Nämns i 1 stycke:
§ 2,
2:o På frågan, huruvida, i följe af Directeuren Gyllenhals undersökning och berättelse, hvilken uplästes d. 1. sistl. December, angående den af Lieutenanten Gyllenschöld påfundna och föregifna eldfasta Lera, Samme Gyllenschöld vore berättigad till den af Honom begärte andra eller återstående hälften af det för berörde Lera utlofvade mindre praemium; yttrade Sig Hr. Qvist, att Han för Sin del icke annat kunde, än tillstyrka K. Academien, att lemna Gyllenschöld äfven denna hälft, hälst K. Academien, genom det att Hon tilldömt honom den förra, en gång erkänt Hans påfundna Lera, och gifvit den Sitt bifall; men detta bifall skulle Hon nu synas villa återkalla, ifall Hon nekade Gyllenschöld den andra eller återstående hälften af Praemium, och denne återkallelse Skulle åter kunna komma allmänheten att misstänka Henne för capable af misstag. Utomdess, tillade ock Hr. Qvist, gåfvo försöken, som med Gyllenschölds Lera blifvit anstälda, tilkänna, att hon kunde medföra nytta vid vissa behof, ehuru hon egenteligen icke förtjente namn af Eldfast Lera. Men K. Academien ville äfven häröfver höra Hr. Bergmans utlåtelse, och befalte derföre, att både Hr. Gyllenhals och vists undersökningar och prof af oftanämnda Lera, skulle till Honom öfversändas och Decisum imedlertid upskjutas.
Nämns i 1 stycke:
§ 2,
2 Upl. Hr. Bergmans Bref eller yttrande om Lieutenanten Gyllenschölds påfundna Lera af följande innehåll: På Kongl. Academiens befallning har jag läst igenom Hrr. Qvists och Gyllenhals yttrande angående Runefalls Så kallade Leran. Deraf inhämtas 1:o att Ler-ämnet deruti nästan aldeles Saknas eller åtminstone ingår i ganska ringa mängd. 2 att Kisel-mjöl utgör det hufvudsakligaste grund-ämnet och egentliga orsaken til den eld-härdighet, som vid försök dermed visat Sig. 3 att ju mer Ler-halten deruti finnes ökad, ju lättare Smälter hon. 4 att genom undersökning i orten ingen funnits, äfven på det angifna stället, som icke inom få minuter nedsmält i klensmeds-äskja. J följe af alt detta kan jag för min del icke finna, att K. Academien är förbunden att till Hr. Gyllenschöld utbetala de återstående 600 dr kmt. för en upgift, som icke håller det prof, Som blifvit äskat; men skulle K. Academien finna för godt gifva honom dem, som en ytterligare upmuntran, Så har jag dervid, Säger Hr. Bergman, ingen ting att påminna. När K. Academien jämförde detta yttrande med Hr Qvists, Så märktes tydeligen, att Runefalls Leran ej Svarade emot Academiens åstundan i afseende på mindre belöningen, utan att Hr. Qvist trott den förtjena upmärksamhet endast i det afseende, att hon Såsom tillblandning kunde tjena vid vissa behof. K. Academien kunde derföre icke annat än afslå Gyllenschölds begäran, att få den återstående hälften af Praemium, hälst den hälften, som han redan fått, var endast gifven Såsom en upmuntran, och tycktes i Så måtto vara tillräckelig.