Protokoll

1. H. E. gref Ekeblad upviste et recomendations bref som grefve Maurepas uppå des föreskrift skrifvit til Marquis dela Galissoniere Commandant Général och Mr Hocquart Intendant du Canada för H. Kalm. förklarandes des Konungs vilja vara det de skola på alt sätt söka at befordra des botaniska undersökningar der i landet. Detta bref är daterat ifrån Versailles den 28 Sept. n. st. 1748. Hr Scheffer Konungens Minister i Paris har också igenom bref til H. E. af den 23 Sept. g. st. det han anmodat sina bekenta som hafva vänner derpå orten at på alt möjeligit sätt gå H. Kalm til handa.

4. Och emedan Herr Kalm berättade, at han ei kunde få lof at besöka vissa orter i Franska Colonierna i America, som dock voro honom til ändamålets vinnande högst angelägne, innan han finge Konungens i Frankrike speciela permission der til, så fick Secreteraren befallning at å Academiens vägnar anhålla hos H. E. Grefve Tessin, det täcktes han låta nödiga ordres afgå til Svenska Plenipotentier-Ministern i Paris Baron Scheffer, det ville Han hos Hans allerChristligste Majestet giöra ansökning om en sådan för H. Kalm nödig permission.

5. I anledning af den myckna och oförlikneligaste ynnest, som H. Kalm skrifver sig vara vederfaren af för detta Franska General Gouverneuren i Canada, Marquis de la Gallisonière, under de resor han der i den sistledne sommar giordt, fant Academien för anständigt, at ei allenast låta genom H. Plenip. Ministern Baron Scheffer förklara Kongliga Vetenskaps Academiens fullkomliga ärkänsla derföre, utan ock at antaga högbemälte Herre til Utländsk Ledamot i Academien.

1. Uplästes Konglige Svenske Ministerns i Paris, Friherre Scheffers bref til Secreteraren, hvar uti berättas, at Han på Secreterarens anmodan utvärkat et Handlinge-byte emellan Den Franska och vår Academie, på det sättet, at vi skole skicka til K. Franska Academien alla våra Handlingar, ifrån Academiens inrättning, til närvarande tid, samt sedan efter hand årligen continuera. Der emot vil Franska Academien börja med den Tomen, som nu är under trycket, neml. för år 1746, och sedan sammaledes fortfara årligen, efter som de hinne ut. Academien var mycket nögd med denna underhandling, och befalte Secreteraren icke allenast at tacka Baron Scheffer derföre, utan ock at complimentera någon af Franska Academiens Ledamöter, i synnerhet H. De l'Isle, som bidragit til denne öfverenskommelse.

1. Uplästes Hans Kongl. Majestets Nådigste Remisse til Academien, af de underrättelser som Hans Excellence Friherre Scheffer skaffat sig i Frankrike, angående Mulbärs träds Planteringen. Samma underrättelse uplästes jämväl. Academien anmodade Herr Praeses at i underdånighet tacka Hans Majestet derföre, med försäkran at Academien skal göra nytta der af.

1. Secreteraren föreslog Hans Excell. Friherre Scheffer til Ledamot.

4. Sedan företogs votering, om de föreslagne Ledamöter, och fick
Hans Excell. Frih. Scheffer 23 ja, et Nei, således antagen. Herr Anders Swab 20 ja, 4 Nei, således antagen Herr Axel Fredric Cronstedt 19 ja, 6 Nei, således antagen.

1. Tog Hans Excellence RiksR. Baron Scheffer, des inträde med et vackert Tal, hvar uti han berättade, uti hvad anseende vår Academie står i Frankrike, och huru Des Handlingar der mycket värderas, hvarföre hans Exc. upmuntrade Academien at fortfara med Des flit, och söka underhålla Des förvärfvade förtroende. På detta Tal svarade H. Praeses, och skulle Academien gerna velat låta trycka Hans Exc. Tal, om Hon icke frucktat, at det skulle se ut, som ville Academien berömma sig sielf.

