Hist. Nat. Prof. - Andra Sidan, denna Inscription: Erudito fratrum Pari Sociis suis Munificis Acad. R. Scient. Stockholm; som således vid Jettonens verkställande kommer at följas.

9. Upvistes en af Medailleuren Enhörning förfärdigad Modell i Vax pousserad til Jetton öfver Prof. Bergius och hans Bror. Den fanns med flit och smak exeqverad, men likheten ännu icke vara träffad nog frappant, at den ju efter en Silhouette ännu torde ytterligare böra sökas;

Då jag ännu ej haft tillfälle, att igenomse alla de i stärbhuset befintliga Handlingar, hvaribland jag förmodar, att arfskiftet efter Prof. Bergii föräldrar skall finnas, kan jag väl icke pretendera, att K. Vet. Academien skall Sätta fullt förtroende till min uppgift, angående mine farbröders arfstägt i Lunds Säteri; men när jag försäkrar, att berörde Handlingar både kunna och skola anskaffas, äfven i den händelse att de ej finnas i stärbhuset, Så väntar jag den Attention att K. V. Academien, då fråga är om förening, icke lemnar min berättelse derom, utan allt afseende. Så Snart jag anskaffar ofvanberörde arfshandlingar är jag fullkomligen öfvertygad, att K. Vet. Academiens Herrar Ledamöter, såsom högt upplyste män, icke kunna bestrida Surrogats-frågan, Som är grundad uti Samma lagens rum, på hvilken Prof. Bergius Sökt stödja Sitt Testamente; men som jag föreser en kostsam och besvärlig rättegång för att få Surrogatet utredt och flyttadt på statsjord, och jag äfven gärna skulle Se, att Prof. Bergii afsigt med en skola för Trägårdsmästare till allmän nytta måtte kunna vinnas, Så vida det kan ske, utan allt för stor skada för arfvingarna; Så på det arfvingarne må undvika det myckna besväret med vidlöftiga och granlaga Jnventeringar och Syner, Samt äfven undgå obehagliga Rättegångar med K. V. Academien, Så väl angående ägande rätten till Malmgården, Som förvaltningen både deraf och det öfriga, som kommer under dess disposition, jämte begrafnings kostnaden, hvarvid flera anmärkningar, kunna göras, samt beskaffenheten af bouppteckningen efter Banco Commissarien Bergius med det mera, får jag, för att visa arfvingarnes böjelse till Sämja och enighet, fastän de derigenom förlora betydligt, härigenom proponera en sådan förening, att K. Vet. Academien till evärdelig ägo och disposition, fri från Prof. Bergii Arfvingars tillsyn och klander, nu eller framdeles, behåller Malmgårdarne N:o 110 och 111, hvilka tillsammans kallas Bergielund, tillika med Dyng-gården i qvarteret Kilen, Samt Biblioteket, Herbarium vivum, Jnsect-Cabinettet och de i Testamentet K. V. Academien tillärkände Meubler och Persedlar. Men deremot skola arfvingarne hafva full oklandrad ägande rätt till alla de pänningar, hvilka efter Testamentet Skulle Academien tillfalla, förbehållandes jag mig, att K. V. Academien, ifall förening skall kunna träffas, afsäger Sig all rättighet till berörde pänningar och deremot Sjelf ärlägger alla de afgifter till bouptecknings kostnad, Testaments afgift till Justitiae staten och fattige, Som belöper på d[en] ägendom, hvilken K. Academien får tillträda Samt derjämte af Malmgårdens afkastning till Jungfru Greta Nyberg, i hennes lifstid, årligen utbetalar de genom Testamentet henne tillärkände 3000 D:r k:mt och dessutom lemnar henne nödiga grönsaker af Trägården till Sitt hushåll, Samt till boningsrum, antingen undra Våningen i Stenhuset eller ock Trähuset i andra gården tillika med Ladugårds husen derstädes, hvaremot arfvingarne ansvara för Hennes öfriga förmoner.

