Protokoll

Uti kong[liga] Vetenskaps Academiens sammmanträde Onsdagen d. 15 Februarii 1809 hvarvid närvarande voro:
Praeses m.m. Herr Öfverbom
Hans Exc. Liljencrantz
Baron Hermelin
Odhelius
Nicander
Sparrman
Hjelm
Arfvedsson
Hagström
von Rosenstein
Svartz
Geijer
Gahn
Rosenblad
Broling
Edelcrantz
Baron Rosenhane
Ackerman
Hällström
Gistrén
Hedin
Svedenstjerna
Lenngren
af Tibell
Åkerrén
och Svanberg
förehades följande.

1:mo Justerades Dagboken för näst-föregående sammanträde Onsdagen d. 11:te Januarii 1809.

2:do Anmältes kong[lig] Maj:ts i nåder ankomna stadfästelse på Bönedagsterminerna för nästkommande år 1810, hvartil i nåder blifvit fast-ställde Söndagarne d. 11 Mars, d. 29 April, d. 1:sta Julii och d. 21 October.

3:o Anmältes en til kong[liga] Academien ankommen upgift med valspråk: Perditur in puncto, quod non reparatur in anno, åsyftande svar på den framställda prisfrågan, huru med minsta kostnad man skulle bota bensår och skador, och blef denna remitterad til medicinska Classens granskning.

4:o Uplästes Proposition för prosten och Kyrkoherden i Kumla samt Theologiae Licentiaten Carl v. Rosenstein at blifva Academiens ledamot, äfvensom derom inkommen ytterligare proposition för Majoren och Riddaren af Kong[liga] Vasa Orden Herr Leonhard Gyllenhaal.

5:o Anmältes Fabrikör Schönherrs inkomna Entomologiska anmärkningar, och Beskrifningar på några för Svenska fauna nya Insecter, samt uplästes åtföljande tacksägelsebref til Academien för til låns erhollna böcker; och blef afhandlingen som redan af Svartz var gillad ytterligare remitterad til Herr Paykulls granskning.

6:o Anmältes Capit. Berndes inkomna Berättelse om fortsatte försök at med Alun Brand-skiffer bränna Tegel, och blef denna remitterad til Herrarne Hjelms och Geyers granskning.

7:o Anmältes Acharii fortsättning af beskrifningen om Lichenes som redan var gillad af Svartz, och dess nyss inkomna Ophioglossum Microstichum som remitterades til Svartz och Sparrman.

8:o Uplästes herrarne Leyonmarks och Geddas betyg öfver fortfarande tilståndet af optiska Instument mskaren Petter Hällströms verkstad, och beslöt til följe heraf Academien at han i likhet med sidstledit år, äfven för detta, skulle fortfara vid åtnjutandet af den honom för idoghet och drift härutinnan bevilljad[e] upmuntran.

Bil. N.1.

9:o Upvistes den af Professor Svartz år 1808 författade Catalog öfver Academiens Musaeum, samt uplästes närliggande i afseende härå inlämnade Memorial. Tillika presenterades bilagde förtekning öfver de af ÖfverCommissarien Billberg til Academiens Musaeum donerade foglar, hvilka efter sessio nens slut af Professoren Svartz för Academien upvisades, och derjemte h Öfv. Comm:ens til Bibliotheket gorda föräring af Svensk Zoologie Tom. 1, för hvilket alt Professoren Svartz anmodades at hos honom aflägga Academiens tacksägägelse.

Bil N:o 2

10:o Anmälte Lifmedicus Hedin, at han redan vore färdig med åminnelsetalet öfver Prof. Acrell, och st han med slägtingarne allenast behöfde öfverenskomma om dag til dess upläsande, hvilket Academien helt och hollit öfverlämnade til herr LifMedici afgörande.

11:o Anmältes at ifrån Deputerade til utarbetande af Instruction för den blifvande Technologiska Professionen, denna nu inkommit, och fast-ställde Academien til dess behöriga discuterande näst blifvande pleni sammankomst.

12:o Upvistes 4:de Qvartalet af Academiens handlingar för sidstledit år.

13:o Skreds til val af af Praeses för nästföljande halfva år, hvarvid herr af Tibell erhöll 23 röster, h. Edelcrantz 18, h. von Rosenstein 17, h. Svartz 14, h. Exc. Oxenstjerna 5, h. Hedin 5, H. Exc. Liljencrantz 3, H. Odhelius 2, H. Nicander 2, H. Hällström 2, H. Svedenstjerna 2, H. Adlerbeth 1, h. Gahn 1, h. Silfverstolpe 1, H. Ackerman 1, H. Exc. Ruuth, 1, H. Gistrén 1 och H. Helvig 1. Til följe heraf blervo herrarne af Tibell, Edelcrantz, v. Rosenstein och Svartz lottande, hvarvid lotten föll på Herr Generalen m.m. af Tibell som således för nästföljande halfva år blef Academiens Praeses.

14. Slutade afträdande Praeses Academiens sammankomst med tal om åtskilliga slöjders och Handtverkeriers behof af vetenskapernas biträde, hvilket enligt vanligheten af Secreteraren besvarades.

Jöns Svanberg

Justeradt
af Tibell

Min Herre
Länge har denna kong[liga] Vetensksps Academien uti Eder högaktat en mann, som med Theoretiska kunskaper förenar vidsträckt kännedom af Practiska handteringar i allmänhet; och vore det tillåtit, at hervid inblanda mit enskildta omdöme, blefve sannolikt ingen mera än Jag i stånd, at bevittna hvad ressourcer Edert för Mechanisk execution danade snille ofta hemtat ur de mest ofördelagtiga omständigheter, för at med säkerhet och exactitude tilväga bringa, hvad en annnan icke utan mycken använd kostnad, och från flera holl tilkalladt biträde skulle hafva tottt ens vara möjligt. I synnerhet delningar och Mathematiska Instrumenters förfärdigande äro ämnen hvilka tildragit sig hela Eder upmärksamhet, och då en för allmänna verlds Physiken vigtig, samt i denna Academies Annaler anteknad lysande förrättning, deraf på det väsendteligaste profiterat, vore det et brott af mig som hervid deltagit, at icke med nöje begagna tilfället, at uppenbart erkänna hvad både jag och Vetenskaperna dervid hafva at tacka Eder före. Dessa redan af Academien utmärkta förtjenster hafva nu mera äfven genom det nit, hvarmed I omfattat dess inre angelägenheter, och genom den ordning, hvarmed, under sidst förflutne halfva år, I fört dess öfverläggningar, fåt en tilväxt, som alltid skall förvissa Eder om hennes fortfarande aktning. Sidst hafven I M. H. uti det nu hollna talet updragit en sann ehuru hastig tekning, af den växelverkan, hvarmed al lenast Vetenskaperna förmå gifva slöjder och manufacturer den för hvarje bestämda graden af möjlig fullkomlighet, samt tvertom dessa, genom dagligen sig företeende svårigheter, och vid hvarje handläggning sig yppande brister, altid gifva nya anledningar til forskning, och nytt stoff til utvidgande af sjelfva speculationens område. Måtte derföre snart Empiriens oinskränkta välde uti alla yrken uphöra! och måtte verkliga kunskaper öfver alt intaga dess plats! det är, måtte til alla grenar af mensklig utöfning den öfvertygelsen sprida sig, at råa antekningar aldrig förvandlas til någon verklig kunskap, så länge deännu icke undergåt vederbörlig bearbetning af et deröfver reflecterande förnuft, och at ofta icke ens den djupaste théorie gör tilfyllest för at bestämma, hvad är det som bör anteknas? eller huru bör det anteknas?