Protokoll

Justeradt den 8 Sept. 1897 Christian Lovén Protokoll, hållet hos Kongl. Vetenskapsakademien i Stockholm den 9 Juni 1897.

Närvarande: Præses, Herr Lovén,
Sekreteraren, Herr Lindhagen,
Herrar: Friherre Nordenskiöld, Friherre Skogman,
K. Styffe, Key,
Cleve, Almén,
Bergstrand, Dahlander,
Rubenson, C. G. Styffe,
Smitt, Nilson,
Åkerman, Forssell,
Törnebohm, Lindström,
Wittrock, Retzius,
Nathorst, Rosén,
Grefve Cronstedt, von Ehrenheim,
Pettersson, Hasselberg,
Brögger, Tigerstedt,
Ångström, Ödmansson,
Aurivillius, Montelius och
Olivecrona,
Astronomen Bohlin,
Bibliotekarien Dahlgren,
Kamreraren Rehn
Ombudsmannen Ramstedt,
Kalenderredaktören Sidenbladh samt
Amanuensen vid den meteorologiska Centralanstalten Hamberg.

Protokolljustering. §.1. Det hos Kongl. Vetenskapsakademien den 18 nästlidne Maj förda protokoll upplästes till justering och godkändes.

Angående återbesättande af lediga rum. §: 2. Herr Præses tillkännagaf, att följande två ledamöter af Akademien efter dess sista sammankomst med döden afgått, nemligen: bland de inländske inom nionde klassen Grosshandlanden Friherre Oscar Dickson och bland de utländske inom femte klassen Ledamoten af Franska Institutet Alfred Louis Olivier des Cloizeau; och beslöt Akademien, i anledning häraf och på tillstyrkande af närvarande ledamöter af nämnda klasser, att de sålunda lediga rummen skulle i vanlig ordning återbesättas.

Angående bevakning af Alfr. Nobels testamente. §: 3. Föredrogs Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 21 nästlidne Maj, hvaruti meddelades Akademien till kännedom och efterrättelse, att Kongl. Maj:t, som uppdragit åt Justitiekanslersembetet att vidtaga de lagliga åtgärder, som från statens och det allmännas sida erfordrades för att bereda det af framlidne Doktor Alfr. Nobel upprättade testamente gällande kraft, i sammanhang dermed anmodat Kongl. Vetenskapsakademien att föranstalta derom att i berörda syfte å Akademiens vägnar erforderliga lagliga åtgärder blefve vidtagna, i hvilket hänseende Akademien egde att anlita Justitiekanslersembetet; och beslöt Akademien i anledning häraf att till Justitirkanslersembetet aflåta en skrifvelse med anhållan, att Justitiekanslersembetet måtte i vederbörlig ordning, bevaka ifrågavarande testamente i hvad det anginge Akademien, för hvilket ändamål behöriga fullmakter skulle utfärdas för Justitiekanslersembetet att i detta mål föra Akademiens talan.

Angående inbjudning till Akademien till en geologisk kongress St. Petersburg. §:4. I anledning af remiss från Chefen för Kongl. Ecclesiastik Departementet å en från Ryska Utrikesdepartementet ingången inbjudning till Akademien att genom någon delegerad låta sig representeras vid den geologiska kongress, som mot slutet af instundande Augusti månad komme att hållas i St. Petersburg hade Sekreteraren anmodat Friherre Nordenskiöld och Herr Törnebohm att till Akademien afgifva yttrande; och hade Akademiens bemälde ledamöter uti nu föredraget yttrande hemstält, att Akademiens ledamot Professoren A. G. Nathorst måtte erhålla Akademiens uppdrag att vid berörda kongress vara Akademiens representant.

Jemte det Akademien utsåg Professoren Nathorst att å Akademiens vägnar deltaga uti ifrågavarande kongress, beslöt Akademien att till Chefen för Kongl. Ecelesiastik Departementet aflåta en skrifvelse med underrättelse härom.