Sedan Kongl. Wettenskaps Academiens Herrar Deputerade, wid sammanträdet förleden Lördag, förklaradt sig icke kunna antaga det, af Herr Advocat-Fiscalen Junbeck, å min afledne Farbroder Professor Bergii arfwingars wägnar, afgifne project till förening, emellan Kongl. Wettenskaps Academie och bemälte arfwingar, tager jag mig friheten, att till Kongl. Wetenskaps Academiens öfverwägande, föreställa, om icke förening, med nedanstående willkohr må kunna ärhållas, till förekommande af både obehageliga och widlyftiga Rättegångar, hwilka, till en stor del, kunna borttaga den ägendom, hwarom twist blifwer, utan att någon af Parterne deraf hafwer förmon. Att sådana Rättegångar icke kunna undwikas, om förlikning eij emillankommer, det lärer wara utan alt twifwelsmål, när man betraktar de omständigheterne, att Professor Bergius ifrån sina lagliga arfwingar, hwilka han ingen oanständighet kunnat förewita, bortgifwit nästan alt hwad han och dess afledne Broder, Banco Commissarien Bergius ägt, oacktadt de begge försåldt sina i arf tillfallne Broder Lotter uti Sätterjet Lund, med underliggande Hemman och Lägenheter: att Testamentet, under den 20 December 1784, på flere ställen, föreskrifwer Kongl. Wettenskaps Academien en sådan noggrannhet, äfwen i små saker, att det nästan blifwer ogjörligt, den samma till alla delar i ackttaga, för den som icke sjelf kan lägga hand, wid alt hwad som skall uträttas: Och ändteligen att Arfwingarne äro satta till upsyningsmän öfwer hela förwaltningen, som blifwit Kongl. Wettenskaps Academien updragen, hwarwid Arfwingarne fådt den betydeliga rättigheten, att återwinna alt hwad till Kongl. Wettenskaps Academien blifwit bortgifwit, om Testamentet, i en ringa omständighet, eij efterlefwes. Äfwen så omöjeligt det är för mig, att kunna sätta i twifwelsmål, det ju Kongl. Wettenskaps Academien, på alt gjörligt sätt, söker upfylla både ändamålet med Testamentet och hwad deruti för öfrigt blifwit föreskrifwit, lika så oemotsägeligit blifwer det ock att Arfwingarne, för att komma i åtnjutande af de förmoner, hwartill the, efter billighet och naturlig ordning, äro berättigade, hålla den strängaste tillsyn på ägendomens förwaltning, Huruwida det blifwer gjörligt för Kongl. Wettenskaps Academien och den tillkommande Professoren, hwilka i wissa delar måste dependera af Betjeningen, att efter Testamentets Bokstafweliga innehåll, förwalta och wårda Trägårdarne med plantager, Bibliothequet, meubler och i synnerhet Herbarium, det skall framtiden wisa; men jag som 2 års tid, lagdt hand wid desse gjöromål, är så fullkomligen öfwertygad om swårigheten deraf, att jag, med wisshet, föreser beständiga Rättegångar, hwilka, enär de hinna till slut, måste återbringa ägendommen i arfwingarnes händer, så wida andra afhandlingar eij imellankomma. Endast den frågan om surrogat för den försålda ärfda Jorden, torde gjöra en så betydelig förändring i Testamentet, att Kongl. Wetenskaps-Academien, eij får så mycket som Arfwingarnes första förenings project innehåller, ty när ett helt Säteri, med underliggande Hemman, Torp, Såg och Mjölqwarnar, skola sättas i jämförelse med 14 tunnelands Stads jord, lärer det icke blifwa swårt att utröna, huru stor rättighet Kongl. Wetenskaps-Academien har att wänta, uti Malmgården eller Bergielund. Då jag ännu eij haft tillfälle, att genomse alla de i Stärbhuset befindteliga handlingar, hwaribland jag förmodar, att arfskiftet efter Professor Bergii Föräldrar, skall finnas, kan jag väl icke praetendera, att Kongl. Wetenskaps-Academien skall sätta fullt förtroende till min upgift, angående mina Farbröders arfstägt i Lunds Säterje; Men när jag försäkrar, att berörde handlingar, både kunna och skola