Logga in Sv | En

Protokoll

Här kan du utforska Kungl. Vetenskapsakademiens mötesprotokoll 1739-1850. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.

Nils Palmstierna

Bildkälla: Wikimedia commons

Svensk friherre, militär och riksråd. LVA.

Född 1696-11-01 i Maria Magdalena församling, död 1766-02-10 i Norrbyås församling.

Externa resurser:

Källor i Alvin

Omnämnanden i protokollen

Närvaro vid möten

Omnämnanden

1740s

1750s

1760s

1880s

1740 – deltog vid 1 möte.
24/12 -

1740-01-30

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Sedan Hr Drake var inkommen, uplästes af Hr Höpken ett til honom ankommit bref på Fransöska af Öfversten och Ministre vid Kl. Danska Håfvet Hr Palmstierna, hvarutinnan han nämner om ett slags Chinesiske fiskar, som äro genomskinande och äga färg, en del röda med guld och en del svarta med sölfver, den de förlora och blifva hvita, så snart de i spiritu vini inläggas, som bemälte berättelse, den där ad acta lagd blef, vidlyftigare förmäler. Uppå Hr Höpkens påminnelse beslöts, det han skulle medelst skrifvelse betyga Academiens fägnad däröfver, att Hr Öfversten och Ministren velat med Academien communicera denna nya fiskart, med begäran att Hr Palmstierna eij allenast måtte insända ritning på de lefvandes fiskarne med sina naturliga färgor, utan ock, om giörligit vore, til Academien försända tvänne stycken af dem uti spiritu vini förvarade.

1740-03-01

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Uppå det bref Academien nyl:n til Herr Öfversten och Minister vid Kongl. Danska Håfvet Herr Palmstierna låtit afgå, med anmodan det behagade bemälte Herre lämna Academien någre nödige underrättelser om de af honom tilförene Academien vid handen gifne Chinesiske fiskar, som en del skola vara röda med sölfver och en del svarta med guld, har Herr Palmstierna nu med svar inkommit, hvaruti han berättar, det Geheime Rådet Rabe, som med honom denne observation communicerat, har försäkrat at ej allenast uppå begäran lämna Academien del af de omständigheter, Academien til dess egen uplysning erfordrat, utan ock än framdeles ingifva några rön ifrån Norige, skattandes altid för et särdeles nöije att vara Academien til tienst.

1740-04-12

föreslogs som ledamot av Anders Johan von Höpken (§ 4).
4. Hr Presidenten föreslog följande Herrar til Ledamöter:
Hr Öfverste Palmstierna,
Hr Krigsrådet Seth,
Hr Cammarherren Gref Strömborg,
Hr Cammarherren Ehrencreutz,
Hr Assessor Borgström, och
Hr Secret. Standerhielm.
Hr Presidenten påminte ock, at Hr Drake föreslagit Capitaine Leyonankar.

1740-04-19

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Hr Ribe berättade häruppå, at han genomläst den af Hr Öfversten och Sveriges rikes Minister vid Kongl. Danska Håfvet Hr Palmstierna införsända casus chirurgicus, och skal vid den samma ej vara någodt särdeles at påminna eller anmärkia, emedan samma siukdom, som i denna berättelsen omnämnes, är allmänn, och kommer fördenskul denna berättelse at läggas ad acta.

1740-04-26

antogs som ledamot (§ 4).
4. Sedan Hr Ehrenswerd upvist fulmacht af Hr Cronstedt, Hr Tilas och Hr Cederhielm, samt Hr Presid. berättat, at Hr Cederholm äfven anmodat honom för sig at omrösta til nya Ledamöters antagande, skred man til votering öfver de Herrar, som til Ledamöter blefvo d. 12 innevarande föreslagne, utaf hvilka vid balloterings lådans öpnande befunnos vara antagne: Hr Krigs Rådet Seth, Cammarherren Gref Strömborg, Cammarherren Ehrencreutz, Hr Secret. Standerhielm, hvilka förenämnde Hr Presidenten lofvade sondera. Til Hr Assessoren Borgström, Hr Öfversten Palmstierna, Hr Generalen Cronstedt och Hr Professoren Browallius kommer kallelsebref at afgå.

1740-05-14

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Til följe utaf Academiens til Hr Öfversten Palmstierna afgångne bref angående de fiskar, om hvilka han tilförene uti Academien anmält, har Hr Öfversten en utaf dem införsändt uti spiritu vini förvarad, hvilken nu jämte en bifogad beskrifning på Fransöska upvistes, hvilken Hr Presidenten lofvade på Svenska öfversättia och sedan til Hr Linnæi genomseende öfverlämna.

1740-06-07

Nämns i 4 stycken: onumr., § 7, § 8, § 9.
Vid detta tilfälle upviste Hr Palmstierna äfven en ritning uppå desse fiskar, hvilken han til Academien skiänkte.

7. Det gafs tilkänna, at Hr Öfversten och Ministern vid Kongl. Danska Håfvet Hr Palmstierna vore upkommen och ville sit säte såsom ledamot uti Academien intaga. Hvarefter sedan han utaf Hr Cederhielm och Hr Cronstedt blifvit införd, ingaf dess försäkrings skrift, hvilken så väl som Hr Presidentens däruppå hållne svar finnes ad acta.

8. Häruppå frågade Hr Presidenten Hr Palmstierna i anledning af Hr Linnæi påminnelse, om icke de af honom jämte berättelse tilförene ingifne fiskar kunde annatomiceras, på det man om deras invärtes structur kunde ernå någon tilräckeligare uplysning. Hvartil Hr Palmstierna var så mycket mer benägen at bifalla, som han förmente at af Hr Geheime Rådet Rab, som desse fiskar til honom lämnat, ännu kunna få andra och dem uti spiritu vini förvarade ingifva.

9. Slutel:n uplästes et af Hr Ehrenswerd författat förslag at i det längsta försvara breschen och facilitera retraiten. Hvilket af Hr Palmstierna emottogs, som lofvade med sine tankar skrifteligen däröfver inkomma.

1740-07-16

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Hr Linnæus upläste häruppå dess beskrifning öfver de fiskar, som utaf Hr Geheime Rådet Rabe genom Hr Palmstierna blifvit ingifne, hvilken blef gillad och kommer på trycket at utgifvas.

1741 – deltog vid 4 möten.
13/4 - 22/4 - 20/6 - 14/7 -

1741-06-20

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Hr Palmstierna frågade, om icke Professoren Hasselbom, som tilförene til Ledamot varit föreslagen, kunde åter å nyo föreslås, emedan Academien nu har säkert prof utaf dess skickelighet, och i fal nödigt skulle pröfvas at inhämta dess utlåtande öfver någon omständighet uti dess beskrifning uppå durchfarten i Finland, sådant då lätt kunde skie, enär han uti Academien til medlem vore intagen.