2. Sammaledes Herr Schefers Rön om det i Porcellains tilvärkningen i China brukeliga så kallade Petuntse.

4. Talades om Projectet til Praemierna, hvilket i gemen aldeles gillades, men för några små omständigheters justerande och reglerande, anmodades Hans Exc. Friherre Scheffer, at taga Secreterarens der om ingifne Memorial til sig, och, i samråd med Herrar De Geer, Faggot, Bäck och Scheffer, sätta up sielfva Reglementet, hvar efter Academien kommer at rätta sig, så vid urskillningen som annat.

4. Upl. Hans Excell. Friherre Scheffers ingifne berättelse, om mulbärs-skötselen i Frankrike, hvilken Academien hölt för nyttig at införa i Des Handlingar.

Der emot har Academien förvärfvat andra 7, neml. Hans Exc. Friherre Scheffer, samt Herrar Solberg, Lehnberg, Schenmark, Svab, Cronstedt och Rinman.
S. D. G. 

4. Herr Ekström giorde försök för Academien med tvänne Artificiela Magneter, som voro af stål-stänger bögde hvar dera til en half-cirkel. När järn-fil-spån ströddes på hvar och en för sig, då de voro åtskilde, viste sig Polerna en vid hvardera ändan af stången: men när de lades tilhopa, så at de formerade en hel-cirkel, utmärktes fyra Poler, hvardera vid pass 45 grader ifrån stängernas sammanfogade ändar eller uti alla fyra Octanterna. h. e. när de voro åtskilde, voro Polerna vid a och o, se Fig. men när de sattes tilhopa, flyttade Polerna sig til e, f, g och h. Hans Excel. Scheffer ärhindrade här vid, at nyligen i Frankrike är utgifven en tractat af H. Basin, som innehåller allahanda experimenter med artificiela Magneter af åtskillig skapnad. Academien beslöt at vänta, til des samma Tractat kommer hit, då man får se, om han giordt samma remarqve. I annor händelse hölt Academien före, at den förtjänte komma i Handlingarna.

3. Sedan voterades til ny Praeses, då rösterna föllo, såsom följer.
Hans Exc. R.R. Frih. von Scheffer 18.
Herr Salander 14.
Herr Schutzer 14.
Herr Faggot 12.
Herr Stiernman 12.
Herr Psilanderhielm 9
Friherre von Seth 7 etc.

5. Företogs omröstningen til en ny Praeses, då vota föllo mycket endrägteligen på 
Herr Palmqvist, som hade 9 röster.
Herr von Stjernman 8
Herr Faggot 7
Herr Lehnberg 6
Hans Exc. Scheffer 3
Herr Polhem 2 etc.
Af de fyra, som fått högsta rösterna föll Lotten på Friherre Palmqvist, som altså nu blef Praeses för Månaderna Jul. Aug. Sept. innevarande år.
5. Herr Salander afträdde då Praesidium, och hölt et kort Tal om slögder, som på Academiens begäran utlemnades, at aftryckas.

5. Företogs Votering til Ledamöter, ibland de 6 föreslagne inländske, fick 
Herr Adelcrants 15 ja 4 nej.
Herr Cunninghame 11 ja 8 nej.
Herr Torpadius 8 ja 11 nej.
Altså blef allenast Herr Adelcrantz antagen. De tre öfrige, Neml. Herr Lidbeck, Herr Stridsberg och Ferner, upskjötos til en annan gång.
Af de utländske, Voterades allenast öfver Herr Ellicott, hvilken ei hade mer än en röst emot sig, och således blef antagen.
6. Der på skreds til Votering för en ny Praeses, då vid sedlarnas öpnande befans, at
Friherre Von Seth hade 17 röster.
Herr Psilanderhielm 14
Hans Exc. Friherre Scheffer 13
Herr Malmerfelt 10
Herr Stiernman 7
Herr Schutzer 6
Af de 4, som hade högsta rösterna, föll Lotten på Herr Psilanderhielm, som ei var tilstädes. Secretera[re]n fick befallning at berätta för honom Academiens giorda val.