Angående bidrag från Sverige till utgifvande af en fortlöpande katalog för naturvetenskaplig litteratur. §: 5. Sekreteraren anmälde, att, sedan efter Akademiens sista sammankomst från Chefen för Kongl. Ecclesiastikdepartementet ingått remiss å gjord framställning om bidrag från Sverige till utgifvande af en fortlöpande katalog för naturvetenskaplig litteratur, detta ärende af Sekreteraren remitterats till Biblioteksinspektionen och Bibliotekarien med anmodan att deröfver afgifva yttrande till Akademien, men att berörda yttrande ännu ej inkommit.
Sekreterarens åtgärd i ärendet godkändes af Akademien.

Marknadsförteckningar §: 6. Med skrifvelse af den 25 nästlidne Maj hade Kongl. Kommerskollegiet öfverlemnat förteckningar å marknader i Sverige och Norge under år 1898; och anmälde Sekreteraren, att berörda förteckningar redan tillstälts Almanacksredaktionen för intagande i almanachan för samma år.
Vid det af Sekreteraren sålunda upplysta förhållandet lades Kommerskollegiets berörda skrifvelser, som i öfrigt ej erfordrade åtgärd, till handlingarne.

Angående lån till Vetenkapssocieteten i Göttingen af brefvexling mellan Berzelius och Wöhler. §: 7. Uti skrifvelse till Akademien af den 17 nästlidne Maj, hvilken skrifvelse nu föredrogs, hade Vetenskapssocieteten i Göttingen, med tillkännagifvande att societeten hade för afsigt att till firande af hundrade årsdagen af Wöhlers födelse, hvilken årsdag infölle den 1 Juni 1900, utgifva en samlad upplaga af dennes skrifter anhållit att för sådant ändamål få begagna den i Akademiens ego befintliga brefvexlingen mellan Wöhler och Berzelius, dervid dock societeten ej ifrågasatt annat, än att den del af nämnda brefvexling, som innefattade brefven från Berzelius till Wöhler och som enligt den sistnämndes förordnande förvarades under försegling, hvilken ej finge brytas förr än år 1900, först detta år skulle för Vetenskapssocieteten i Göttingen hållas tillgänglig; och anmälde Sekreteraren härvid, att, sedan han remitterat denna efter Akademiens sista sammankomst ankomna skrifvelse till Biblioteksinspektionen och Bibliotekarien med anmodan att deröfver afgifva yttrande till Akademien, det infordrade yttrandet redan ingått, uti hvilket yttrande, som nu för Akademien upplästes, tillstyrkts, dels att de i Akademiens bibliotek förvarade brefven från Wöhler till Berzelius måtte omedelbart få öfversändas till Göttingen, dels ock att brefven från Berzelius till Wöhler måtte få ditsändas, så fort förseglingen å desamma år 1900 blefve bruten; och hade härvid föreslagits vissa vilkor.

Efter någon öfverläggning blef detta ärende återremitteradt till Biblioteksinspektionen och Bibliotekarien med anmodan att yttra sig, huruvida det icke kunde finnas vara lämpligare, att taga afskrifter af berörda bref och öfversända dessa afskrifter än att sända originalen, som vore af särdeles intresse för Akademien; och borde dervid tillika uppgifvas, hvartill kostnaden för ifrågavarande afskrifters tagande kunde beräknas komma att ungefärligen uppgå.

Angående införande i almanackan af namnen Ingeborg och Ebba. §: 8. På nådig befallning hade Statsrådet och Chefen för Kongl. Ecclesiastikdepartementet uti skrifvelse till Akademien meddelat, att Hans Maj:t Konungens nådiga vilja vore att i den Svenska almanachan namnet Ingeborg, infördes å den 28 Maj i stället för det der stående namnet Germanus samt att likaledes namnet Ebba infördes å den 6 Mars i stället för namnet Fulgentius, båda de nya namnen med vanlig stil; och anmälde Sekreteraren härvid att han redan vidtagit åtgärder för att bringa den nådiga befallningen till verkställighet.
Vid det af Sekreteraren sålunda upplysta förhållandet lades berörda skrifvelse, som i öfrigt ej erfordrade åtgärd, till handlingarne.

