Protokoll

Justeradt d. 13 Januari 1886
A. H. FockProtokoll, hållet hos Kongl. Vetenskaps-Akademien i Stockholm den 9 December 1885.

Närvarande: Præses, Herr Friherre Fock
Sekreteraren, Herr Lindhagen
Herrar: Huss, Berlin,
Edlund, Santesson,
Bolinder, Friherre von Düben,
Friherre Nordenskiöld, Wærn,
Abelin, Friherre Skogman,
Ångström, K. Styffe
Key, Almén,
Gyldén, Rubenson,
Eggertz, C. G. Styffe
Ekman, Smitt,
Nilsson, Åkerman,
Forssell, Törnebohm,
Chr: Lovén, Malmström,
Troilius, Lindström,
Hamberg, Wittrock,
Retzius, Mittag-Leffler
Beijer, Tullberg,
Theel, Cederblom,
Arnberg, Sidenbladh,
Nordenström, Warming,
Nathorst och Hammarskjöld
Intendenten Aurivillius,
Bibliothekarien Ahlstrand,
Kamereraren Rehn,
Amanuensen vid den meteorologiska central-anstalten Hamberg
Amanuensen vid Bibliotheket Geete samt
Regnellske Amanuensen Ville.

Protokollsjustering. §: 1. De hos Kongl. Vetenskaps- Akademien den 11 och 18 nästlidne November förda protokoll upplästes till justering och godkändes.

Angående återbesättande af ledigt rum. §: 2. Herr Præses tillkännagaf, att Akademiens inländske ledamot af åttonde klassen, Godsegaren Johan Gustaf Swartz, med döden afgått efter Akademiens sista sammankomst; och beslöt Akademien, i anledning häraf och på tillstyrkande af närvarande klassledamot, att det sålunda lediga rummet skulle i vanlig ordning återbesättas.

Angående beräkning af matematiska värdet af delegarnes uti enke- och pupillkassan för lärarne vid elementarläroverken insatser.§: 3. Med skrifvelse den 30 nästlidne Oktober hade Chefen för Kong. Ecclesiastik-Departementet meddelat Akademien till kännedom, att Kongl. Maj:t, med afseende å hvad Akademien och Direktionen för lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa anfört i anledning af revisorernes för nämnda kassa framställning, att vid de i §: 3 mom: 1 af reglementet för kassan utaf den 11 Oktober 1870 angifna fall en af revisorerne meddelad formel för beräkning af det matematiska värdet af delegarnes gjorda insatser måtte användas, funnit bemälde revisorers ifrågavarande framställning icke till vidare åtgärd föranleda; och lades berörda skrifvelse, som ej erfordrade åtgärd, till handlingarne.

Angående ändringar i marknadsförteckningen för år 1886.§: 4. Uti två till Kongl. Vetenskaps-Akademien den 6 nästlidne månad aflåtna skrifvelser hade Kongl. Maj:ts och Rikets Kommers Kollegium tillkännagifvit, att fyra i marknadsförteckningen för år 1886 uppgifna marknader, nemligen två i Amål och två i Geneved i Elfsborgs län, komme att från och med nämnda år upphöra.
Då almanachan för detta år redan vore färdigtryckt, föranledde berörda skrifvelse ej någon åtgärd utan lades till handlingarne.

Angående beviljadt anslag till anställande af ornitologiska iakttagelser. §: 5. Föredrogs en från Chefen för Kongl. Ecclesiastik-Departementet till Kongl. Vetenskaps-Akademien aflåten skrifvelse af den 13 nästlidne November med tillkännagifvande, att Kongl. Maj:t, i anledning af Akademiens uti underdånig skrifvelse den 14 förutgående Oktober gjorda anhållan om erhållande af statsanslag för anställande af ornitologiska iakttagelser i Sverige i enlighet med de af den Ornitologiska Kongressen i Wien år 1884 och dess permanenta komité angifna grunder, för nämnda ändamål stält till Akademiens förfogande ett belopp af Femhundra Kronor; och föranledde ifrågavarande skrifvelse för närvarande ej annan åtgärd, än att de beviljade medlen skulle reqvireras från Kongl. Statskontoret.