Novemb. d. 30.
Närvarande: Praeses, Herr Psilanderhielm, Deras Exc. Gref Tessin och Frih. Scheffer samt Gref Bonde, Herrar Faggot, Polhem, Ekström, Salander, Berch och Secreteraren.samt Herr Dangeul.

4. Der på företogs Voteringen til en ny Praeses, då
Hans Exc. Frih. Scheffer hade 10 röster. Hans Exc. Gref Bonde 8.
Frih. von Seth 8.
Herr Schutzer 6.
Hans Exc. Gref Tessin 4.
Herr von Stjernman 3 etc.
Af de fyra, som fått flästa rösterna, föll Lotten på Herr Schutzer, som var närvarande och tog emot lyck-önskningar.

8. Voterades til ny Praeses, då 
H. Klingenstierna fick - - 15 röster.
Friherre von Seth - - 15.
H. von Stjernman 12.
H. Lehnberg 12.
H. Rosenadler 7.
H. Grefve Gyllenborg 6. etc.
Af de fyra, som hade högsta rösterna, föll lotten på Herr Klingenstierna, som inom några dagar väntas til staden och tänker blifva här hela hösten.
9. Hans Exc. afträdde då Praesidium, och höll et kort vackert Tal, om Vetenskapers, Vitterleks och Konster nuvarande tillstånd i vårt Fädernes land, hvilket på Academiens begäran utlemnades til trycket.
10. Academien kom öfverens, at öfver Rötmånen upskiuta med någon sammankomst.

2. Hans Exc. Herr Praeses upviste Gautiers Tables Anatomiqves hvilka han behagade skänka til Academiens Bibliothek, för hvilket präcktiga och dyrbara värk, hvar af ei mer än et exemplar skal tilförene finnas i Riket, Academien ei kunde nogsamt uttrycka des tacksamhet.

5. Blef på Hans Excellences Herr Praesidis föreställning beslutit, at Academiens Praeses, för större anseende skull, skal altid hädan efter sitta midt fram för öfra bords-ändan, och ei, såsom här tils skedt, främst på ena sidan. Den stora Fauteuil, som här tils stått ledig vid Bords-ändan, skal föras litet å sido, och allenast nyttjas, då Hans Kongl. Majestet, såsom Academiens Nådige Skydds-Herre, någon gång torde låta sig i nåder behaga at upkomma.

6. Hans Exc. Herr Praeses förestälde ytterligare, huru snöpeligt det ser ut för Academien, at Des vagtmästare går så slarfvig och illa klädd, och emedan des ringa lön ei kan förslå för honom at sielf hålla sig bättre kläder, beslöts enhälligt, at Honom skulle skänkas en hederlig och anständig klädning. Någre proponerade, at Academien borde i underdånighet anhålla om Hans Majestets Nådigste tilstånd, at låta Academiens vagtmästare få bruka Livrée sådant, som Vagtmästarne på de Kongl. Slotten, hvilket af alla gillades, och Hans Excellence åtog at anmäla denna sak hos Kongl. Majestet på Academiens vägnar, på det sätt, Academien sielf består Livréet, allenast Hans Majestet i Nåder tillåter, at det får brukas.

3. Hans Exc. Frih. Scheffer berättade, at Hans Kongl. Majestet allernådigst behagat tillåta, at Academiens vagtmästare får bära Konungens Livrée, hvarföre H. Grefve Cronstedt kommer at anmodas at draga försorg om des förfärdigande.

4. Rådgiordes om nya Rum för Academiens sammankomster, sedan Academien nu är upsagd ifrån Riddarehuset. Secreteraren sade sig hafva talat därom med Herr Grefve Cronstedt, som sagt sig kunna gifva förslag på tjänliga rum, neml. på gamla Banqven, hvarest utrikes Expeditionen här tils setat, men som nu är flyttad därifrån. Academien beslöt därföre, at ofördrögeligen hos K. Majestet i underdånighet anhålla om anvisning til samma rum, hvilket Hans Exc. R.R. Scheffer lofvade befordra.