anskaffas, äfwen i den händelse, att de eij finnas i Stärbhuset, så wäntar jag den attention, att Kongl. Wetenskaps Academien, då fråga är om förening, icke lämnar min berättelse derom, utan alt afseende. Så framt jag anskaffar ofwanberörde Arfshandlingar, är jag fullkomligen öfwertygad, att Kongl. Wetenskaps Academiens Herrar Ledamöter, såsom högtuplyste Män, icke kunna bestrida Surrogats-frågan, som är grundad uti samma Lagens rum, på hwilken Professor Bergius sökt stödja sitt Testamente; Men som jag föreser en kostsam och beswärlig Rättegång, för att få Surrogatet utredt och flyttadt på Stadsjord och jag äfwen gjerna skulle se, att Professor Bergii afsigt, med en Schola för för Trägårdsmästare, till allmän nytta, måtte kunna winnas, så wida det kan skje, utan altstor skada för Arfwingarne; Så det Arfwingarne må undwika det myckna beswäret, med widlyftiga och granlaga inventeringar och syner samt äfwen undgå obehageliga Rättegångar med Kongl. Wetenskaps-Academien, så wäl angående ägande rätten till Malmgården, som förwaltningen både deraf och det öfriga, som kommer under dess disposition, jämte Begrafnings kostnaden hwarwid flere anmärckningar kunna giöras samt beskaffenheten af Boupteckningen efter Banco Commissarien Bergius, med det mera, får jag, för att wisa arfwingarnes böjelse till sämja och enighet, fastän de derigenom förlora betydeligt, härigenom proponera en sådan förening, att Kongl. Wetenskaps Academien, till ewerldelig ägo och disposition, fri från Professor Bergii arfwingars tillsyn och klander, nu eller framdeles behåller Malmgårdarne N:o 110 och 111., hwilka tillsammans kallas Bergielund, tillika med dyngegården i Quarteret Kihlen samt Bibliotheket, Herbarium vivum, insect Cabinettet; och de i Testamentet Kongl. Wetenskaps-Academien tillärkjände Meubler och Persedlar. Men deremot skola Arfwingarna hafwa full oklandrad ägande rätt till alla de penningar hwilka, efter Testamentet, skulle Academien tillfalla; Förbehållandes jag mig, att Kongl. Wetenskaps Academien, i fall förening skall kunna träffas, afsäger sig all rättighet till berörde penningar och deremot sjelf ärlägger alla de afgifter till Bouptecknings kostnad Testaments afgift til Justitial Staten och Fattiga, som belöper på den ägendom, hwilken Kongl. Academien får tillträda, samt derjemte, af Malmgårdens afkastning till Jungfru Greta Nyberg, i hennes lifstid årligen utbetalar de, genom Testamentet, henne tillärkände 3000 D:r kopparmynt och dessutom lämnar henne nödiga grönsaker af trädgården till sitt hushåll samt till boningsrum, antingen undra wåningen i Stenhuset, eller och trähuset i andra gården tillika med Ladugårds husen derstädes, hwaremot Arfwingarne answara för hennes öfriga förmåner. Jag förmodar så mycket mer, att Kongl. Wettenskaps Academien, antager desse propositioner, som de enda till Testaments befrämjande, på en mycket säkrare grund, än om det skall ankomma på Rättegång; hwarförutan Kongl. Wetenskaps-Academien, för hwilken jag ser denutmärktaste estime, genom föreningen, ändtled aan det alt för illa passande inseendet af Jungfrun Nyberg och äger således rättighet att efter godtfinnande, Dispon endommen på sådant sätt, att, jemte det dugeliga Trägd astare upöfWas, någon afkastning, till inrättningens uti ande, med tiden äfwen kan winnas; Skulle, emot förmodan, ongl. Wetenskaps-Academien finna någon swårighet wid Jungf Nybergs årliga underhålls utgifwande, så är den frågan, ltt beswarad därmed, att 6 . i Testamentet stadgar, det berör Testamente icke kan realiseras, förrän efter Jungfru Nybergs död, hwarförinnan man således eij heller kan wänta någon framgång med Trägårdsmästare Scholan om denna förening blifwer afslutad.