1741-07-14

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Hr Palmstierna ingaf til Academien [en skrift], hvarutinnan han berättar om en sorte maskeväf, som blifvit i åhr spunnen i Södermanland af ett där på orten främmande och besynnerligit slags insecter; och ingafs äfven tillika ett stycke af sådan väfnad vid pass stort som ett ark papper, hvilket förvarades, och skriften lades ad acta.

1744-10-13

var kandidat i presesval (§ 2). Nämns också i 1 stycke: § 2,
2:o. Förrättades voteringen för Presidents Candidater, och befants för H:r Horleman 6 Vota, för H:r Grefwe Ekeblad 8, H:r Palmstierna 13, H:r Baron Höpken 6, H:r Baron Funck 5, H:r Faggot 5, H:r Psilanderhielm 4, H:r Salander 1, H:r Salberg 5, H:r Dalin1, H:r Bentzelstierna 3, H:r Triewald 1, H:r Brandt 2, H:r Ehrenswerd 2, H:r Meldercreutz 1, H:r Mejer 1. I anledning härutaf borde H:r Horleman, Ekeblad, Palmstierna, och Höpken, lotta, såsom igenom Pluraliteten walda Candidater, men H:r Baron Höpken ursäktade sig efter hans syslor ei tillät honom nu at förrätta denna syslan, och hafwer dessutan haft den twänne gånger förut, men lofwade tiena Academien wid tilfällen såsom Vice Praeses. Derföre borde emellan H:rar Funck, Faggot och Salberg lottas til en Candidat, hafwandes alla 3 lika många Vota, men H:r Faggot ursäktade sig: blef altså H:r Funck igenom lottning den fiärde Candidaten, och af de fyra Candidaterne föll lotten uppå H:r Grefwe Ekeblad, ock efter han ei wid denne sammankomsten war närwarande, kommer Secreteraren at berätta honom detta Academiens slut.

2:o. Förrättades voteringen för Presidents Candidater, och befants för H:r Horleman 6 Vota, för H:r Grefwe Ekeblad 8, H:r Palmstierna 13, H:r Baron Höpken 6, H:r Baron Funck 5, H:r Faggot 5, H:r Psilanderhielm 4, H:r Salander 1, H:r Salberg 5, H:r Dalin1, H:r Bentzelstierna 3, H:r Triewald 1, H:r Brandt 2, H:r Ehrenswerd 2, H:r Meldercreutz 1, H:r Mejer 1. I anledning härutaf borde H:r Horleman, Ekeblad, Palmstierna, och Höpken, lotta, såsom igenom Pluraliteten walda Candidater, men H:r Baron Höpken ursäktade sig efter hans syslor ei tillät honom nu at förrätta denna syslan, och hafwer dessutan haft den twänne gånger förut, men lofwade tiena Academien wid tilfällen såsom Vice Praeses. Derföre borde emellan H:rar Funck, Faggot och Salberg lottas til en Candidat, hafwandes alla 3 lika många Vota, men H:r Faggot ursäktade sig: blef altså H:r Funck igenom lottning den fiärde Candidaten, och af de fyra Candidaterne föll lotten uppå H:r Grefwe Ekeblad, ock efter han ei wid denne sammankomsten war närwarande, kommer Secreteraren at berätta honom detta Academiens slut.

1744-10-20

Nämns i 1 stycke: § 5,
5:0. Uplästes H:r Triewalds Rön om Aardackeren ändrad efter H:r Linnaei påminnelse och beslöts at den skulle tryckas, hwarwid likwäl H:r Palmstierna påminte at halmen eller bladen för dess frodighet skulle wara för hetsigt för hästarna, och borde därföre blandas med sädes halm eller magert hö.

1744-10-27

Nämns i 1 stycke: § 4,
4:o. Upläste H:r Triewald en af honom upsatt beskrifning och berättelse om dess Wäderwäxlings Machin, som blifwit brukad på Örlogs Flottan, hwilken remiterades til H:r Klingenstiernas och H:r Palmstiernas öfwerseende.

1744-11-17

Nämns i 1 stycke: § 2,
2:o. Herr Öfwersten Palmstierna återlämnade H:r Triewalds Handling angående wäderwäxlings machinen med en däruppå noterad påminnelse, som tillika med de öfriga påminnelserna skall communiceras med H:r Triewald.

1745 – deltog vid 5 möten.
18/4 - 28/9 - 9/11 - 11/12 - 14/12 -

1745-01-23

var kandidat i presesval (§ 2). Nämns också i 1 stycke: § 2,
2:o. föreslogs voteringen för Candidater til Praesidium och när voterings sedlarna uptogs, som woro 18 stycken, för de närwarande ledamöterna 17 ock en upsänd af H:r Baron von Otter, befants för H:r Palmstierna 7, H:r Malmerfelt 9, H:r Mejer 5, H:r Salberg 9, H:r Faggot 11, H:r Dalin 3, H:r Psilanderhielm 6, H:r Brandt l, H:r Wrangel 5, H:r Ahlström 7, H:r Cronstedt 1, H:r Grill 1, H:r Polhem 3, H:r Strömer 1, H:r Plomgren 1. H:r Salander 1, Secreteraren 1. Summan 72 efter 18 sedlar. H:r Palmstierna och H:r Alström som således hade lika många vota lottade sins emellan, som utslog för H:r Ahlström til Candidat, och af dessa fyra Candidater, H:r Malmerfelt, H:r Salberg, Hr Faggot och H:r Ahlström föll lotten äfwen til Praeses på H:r Ahlström, som då också emottog Praesidium af Hr Grefwe Ekeblad.

2:o. föreslogs voteringen för Candidater til Praesidium och när voterings sedlarna uptogs, som woro 18 stycken, för de närwarande ledamöterna 17 ock en upsänd af H:r Baron von Otter, befants för H:r Palmstierna 7, H:r Malmerfelt 9, H:r Mejer 5, H:r Salberg 9, H:r Faggot 11, H:r Dalin 3, H:r Psilanderhielm 6, H:r Brandt l, H:r Wrangel 5, H:r Ahlström 7, H:r Cronstedt 1, H:r Grill 1, H:r Polhem 3, H:r Strömer 1, H:r Plomgren 1. H:r Salander 1, Secreteraren 1. Summan 72 efter 18 sedlar. H:r Palmstierna och H:r Alström som således hade lika många vota lottade sins emellan, som utslog för H:r Ahlström til Candidat, och af dessa fyra Candidater, H:r Malmerfelt, H:r Salberg, Hr Faggot och H:r Ahlström föll lotten äfwen til Praeses på H:r Ahlström, som då också emottog Praesidium af Hr Grefwe Ekeblad.