Angående ändring i Grundstadgarne för Stockholms Högskola. §: 6. Uti en till Kongl. Vetenskaps-Akademien ingifven skrift hade Styrelsen för Stockholms Högskola, jemlikt §: 34 i Grundstadgarne för nämnda högskola, understält Kongl. Akademiens pröfning ett af Styrelsen upprättadt förslag till förändrad lydelse af §: 13 i nämnda Grundstadgar, innefattande sättet för utseende af Professorer vid högskolan; och blef, på hemställan af Herrar Almén och Rubenson, detta ärende bordlagdt till Akademiens nästa sammanträde; hvarjemte Akademien, på förslag af Herr Gyldén, beslöt, att Styrelsens för högskolan ifrågavarande skrifvelse skulle derförinnan tryckas och kringsändas till Akademiens i staden varande ledamöter.

Revisionsberättelse för Nordiska Muséet §: 7. Till Kongl. Vetenskaps-Akademien hade Friherre von Düben samt Herrar Smitt och Mittag-Leffler hvilka af Akademien utsetts till revisorer för granskning af Nordiska Muséets räkenskaper och förvaltning för år 1884 inkommit med berättelse om den af dem i anledning häraf verkstälda granskning; och, då af ifrågavarande nu för Akademien föredragna, berättelse inhemtades, att bemälde revisorer funnit räkenskaperna, förda med god ordning, icke hafva gifvit anledning till någon anmärkning, påkallades af denna berättelse ej någon åtgärd utan lades densamma till handlingarne.

Angående tilldelande åt Bibliothèque Sainte Geneviève i Paris af Akademiens skrifter. §: 8. I anledning af en utaf Styrelsen för Bibliothèque Sainte Geneviève i Paris hos Kongl. Vetenskaps-Akademien gjord framställning om erhållande af Akademiens skrifter hade BibliotheksInspektionen, på uppdrag af Sekreteraren, afgifvit utlåtande och deruti hemstält, att Akademien måtte tillmötesgå denna begäran i så vidsträckt man som för närvarande vore möjligt genom att öfversända:
1:o Handlingarne från och med Bandet 5:2;
2:o "Öfversigten" från och med år 1865, samt
3:o Bihanget till Handlingarne och Lefnadsteckningarne från början, äfvensom möjligen framdeles af äldre skrifter, om nägonting utan namnvärd uppoffring kunde aflåtas.
Då, enligt hvad Bibliotheksinspektionen tillika meddelat, någon särskild utgift härför ej drabbade Akademien, biföll Akademien hvad Bibliotheksinspektionen sålunda hemstält.

Angående ersättning till telegrafverket för väderlekstelegraferingen. §: 9. Under erinran, hurusom Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 21 September 1877 ålagt den meteorologiska Centralanstalten att för framtiden ersätta telegrafverket för den väderlekstelegrafering, som genom nämnda verk för centralanstaltens räkning besörjdes, hade föreståndaren för anstalten uti en till Kongl. Vetenskaps-Akademien ingifven skrift anhållit, att Akademien måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa, att ett belopp af 2,150 Kronor måtte ställas till Akademiens förfogande för bestridande af Centralanstaltens utgifter till Telegrafverket för utvexling under innevarande år af väderlekstelegram med Die Deutsche Seewarte i Hamburg, ersättning åt de telegrafverkets tjenstemän, som ombesörjde väderlekstelegraferingen på åtskilliga orter utom Stockholm, för de meteorologiska telegrammens sammanfattning å Stockholms telegrafstation, för underhåll af telegrafledningen mellan denna station och Stockholms Observatorium samt telegraferingens ombesörjande vid nämnda observatorium. och beslöt Akademien, med bifall härtill, att till Kongl. Majt. aflåta en underdånig skrifvelse i ämnet.

Angående utlåtande af Bibliotheksinspektionen i fråga om den beslutade nya anordningen af Akademiens skrifter.§: 10. Enligt Kongl. Vetenskaps-Akademiens vid dess nästalidne sammankomst gifna uppdrag hade Bibliotheksinspektionen afgifvit utlåtande angående de närmare detaljbestämmelser, som kunde erfordras till följd af den vid nämnda sammankomst beslutade, med nästkommande år inträdande, förändrade anordningen af "Öfversigten" och Bihanget till Handlingarne; och blef detta utlåtande nu för Akademien uppläst.
Efter någon öfverläggning i ärendet, hvarunder Sekreteraren gjorde åtskilliga erinringar mot det afgifna utlåtandet anmodade Akademien Redaktions Utskottet och Bibliotheks-Inspektionen att taga detta ärende under ompröfning samt derefter underställa Akademiens pröfning förslag till detaljbestämmelser härutinnan.