Sedan Kongl. Wettenskaps Academiens Herrar Deputerade, wid sammanträdet förleden Lördag, förklaradt sig icke kunna antaga det, af Herr Advocat-Fiscalen Junbeck, å min afledne Farbroder Professor Bergii arfwingars wägnar, afgifne project till förening, emellan Kongl. Wettenskaps Academie och bemälte arfwingar, tager jag mig friheten, att till Kongl. Wetenskaps Academiens öfverwägande, föreställa, om icke förening, med nedanstående willkohr må kunna ärhållas, till förekommande af både obehageliga och widlyftiga Rättegångar, hwilka, till en stor del, kunna borttaga den ägendom, hwarom twist blifwer, utan att någon af Parterne deraf hafwer förmon. Att sådana Rättegångar icke kunna undwikas, om förlikning eij emillankommer, det lärer wara utan alt twifwelsmål, när man betraktar de omständigheterne, att Professor Bergius ifrån sina lagliga arfwingar, hwilka han ingen oanständighet kunnat förewita, bortgifwit nästan alt hwad han och dess afledne Broder, Banco Commissarien Bergius ägt, oacktadt de begge försåldt sina i arf tillfallne Broder Lotter uti Sätterjet Lund, med underliggande Hemman och Lägenheter: att Testamentet, under den 20 December 1784, på flere ställen, föreskrifwer Kongl. Wettenskaps Academien en sådan noggrannhet, äfwen i små saker, att det nästan blifwer ogjörligt, den samma till alla delar i ackttaga, för den som icke sjelf kan lägga hand, wid alt hwad som skall uträttas: Och ändteligen att Arfwingarne äro satta till upsyningsmän öfwer hela förwaltningen, som blifwit Kongl. Wettenskaps Academien updragen, hwarwid Arfwingarne fådt den betydeliga rättigheten, att återwinna alt hwad till Kongl. Wettenskaps Academien blifwit bortgifwit, om Testamentet, i en ringa omständighet, eij efterlefwes. Äfwen så omöjeligt det är för mig, att kunna sätta i twifwelsmål, det ju Kongl. Wettenskaps Academien, på alt gjörligt sätt, söker upfylla både ändamålet med Testamentet och hwad deruti för öfrigt blifwit föreskrifwit, lika så oemotsägeligit blifwer det ock att Arfwingarne, för att komma i åtnjutande af de förmoner, hwartill the, efter billighet och naturlig ordning, äro berättigade, hålla den strängaste tillsyn på ägendomens förwaltning, Huruwida det blifwer gjörligt för Kongl. Wettenskaps Academien och den tillkommande Professoren, hwilka i wissa delar måste dependera af Betjeningen, att efter Testamentets Bokstafweliga innehåll, förwalta och wårda Trägårdarne med plantager, Bibliothequet, meubler och i synnerhet Herbarium, det skall framtiden wisa; men jag som 2 års tid, lagdt hand wid desse gjöromål, är så fullkomligen öfwertygad om swårigheten deraf, att jag, med wisshet, föreser beständiga Rättegångar, hwilka, enär de hinna till slut, måste återbringa ägendommen i arfwingarnes händer, så wida andra afhandlingar eij imellankomma. Endast den frågan om surrogat för den försålda ärfda Jorden, torde gjöra en så betydelig förändring i Testamentet, att Kongl. Wetenskaps-Academien, eij får så mycket som Arfwingarnes första förenings project innehåller, ty när ett helt Säteri, med underliggande Hemman, Torp, Såg och Mjölqwarnar, skola sättas i jämförelse med 14 tunnelands Stads jord, lärer det icke blifwa swårt att utröna, huru stor rättighet Kongl. Wetenskaps-Academien har att wänta, uti Malmgården eller Bergielund. Då jag ännu eij haft tillfälle, att genomse alla de i Stärbhuset befindteliga handlingar, hwaribland jag förmodar, att arfskiftet efter Professor Bergii Föräldrar, skall finnas, kan jag väl icke praetendera, att Kongl. Wetenskaps-Academien skall sätta fullt förtroende till min upgift, angående mina Farbröders arfstägt i Lunds Säterje; Men när jag försäkrar, att berörde handlingar, både kunna och skola