6. Ändteligen skreds til omröstning om en ny Praeses, då Herr Bergius fick ----- 13 Röster.
Herr Wilcke --------- 12.
Herr Adlerheim ----- 10.
Herr Schultz -------- 8.
Herr Grefve Cronstedt ------ 7.
Hans Exc. RiksRåd. Scheffer --- 6 etc.
lbland de fyra, som hade högsta rösterna, föll Lotten på Herr Schultz, som var närvarande, och lyck-önskades.

8. Beslöts at K. Academien ville anmoda Des Ledamöter, Deras Excell. Gref Höpken och Friherre Scheffer, samt Herrar Rudenschöld, Celsius, Berch och Rosenadler, tillika med Herrar Faggot, Kryger, Runeberg och Secreteraren, at gå i Samråd med Kongl. Secreteraren Sahlstedt, angående den nya Svenska Ordabokens utarbetande.

Hans Exc. Riks Rådet Scheffer, som ock varit anmodad at utlåta sig, var ei tilstädes, och hade ei heller Skrifteligen yttrat sig.

4. Voterades på Candidater til Ny Praeses, då
Herr Generalen Ehrenswerd fick ---- 25 Röster.
Herr Lidbeck ---------- 20.
Herr Grefve Cronstedt ---- 17.
Hans Excellence Grefve von Höpken -- 16.
Hans Excellence Friherre Scheffer 16.
Herr von Swab --------- 7. etc.
Deras Excellencer, som hade lika röster til fjärde rummet, lottade, då lotten föll på Hans Excellence Scheffer at blifva Candidat. Sedan lottades imellan de 4 Candidaterne, då Herr Lidbek blef Praeses.

1. Hans Exc. R.R. Grefve Scheffer upläste Des vackra Åminnelse Tal öfver framledne Hans Exc. R.R. och K. Academiens älskade Ledamot, Friherre Palmstierna. Det vore til önskande, at sådana Tal altid här efter höllos på detta sättet uti K. Academiens eget rum, såsom det sker i alla andra Academier, hvilket hade åtskilliga förmoner. Talen på Riddarehuset medföra altid kostnad och besvär, och där upkomma ändock merendels ei månge åhörare. Åtskillige Ledamöter skulle ock då villigare åtaga sig at Tala, då de slippa göra det offentligen.

3. Uplästes utur en Fransk Gazette de Commerce, som Hans Excellence Grefve Scheffer meddelt en berättelse om en i Frankrike af Mr Liniere påfunnen och för mycket fördelaktig utropad Invention af Pumpar. Så mycket man där af kunde hämta, tycktes fördelarne ei vara synnerligen större, än dem man med våra Pumpar kan praestera. Dock anmodades Secreteraren at skrifva til Herr Jennings, som nu är i Paris, och bedja honom göra sig närmare underrättad om dessa Pumpars beskaffenhet, samt skaffa K. Academien modell eller Beskrifning på dem, om Han tycker dem det förtjäna.

1. Herr Praeses hemstälde, om icke K. Academien borde vara betänkt på någon Panegyrique öfver Högstsalig Hans Majestet, som behagat vara icke allenast Academiens hulde Protector, utan ock Des Ledamot. K. Acadenien fann det vara sin oemotsägeliga kyldighet, men ville dröja med Oratorens utnämnande, til dese Hans Excellence Riks. Grefve Scheffer kommer hem, då vidare därom får rådgöras.

9. Upvistes en stor Plog, gjord i England och där mycket utropad, hvilken Hans Excellence Grefve Carl Scheffer låtit införskrifva. Man fann derpå et och annat nytt och fördelaktigt. Derföre beslöt K. Academien at inlösa honom, efter räkning, och frvara honom såsom Modell til allas eftersyn. Han lärer kosta 10 à 12 Pund sterling.