Angående öfverlemnande till Grillska donationen af Föreningens för Stockholms Zoologiska trädgård värdehandlingar m.m. §: 9. Uti en till Akademien ingifven skrift hade Direktören vid Kongl. Skogsinstitutet C. G. Holmertz med bifogande af utdrag utaf protokollet hållet hos föreningen för Stockholms zoologiska trädgård den 27 sistlidne April, utvisande att nämnda förening enhälligt beslutat att upplösa föreningen, samt att föreningens hela kassabehållning skulle såsom gåfva öfverlemnas till den af Kongl. Vetenskapsakademien förvaltade Grillska fonden för en zoologisk trädgård i Stockholm för att i öfverensstämmelse med denna donations bestämmelser förvaltas och förräntas, tillika öfverlemnat föreningens kassabok för åren 1894, 1895 och 1896, dess protokoll för samma år, äfvensom ett konvolut innehållande Stockholms Enskilda Banks kapitalräkningsbevis af den 31 December 1896. å kronor 1,785, 69 öre, nämnda banks Upp- och Afskrifningsbevis af den 15 Januari 1897 å 161 kronor 75 öre samt en blankettbok för upp- och afskrifningsräkning med samma bank med deri inneliggande 10 kronor, under anhållan att få emottaga qvitto å hvad sålunda öfverlemnats; uti hvilket ärende Förvaltningsutskottet sig yttrat.

I enlighet med hvad Förvaltningsutskottet hemstält beslöt Akademien dels att emottaga de sålunda lemnade medlen och förena dem med den Grillska donationen, dels att lemna Akademiens Kamrerare i uppdrag att i Stockholms Enskilda bank lyfta ei mindre beloppet för ofvannämnda kapitalräkningsbevis än äfven hvad å Föreningens upp- och afskrifningsräkning i nämnda bank innestode jemte derå upplupen ränta dels ock att det kontanta beloppet 10 kronor skulle insättas på Akademiens folioräkning i Riksbanken samt godtskrifvas den Grillska donationen; och skulle utdrag af protokollet härom Direktören Holmertz meddelas såsom qvitto å de mottagna medlen och handlingarne.

Kalendarium öfverlemnas till Kommerskollegiet. §: 10. På grund af föreskriften i Kongl. brefvet den 23 Februari 1825 beslöt Akademien, att ett af dess Astronom upprättadt kalendarium för år 1899 skulle med skrifvelse från Akademien till Kommerskollegiet öfverlemnas till ledning vid uppgörande af förslag till marknader för nämnda år.

Angående kungörelser om de Lettertedtska och Wahlbergska resestipendierna. §: 11. Beslöts, att kungörelser skulle i Post- och Inrikes Tidningar införas, att ansökningar kunde till Akademien ingifvas om erhållande af de Letterstedtska och Wahlbergska resestipendierna.

Angående ifrågasatta åtgärder i afseende å Alfr. Nobelstestamente för utdelande af vetenskapliga pris. §: 12. Sedan Ragnar Sohlman och Rudolf Liljeqvist, i egenskap af exekutorer af framlidne Ingeniören Doktor Alfr. Nobels sterbhus, uti en till Kongl. Vetenskapsakademien aflåten skrifvelse, med tillkännagifvande att bemälde ingeniör genom ett år 1895 upprättadt testamente förordnat att, efter det vissa kontanta legat utgått hela hans återstående förmögenhet skulle afsättas till en fond, hvars afkastning, fördelad i fem lika delar, skulle årligen utgå såsom pris, hvilka utdelades: ett för arbeten i fysik och ett för arbeten i kemi af Svenska Vetenskapsakademien; ett för fysiologiska eller medicinska arbeten af Karolinska Institutet i Stockholm, ett för litterära arbeten af Svenska Akademien i Stockholm, och ett för fredsförfäktare af ett utskott om fem personer, tillsatt af Norska stortinget, och med öfverlemnande af en bestyrkt afskrift af ifrågavarande testamente, dels anhållit, att Akademien måtte åtaga sig uppdraget att utdela prisen i fysik och kemi, hvarom underrättelse emotsåges, dels ock hemstält, att, enär det syntes vara uppenbart, att närmare bestämmelser rörande vilkoren och sättet för de af Nobel stadgade prisutdelningarne erfordrades utöfver de allmänna föreskrifter, hvilka innehölles i testamentet, samt denna angelägenhet, hvad Sverige anginge, syntes lämpligen kunna ordnas sa, att de svenska prisutdelarne utsåge förtroendemän att samråda med exekutorerne och att derefter ett definitivt förslag, antaget af de särskilda institutionerna och testamentsexekutorerne, borde öfverlemnas till Kongl. Maj:t uti Dess Ecclesiastikdepartement med anhållan om nådig sanktion, Akademien måtte utse exempelvis två personer att med delegerade från Karolinska Institutet och Svenska Akademien öfverlägga om närmare bestämmelser rörande vilkoren och sättet för prisutdelningarne,