1745-04-18

var kandidat i presesval (§ 3). Nämns också i 2 stycken: § 3, § 5.
3. Häruppå företogs Praesidii valet. til candidater hade H:rar Salberg 9 vota, Faggot 10, Malmerfelt 6, Palmstierna 17, Brandt 5, Polhem 1, H:s Excl. Gr. Tessin 5, H:s Ex. Baron Wrangel 10, H. Dalin 4, Bar. von Otter 1, Hr Gril 1, Gr. Cronst. 1, Hr Meldercreutz 2, H. Mejer 1, H. Psilanderhielm 1, Gr. Stromberg 1, Hr Anckarcrona 1. I anledning här utaf borde H:s Exl. Baron Wrangel, Hr Salberg, Hr Faggot och Hr Palmstierna lotta, men H:s Excl. och Hr Palmstierna ursäktade sig genom en bortresa på Landet under detta quart. det Hr Malmerfelt och Hr Brandt äfven giorde som hade derefter de mästa rösterna. Äfven berättades H:ns Excl. Gr. Tessins ursäkt, altså blef Hr Dalin den tridie, men för den fierde kom man öfverens at nämna upå en allenast hvartil Hr G. Polhem blef nämnd igenom 7 röster. Utaf desse fyra candidater H:rar Salberg, Faggot, Polhem och Dalin föll lotten uppå Hr Salberg til Praeses.

3. Häruppå företogs Praesidii valet. til candidater hade H:rar Salberg 9 vota, Faggot 10, Malmerfelt 6, Palmstierna 17, Brandt 5, Polhem 1, H:s Excl. Gr. Tessin 5, H:s Ex. Baron Wrangel 10, H. Dalin 4, Bar. von Otter 1, Hr Gril 1, Gr. Cronst. 1, Hr Meldercreutz 2, H. Mejer 1, H. Psilanderhielm 1, Gr. Stromberg 1, Hr Anckarcrona 1. I anledning här utaf borde H:s Exl. Baron Wrangel, Hr Salberg, Hr Faggot och Hr Palmstierna lotta, men H:s Excl. och Hr Palmstierna ursäktade sig genom en bortresa på Landet under detta quart. det Hr Malmerfelt och Hr Brandt äfven giorde som hade derefter de mästa rösterna. Äfven berättades H:ns Excl. Gr. Tessins ursäkt, altså blef Hr Dalin den tridie, men för den fierde kom man öfverens at nämna upå en allenast hvartil Hr G. Polhem blef nämnd igenom 7 röster. Utaf desse fyra candidater H:rar Salberg, Faggot, Polhem och Dalin föll lotten uppå Hr Salberg til Praeses.

5. H:r Palmstierna proponerade det H:r Alströms håldne tal måtte tryckas, hvartil de öfriga Ledamöterna förenade sin begäran, hvaruppå H:r Alström gaf sit samtycke och lofvade med det första tilställa academien.

1745-10-16

var kandidat i presesval (§ 2).
2. Företogs voteringen till Candidater för praesidium då det befants för Hrr Faggot och Horleman 13 röster, för H:s Exl. Grefve Tessin 11, för Hr Mejer 7, Hr Brandt 6, Hrr Meldercreutz och Psilanderhielm 4, Hr Palmstierna 3, Hr Triewald och Cronstedt 2, Hr Alström Bielke och Benzelstierna 1. som göra til sammans 68 Namn för de 17 närvarande Ledamöterna. utaf de 4 Candidaterna föll lotten at vara Praeses uppå Hans Exell. Grefve Tessin, och efter han ej var närvarande kommer Baron Höpken och Secreteraren at förkunna honom detta Academiens val.

1745-11-09

föreslog Harald Urlander som ny ledamot (§ 6).
6. Til Ledamöter föreslogos Hr Secreteraren Urlander af Hr Palmstierna och Hr stalmästaren von Valden af Hr Horleman.

1745-11-16

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Hr Öfverste Palmstierna upläste et bref ifrån Prosten Oedman i Bohuslän angånde nogra påfund som han haft i et el:r annat hushålds mål som han ville yppa för Academien, der nogon af hans sönner som nu studerar i Upsala, kunde igenom Academiens recomendation blifva befordrad til stipendium. Men academien utlät sig ej kunna gifva nogon sådan recomendation innan hon
vore förut försäkrad om påfundets riktighet och förmån, samt des sons skickelighet. desutan vil Academien vara sparsam uppå sådana recomendationer.

1746 – deltog vid 9 möten.
10/1 - 8/2 - 15/2 - 8/3 - 19/4 - 29/4 - 14/6 - 25/10 - 8/11 -

1746-01-10

var kandidat i presesval (§ 5). Nämns också i 1 stycke: § 5,
5. Hs Exelense utlät sig at hvarföre han anmodat Kongl. Academien at komma tilsammans i dag vore det, at man kunde utsätta dag til Praesidii ombyte, Academien mente at om H:s W:l. så behagade kunde det straxt gå för sig, hvarföre voteringen skedde. då man vid sedlars öpnande fant för Hr Palmstierna 26. namn, för Hr Horleman 25. Hr Rosen 19. Hr Faggot 17. Hr Mejer 10. Hrr Brandt och Malmerfelt 3. Hr Meldercreutz 2. Hrr Höpken, Cederhielm och Rudenschöld 1 hvardera. gör tilsammans 108 Namn för 27 sedlar. af de fyra Candidaterna Hrr Palmstierna, Horleman, Rosén och Faggot som alla voro närvarande, föll lotten på på Hr Rosén.

5. Hs Exelense utlät sig at hvarföre han anmodat Kongl. Academien at komma tilsammans i dag vore det, at man kunde utsätta dag til Praesidii ombyte, Academien mente at om H:s W:l. så behagade kunde det straxt gå för sig, hvarföre voteringen skedde. då man vid sedlars öpnande fant för Hr Palmstierna 26. namn, för Hr Horleman 25. Hr Rosen 19. Hr Faggot 17. Hr Mejer 10. Hrr Brandt och Malmerfelt 3. Hr Meldercreutz 2. Hrr Höpken, Cederhielm och Rudenschöld 1 hvardera. gör tilsammans 108 Namn för 27 sedlar. af de fyra Candidaterna Hrr Palmstierna, Horleman, Rosén och Faggot som alla voro närvarande, föll lotten på på Hr Rosén.

1746-04-12

var kandidat i presesval (§ 3).
3. Skreds til votering för ny Praeses, då H. Hårleman hade dertil 19 vota, H. Brandt 10, H. Faggot 9, H.H. Meldercreutz, Mejer och Dalin 8 hvardera, H. Palmstierna 6, H. Rudenscöld 5, H.H. Baeck och Psilanderhielm 2, H.H. Triewald, Tilas, Benzelstierna, Malmerfelt, Ekström och Salander 1. hvilka göra tilsammans 83.för 21 sedlar innehållandessedel allenast 3 namn. H.H. Brandt och Faggot ursäktade sig straxt för nogon bortresas skull. och allså utaf de 4 Candidaterna H.H. Horleman, Meldercreutz, Mejer och Dalin föll lotten uppå H. Horleman.

