Protokoll

Uti Kongl. VetenskapsAcademiens sammanträde den 19 Junii år 1799 Närvarande Herrar, Praeses Landerbeck, Ferrner, Prosperin, Liljestråle, Odhelius, Nicander, Sparrman, Bladh, Hagström, Swartz, Baron de Geer, Rosenblad, Edelcrantz, Norberg, Sjösten, Assessor von Schulzenheim, Melanderhielm, förehades följande.

1:o Uplästes Dagboken för Academiens sammanträde den 8 Maj år 1799.

2:o Uplästes följande til Kongl. VetenskapsAcademien af Herr BergsRådet Norberg ingifna Memorial.

Uti det betänkande som Kongl. VetenskapsAcademiens Herrar Deputerade under den 25 Sept. 1798 afgifvit til Kongl. May:t angående de af mig upfundna förbättrade och förenklade Bränvins Bränneri Redskap befinnes följande uttryck: ärinra, at dessa redskap blifva så noga upgifna efter modeller och ritningar, at andre, som äfven kunde upfinna förbättringar icke derigenom varda hindrade eller förfördelade. Bland flera påminna vi oss at Herr Profesor Gadolin i Åbo för längre tid sedan upfunnit och nyttjat en Jmkylare, som nästan liknar Herr BergsRådet Norbergs, änskönt den har andra dimensioner och är construerad efter en särskild principe. Och som Höglofl. Kongl. Commerce Collegium, som eger at öfver förenämnde ämne äfven til Konungen med utlåtande inkomma, skal härutaf föranledt ej trodt sig böra anse mig såsom första upfinnaren af de i fråga varande redskap, ty är min ödmjukaste anhållan at af Kongl. Vetenskaps Academiens Herrar Deputerade, Baron och Riddaren Högvälborne Herr von Gedda och vice Secreteraren Sjösten erhålla en förklaring öfver rätta förståndet af föregående mening, på det Kongl. Commerce Collegii tvifvelsmål derigenom må kunna häfvas. Stockholm d. 15 Maj 1798. J. E. Norberg.

Sedermera uplästes följande af Herrar, Baron och Riddaren von Gedda och vice Secreteraren Sjösten til Kongl. VetenskapsAcademien i anledning af Herr BergsRådet Norbergs föregående Memorial ingifna utlåtande.

Til svar å den förfrågan, som Herr BergsRådet Norberg hos Kongl. VetenskapsAcademien gjort uti Memorial af den 15 innevarande månad, få underteknade lemna; at de genom anförandet af Herr Professor Gadolins förbättrade afkylningsredskap, ej haft annat föremål än, at då fråga var om Privilegium exclusivum å de af Herr BergsRådet upfundna afkylnings och Bränneriredskap, intet hinder skulle derigenom läggas i vägen för andra, som redan upfunnit eller hädanefter kunde upfinna andra sådana Redskap, skiljagtiga ifrån de af Herr BergsRådet upgifna;, men at någon slutsats deraf skulle dragas til at bestrida Herr BergsRådet upfinningen af dess i fråga varande imkylare och öfriga Bränneri Redskap, hafva underteknade icke kunnat förmoda. Enligt Kongl. VetenskapsAcademiens Dagbok har Herr BergsRådet Norberg redan i Martii månad 1780 til Kongl. Academien upgifvit ritning och Model å dess nu ifråga varande Jmmkylare, då Herr Professor Gadolins förbättrade kylanstalt som består i et långt och något platt eller rättare ovalt rör, inneslutit i en trång Cylinder, som ligger i en lutande ställning och får ständigt tilrinnande vattn nerifrån, ej upgafs förr än år 1791, och bemälte Herr Professors år 1778 upgifne första förbättring på slangor ingen den minsta likhet eger med Herr BergsRådet Norbergs Jmkylare. Utom alt detta äro öfrige redskapen nämligen Jmledaren, Sprutledaren, Jmmebevararen, och Thermometer hylsan til varmens utrönande i kokkitteln aldeles nya inrättningar i Brännerivägen, hvilka oss vetterligt ingen förut upgifvit. Stockholm d. 17 Maj. 1799.