anskaffas, äfwen i den händelse, att de eij finnas i Stärbhuset, så wäntar jag den attention, att Kongl. Wetenskaps Academien, då fråga är om förening, icke lämnar min berättelse derom, utan alt afseende. Så framt jag anskaffar ofwanberörde Arfshandlingar, är jag fullkomligen öfwertygad, att Kongl. Wetenskaps Academiens Herrar Ledamöter, såsom högtuplyste Män, icke kunna bestrida Surrogats-frågan, som är grundad uti samma Lagens rum, på hwilken Professor Bergius sökt stödja sitt Testamente; Men som jag föreser en kostsam och beswärlig Rättegång, för att få Surrogatet utredt och flyttadt på Stadsjord och jag äfwen gjerna skulle se, att Professor Bergii afsigt, med en Schola för för Trägårdsmästare, till allmän nytta, måtte kunna winnas, så wida det kan skje, utan altstor skada för Arfwingarne; Så det Arfwingarne må undwika det myckna beswäret, med widlyftiga och granlaga inventeringar och syner samt äfwen undgå obehageliga Rättegångar med Kongl. Wetenskaps-Academien, så wäl angående ägande rätten till Malmgården, som förwaltningen både deraf och det öfriga, som kommer under dess disposition, jämte Begrafnings kostnaden hwarwid flere anmärckningar kunna giöras samt beskaffenheten af Boupteckningen efter Banco Commissarien Bergius, med det mera, får jag, för att wisa arfwingarnes böjelse till sämja och enighet, fastän de derigenom förlora betydeligt, härigenom proponera en sådan förening, att Kongl. Wetenskaps Academien, till ewerldelig ägo och disposition, fri från Professor Bergii arfwingars tillsyn och klander, nu eller framdeles behåller Malmgårdarne N:o 110 och 111., hwilka tillsammans kallas Bergielund, tillika med dyngegården i Quarteret Kihlen samt Bibliotheket, Herbarium vivum, insect Cabinettet; och de i Testamentet Kongl. Wetenskaps-Academien tillärkjände Meubler och Persedlar. Men deremot skola Arfwingarna hafwa full oklandrad ägande rätt till alla de penningar hwilka, efter Testamentet, skulle Academien tillfalla; Förbehållandes jag mig, att Kongl. Wetenskaps Academien, i fall förening skall kunna träffas, afsäger sig all rättighet till berörde penningar och deremot sjelf ärlägger alla de afgifter till Bouptecknings kostnad Testaments afgift til Justitial Staten och Fattiga, som belöper på den ägendom, hwilken Kongl. Academien får tillträda, samt derjemte, af Malmgårdens afkastning till Jungfru Greta Nyberg, i hennes lifstid årligen utbetalar de, genom Testamentet, henne tillärkände 3000 D:r kopparmynt och dessutom lämnar henne nödiga grönsaker af trädgården till sitt hushåll samt till boningsrum, antingen undra wåningen i Stenhuset, eller och trähuset i andra gården tillika med Ladugårds husen derstädes, hwaremot Arfwingarne answara för hennes öfriga förmåner. Jag förmodar så mycket mer, att Kongl. Wettenskaps Academien, antager desse propositioner, som de enda till Testaments befrämjande, på en mycket säkrare grund, än om det skall ankomma på Rättegång; hwarförutan Kongl. Wetenskaps-Academien, för hwilken jag ser denutmärktaste estime, genom föreningen, ändtled aan det alt för illa passande inseendet af Jungfrun Nyberg och äger således rättighet att efter godtfinnande, Dispon endommen på sådant sätt, att, jemte det dugeliga Trägd astare upöfWas, någon afkastning, till inrättningens uti ande, med tiden äfwen kan winnas; Skulle, emot förmodan, ongl. Wetenskaps-Academien finna någon swårighet wid Jungf Nybergs årliga underhålls utgifwande, så är den frågan, ltt beswarad därmed, att 6 . i Testamentet stadgar, det berör Testamente icke kan realiseras, förrän efter Jungfru Nybergs död, hwarförinnan man således eij heller kan wänta någon framgång med Trägårdsmästare Scholan om denna förening blifwer afslutad.

