Protokoll

d. 21 Mars.
Närvarande - Praeses Hr. af Botin.
Hrr. Adlerheim, Bäck, af Acrell,
Wargentin, Ferrner, P. J. Bergius,
Wilcke, B. Bergius, Marelius,
Hermelin, Arbin, Hans Exc. Falkenberg,
Patr. Alströmer, Odelius, Sparrman.

l:o. Upl. Ett Extractum Protocolli hållet uti K. Canzli Collegium d. 9 Mars och derifrån öfversändt till Academien, hvarutinnan, i följe af Hans K. Maj:ts till Collegium gjorde Remiss af d. 6 Mars, uppå Bokbindare-ämbetets i Upsala i under dånighet anförde besvär, öfver Konungens Befallnings-hafvandes i berörde stad d. 3 Febr. fällde Resolution, Som tillåter Almanachs-Minuteringen äfven åt Handlande därstädes, äskas K. Academiens förklaring i Synnerhet deröfver, huruvida dess påstådde rättighet att parti-vis föryttra Almanachor, icke blott är inskränkt inom försäljningen af Almanachor i Exemplar, utan äfven sträcker Sig till Sådana, Som förut häftade och kringskurne blifvit. Sedan detta Extractum Protocolli var upläst, och man tagit Saken i öfvervägande, tycktes det Svar vara lämpeligast, att K. Academien anser Sitt Privilegium på Almanachor Så generalt, att Hon kan Sälja alla Slag Exemplar deraf, vare Sig häftade eller ohäftade, åt hvem hon vill, Bokbindare, Krämare, eller hvilken Som hälst, allenast Hon får Contant betalning; ty skulle Bokbindare-Ämbetet öfveralt i Riket få tillvälla Sig minuteringen, kunde af detta Monopolium hända, 1:o att vissa orter i Riket, der Bokbindare icke äro att tillgå, blefve utan Almanachor, 2:o att Ämbetet, då de voro Säkre om förtjensten, Slutligen kunde blifva, liksom Bokbindarena i Upsala, tröge betalare och Således Academien i mistning af Sin redbaraste inkomst. De Skäl, Som Bokbindarena i Upsala, Så väl i Sina underdåniga besvär till Hans Maj:t, Som uti inlagan till Lands-Höfdinga-ämbetet i Upsala anfört, t. ex. Bokbindare-ämbetets Privilegier utfärdade af Drottning Christina och Carl XI, Samt stadfästade af K. Fredrik d. 17 Dec. 1720, tillika med K. Skråordningen af Samma år, jämte Slotts-Canzliets i Stockholm kungörelser af d. 8 Jan. 1730; 16 Nov. 1739 och 22 Nov. 1745 hade Sig K. Academien väl icke bekante, men trodde dock att de i närvarande händelse icke voro Så lämpeliga.

2:o. Upl. Rön och ytterligare tilläggningar vid Sättet att bota Vatten bråk med Fräte-medel af Hr. af Acrell.

3:o. Upl. Ett Bref ifrån Chevalier de Beaurain dat. Paris d. 22 Febr. hvarutinnan Han begär, det Academien ville Subscribera på den Histoire des Campagnes de Henri de la Tour d'Auvergne Vicomte de Turenne en 1672-75, Som af honom Skall utgifvas. Afslogs.

4:o. Bekräftades det af Herrar Jnspectores Aerarii d. 21 Febr. uti Contoiret tagne beslut, att en föreställning skall göras till Kongl. Commerce Collegium, det Jnstrument-Makaren Duhre, för Sin ovårdighets skull, måtte mista Sin Pension; dock att Samma Pension icke måtte lemnas åt Jhrmark, Såsom föreslagit var, utan i stället åt Hasselström, ehuru den senare innehade en dylik pension förut.

5:o. Upl. en Beskrifning på en Gök, inlemnad af Candidaten Tengmalm.

6:o. Upl. En Afhandling om kroppars Specifica varme af Hr. Wilcke.

7:o. Förestälde Hr. Praeses, om icke Kongl. Academien ville Sin förste stiftare, Hans Excellence Grefve Anders Joh. v. Höpken till Åminnelse, låta hugga Hans Bust i Marmor. Tillfället, Som nu dertill gafs, kunde framdeles genom obehageliga händelser förloras; man borde derföre icke Släppa det utur händerna. Efterverlden skulle utan tvifvel derföre tacka Academien, att hon fått, tillika med förtjensterna, äfven känna Bilden af en Så stor Man. Propositionen bifölls med ett allmänt ja, och Herr Wargentin anmodades, att med det första tala med den vidtberömde Konstnären Hr. Särgel, om Bustens verkställande.