Angående Regnellska stipendiet och de Regnellska zoologiska gåfvomedlen.§: 11. I anledning af derom utaf Sekreteraren gjord framställning anmodade Kongl. Vetenskaps-Akademien de uti stiftelseurkunderna för Regnells botaniska och zoologiska gåfvomedel bestämda ständiga komitéer att till Akademien inkomma med yttrande, huruvida dels det Regnellska resestipendiet borde för nästa år bortgifvas dels ock, derest några särskilda bestämmelser erfordrades beträffande de zoologiska gåfvomedlen, afgifva förslag dertill.

Wallmarkska belöningen bortgifves. §: 12. Upplästes det hos komitén för afgifvande af förslag till bortgifvande af den Wallmarkska belöningen den 5 innevarande månad förda protokoll med dervid fogade skriftliga vota; och beslöt Akademien, på sätt komitén hemstält, att den å Wallmarkska fonden för innevarande år disponibla räntan skulle fördelas i två lika stora delar, hvaraf Akademien tilldelade sin ledamot Adjunkten vid Universitetet i Lund, Doktor Nils Christoffer Dunér den ena delen för hans i Akademiens Handlingar offentliggjorda arbete "Sur les étoiles à spectre de la troisième classe" och den andra delen Docenten vid samma Universitet Doktor Johan Peter Claësson för hans under året dels i Bihanget till Akademiens Handlingar dels i Lunds Universitets årsskrift offentliggjorda kemiska undersökningar öfver cyan- och rhodan-föreningar.

Letterstedtska resestipendiet bortgifves. §: 13. Upplästes det hos Komitén för upprättande af förslag till bortgifvande af det Letterstedtska resestipendiet, som denna gång skulle utdelas för teoretiskt studium af naturvetenskaperna, den 5 innevarande månad förda protokoll med dervid fogade vota, hvaraf inhemtades, att komitén, efter pröfning af de derom inkomna ansökningshandlingar, föreslagit, att stipendiet måtte tilldelas Docenten vid Universitetet i Upsala Svante Arrhenius för en resa till Ryssland, Tyskland och Holland för att studera elektrolyters galvaniska ledningsförmåga och dermed sammanhängande delar af fysiken samt den fysikaliska kemien i experimentelt och framför allt teoretiskt afseende; med 5 röster och Docenten vid samma universitet C. A. M. Lindman för att vid Breitenzorg på Java idka växtbiologiska undersökningar, särskildt beträffande blomningsförhållandena, med två röster; och skred Akademien derefter till val af stipendiat, dervid 26 röster tillföllo Docenten Arrhenius och 14 röster Docenten Lindman; till följd hvaraf Akademien tilldelat Docenten Arrhenius berörda resestipendium.

Val af ledamöter utaf Akademien. §: 14. Föredrogos ånyo de från sista sammankomsten hvilande protokoll från nedannämnda Kongl. Vetenskaps-Akademiens klasser, hvaraf inhemtades att å förslag till återbesättande af följande inom Akademien bland dess utländske ledamöter lediga rum blifvit enhälligt uppförda

dels af tredje klassen efter Professoren Henri Edouard Tresca f. d. Professoren i mekanik vid Steewens Teknologiska institut, Presidenten vid universitetet i Ithaca, staten New York, Robert H. Thurston;

dels ock af sjette klassen, efter Professorerne Henri Millne-Edvards och C. Th. E. von Siebold, Professoren vid naturhistoriska muséet i Jardin des plantes i Paris, ledamoten af Franska Institutet, Doktor Alphonse Milne-Edvards och Professoren vid medicinska fakulteten i Heidelberg Carl Gegenbaur;

och blefvo vid anstälda särskilda omröstningar öfver hvart och ett af dessa förslag de sålunda föreslagna enhälligt invalde till ledamöter af Akademien; skolande kallelsebref för de valde i vanlig ordning utfärdas.