Emedan Academien icke hade något vid detta föregående at erinra beslöts, at et utdrag ur dagboken häraf skulle til Herr BergsRådet Norberg lemnas.

3:o Föredrogs Academiens Herrar Deputerades, Edelcrantz, Sjöstens, Baron von Geddas, och Nicanders, Utlåtande öfver den af Herr BergsRådet Norberg inrättade Eld och LuftMachin, lydande såsom följer.

Sedan i anledning af Kongl. May:ts Nådiga Remiss til Dess Vetenskaps Academie utaf Herr BergsRådet Norbergs ansökning om Privilegium uppå en af honom inrättad Eld och Luft Machin, Kongl. Vetenskaps Academien updragit underteknade at besigtiga den samma och med sit yttrande deröfver til Kongl. Vetenskaps Academien inkomma, hafva de först i Junii månad förledit år undersökt denna Machin uti sin hvila, och vidare den 24 sistlidne Maj, sedan den samma blifvit satt i gång besett dess rörelse, och få nu den äran deröfver afgifva följande utlåtande.

Til sin princip och hufvudsakliga inrättning är den enlig med Herrar Watts och Boultons första förbättring af de äldre Eld och Luftmachinerna, nämligen: at Pistonens eller kolfvens upp och nedgång i Cylindern, befordras endast genom insläpta ångor och icke af yttre luftens tryckning, samt at ångornas afkylning icke sker i Cylindern genom kallt vattens insprutning utan uti en utom Cylindern befintlig afkylare förenad med luft och vattnpumpar.

Herr BergsRådet Norbergs Jnrättning skiljer sig likväl ifrån Herr Watts nu vidtagne nyare.

1:o Derigenom, at Cylindern uppå Herr BergsRådets Eld och Luftmachin har et horizontalt läge i stället för at den i Herrar Watts och Boultons har en vertical ställning, och denne senare således fordrar den vanlige häfbomen med dess stänger och tilbehör, hvilket genom Herr BergsRådets inrättning undvikes, och utmärker en särdeles upfinningsgofva.

2:o Genom Ventilernes särskilta Construction och beskaffenhet och det til deras öpnande och slutande anbrakte snällare verket.

3:o Genom application af Herr BergsRådets upfundne Jmkylare til vattenångornes afkylning samt slutligen

4:o Genom kittelns eller kokpannans och ugnens särskilta Construction: hvarigenom elden ledes öfver den så kallade kåpan. för at än mera uphetta de redan danade ångorna och derigenom gifva dem större elasticitet. Denna inrättning är ganska vigtig och förmånlig, samt har aldrig för blifvit nyttjad vid någon Machin så mycket vi veta.

Den mäst synbara skilnaden är likväl Cylinderns horizontale läge, hvarigenom hela machinen, hvars centrum gravitatis blifver lägre, kan nyttjas på skepp, hvilket den verticale ställningen af Cylindern eljest icke utan svårighet tillåter.

Herrar Watt och Boulton skola väl bland andra mångfaldiga förändringar af Eld och Luftmachiner äfven försökt at medelst Cylinderns horizontale läge undvika den vanliga häfbomen med dess tilbehör; men lemnade snart denna idée af fruktan at genom Pistonens stora tyngd, som då hvilade aldeles på en punct, både den och Cylindern skulle lida en ojemn och högst skadlig nötning. Herr BergsRådet, som åter vidtagit denna liggande ställning söker förekomma den olika nötningen genom en sinrik inrättning, at efter behag vända både Cylindern och Pistonen omkring deras gemensamme axis.