8. Företogs voteringen til en ny Praeses, hvaruti Hans Majestet nådigt behagade taga del, och fick
Herr Baron Lilljenberg ........ 32
Röster Herr Schönberg .... 31
Herr v. Strussenfelt ........ 30
Hans Excellence Grefve Scheffer ...... 23
Herr v. Engeström ..... 10
Herr Lindblom ........ 6
Herr Gadolin ..... 5 etc.

2. Hans Excell. Herr Praeses föreslog til utländske Ledamöter, Sachsiske Grefven Callenberg, hvilken och förut varit under omröstning, samt Franske Architecten Perronet.

Septemb. d. 16.
Närvarande Hans Excellence Grefve v. Höpken, samt Herrar Bar. Tilas, Heijkensköld, Acrel, Schutzercrantz, Berch, Rönnow, Ferner, Zetzell, P. J. Bergius, Mallet, Wilcke, B. Bergius, Chapman, Westerman, Marelius, Sandel, v. Engeström, Bar. Hermelin, Abbé Michelessi och Wargentin. Herr Praeses var i dag ei i Staden. 

För Herr Praesidis frånvaro skull, och andra hinder, blef på 5 veckors tid ingen sammankomst hållen. Qvartalet var redan färdigt d. 14 Oct. men K.Academien ville dröja med Praesidis Ombyte, til dess Hans Majestet inkommer i Staden.

9. Til Honom afträdde då Hans Excellence Grefve Scheffer Praesidium, och höll et skönt Tal, om Förbindelsen i mellan Regerings-lagarna och det Folkets sällhet, som efter dem styras skall.

3. Beklagade så väl Secreteraren som Bokhållaren, at Instrumentmakaren Steinholtz är Cassan så mycket til last, i det han, utom de ansenliga förskott han förut fått, ständigt gnager och qvider, så at Secreteraren som oftast nödgats låta honom få små summor, på det han ei skulle förgås af elände; och när han ei på annat sätt kan få, kommer han med en Cirkel eller annat litet Instrument, som Contoiret enligt Academiens beslut, nödgas af honom inlösa. På det sättet är nu Contoiret öfverhopadt med sådana Instrumenter, som så mycket mindre utan förlust någonsin kunna afsättas, som de säljas för bättre köp hos andra Instrumentmakare. Academien har härtils haft hopp at få någon ärsättning, eller åtminstone at slippa hans gnagande, då han skulle få det understöd af Manufacturmedlen, hvaruti han af Academien hos Riksens Ständer var recommenderad, och hvartil et Stånd redan hade gifvit sitt bifall: men när, igenom Riksdagens hastiga afbrytande, det hoppet försvann, blefve det i längden odrägeligt at på det sättet föda honom och hans hushåll för intet, såsom hartils. Secreteraren tilstyrkte därföre, at Academien antingen skulle aldeles draga sin hand ifrån honom, och lemna honom til sitt olyckliga öde, eller ock gå med på en underdånig föreställning til Hans Majestet, det ville Hans Maje stet i Nåder bevilja honom den hjälp af Manufactur-fonden, som Ridderskapet och Adelen tillstyrkt. I anseende til Mannens onekeliga skickelighet, och Hans Excellence Grefve Scheffer, såsom nu varande Praeses, skulle anmodas at anmäla saken til det bästa hos Hans Majestet.

2. Upl. Hans Excell. Grefve Scheffer några i Östergöthland gjorda försök med de så kallade Erd-ackern och med Potater.

2. Upl. Hans Exc.Gref Ulric Scheffers Bref til K.Academien, med befallning på Hans Majestets vägnar, at inkomma med underdånigt yttrande, om det af en Anonymus ifrån England insändt förslag til förbättring på Variations Compassen för hvilken uppfinnaren begärer Belöning. Sielfva beskrifningen på den nye Compassen uplästes och remitterades til Herrar Mallet och Wilcke.