samt Akademien vid sin sistlidne Aprilsamman. komst utsett en komité, bestående af Akademiens Præses och Sekreterare samt Herrar Åkerman, Nilson och Hasselberg med uppdrag att till Akademien inkomma med yttrande i detta ärende och dervid tilli ka afgifva förslag till de förklaringar, förändringar eller nya bestämmelser rörande vilkoren och sättet för prisutdelningarne, som, derest Akademien skulle komma att emottaga ofvan omförmälda uppdrag, kunde blifva af nöden att vid blifvande underhandlingar med testamentsexekutorerne å Akademiens vägnar framställa såsom vilkor för emottagandet af det uppdrag, Akademien kunde komma att på grund af testamentet erhålla, med rätt för Akademiens komiterade att sätta sig i förbindelse med de komiterade, som möjligen kunde komma att af annan institution i Sverige utses för enahanda ändamål

så hade komitén tillstyrkt Akademien att förklara sig villig öfvertaga det i nämnda testamente Akademien lemnade uppdrag, dock endast under förutsättning, att sådana förklarande tillägg till testamentet blifvit antagna och vederbörligen stadfästade, att eljest befintliga svårigheter vid testamentets tillämpning blefve i möjligaste måtto undanröjda; hvarjemte komitén, som uti en särskild promemoria afgifvit förslag till bestämmelser härom, hemstält, att Akademien måtte tillmötesgå exekutorernas anhållan och utse två ombud att gemensamt med exekutorerna sjelfva och ombud från de andra Svenska institutioner, som i Nobelska testamentet erhållit enahanda uppdrag som Akademien, uppgöra definitiva förslag dels till förklarande tillägg och dels till föreskrifter rörande den testamenterade fondens förvaltning.

Detta ärende, som vid Akademiens sista sammankomst blifvit bordlagdt för att vid denna dags sammanträde ånyo förekomma, föredrogs nu, dervid Herr Forssell begärde ordet och uppläste ett af honom afgifvet yttrande under anhållan att detsamma måtte få biläggas dagens protokoll.

Efter en längre öfverläggning beslöt Akademien i enlighet med hvad Herr Forssell föreslagit, att för närvarande icke afgifva den af testamentsexekutorerna begärda förklaring om åtagande af det Akademien i Doktor Nobels testamente lemnade uppdrag; och fann Akademien, på grund af det sålunda fattade beslutet ej heller skäl att utse några delegerade att, på sätt testamentsexekutorerna önskat, öfverlägga med dem och de delegerade, som utsetts af Svenska Akademien och Karolinska Institutet.

Derefter beslöt Akademien att anmoda fjerde och femte klasserna att i ärendet afgifva yttrande till Akademien.