Machinen har ej ännu blifvit applicerad til frambringande af någon effect förenad med större motstånd än det dess egen tröghet kan förorsaka, utan gick som man säger i Tomning: men af Pistonens hastiga gång ända til 60 reciproka eller 30 fram och 30 återgående slag i hvarje minut, samt af det momentum, som stora tackjerns svänghjulets rörelse eger, har man anledning at sluta, det tilräcklig kraft finnes til de af Herr BergsRådet upgifna inrättningers i gång sättande och jemna underhållande.

En nogare beskrifning på denna Machin och isynnerhet de delar deraf, hvilka Herr BergsRådet sjelf tillagt eller förändrat uti de förr kända Eld och Luftmachiner, kan ej utan bifogad model eller åtminstone ritning, af underteknade upgifvas; men Herr BergsRådet har förklarat sig vara beredd til en sådan detaillerad beskrifnings inlemnande til Kongl. VetenskapsAcademien, då han erhållit det sökta Privilegium, hvilket han hvad dess egna upfinningar och förbättringar angår efter underteknades tanka synes förtjena. Stockholm d. 17 Junii 1799.

Academien beslöt, at til Kongl. May:t uti underdånigt svar uppå den Academien i nåder meddelte Remiss af Herr BergsRådets ansökning om Privilegium uppå den af sig upgifne Eld och Luftmachin anföra det, som förenämnde dess Herrar Deputerade och Ledamöter om denna Machin sig hafva utlåtit.

4:o Upläste Herr Nicander den af sig författade underrättelse om Tabellverkets Tilstånd i Sverige och Finland ifrån år 1772 til och med år 1795, hvilken tillika med det til Academien lemnade utdraget ur Tabellerne för denna tid kommer at i Academiens Handlingar införas.

5:o Uplästes och gillades til införande i Academiens Handlingar de af Herr Baron och CancellieRådet Adlermark til Academien ingifna Anmärkningar vid Herr Hubers Rön om Bien.

6:o Uplästes följande af en Kongl. Vetenskaps Academiens Ledamot til Academien ingifna Proposition.

Proponeras til Ledamot uti Kongl. VetenskapsAcademiens första Class, HofMarskalken, Riddaren af Kongl. Nordstjerne Orden, Herr Gref Carl G. Mörner. En i Landtskötsel kunnig Mann. Vid dess gård Björksund uti Södermanland, är en stor och väl inrättad ladugård, hvilken skötes med all möjlig systematisk ordning; Följden deraf blir, at utom en betydande afkastning, en god Race både af boskap och finullige får bibehålles.

Vid samma egendom finnes trägårdar, som gifva den mäst utvalda frugt, äfven flere Alleer af löfträd. Såsom en hushålls Jnrättning anmärkes, at det höstetiden affalllna löfvet så i trägård som alleer samlas, at vintertiden nyttjas til sörpning åt Boskapen. Utom det at så väl här som vid dess Egendom Espelunda i Nerke, flera tunland åker blifvit af stenbunden mark uptagne och dikade, samt väl underhållas, försummas ingen branche af det som til Landtbruket hörer, utan skötes med noggranhet, samt äfven vid fruktbärande år gifver en rik skörd.
Skrifvit den 4 Junii 1799.

7:o Anmältes följande til Academien gjorda presenter. 1:o 6:te Tomen af Nova Acta Societatis Regiae Litterariae Upsaliensis hvilken af denna Societet blifvit förärad. 2:o Andra uplagan tilökd och förbättrad af Utkast til en Svensk Flora, gifven af dess Auctor Doctor Liljeblad. 3:o Actes de la Société de Medécine Chirurgie et Pharmacie, Etablie à Bruxelles, Tome Premier, gifven af denna Societetens Secreterare Doctor och Professor Kok, tillika med dess egen Dissertation sur le Danger qui peut resulter du sejour trop longtems prolongé du Delivre dans la Cavité Utérine, såsom ock dess Verhandeling over het Gevaar en Verbetering der algemeine Handelwyze in De Voetbaring. 4:o Jnledning til Chemien gifven af dess auctor Professor Johan Gadolin.

N. Landerbeck
D. Melanderhielm.