1746-04-29

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. H. Palmstierna inlämnade en underrättelse om Linsäde utaf Hr Carl von Ehrenclou. hvilken H. Faggot redan igenomläst och funit vara god, hverföre academien samtyckte at införa den ibland sina handlingar.

1746-06-14

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. H. Öfverste Palmstierna berättade at han haft bref ifrån Prosten Oedman, deruti gör en förfrågan om ännu nogon uplösning kommit ut öfver de framstälte frågor uti Oeconomien, annars hölt han före det de uplösningar han sielf insändt til Academien borde utgifvas, och han derföre berättigad til det omtalte praemium. H. Palmstierna bad fördenskull det han måtte underrättas om sakens sammanhang, näml. at ej nogot praemium vore utsat utan alenast begärt af den som praetenderade veta solution och efter ingen infunnit sig eller åtminstonne få som ville der til förskiuta, så har ej eller nogon solution kommit ut. härjämte skulle han anmodas at hitsända strandkolsfrön och hafsärter som han skall omnämna i des bohusläns beskrifning. men H. Kalm för honom uti academiens handlingar för 1743 angifvit.

1746-10-11

var kandidat i presesval (§ 6).
6. Sedan Ledamöterna giort sig färdiga til votering befants efter sedlarnes öpnande Doct. Browaldius äga 19 vota, H. Palmstierna 15, HH. Faggot, Stobée och Mejer 14, H. Dalin 6, H. Meldercreutz 5, H. Rudenscöld 4, H. Malmerfelt 3, H. Brandt 2, HH. Svedenborg, Psilanderhielm, Wrede och Benzelstierna 1. emellan de trenne Herrarne som hade lika vota lottades och blefvo Faggot och Mejer candidater och de fyra Candidaterna. föll lotten på H. Mejer.

1747 – deltog vid 2 möten.
17/1 - 25/4 -

1747-01-17

var kandidat i presesval (§ 5).
5. företogs voteringen til Candidater för valet af en ny Praeses, då det vid sedlarnas öpnande befants för Dr Browaldius 25 röster, H. El. Palmstierna 24, H. Faggot 19, H. Brandt 13, H. H. Löfvenhielm och Stockenström 5, H. H. Rudensköld, Leyonankar och H:s El. Ehrenpreus 4, H. Dalin 3, H. H. Malmorfelt, Ekstrom, Stobé, Meldercreutz och B. Cederhielm 1. af de fyra förstnämde utvaldes D. Browaldius.

1747-05-23

var kandidat i presesval (§ 3).
3. företogs voteringen til Praesidii Candidater och befunnos för H. R.R. Ehrenpreus och Lövenhielm 32, för H. Faggot 30, för R.R. Palmstierna 18, H. Dalin 10, H. Rudenscöld 8, Brandt 7, Plomgren 3, Tilas, Stockenström och Svedenborg 1. Af de fyra förstnämda Candidater såsom ägande mästa vota föll lotten på H. Faggot som också närvarande emottog praesidium som Doct. Browallius lämnade med et tal om Guds försyn vid vetenskapernas upkomst, hvilket han på Academiens begäran lofvade at lämna til trycket.

1747-06-20

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Uplästes en berättelse af H. Exl. R.R. Palmstierna om tvänne åskeslag det ena i Upland i Solna kyrka år 1719, och det andra på Boxholms gård i Östergötland. Dessa berättelser blefvo lagde til den samling som Academien giort i detta ämnet, at omsider deraf kunna inhämta nogot regelbundit om det här utinnan nogonsin står at inhämta.

1747-07-25

valdes till preses (§ 4) och var kandidat i presesval (§ 4).
4. Företogs Presidents valet då til Candidater voro nämde H:s Exl. R.R. Ehrenpreus 22 g:r, H:s Ex. Palmstierna 19, H. Dalin 14, H. Löwenhielm 12, H. Stockenström 8, H.H. Brandt och Rudenscöld 5, H. Malmerfelt 3, Herrar Plomgren och Salander 2, H. Cederhielm, R.R. Ekeblad, Baeck och Blixenstierna 1. Af de 4 första Candidater som fläste gångor nämde föll lotten uppå H. Exl. R.R. Palmstierna, hvilket utslag efter han ej var närvarande honom kommer at berättas lgenom Secreteraren.

4. Företogs Presidents valet då til Candidater voro nämde H:s Exl. R.R. Ehrenpreus 22 g:r, H:s Ex. Palmstierna 19, H. Dalin 14, H. Löwenhielm 12, H. Stockenström 8, H.H. Brandt och Rudenscöld 5, H. Malmerfelt 3, Herrar Plomgren och Salander 2, H. Cederhielm, R.R. Ekeblad, Baeck och Blixenstierna 1. Af de 4 första Candidater som fläste gångor nämde föll lotten uppå H. Exl. R.R. Palmstierna, hvilket utslag efter han ej var närvarande honom kommer at berättas lgenom Secreteraren.

1747-09-12

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Uplästes en beskrifning huru svin kunna gödas med häste dynga, hvilket sätt H:s E:ll. R.Rådets Palmstiernas fru moder med stor förmån betiänt sig af. Detta remiterades til B. Cederhielm.

1747-10-03

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. H. Exelence R.R. Palmstierna berättade at H:s K. Höghet befalt des capell at assistera H. Roman uti den musique som han vil upföra för Academien såsom et prof af Svenska tungomålets bögelighet til kyrkomusique som på alla orter så väl som här sker på Latin. Dagen at upföra denna musique blef utsatt til onsdagen och kommer at ske offenteligen uti stora Riddarehus salen inför en församling af båda könen. Academien beslöt at låta trycka orden som komma at siungas.

1747-10-10

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. H. Roman öfverlämnade åt Academien den musique som för academien blifvit upförd förleden 7 Octob. med et vackert tal hvaruppå H:s Ex:le Riksrådet Palmstierna såsom Praeses svarade.

1747-10-24

Nämns i 2 stycken: § 4, § 12.
4. Anmältes et memorial af H. Dalman som är ämnesvän uti academien at blifva ihogkommen och recomenderad hos det OstIndiske compegniet til nogon sysla vid de nu utgående skeppen och som detta memorial innehölt nogot som b rde hållas tyst så ville Academ. anmoda Deras Exellencer Riks Råderna Tessin, Höpken och Palmstierna med följende af Ledamöterna Herrar Alström, Faggot, De Geer, Grill och Ankarcrona at rådgöra härom, hvilken sammankomst utsattes til den 26 Octob.