Sedan Kongl. Wettenskaps Academiens Herrar Deputerade, wid sammanträdet förleden Lördag, förklaradt sig icke kunna antaga det, af Herr Advocat-Fiscalen Junbeck, å min afledne Farbroder Professor Bergii arfwingars wägnar, afgifne project till förening, emellan Kongl. Wettenskaps Academie och bemälte arfwingar, tager jag mig friheten, att till Kongl. Wetenskaps Academiens öfverwägande, föreställa, om icke förening, med nedanstående willkohr må kunna ärhållas, till förekommande af både obehageliga och widlyftiga Rättegångar, hwilka, till en stor del, kunna borttaga den ägendom, hwarom twist blifwer, utan att någon af Parterne deraf hafwer förmon. Att sådana Rättegångar icke kunna undwikas, om förlikning eij emillankommer, det lärer wara utan alt twifwelsmål, när man betraktar de omständigheterne, att Professor Bergius ifrån sina lagliga arfwingar, hwilka han ingen oanständighet kunnat förewita, bortgifwit nästan alt hwad han och dess afledne Broder, Banco Commissarien Bergius ägt, oacktadt de begge försåldt sina i arf tillfallne Broder Lotter uti Sätterjet Lund, med underliggande Hemman och Lägenheter: att Testamentet, under den 20 December 1784, på flere ställen, föreskrifwer Kongl. Wettenskaps Academien en sådan noggrannhet, äfwen i små saker, att det nästan blifwer ogjörligt, den samma till alla delar i ackttaga, för den som icke sjelf kan lägga hand, wid alt hwad som skall uträttas: Och ändteligen att Arfwingarne äro satta till upsyningsmän öfwer hela förwaltningen, som blifwit Kongl. Wettenskaps Academien updragen, hwarwid Arfwingarne fådt den betydeliga rättigheten, att återwinna alt hwad till Kongl. Wettenskaps Academien blifwit bortgifwit, om Testamentet, i en ringa omständighet, eij efterlefwes. Äfwen så omöjeligt det är för mig, att kunna sätta i twifwelsmål, det ju Kongl. Wettenskaps Academien, på alt gjörligt sätt, söker upfylla både ändamålet med Testamentet och hwad deruti för öfrigt blifwit föreskrifwit, lika så oemotsägeligit blifwer det ock att Arfwingarne, för att komma i åtnjutande af de förmoner, hwartill the, efter billighet och naturlig ordning, äro berättigade, hålla den strängaste tillsyn på ägendomens förwaltning, Huruwida det blifwer gjörligt för Kongl. Wettenskaps Academien och den tillkommande Professoren, hwilka i wissa delar måste dependera af Betjeningen, att efter Testamentets Bokstafweliga innehåll, förwalta och wårda Trägårdarne med plantager, Bibliothequet, meubler och i synnerhet Herbarium, det skall framtiden wisa; men jag som 2 års tid, lagdt hand wid desse gjöromål, är så fullkomligen öfwertygad om swårigheten deraf, att jag, med wisshet, föreser beständiga Rättegångar, hwilka, enär de hinna till slut, måste återbringa ägendommen i arfwingarnes händer, så wida andra afhandlingar eij imellankomma. Endast den frågan om surrogat för den försålda ärfda Jorden, torde gjöra en så betydelig förändring i Testamentet, att Kongl. Wetenskaps-Academien, eij får så mycket som Arfwingarnes första förenings project innehåller, ty när ett helt Säteri, med underliggande Hemman, Torp, Såg och Mjölqwarnar, skola sättas i jämförelse med 14 tunnelands Stads jord, lärer det icke blifwa swårt att utröna, huru stor rättighet Kongl. Wetenskaps-Academien har att wänta, uti Malmgården eller Bergielund. Då jag ännu eij haft tillfälle, att genomse alla de i Stärbhuset befindteliga handlingar, hwaribland jag förmodar, att arfskiftet efter Professor Bergii Föräldrar, skall finnas, kan jag väl icke praetendera, att Kongl. Wetenskaps-Academien skall sätta fullt förtroende till min upgift, angående mina Farbröders arfstägt i Lunds Säterje; Men när jag försäkrar, att berörde handlingar, både kunna och skola