Förslag till ett inom första klassen ledigt rum. §: 15. Upplästes det hos Kongl. Vetenskaps-Akademiens första och Andra klasser den 5 innevarande må nad förda protokoll med dervid fogade vota; och inhemtades deraf att vid upprättande af förslag till återbesättande af det efter Professoren Hj. Holmgren inom första klassen bland Akademiens inländske ledamöter lediga rum dels, efter det Professoren vid Stockholms högskola Fru Sophie Kowalewski, som upplystes vara Svensk undersåte, föreslagits att intaga ifrågavarande lediga rum af klassernas tre närvarande ledamöter Herrar Gyldén och Mittag-Leffler förklarat, att de ansåge den i §: 1 af Grundreglorna förekommande bestämmelsen, att Akademien med sig förenar sådana män, som synas mest kunna bidraga att främja Akademiens ändamål, ej böra så strikte efter ordalydelsen tolkas, att ifrågavarande bestämmelse uteslöte möjligheten att med Akademien införlifva qvinnor, då de deraf voro förtjenta, under det Herr Lindhagen ansett ordalydelsen af åberopade §: lägga hinder i vägen för Fru Kowalewskis inväljande till ledamot af Akademien; dels ock, enär sålunda enligt flertalets af de närvarande klassledamöternas mening något hinder ej mötte mot Fru Kowalewskis inväljande till inländsk ledamot af Akademien, klasserna föreslagit: Professoren Fru Kowalewski med fem röster och Docenten vid universitetet i Upsala, Doktor Mats Falk med två röster; emot hvilket beslut, i hvad det rörde tolkningen af D:r Herr Lindhagen anmält sin reservation

Derefter uppstod en längre öfverläggning, huru vida omförmälda §: i Akademiens Grundreglor medgåfve inväljande af qvinnor i Akademien eller icke, dervid å ena sidan yrkades, att Akademien måtte förklara att §: 1 i Grundreglorne icke lade hinder i vägen derför, under det å motsatta sidan yrkades, att Akademien icke måtte medgifva en sådan, från § ordalydelse motsatt, tolkning.

Sedan öfverläggningen förklarats afslutad, framstälde Herr Præses proposition särskildt på hvart och ett af de båda sålunda framstälda förslagen, dervid Herr Præses förklarade sig anse yrkandet, att Akademiens Grundreglor medgåfve en sådan tolkning, att jemväl qvinnor kunde inväljas i Akademien, vara med öfvervägande ja besvaradt.

Då votering, härvid begärdes, uppstäldes följande voteringsproposition: Den som anser, att §: 1 uti Akademiens Grundreglor medgifver en sådan tolkning, att äfven qvinnor kunna inväljas till ledamöter i Akademien, röstar ja. Den det ej vill röstar nej. Vinner nej, har Akademien beslutat, att ordalydelsen af nämnda §: ej medgifver att invälja qvinnor i Akademien.

Voteringen utföll, efter det en sedel blifvit aflagd, med 28 nej mot 13 ja, hvadan alltså Akademien förklarat, att ordalydelsen af §: 1 i Grundreglorna lade hinder i vägen mot inväljande af qvinnor i Akademien.

Emot detta Akademiens beslut anmälde Herr Mittag-Leffler sin reservation.

I anledning af Akademiens uti ärendet fattade beslut blef första och andra klassernas förslag till återbesättande af det efter Herr Holmgren inom första klassen lediga rum till klasserna återremitteradt.

Herr Mittag-Leffler begärde deruppå ordet och föreslog, att i §: 1 uti Akademiens Grundreglor ordet män borde utbytas mot personer; och blef detta förslag bordlagdt till Akademiens sammanträde i nästinstundande Januari månad.

Förslag till återbesättande af ledigt rum. §: 16. Upplästes protokoll från Kongl. VetenskapsAkademiens första och Andra klasser, hvaraf inhemtades, att nämnda klasser enhälligt föreslagit Professoren vid Generalstaben Per Gustaf Rosén att intaga det efter framlidne Professoren A. W. Ekelund inom första klassen bland Akademiens inländske ledamöter lediga rum, hvilket rum, lånadt till första klassen från den andra, skulle till sistnämnda klass återgå för att af densamma återbesättas; och blef vid anstäld omröstning öfver detta förslag detsamma enhälligt förklaradt för hvilande till nästa sammankomst, då val skulle företagas.

Tacksägelseskrifvelser för ledamotsskap. §: 17. Sekreteraren anmälde, att från Akademiens nyligen invalde ledamöter Herrar von Pettenkofer och von Brücke ingått skrifvelser till Sekreteraren med anhållan, att Sekreteraren måtte till Akademien framföra deras tacksägelser för deras inväljande till ledamöter af Akademien; och lades dessa skrifvelser till handlingarne.

Föredrag och meddelanden. §: 18. Föredrag och meddelanden.

Herr Retzius.Herr Retzius redogjorde för fröken Albertina Carlssons vid ett föregående tillfälle inlemnade uppsats: "Untersuchungen über Gliedmassen, – Reste bei Schlangen".