12. Häruppå öfverlämnade H:s Exel. Riksråd. Palmstierna de tryckte handlingar för detta quartal, förtekningar på de inkomne otryckte, på afslutne ärender och på de oafslutne.

1747-10-31

Nämns i 2 stycken: onumr., § 5.
Härjemte berättade H. E. Riksrådet Palmstierna det H. Grill vid samma tilfälle hade uppå H. E:s föresällning åtagit sig at vilja gå i förskått för de Peninge utgifter som komma at göras för Observatorii bygnaden.

5. H. E. Hr Palmstierna berättade at de Herrar som H. Dalmans memorial angånde OstIndiska resan blifvit comiterat hafva haft deröfver sannanträde anträda resan til OstIndien och under den samma låta honom niuta til goda den förmån som Academien af Ost Idiska Compagniets Directeurer vid Octroyens slutande uppå H. E. Grefve Tessins förestälning blifvit tillägnade.

1748-09-24

Nämns i 3 stycken: § 3, § 4, § 5.
3. Uplästes en berättelse om en bergskulle Kureklint kallad och i Östergötland belägen, som hålles före vara sönderslagen eller klufven af åskan. Denna berättelsen är upsat af Magister Tiburtius som är kyrkoherde i Vreta Klosters församling der denna kulle ligger och sänd til H. E. Riksrådet Palmstierna som den inlämnade i Academien, reiterades til Herrar Linnaeus och Strömer.

4. H. E. Riksrådet Palmstierna upviste en växt lik en pärla til utseendet som han funnit uti en aborre.

5. H. E. Riksrådet Palmstierna förestälte Kongl. Academien, om icke til Observatorii bygnadens fortsätjande man borde söka at komma öfverens med slots bygnings deputation, at som gref Gyllenborgs hus ännu på et år ej lärer komma at rifvas hvaraf teglet til Observatoriumet är anslagit man i des ställe kunde få tegel af slottet på det at dot måtte nu med vinterföret kunna upföras på observatorii plassen, til hvilken ända han ville såsom deputerad på Academiens vägnar tillika med H. Preses och Secreteraren begära företräde i slots deputation. hvarföre Academien förklarade sin synnerliga erkänsla.

1748-10-22

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Voterades öfver de tvänne föreslagne Herrar til Ledamöter, då Secreteraren upviste trenne sig gifne fullmackter af D. E. Baron Höpken och Baron Palmstierna samt Baron Hårleman at votera på H. Schutzer. För H. Schutzer var 16 Ia och 6 Nej, således utesluten H. Wargentin 19 Ja och 0 Nej, derföre antagen.

1748-11-12

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. H. Salberg upviste et stycke läreft som med en särdeles af honom tilredd fernissa var öfverstrukit, men behölt icke des mindre all sin smidighet. och utan at visa nogra veck lät skrynkla sig huru man behagade. detta var en immitation af en grön OstIndisk kappa som H. E. Riksrådet Palmstierna hade upvist.

1748-11-19

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Af tillfälle at H.H. Alström och Faggot såsom sensorer återlämnade berättelsen om fru Grefvinnan Ekeblads försök angåede potatos, med mycket loford, förestälte H. E. Baron Palmstierna om icke Academien kunde kalla til Ledamöter vittra fruntimmer, hvilket ej skall vera obrukeligit i utländsk societeter såsom Marquise de Chastelet uti Bolongiska Academien, föreslog fordenskull fru Grefvinnan Ekeblad, som i anledning af den synnerliga hog hon hefver för försöks anställande ej skulle underlåta at ytterligare gifva hvarjehanda nyttiga rön vid handen om Academien på nogot sådant sätt deremot viste sin erkänsla och högaktning, hvilket också skulle upmuntra hela könet, at närmare vara upmrksamme uti hvarjehanda hushåldsväsendet rörande.

1748-11-26

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Uplästes en berättelse om et åskeslag som H. E. Baron Palmstierna hade inlämnat och honom tillsändt af Prosten Tiburtius i Wreta församling i Öster Götland. Remiterades til H. Strömer.

1748-12-03

Nämns i 2 stycken: § 3, § 5.
3. Som nu 14 dagar voro förbigångne sedan H. E. Baron Palmstierna giorde Academien förestälning angånde fru grefvinnans Ekeblads antagande til Ledamot. vi vanliga voteringar för Ledamöters antagande hade väl Academien beslutit det de ej skulle vid andra tillfällen hållas än Presidii ombyten då Academien vore talrik. men som Academien fant detta målet mera likna utländska Ledamöters antagande, som ej ske igenom voteringar utan et allmänt samtycke, så blef denne H. E. Baron Palmstiernas föreställning företagen och af alla de närvarande Ledamöterna bifallen i synnerhet som Academien hölt före at et så ädelt företagande, som fru Grefvinnans Ekeblads at idka de angelägna hushålds vetenskaperne bör på nogot synnerligit och för Academien hugneligit sätt hedras til andras efterdöme, dock kommer detta at förut at i underdånighet underställas Hans Kongl. Höghets gotfinnande.

5. H. E. Baron Palmstierna uplämnade tvänne ritningar öfver stenar tagne utur blåsan af ovanlig storlek den ena 1743 af en bonde i Skåne, som till at få fram urinen hade stuckit et stycke af en tobaks pipa, och var utmärkt på ritningen. den andra funnen uti et lik af et quinfolk 1746. vägde 1/2 unce. Detta remiteras til H. Baeck.

1748-12-17

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. H. E. Riksrådet Palmstierna berättade det han tillika med K. V. A. Preses och Secreterare haft företräde uti Kl. slots deputation at uppå Academiens vägnar proponera aversions handeln med teglet för observat. således at som det grefl. Gyllenborgska huset som til tegel för observatorium är anslagit, ej kommer ännu på et år eller mer at rifvas, man af slottets tegel kunde unfå så mycket som för detta årets bygnad fordrades för observat. Til hvilken handel Herrar deputerade samtyckte således at Academien nu får 40000 tegel at straxt med detta föret uppföra på observatorii plas sen.

1749-05-20

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Om bleknings-sätt.
2. H. E. Palmstiernas berättelser om åske-slag.
3. Herman Olofsons tankar om Grufve brytningar.
4. Swabs om formans ställning.
5. Om bränn-torf, anmärkningar.
6. H. Hasselqvist fick lof at i Academiens namn giöra excursiones Botanicas, och hålla föreläsningar.

1749-10-14

Nämns i 1 stycke: § 10,
10. Hans Exellence Riksrådet H. Baron Palmstierna påminte om nödvändigheten af den så många gongor uti Academien omtalte Classificationen af ämnesvännerne. Ock beslöts at en sådan classification med det aldraförsta skulle företagas ock värckställas.