Angående utbyte af skrifter §: 13. Hos Akademien hade Biblioteksinspektionen och Bibliotekarien, i anledning af särskilda tid efter annan inkomna framställningar från utländska vetenskapliga samfund att med Akademien få träda i utbyte af skrifter, hemstält, att dylikt utbyte måtte medgifvas nedannämnda institutioner och att till samma institutioner måtte få sändas:

till Field Columbian Muséum i Chicago: Handlingarne från och med bandet 28, Bihanget I.-IV från och med bandet 21 och Öfversigten från och med 1896;

till Zoologisches und Antropologisches Museum i Dresden: Handlingarne från och med bandet 28, Bihanget I-II från och med bandet 21 och Öfversigten från och med 1896.

till Historical & Scientific Association i Duluth: Öfversigten från och med 1896;

till Royal Society i Edinburgh: Handlingarne 1739–1810;

till Journal of physical chemistry i Ithaca: Bihanget III från och med bandet 21 och Öfversigten från och med 1896;

till Siebenbürgischer Muséum Vexein: Bihanget I-IV från och med bandet 21 och Öfversigten från och med 1896;

till Observatoire Météorologique å Mont Blanc: Meteorologiska Iakttagelserna från och med bandet 33;

till Publie Library i New York: Handlingarne från och med bandet 26, Bihanget I–IV från och med bandet 20 och Öfversigten från och med 1894; och

till Scuolo superiore di agricoltura i Portici: Bihanget III-IV från och med bandet 18 och Öfversigten från och med 1892.

Akademien biföll hvad Biblioteksinspektionen och Bibliotekarien sålunda hemstält.

Angående inspektering af meteorologiska stationer. §: 14. På derom af Föreståndaren för den Meteorologiska Centralanstalten gjord, af Inspectores för nämnda anstalt tillstyrkt framställning uppdrog Akademien åt Amanuensen vid anstalten Doktor H. E. Hamberg att under innevarande sommar inspektera statens meteorologiska stationer i Falun, Sveg, Hernösand, Umea, Jockmock, Gellevare, Haparanda, Piteå, Wisby, Kalmar och Karlshamn samt, om tiden det tillåte, jemväl stationerna i Nora, Örebro och Askersund; egande Doktor Hamberg att för de resor, som att af detta uppdrag föranledas af den Meteorologiska Centralanstaltens anslag åtnjuta rese- och traktamentsersättning enligt fjerde klassen af gällande resereglemente.

§: 15. Uti en till Kongl. Vetenskapsakademien ingifven skrift hade

Angående uppförande å observatoritomten af en mindre byggnad för celest fotografering. Akademiens fysiker Professoren B. Hasselberg anhållit, att, sedan med anledning af nästlidne års solförmörkelse Akademiens fysiska institution kommit i besittning af en Repsolds Siderostat af hög fulländning och vidsträckt användbarhet särskildt för celest fotografi, men denna användning af instrumentet fordrade fast uppställning af detsamma i särskild derför afsedd byggnad med rörligt tak, Akademien måtte hos Stockholms stads byggnadsnämnd göra framställning om tillstånd att å observatoriitomten uppföra en sådan byggnad af trä enligt särskild derför upprättad ritning.

Efter det Sekreteraren meddelat att byggsordningen för Stockholms stad ej tilläte uppförandet af byggnader utaf trä, anmodade Akademien Professoren Hasselberg, att efter samråd med Sekreteraren uppgöra nytt förslag till uppförande af ifrågavarande byggnad af sten, hvilket förslag derefter borde underställas Stockholms stads byggnadsnämnd; och medgaf Akademien, att derest förslaget af byggnadsnämnden godkändes, berörda byggnad finge på observatoriet bekostnad uppföras å observatoriitomten.

Revisionsberättelse för år 1896.§: 16. Till Akademien hade Herrar Tigerstedt, Almström och Olivecrona inkommit med berättelse om den af dem verkstälda granskning af Akademiens och Riksmuséets räkenskaper och förvaltning för år 1896; och hade revisorerne i denna berättelse, med erinran att några smärre anmärkningar blifvit gjorda vid siffergranskningen, de der dock icke inverkade på räkenskapernas resultat, tillstyrkt att, då i öfrigt ingen anmärkning förekommit och räkenskaperna voro förda med omsorg och ordning samt vore försedda med behöriga verifikationer, ansvarsfrihet måtte vederbörande redogörare beviljas.