Herr Gyldén. Herr Gyldén inlemnade för införande i Akademiens skrifter en af Doktor Paul Harzer författad afhandling med titel: "Remarques concernant un cas special du problème des trois corps, eclaircies par une première approximation pour les mouvements de la planete Hécube (108) sous l'influence du soleil et de Jupiter".

Herr Rubenson. Herr Rubenson inlemnade för införande i "Öfversigten" en af Professoren H. Hildebrandsson författad uppsats med titel "Observationer på stjernfallen den 27 November 1885, utförda i Upsala", och redogjordes för uppsatsens innehåll.

Herr Törnebohm. Herr Törnebohm inlemnade för intagande i Bihanget till Handlingarne: Meddelande från Stockholms Högskola N:o 46 "om Schefferiet från Långban och Pajsberg" af Folkskoleläraren Gust: Flinck.

Herr Mittag-Leffler. Herr Mittag-Leffler inlemnade dels för införande i Bihanget till Akademiens Handlingar en af Professoren vid universitetet i Halle G. Cantor författad uppsats med titel "Sur la theorie des ensembles", dels ock för intagande i Öfversigten en uppsats af Amanuensen G. Eneström öfver Professoren Cantors nyss nämnda arbete. Vidare aflemnade Herr Mittag-Leffler såsom gåfva från Akademiens ledamot Herr Hermite ett af denne utgifvet arbete med titel "Sur quelques applications des fonctions elleptiques".

Sekreteraren. Sekreteraren inlemnade för införande i Akademiens skrifter följande uppsatser nemligen: 1:o "New or imperfectly known Isopodæ, 2, Systematical list of the family Asellidæ" af Docenten C. Bowallius; 2:o "Die Gesetze der Atomgewichtszalen" af Docenten J. R. Rydberg; 3:o Meddelande från Upsala kemiska laboratorium "Om dubbeloxalater af platina" af Filosofie Kandidaten H. G. Söderbaum; 4:o Meddelande från Stockholms högskola "Pyroxén och amphibolförande bergarter från mellersta och östra Småland. t. klassificering och beskrifning af bergarterna" af Doktor Fr: Eichstätt; 5:o "Myrmicologiska studier II" af Amanuensen Gottfr: Adlerz och 6:o "Om kambriska pyramidalstenar" af Akademiens ledamot Herr Nathorst.

Skänker. §: 19. Slutligen anmäldes, att Akademiens Bibliothek sedan sista sammankomsten fått emottaga åtskilliga värdefulla skänker, hvaröfver en förteckning som vanligt skulle intagas i Öfversigten. Bland dessa omnämndes särskildt, att Hans Maj:t Konungen öfverlemnat "Geological Survey of the state of New-York, Vol. 5: 1. Albany. 1884" i qvarto samt Flora Brasiliensis, fasc. 92-95.

Jettonutdelning. §: 20. Utdelades 53 jettoner. Assistenten Lindström och Doktor Shdanow, hvilka öfvervarit sammankomsten erhöllo äfven hvardera en.

In fidem:
Otto Sjögreen.

Reservation af G. Mittag-Leffler mot den tolking af Akademiens grundregler, enligt hwilken quinna ej är valbar till medlem af akademien.

Mot Kongl. Vetenskapsakademiens beslut, att sista punkten af §1 uti Akademiens Grundreglor, lydande; "Hon (Akademien) förenar med sig sådana män som till detta syftemål (hvilket i föregående punkt blifvit angifvet) bäst kunna bidraga" skall på sådant sätt tolkas att Akademien är förhindrad att invälja qvinlig medlem, får undertecknad härmed reservera sig. Det ohållbara uti Kongl. Vetenskapsakademiens tolkning af §1 synes mig framgå af följande utredning.