1749-11-04

Nämns i 1 stycke: § 8,
8. H. E. R. R. Palmstierna anmälte, huruledes Hennes Kongliga Höghet, ( i anledning af en nyligen i Frankrike utkommen bok, hvaruti ibland annat berättes, at H. Gujol skall hafva påfunnit en liqueur, som mycket bettre förvarar allahanda växter och djur, då de deruti inläggas, än spiritus vini, samt at en annan påfunnit en mycket konstig Anemometer som skulle gifva allahenda väderlekens förändringar förut tillkänna uti et klock-spel:) behagat begiära Kongl. V. Academiens utlåtelse der öfver, huru vida och en sådan liqueur eller en sådan anemometer må vara möjelig, och om icke Academien kunde upfinna något dylikt. K. Academien uptog med diupaste vördnad Hennes K. Höghets nådiga förtroende, och låfvade i underdånighet inkomma med sit betänkande. Utur bemälte bok giordes utdrag, som, hvad liqueuren angick, remitterades til Herrar Linnaeus, Brandt och Salberg. men beskrifningen på Anemometern til Herrar Pålhem och Ekström.

1749-11-11

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Ingaf H. Exc. R.R. Baron Palmstierna en bevittnad berättelse, om slaggstenars förmån i masugnar, i stället för Blåsten. Härom skall redan förledit år vara inkommen en utförlig berättelse, hvilken Secreteraren sade sig ei ännu i Elvii qvarlemnade papper hafva igenfunnit. I medlertid lämnades denna til . stookenström, som sedan låfvade skickan til Herr Tilas.

1749-11-18

Nämns i 1 stycke: § 14,
14. Herr Salberg upviste en liqueur, uti en flaska, med några inlagda insecter, hvilken han förmenar vara af den beskaffenhet, som Hennes Kongl. Höghet åstundat, den 4 November innevarande, nemligen at den bettre skall conservera alt hvad der i inlägges, än Spiritus vini. H. E. R.R. Palmstierna låfvade i underdånighet giöra Hennes Kongl. Höghet berättelse der om. Men flaskan blef af Archivarien emottagen at stå på prof, huru vida denna liqueur kan praestera alt det, som den Herr Gujot påfunnit.

1749-12-16

Nämns i 1 stycke: § 12,
12. H. E. R.R. Baron Palmstierna upskickade en af Herr Ehrenclou skrefven berättelse om en sten, som funnits i sielfva fläsket på en galt. Sielfva stenen var ock bifogad. H. Acrell blef anmodad at sig der öfver utlåta.

1750-02-17

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. H. E. RicksR. Palmstierna berättade, at Hennes Kongliga Höghet yttrat sin nådiga åstundan, at se den af H. Peterson til Academien skänkta Corallen, jämte de prof af liqueurer, hvar uti allahanda örter och diur fullkomligen både til ferg och annat kunna oskadde beständigt bibehållas, hvilka Herr Salberg i Academien upvisat. Academiens Archivarius, Friherre von Seth anmodades at upvisa de samma för Hennes Kongliga höghet.

1750-03-03

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes Riksens ständers Manufactur Contors bref til Academien, hvaruti lemnades af Manufactur medlen Aderton hundrade daler kopparmynt, til at understödja kostnaderna på Herr Kalms Americanska resor. Praeses kommer å Academiens vägnar at qvittera dessa pengar, och anmodados hans Excellence Baron Palmstierna, såsom Fraesos i Manufactur Contoiret, at för des benägenhet at understödja et så nyttigt ändamål, aflägga Academiens tacksejelse.

1750-10-13

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Hans Excellence, R.R. Friherre Palmstjerna frågade, om icke för några år sedan et bref til Academien ankommit ifrån Manufactur-Contoiret angående Hedmans sätt at bleka fina lerfter. Secret. fick befallning at se der efter, och om det fans, föredraga ärendet i Academien på det svar må afgå.

1750-10-20

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Hans Exc. Friherre Palmstierna inlemnade en kort berättelse, om et luft-meteoron som d. sistledne Augusti blifvit sedt i ÖsterGiöthland, som efter all liknelse varit et af de större så kallade stjern-fallen. Remitt. til Herrar Klingenstierna och Strömer.

1750-11-03

föreslog Tiburtz Tiburtius som ny ledamot (§ 10).
10. Herr Faggot proponerade Professor Gadolin i Åbo, til Ledamot, och Hans Excellence R.R. Palmstjerna, proponerade Kyrkoherden Tiburtius.

1751 – deltog vid 5 möten.
18/4 - 24/8 - 19/10 - 26/10 - 30/11 -

1751-01-19

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Upvistes et så kalladt Tupp-ägg, hvilket H. Exc. Friherre Palmstierna lemnat til Secreteraren. Det blef lemnat til H. Bäck, at anatomiceras, och sedan til Acadedemien lemna sina tankar der om.

1751-03-27

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Aflade Kongliga Vetenskaps Academien Des underdåniga upvagtning hos Deras Kongliga Majesteter, til at beklaga Hans högstsalige Kongl. Majestets Konung Fredrics frånfälle, samt lyck-önska Hans Kongl. Majestet Konung Adolph Fredric til Des anträde til Regeringen. Academiens Praeses, Herr Grefve Piper förde ordet, och beledsagades af följande ibland Herrar Ledamöterna. H. Exc. Frih. von Höpken, Grefve Cronstedt, Tilas, Brandt, G. Polhem, Rosen, H. Ex. Friherre Palmstierna, Hans Exc. Grefve Tessin, Dalin, Psilanderhielm, Friherre Hårleman, Schultze, H. E. Frih. Ehrenpreus, Blixenstierna, Berch och Frih. von Seth. De öfrige af Ledamöterna, hade ei i hastighet hunnit bådas. Hans Konglige Majestet försäkrade Academien om Des beständiga Nåd och välvilja, samt förbehölt sig at framgent såsom tilförene vilja vara Academiens skyddsHerre och Protector.

1751-06-08

Nämns i 1 stycke: onumr.,
blef Academien hindrad ifrån sin tillämnade sammankomst, genom de förskräckeliga och ganska olyckelige vådeldar, som samma dag middagstiden upkommo, och lade större delen af S. Clara församlings hus i aska, tillika med sielfva kyrkan. Månge af Academiens Ledamöter ledo här vid stor skada, såsom H. E. R.R. von Höpken, H. E. R.R. Palmstierna, H. E. R.R. Wrangel. Men i synnerhet voro Herrar Tilas, Salberg, Ribe den yngre, Ekström och Eliander här vid olycklige, ibland hvilka de tvänne förstnämnde förlorade merendels all sin både fasta och lösa egendom, så at H. Tilas ej en gång handt berga sit kostbara MalmCabinette och sina vackra Manuscripter. Academiens Secreterare blef ock Husvill, men hade, Gudi lof, tid at berga det förnämsta af Academiens saker som han haft om händer, så väl som större delen af sina egna.