2. I anledning af K.Maj:ts nådiga befallning genom Hans Exc. Gref Carl Scheffer, at K.Academien bör yttra sig öfver Hr De Vausenvilles upgifna Qvadratura Circuli, remitterades denna förmenta decouverte til Hr. Prof. Melander, sedan Hr. de Vausenvilles besynnerliga Bref til Hans Majestet och til Academien blifvit upläste.

2. Herr Bergman skänkte Academien et exemplar af Sal. Directeuren Scheffers Chymiske Föreläsningar, som han nyligen af trycket utgifvit, med anmärkningar och tilläggningar.

Til Hr. Prof. Ferber.
Salstedts Ordbok.
Handl. för åren 1775 och 1776 samt halfva året 1777. 14 de nyaste Tal. til och med Hr. Dalbergs.
v. Troils Bref. Wallerii lilla Bok. Hr. Scheeles ditto.
Scheffers Föreläsn. Lärda Tidn. för 1776 til och med Aug. 1777.
Berättelsen om Bergslagernes tilstånd år 1768.
Bar. Hermelins Tal. som alla skola betalas.

3. Upl. et Bref til Hans Excell. Gref Carl Scheffer, ifrån en namnkunnig Fransk Historicus Naturalis, vid namn Buchoz, M. D. hvaruti han säger sig vilja til K. Academien insända 300 Livres, som skola blifva et praemium för det bästa Svaret om sättet at bota den svåra Boskaps-sjukan, som i många år sporadice grasserat i Europa, om K. Academien ville åtaga sig at proponera denna Fråga och pröfva de inkommande Svaren samt döma, hvilket af dem vore det bästa. Herr Buchoz yttrar sig ei hafva så stort förtroende i det målet til någon annan Academie, som til denna vår Svenska. Kongl. Academien uptog väl detta tilbud med fägnad, såsom en heder, och ville ei undandraga sig at efter möjeligheten fullgöra Herr Buchoz's åstundan: men som denna Boskaps sjuka, Gudi lof! aldrig varit gängse uti öfra delen af Sverige, utan endast, för flera år sedan, et par gånger i Skåne, och våre Svenske Medici således, lyckligtvis, ei haft tilfälle at lära känna denna sjukdom annorlunda, än af utländskas Sk[r]ifter, trodde K. Academien sig ei just vara den bäste Juge competent i detta ämne, hvilket Hans Excellence skulle anmodas at låta Herr Buchoz förstå.

2:o Om 3. rDr drikspeng. til riksrådet Scheffers Betienter sist i April, som boro Naturalierne til Acad.

2:o) Upvistes några skrifter författade af Hr. Baron De Hupsch och af Honom, i förväntan af någon belöning, öfversände till Hans Exc. Gref Carl Scheffer, för att insinueras hos Hans Maj:t, men hvilka Hans Excellence först remitterat till K. Academien för att inhämta dess utlåtande deröfver. Dessa skrifter voro:
1:o) Relation de la Decouverte d'un Remede efficace contre la Maladie Contagieuse des Betes a Cornes et des essais heureux, qu'on en a faits. Cologne 1776 in 8:o.
2:o) Beschreibung eines Mittels die Gefährlichen Feuers-Brünste zu loschen. Cöln 1777 in 8:o.
3:o) Titel-Bladet af ett arbete kalladt Natur geschichte dess Niederdeuschlandes und anderer Gegenden. Nürnb. 1778 in 4:o.
och Hrr. Acrell, Zetzell och Meyer anmodades att dem igenomse och inkomma med Sitt yttrande.