anskaffas, äfwen i den händelse, att de eij finnas i Stärbhuset, så wäntar jag den attention, att Kongl. Wetenskaps Academien, då fråga är om förening, icke lämnar min berättelse derom, utan alt afseende. Så framt jag anskaffar ofwanberörde Arfshandlingar, är jag fullkomligen öfwertygad, att Kongl. Wetenskaps Academiens Herrar Ledamöter, såsom högtuplyste Män, icke kunna bestrida Surrogats-frågan, som är grundad uti samma Lagens rum, på hwilken Professor Bergius sökt stödja sitt Testamente; Men som jag föreser en kostsam och beswärlig Rättegång, för att få Surrogatet utredt och flyttadt på Stadsjord och jag äfwen gjerna skulle se, att Professor Bergii afsigt, med en Schola för för Trägårdsmästare, till allmän nytta, måtte kunna winnas, så wida det kan skje, utan altstor skada för Arfwingarne; Så det Arfwingarne må undwika det myckna beswäret, med widlyftiga och granlaga inventeringar och syner samt äfwen undgå obehageliga Rättegångar med Kongl. Wetenskaps-Academien, så wäl angående ägande rätten till Malmgården, som förwaltningen både deraf och det öfriga, som kommer under dess disposition, jämte Begrafnings kostnaden hwarwid flere anmärckningar kunna giöras samt beskaffenheten af Boupteckningen efter Banco Commissarien Bergius, med det mera, får jag, för att wisa arfwingarnes böjelse till sämja och enighet, fastän de derigenom förlora betydeligt, härigenom proponera en sådan förening, att Kongl. Wetenskaps Academien, till ewerldelig ägo och disposition, fri från Professor Bergii arfwingars tillsyn och klander, nu eller framdeles behåller Malmgårdarne N:o 110 och 111., hwilka tillsammans kallas Bergielund, tillika med dyngegården i Quarteret Kihlen samt Bibliotheket, Herbarium vivum, insect Cabinettet; och de i Testamentet Kongl. Wetenskaps-Academien tillärkjände Meubler och Persedlar. Men deremot skola Arfwingarna hafwa full oklandrad ägande rätt till alla de penningar hwilka, efter Testamentet, skulle Academien tillfalla; Förbehållandes jag mig, att Kongl. Wetenskaps Academien, i fall förening skall kunna träffas, afsäger sig all rättighet till berörde penningar och deremot sjelf ärlägger alla de afgifter till Bouptecknings kostnad Testaments afgift til Justitial Staten och Fattiga, som belöper på den ägendom, hwilken Kongl. Academien får tillträda, samt derjemte, af Malmgårdens afkastning till Jungfru Greta Nyberg, i hennes lifstid årligen utbetalar de, genom Testamentet, henne tillärkände 3000 D:r kopparmynt och dessutom lämnar henne nödiga grönsaker af trädgården till sitt hushåll samt till boningsrum, antingen undra wåningen i Stenhuset, eller och trähuset i andra gården tillika med Ladugårds husen derstädes, hwaremot Arfwingarne answara för hennes öfriga förmåner. Jag förmodar så mycket mer, att Kongl. Wettenskaps Academien, antager desse propositioner, som de enda till Testaments befrämjande, på en mycket säkrare grund, än om det skall ankomma på Rättegång; hwarförutan Kongl. Wetenskaps-Academien, för hwilken jag ser denutmärktaste estime, genom föreningen, ändtled aan det alt för illa passande inseendet af Jungfrun Nyberg och äger således rättighet att efter godtfinnande, Dispon endommen på sådant sätt, att, jemte det dugeliga Trägd astare upöfWas, någon afkastning, till inrättningens uti ande, med tiden äfwen kan winnas; Skulle, emot förmodan, ongl. Wetenskaps-Academien finna någon swårighet wid Jungf Nybergs årliga underhålls utgifwande, så är den frågan, ltt beswarad därmed, att 6 . i Testamentet stadgar, det berör Testamente icke kan realiseras, förrän efter Jungfru Nybergs död, hwarförinnan man således eij heller kan wänta någon framgång med Trägårdsmästare Scholan om denna förening blifwer afslutad.