1751-10-19

var kandidat i presesval (§ 3). Nämns också i 1 stycke: § 3,
3. Der på skreds til Votering på en ny Praeses, då vid sedlarnas öppnande befants, at Generalen, Frih. Von Ungern Sternberg hade 34 röster, ErkeBiskopen Doctor Benzelius, 26: H. Excell. Grefve Bonde 20, H. Excell. Frih. Palmstjerna 16, H. Exc. Frih. Ehrenpreus 16, Hans Excell Frih. von Höpken 15, H. Eqvipage-Mäst. Lejonankar 13, H. Malmerfelt 10, H. Plomgren 4 etc. Altså blefvo Frih. Von Ungern, Dr Benzelius, H. Exc. Grefve Bonde, tre visse Candidater. Dera Excellentier Friherrar Palmstierna och Ehrenpreus lottade sins emellan om den fjerde, då låtten föll på H. Excell. Frih. Ehrenpreus. Ändteligen lottades om dessa fyra, hvilken skulle blifva Praeses, då lyckan der til utnämnde Herr Generalen Frih. von Ungern Sternberg, hvilken strax af Academien lyckönskades.

3. Der på skreds til Votering på en ny Praeses, då vid sedlarnas öppnande befants, at Generalen, Frih. Von Ungern Sternberg hade 34 röster, ErkeBiskopen Doctor Benzelius, 26: H. Excell. Grefve Bonde 20, H. Excell. Frih. Palmstjerna 16, H. Exc. Frih. Ehrenpreus 16, Hans Excell Frih. von Höpken 15, H. Eqvipage-Mäst. Lejonankar 13, H. Malmerfelt 10, H. Plomgren 4 etc. Altså blefvo Frih. Von Ungern, Dr Benzelius, H. Exc. Grefve Bonde, tre visse Candidater. Dera Excellentier Friherrar Palmstierna och Ehrenpreus lottade sins emellan om den fjerde, då låtten föll på H. Excell. Frih. Ehrenpreus. Ändteligen lottades om dessa fyra, hvilken skulle blifva Praeses, då lyckan der til utnämnde Herr Generalen Frih. von Ungern Sternberg, hvilken strax af Academien lyckönskades.

1751-10-26

föreslog Jakob Eggers som ny ledamot (§ 3).
3. H. Excell. Frih. Palmstjerna proponerade Öfversten Eggers til Ledamot, i anseende til des allmänt bekante witterhet och synnerliga förfarenhet uti krigs vetenskapen. Academien fant sig här vid, men beklagade, at uti Ledamöternas stadgade antal af 100, fattades nu ei mer än en, hvar til redan fyra voro föreslagne, samt at Academien ei gerna ville öfverskrida det faststälde antalet. Då förestälde H. Faggot, om icke H. Eggers kunde, tils vidare, antagas ibland de utländske, emedan han, fast än född Svensk, dock är uti Saxisk tjänst, och ständigt lärer blifva boende i Saxen. Academien förbehölt sig at framdeles få utlåta sig här öfver.

1752 – deltog vid 9 möten.
15/2 - 22/2 - 29/2 - 7/3 - 18/4 - 25/4 - 26/9 - 24/10 - 7/11 -

1752-05-23

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Upvistes et ansenligt membrum virile Phocae, i spiritu vini förvarat, och ingifvit af H. Exc. Fr. Palmstierna.

1753 – deltog vid 5 möten.
19/3 - 5/5 - 20/10 - 17/11 - 1/12 -

1753-11-17

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. H. Berch inlemnade berättelse om et af Assessoren Bungencrona, anstäldt försök, at med stor besparning föda hästar med bröd af blandad Råg och hafra, i stället för den vanliga hafran. Academien hölt detta för ganska godt och nyttigt, men tviflade allenast, om Rågen, ehuru uti långt mindre myckenhet gifven och mer födande, bekommer hästarna så väl som hafran. Hans Excellence Frih. Palmstierna lofvade fråga några af sina vänner, som äro väl förfarne i Hästskötselen, hvad tankar de hade der om.

1754 – deltog vid 5 möten.
4/5 - 19/10 - 9/11 - 14/11 - 23/11 -

1754-09-21

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Upvistes några prof-stycken af Telg-sten, som Hans Exc. Riks Rådet Palmstierna upskickat. Den är tagen i Hällestads Soken i Östergöthland.

1754-11-09

föreslog Louis-Joseph Plumard de Dangeul som ny ledamot (§ 3).
3. Herr Dangeul, en vitter och för sina skrifter och goda insigter väl känd Fransk Man, som nu någon tid varit här i staden vistande, föreslogs til Ledamot af Hans Exc. Frih. Palmstierna.

1755 – deltog vid 2 möten.
19/4 - 11/10 -

1756 – deltog vid 3 möten.
18/3 - 1/5 - 7/8 -

1756-08-28

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Upvistes et vackert partie Rådt silke af detta årets afvel, som Herr Lidbeck upskickat ifrån Lund, och uplästes några des bifogade anmärkningar, om silkesmaskarnas skötsel. Silket skal, på H. Lidbecks begäran, aflemnas til Hans Exc. Palmstierna. men anmärkningarna införas uti detta qvartals Handlingar.

1757 – deltog vid 2 möten.
29/1 - 5/11 -

1758 – deltog vid 3 möten.
4/2 - 14/6 - 26/8 -

1758-09-09

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Upl. BergsRådet Söderhielms bref til Hans Exc. Friherre Palmstierna, innehållande några med stor flit anstälda försök angående skillnaden imellan Res-milor och Kohl-milor.

1759-02-17

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Upl. några af en Anonymus til Hans Excellence Frih. Palmstierna insända anmärkningar om Kohl-milor, hvar uti Res-milor försvaras emot de i tredje Quartalet förledit år införda Rön, om Ligg-milors fördelaktighet. Academien förestälde sig strax at få sådana strid-skrifter öfver detta ämne, och hoppas, at tvisten derigenom skal en gång afgöras: men fant dessa anmärkningar, såsom ei grundade på nog accurata och detaillerade försök, otilräckeliga at slita trätan.

1760 – deltog vid 3 möten.
5/3 - 23/4 - 5/11 -

1760-03-05

föreslog Carl Leonard Ehrenfalk som ny ledamot (§ 2) och föreslog Johan Mauritz Klinckowström som ny ledamot (§ 2).
2. Hans Exc. Frih. Palmstierna föreslog til Ledamöter, General Majoren och Riddaren Klinckowström, samt Assesoren i K. CommerceCollegio Ehrenfalk.