4:o) Berättade Herr Wargentin, hvad Herrar Acrell, Zetzell och Meyer, hvilke d. 16 Maji Sistledne blefvo anmodade att granska Hr. Baron de Hupschs insände Skrifter, munteligen derom yttrat Sig; näml. Hrr. Acrell och Zetzell om Skrifterna kallade Relation de la decouverte d'un Remede efficace etc. och Naturgeschichte des Niederdeuschlandes etc. att de icke innehöllo några upgifter, utan endast kungörelser; Således intet, hvaraf något kunde dömmas, om de angifna ämnens beskaffenhet; Herr Meyer åter om skriften kallad Beschreibung eines Mittels die Feuerbrunst zu loschen, att den icke innehöll något nytt, utan nästan detsamma, Som Hr Meyer Sjelf för några år Sedan infört i Handlingarna om Samma Sak. När Således Academien hörde, att inga förklarade eller nya uptäckter vore utur Herr Hupschs skrifter att hämta; ty anmodades Herr Wargentin att Sådant för Hans Exc. C. Fr. Scheffer, till hvilken Hr. Hupsch adresserat Sig, munteligen tillkänna gifva.

1. På Hans Exc. Hr Grefve C. Fr. Scheffers vägnar, aflemnades til Kongl. Academien fölgande 5 Tractater utgifne af Hr. Samoilovitz. Memoire sur la Peste. Paris 1783; d:o Sur l'inoculation de la peste. Strasb. 1782. d:o Sur les frictions glaciales; d:o Lettre a l'Academie de Dijon. 1783. d:o Reponse a M:r Gormand; och anmältes Hr. Samoilovitz, som gjordt sig namnkunnig genom dess Pest-Curer i Ryssland, til Ledamot. Tillika anmältes i samma afseende, Herr Marivetz, och Herr Chabert, hvilke både den förre i bref til Hans Excellence, den sednare uti et utförligare Pro Memoria, yttrat sin åstundan at blifva Academiens Ledamöter. Dock upsköts, i anseende dertil at Academien så nyl. valdt flere utländske Ledamöter, härmed til en annan gång.

En annonçant à V. E. la reception de sa très honorée du 26 Mars, je dois commencer par Lui assurer que je suis penetré de la plus vive reconnoissance de ce qu'une Academie aussi respectable et illustre que celle de Stockh:, ait bien voulu m'aggréger au nombre de Ses membres. J'en ai eté si long tems l'admirateur et relisant mes Journaux de l'année 1746, composés à Stockh: et dans les Provinces de Suede, j'y retrouve les noms de mes instituteurs et meilleurs amis. Les Linneus, Trievald, Stockenström, Cronstedt, Polheim, Tilas, Salberg, Wallerius, Elvius, Brand, De Geer, Bentzelstierna, Svab, Ekström, Funk, Dalin, Psilanderhielm, Leyel, Ferber, et Scheffer etc: seront à jamais chers à ma memoire. S'il y en a encore d'existans parmi les vivans, je Vous prie de me rapeller à l'honneur de leur souvenir. Om peut affirmer avec certitude que ces savans ont posé des fondamens solides et inebranlables pour la celebrité de cette Société, qui certainement n'a pas son egal, et dont les travaux tendent tous à l'utilité publique. Quoique je sois deja honoré du titre de membre de quelques Academies celèbres, j'ose cependant le dire, que celui dont Vous venés de me decorer, m'est le plus flatteur. Que V: Ex: en fasse agréer mes remercimens auxquels j'ajoute la protestation que je desire beaucoup de pouvoir être utile à cette illustre Academie, par mes foibles lumières et meriter son approbation...

Vid samma tilfälle påmintes om Parentationer öfver aflidne Ledamöter, hvarom likväl i dag ej kom til något Slut utan upsköts til nästa gång: Dock anmodades nu HerrCantzl.R Ferrner om Talet, öfver Hans Exc. R.R. m.m. Gref Carl Scheffer. och Hr. Ödman nämndes, at hålla Tal öfver ArchieBiskopen D:r Mennander.

6:o. Af H:s Exc. Gref Falkenberg öfverlemn. til Academien, en skrifven Samling af Meteorologiska Observationer, hålne af framledne H:s Excell. Grefve Carl Fredric Scheffer; och som funnits ibland hans skrifter.