3:o) Upplästes följande till Academien af Bergii arfvingar inlemnade Förenings-Project:
Sedan K. Vetenskaps Academiens Herrar Deputerade, vid Sammanträdet förleden Lördag förklarat Sig icke kunna antaga det af Herr Advocat Fiscalen Junbeck, å min Afledne Farbroders Professor Bergii Arfvingars vägnar, afgifne Project till förening, imellan K. Vet. Academien och bemälte Arfvingar, tager jag mig friheten att till K. Vet. Academien öfvervägande föreställa om icke förening med nedanstående vilkor må kunna ärhållas, till förekommande af både obehagliga och vidlöftiga rättegångar, hvilka till en stor del kunna borrttaga den egendom, hvarom tvist blifver, utan att någon af Parterna deraf hafver förmon. Att Sådane Rättegångar icke kunna undvikas, om förlikning ej imellankommer, det lärer vara utan allt tvifvelsmål, när man betragtar, de omständigheterna, att Prof. Bergius ifrån sina lagliga arfvingar, hvilka han ingen oanständighet kunnat förevita, borrtgifvit nästan allt hvad han och dess afledne Broder Banco-Commiss. Bergius ägt, oagtadt de bägge försållt Sina i arf tillfallne Broder lotter uti Säteriet Lund med underliggande hemman och lägenheter; att Testamentet under den 20 Decemb. 1784 på flera ställen föreskrifver K. Vet. Academien en Sådan noggranhet äfven i Små Saker, att det nästan blifver ogjörligt densamma till alla delar i agttaga, för den som icke Sjelf kan lägga handen vid allt hvad som skall uträttas; och ändtligen att arfvingarna äro satte till uppsyningsmän öfver hela förvaltningen, Som blifvit K. Vet. Academien uppdragen, hvarvid arfvingarne fått den betydliga rättigheten att återvinna allt hvad till K. Vet. Academien blifvit borrtgifvit, om Testamentet i en ringa omständighet ej efterlefves. Äfven så omöjligt det är för mig, att kunna Sätta i tvifvelsmål, det ju K. V. Academien på allt görligt Sätt Söker uppfylla både ändamålet med Testamentet och hvad deruti för öfrigt blifvit föreskrifvit, likaså oemotsägligt blifver det ock,att arfvingarne, för att komma i åtnjutande af de förmoner, hvartill de, efter billighet och naturlig ordning, äro berättigade, hålla den strängaste tillsyn på egendomens förvaltning. Huruvida det blifver görligt för K. Vet. Academien, och den tillkommande Professoren, hvilke i vissa delar, måste dependera af Betjeningen, att efter Testamentets bokstafliga innehåll, förvalta och vårda trägården med Plantagen, Bibliotheket, Meubler, och i Synnerhet Herbarium, det skall framtiden visa; men jag, Som två års tid lagt handen vid dessa göromål, är så fullkomligen öfvertygad om Svårigheten deraf, att jag med visshet föreser beständiga rättegångar, hvilka, enär de hinna till Slut, måste återbringa egendomen i arfvingarnas händer, så vida andra afhandlingar ej imellankomma. Endast den frågan om Surrogat för den försållda ärfda jorden torde göra en Så betydlig förändring i Testamentet, att K. V. Academien ej får så mycket, Som arfvingarnas första förenings Project innehåller; ty när ett helt Säteri, med underliggande hemman, Torp Såg- och Mjöl-qvarnar skola Sättas i jämförelse med 14 Tunnelands stadsjord, lärer det icke blifva svårt, att utröna, huru stor rättighet K. V. Academien har att vänta uti Malmgården eller Bergielund.

1:o Al den uti Banken år 1784 d. 18 Decembr. deponerade förseglade kistan med framl. Banco-Commissarien Bengt Bergii Brefsamling, borde enligt Kgl. Academiens beslut d. 12. Jan. 1784, sedan numera 10 år äro förflutne, efterses, uti hvad tilstånd densamma, jämte den därå befinteliga påskriften sig befinner. och anmodades Herrarne Schröder och Odhelius at åtaga sig denne besigtning, som lofvades.

4:to Tilkännagaf Préses, at til följe af Banco Commissarien Bergii förordnande borde den ek-kista med inneliggande documenter, som efter honom förvaras i Banken, hvart tionde år til sit yttre besigtigas; En sådan besigtning hade icke ägt rum sedan den 16 Januarii 1796, och vore nu följakteligen tiden inne at utse deputerade som å Academiens vägnar befulmägtigades at verkställa den. Kong[liga] Academien ansåg detta höra til allmänna ärendernas föreskrifna gång och updrog Herrarne Odhelius och Adlerbeth at vid den sålunda skeende besigtningen å dess vägnar vara närvarande.

Bergii deposition

Bergii deposition

Bergii deposition