Akademiens första grundreglor, hvilka äro affattade af Anders Johan von Höpken, stadfästes af Kongl. Majestät den 31 Mars 1741. I dessa grundreglor förutsättes endast att äro ordvalen öfverallt sådana, som kunde endast, att män kunna ifrågakomma att i Akademien inväljas. Så förekommer uti ingressen till grundreglorna:

"Fördenskull synes en till dessa vetenskapers och konsters förkofran och kringspridande ämnad inrättning angelägen, enär den innefattar ingen annan afsickt än det allmänna, inga andra medel än de som tjena till detta lofliga ändamålets vinnande, samt inga andra lemmar än förnuftige, ärlige och sitt fädernesland älskande medborgare, utan att binda sig hvarken till någon föreskrifven ålder, tjenst eller embetes värdighet..." I § 8 af grundreglorna heter det vidare: "Til hvilken ända, vid någon ledamots antagande, en underskrifven försäkring tages och ibland handlingarne förvaras af följande innehåll: Jag undertecknad lofvar och försäkrar etc. ei underlåtandes att som en nyttig landets innebyggare och en ärlig svensk man dertill för min del bidraga etc ..." Detta oaktadt visade Akademiens stiftare, bland hvilka då ännu Linné befann sig, redan 7 år efter grundreglornas stadfästande, att för dem desammas andemening var inbegripen i föreskriften, att Akademien vid valet af de lemmar, som borde främja dess syfte, icke hade att "binda sig hvarken till någon föreskrifven ålder, tjenst eller embetes värdighet, och att derföre Akademien ej heller borde låta binda sig af hänsyn till den föreslagna medlemmens kön. På förslag af Palmstjerna blef nemligen Eva Ekeblad, född de la Gardie, år 1748 enhälligt invald till ledamot af Vetenskapsakademien. Grefvinnan Ekeblad dog 1786. Den 13 Oktober 1750 hade Akademien af Kongl. Majestät erhållit stadfästelse på sådant tillägg, till sina grundreglor, att utländske ledamöter skulle väljas på alldeles samma rätt och efter samma grunder som inländske. Akademien invalde i öfverensstämmelse härmed år 1783 Katarina Romanowna Daschkow till utländsk ledamot. Furstinnan Daschkow afled år 1810, och Akademien har således under en oafbruten följd af 62 år haft qvinliga ledamöter. Tio år efter furstinnan Daschkoffs död, den 30 Okt. 1820, erhöll Akademien Kongl. Majestäts stadfästelse på sina nya grundreglor, hvilka blifvit upsatta af Berzelius, I dessa grundreglor bibehölls beträffande valbarheten åt qvinna, i de delar, som äro af betydelse för frågan om qvinnas valbarhet till ledamot i Akademien, samma stilisering som i 1741 års grundreglor. Uti ingressen till grundreglarna heter det nemligen: "Akademien, som ifrån sin första stiftning haft till föremål att följa och främja vetenskapernas allmänna tillväxt och utbreda deras nytta inom fäderneslandet, fortfar framgent i samma verksamhet, och att till den ändan inom sig förena sådana män, som synas bäst kunna dertill bidraga." Ordet man förekommer eljest aldrig. Hade det varit meningen att genom denna ingress förändra det förhållande som, med i detta afseende lika föreskrift, under 62 år och ända intill 10 år innan grundreglornas affattande fortbestått, så hade väl sådant blifvit tydligen angifvet. Eller åtminstone hade i de skrifter beträffande förändring af grundreglorna, hvilka från denna tid förvaras, någon antydan i det syfte, att enligt de nya grundreglorna quinna ej längre kunde få bli medlem af Akademien, bort förekomma. Detta synes vara än mer uppenbart, då man betänker, att grundreglorna affattats af Berzelius, och att han, om han verkligen haft den mening, att det vore oförenligt med Akademiens ändamål att med sig förena qvinna, säkert ej heller skulle skytt att tydligen uttala denna åsigt.

I de nya grundreglorna af 1842 år samma ingress bibehållen som i de af Berzelius affattade grundreglorna af 1820. I nu gällande grundreglor, stadfästade den 13 Juli 1850, har i det afseende, som här är i fråga, ingen annan förändring skett, än att ingressen blifvit inryckt uti § 1.

Det visar sig således, att man väl att man väl vid grundreglornas första affattande icke tänkt på möjligheten, att qvinna kunde ega de vetenskapliga qvalifikationer, som af ledamot i Akademien erfordras, men att då erfarenheten sedan lärde, att sådana qvinnor funnos, och då ingen grund föreligger, hvarföre ej desamma med lika framgång som män kunna arbeta för Akademiens ändamål, Akademien ansett sig oförhindrad att med sig förena äfven sådana qvinnor.

För min del har jag ej kunnat finna något skäl, hvarföre Akademien nu skulle frångå den tolkning af sina stadgar, hvilken hittils har blifvit följd, i det afseende som nu är i fråga.

Stockholm 13 Januari 1886
G. Mittag Leffler