22:o. Påmintes om Parentationer, isynnerhet öfver H:s Exc. Grefve Carl Scheffer; den hittils ingen velat sig påtaga, och Academien nu befalte Secreteraren därom tilskrifva och sondera H:r Cantzl. Råd och Riddaren Schönberg.

6:o. Upl. H:r Canzl: Råd Schönbergs bref, hvaruti han erbjuder sig hålla Åminnelse-Talet öfver H. Exc. Grefve Carl Scheffer om Academien det bifaller och ingen annan därtil får tid och tilfälle. I anledning hvaraf K. Academien befalte Secreteraren gifva H:r Canzl Rådet Academiens fullkomliga Nöje och önskan tilkänna at Herr C.Rådet åtager sig detta Åminnelse Tal.

9:o. Anmälte Herr StatsSecret. Schröderheim att Hans Maj:t. vill vara närvarandenär Åminnelse Talet öfver RiksH. Gr. Carl Scheffer kommer at upläsas, och lär framdeles därtil utsätta dag.

Sedan H:s Kongl. Maj:t i nåder behagat utsätta tiden til Åminnelse Talets hållande öfver fram:l H:s Exc. Grefve Carl Fr. Scheffer til i dag. och Academien genom tryckte Anslag dertil var inviterad; uplästes nu detta af Hr. Canc. Råd Anders Schönberg författade Tal, genom H:r StatsSecret. och Ridd. Schröderheim som och dertil satt ett vackert företal til H. Kongl. Majt; Konungens ankomst til Ac. var litet efter 1/2 til 6. Praeses H Bar. von Gedda var Sjuk liksom flera af K. Ac. Ledamöter dock var församlingen talrik; och Talet ehuru mycket deraf måste förbigås räkte til öfver 7. Konungen afhörde detsamma med upmärksamhet: betygade H:r Oratorn sitt Nöje; och sedan Kongl. Maj derpå farit bort, skilgdes äfven Academien åt, utan at i dag något vidare företaga. J. C. Wilcke.

5:o) Uppvistes ett Träd-stycke, Som var taget utur ett vid Carlstens Fästning rifvet Brokar, Särdeles förderfvadt af Skepps-Masken (Teredo Navalis) och öfversändt till Academien af Commendanten vid Fästningen Öfverste Ruthensparre, hvarjämte den Senares Bref af d. 18 Dec. 1795 till framl. Prof. Wilcke derom upplästes, uti hvilket han anhåller att få veta Compositionen af den Anstrykning, som Fransmännen påfunnit, och hvarmed de conservera sina skepp emot denna Mask. Namnet på denna Anstrykning uppgafs vara Spalme Couroy Mastic och förmentes att framl. Directören Scheffer haft sig den samma bekant och äfven af Svenska ämnen företagit sig att göra densamma; men allt detta var af närvarande Chemister okändt. Väl var kunnigt, att Chineserne hade ett Slags Anstrykning på sina skepp, som afhöll sjömaskarne, men ingredientierne voro okände, Engelsmännen nyttjade också ett Slags anstrykning till Samma ändamål, uti hvilken man Supponerade att Arsenik var inblandad; men närmare var man i detta ämne för det närvarande icke d. 18 Maji 1796.
underrättad, hvilket genom Bref skulle Hr. Ruthensparre tillkänna gifvas.

13:o Anmältes följande til Kongl. Academien gjorda föräringar. 1:o Chemiska Föreläsningar af Scheffer skänkte af Herr Riksvärdien Hjelm. 2:o Guide du vojageur en Svede skänkt af författaren Herr Bergs Rådet von Engestrom. 3:o 540 vilda träd skänkta til Observatoriibacken af Directeuren Ackerman. 4:o 90 stycken vilda träd skänkta til samma behof af ÖfverDirecteuren Grevesmöhlen.