2. Hans Exc. Frih. Palmstierna föreslog til Ledamöter, General Majoren och Riddaren Klinckowström, samt Assesoren i K. CommerceCollegio Ehrenfalk.

1760-04-30

Nämns i 2 stycken: onumr., § 11.
Samma Dag, e. m.
Samlades til ny Praesidis utväljande, et stort antal af Ledamöter, neml. förre Praeses Herr Faggot, Deras Exc. Gr. Ekeblad och Gr. Bonde, Herrar Gr. Cronstedt, Tilas, Brandt, Polhem, Malmerfelt, Swab, Adlerheim, v. Dalin, Heyke, Bäck, Psilanderhielm, Schultze, Ribe, v. Stiernman, Acrel, E. Carleson, Celsius, Liungqvist, Wargentin, Schultzer, Frih. v. Seth, Berch, Gr. Liewen, Rosenadler, Knutberg, Adelcrantz, C. Carleson, Kryger, P. Lehnberg, C. Lehnberg, Runeberg, Bergius, Martin och Schultz. des utom hade ock Hans Exc. Palmstierna och H. Ex. Gr. Gyllenborg, samt Herrar Rosen, Rudenschöld, Strandberg och Wilcke upskickat deras fullmagter, så at antalet af dem som voterade var 43.

11. Anmäldes, at Fru RiksRådinnan Ehrenpreus behagat skänka til K. Academiens Boksamling Det stora allgemeines Lexicon, bestående af 62 Tomer in Folio, för hvilken hederliga Gåfva Hans Excellence R.R. Palmstierna tillika med Praeses Herr Faggot och Secreteraren, å Academiens vägnar redan aflagt vederbörlig tacksägelse.

1764-02-01

Nämns i 1 stycke: onumr.,
S. d. upvisade ock Herr Grefve Cronstedt en Svart Hare, som Hans Excellence R.R. Palmstierna insändt.

1764-07-18

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Upl. Hans Exc. R.R. Palmstiernas Rön, om Hö-fröns Såning, samt om hvit Als plantering.

1766-02-10

Nils Palmstierna dog

1766-12-10

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Här med slötos K. Academiens sammankomster för detta år, på hvilket allenast en Ledamot blifvit död, neml. Hans Exc. Friherre Palmstierna. Aldrig har tilförne något år varit så god skörd på försvarliga Rön, som detta år. S. D. G.

1767-02-25

parenterades över av Carl Fredrik Scheffer (§ 1).
1. Hans Exc. R.R. Grefve Scheffer upläste Des vackra Åminnelse Tal öfver framledne Hans Exc. R.R. och K. Academiens älskade Ledamot, Friherre Palmstierna. Det vore til önskande, at sådana Tal altid här efter höllos på detta sättet uti K. Academiens eget rum, såsom det sker i alla andra Academier, hvilket hade åtskilliga förmoner. Talen på Riddarehuset medföra altid kostnad och besvär, och där upkomma ändock merendels ei månge åhörare. Åtskillige Ledamöter skulle ock då villigare åtaga sig at Tala, då de slippa göra det offentligen.

1885-12-09

Nämns i 1 stycke: onumr.,
"Fördenskull synes en till dessa vetenskapers och konsters förkofran och kringspridande ämnad inrättning angelägen, enär den innefattar ingen annan afsickt än det allmänna, inga andra medel än de som tjena till detta lofliga ändamålets vinnande, samt inga andra lemmar än förnuftige, ärlige och sitt fädernesland älskande medborgare, utan att binda sig hvarken till någon föreskrifven ålder, tjenst eller embetes värdighet..." I § 8 af grundreglorna heter det vidare: "Til hvilken ända, vid någon ledamots antagande, en underskrifven försäkring tages och ibland handlingarne förvaras af följande innehåll: Jag undertecknad lofvar och försäkrar etc. ei underlåtandes att som en nyttig landets innebyggare och en ärlig svensk man dertill för min del bidraga etc ..." Detta oaktadt visade Akademiens stiftare, bland hvilka då ännu Linné befann sig, redan 7 år efter grundreglornas stadfästande, att för dem desammas andemening var inbegripen i föreskriften, att Akademien vid valet af de lemmar, som borde främja dess syfte, icke hade att "binda sig hvarken till någon föreskrifven ålder, tjenst eller embetes värdighet, och att derföre Akademien ej heller borde låta binda sig af hänsyn till den föreslagna medlemmens kön. På förslag af Palmstjerna blef nemligen Eva Ekeblad, född de la Gardie, år 1748 enhälligt invald till ledamot af Vetenskapsakademien. Grefvinnan Ekeblad dog 1786. Den 13 Oktober 1750 hade Akademien af Kongl. Majestät erhållit stadfästelse på sådant tillägg, till sina grundreglor, att utländske ledamöter skulle väljas på alldeles samma rätt och efter samma grunder som inländske. Akademien invalde i öfverensstämmelse härmed år 1783 Katarina Romanowna Daschkow till utländsk ledamot. Furstinnan Daschkow afled år 1810, och Akademien har således under en oafbruten följd af 62 år haft qvinliga ledamöter. Tio år efter furstinnan Daschkoffs död, den 30 Okt. 1820, erhöll Akademien Kongl. Majestäts stadfästelse på sina nya grundreglor, hvilka blifvit upsatta af Berzelius, I dessa grundreglor bibehölls ~~beträffande valbarheten åt qvinna~~, i de delar, som äro af betydelse för frågan om qvinnas valbarhet till ledamot i Akademien, samma stilisering som i 1741 års grundreglor. Uti ingressen till grundreglarna heter det nemligen: "Akademien, som ifrån sin första stiftning haft till föremål att följa och främja vetenskapernas allmänna tillväxt och utbreda deras nytta inom fäderneslandet, fortfar framgent i samma verksamhet, och att till den ändan inom sig förena sådana män, som synas bäst kunna dertill bidraga." Ordet man förekommer eljest aldrig. Hade det varit meningen att genom denna ingress förändra det förhållande som, med i detta afseende lika föreskrift, under 62 år och ända intill 10 år innan grundreglornas affattande fortbestått, så hade väl sådant blifvit tydligen angifvet. Eller åtminstone hade i de skrifter beträffande förändring af grundreglorna, hvilka från denna tid förvaras, någon antydan i det syfte, att enligt de nya grundreglorna quinna ej längre kunde få bli medlem af Akademien, bort förekomma. Detta synes vara än mer uppenbart, då man betänker, att grundreglorna affattats af Berzelius, och att han, om han verkligen haft den mening, att det vore oförenligt med Akademiens ändamål att med sig förena qvinna, säkert ej heller skulle skytt att tydligen uttala denna åsigt.