Derjemte hade revisorerne uti deras berörda berättelse, enär de vid inventering af Akademiens uti kassaskåpet i kassahvalfvet uti Akademiens hus inlagda värdehandlingar funnit kassahvalfvets jerndörrar icke lemna fullt betryggande säkerhet för de i kassaskåpet förvarade värdehandlingarne, ansett sig böra hemställa, att åtgärd måtte vidtagas för att antingen utbyta ifrågavarande dörrar emot nya af fullt ändamålsenlig och kraftig konstruktion eller ock förstärka de gamla dörrarne på ett sätt, som aflägsnade hvarje fara för värdehandlingarnes trygghet på platsen; och hade revisorerne dervid förmält sig anse det först af dem framstälda alternativet ega företräde.

Efter föredragning af denna berättelse, som redan förevarit hos Förvaltningsutskottet, beviljade Akademien Kamreraren ansvarsfrihet för 1896 års förvaltning af Akademiens ekonomiska angelägenheter; hvarjemte Akademien anmodade Förvaltningsutskottet att framdeles taga under öfvervägande den af revisorerne väckta frågan om utbytande af jerndörrarne till Akademiens kassahvalf eller om anbringande af förstärkning derå.

Arkitektens reparationsförlag §: 17. Jemlikt nu föredraget protokoll af den 4 innevarande månad hade Förvaltningsutskottet anmält, att Utskottet gillat ett, efter i vederbörlig ordning verkstäld hussyn, af Akademiens Arkitekt uppgjordt förslag till byggnads- och reparationsarbeten för innevarande år dels i Kongl. Vetenskapsakademiens fasta egendomar dels ock uti den under Akademiens förvaltning stälda egendomen qvarteret Grönlandet Södra, för hvilka reparationer hela kostnaden belöpte sig till 7,428 kronor 82 öre, deraf 9,191 kronor för egendomen i Kungsbacken, 2,070 kronor för observatoriet och 3, 167 kronor 82 öre för egendomen i nyssnämnda qvarter; och hade Utskottet derjemte beslutat, dels att värmeledningen i den entomologiska afdelningens lokal skulle kompletteras enligt ett af Vaktmästaren A. Skärlén uppgjordt förslag, hvarför kostnaden beräknats uppgå till omkring 250 kronor, dels ock att särskilda anvisningar borde i huset vid Kungsbacken anbringas å de ställen, som vederbörande intendenter funne derför lämpliga, å Riksmuséi särskilda afdelningar, institutionsföreståndarnes arbetsrum, fysiska kabinettet med mera.
Af denna anmälan påkallades ej någon åtgärd från Akademiens sida.

Angående Professoren G. Lindström beviljad tjenstledighet. §: 18. På derom af Intendenten för Riksmuséets palæontologiska afdelning Professoren G. Lindström gjord, af inspektionen för nämnda afdelning tillstyrkt ansökning beviljade Akademien bemälde Intendent för företagande af en utländsk resa tjenstledighet under åtta veckor, räknadt från slutet af instundande Augusti månad; och skulle Professoren Theel, hvilken, enligt hvad Herr Lindström anmält, dertill förklarat sig villig, under Herr Lindströms ledighet utöfva tillsyn öfver den palæontologiska afdelningen.

Angående val af ledamöter utaf Akademien att uppvakta Konungen på tjugondefemte årsdagen af hans uppstigande på de förenade rikenas troner.§: 19. Uppdrogs åt Akademiens Præses och Sekreterare samt Herrar Friherre Nordenskiöld, Törnebohm och Hasselberg att nästinstundande höst på tjugondefemte årsdagen af Akademiens höge beskyddare, Hans Maj:t Konungens uppstigande på de förenade rikenas troner, å Akademiens vägnar till Hans Maj:t framföra Akademiens lyckönskan och dervid öfverlemna den medalj, som Akademien af denna anledning låtit prägla.

Tacksägelseskrifvelser för ledamotskap och för mottagen minnespenning öfver Linné. §: 20. Föredrogos och lades till handlingarne särskilda skrifvelser dels från Akademiens nyligen invalde ledamöter Professorerne Brioschi och Mosso med tacksägelse för deras inväljande till ledamöter af Akademien dels ock från Sjökaptenen Meijer med tacksägelse för den minnespenning öfver Linné, som denne fått från Akademien emottaga.

Afhandlingar antagna till införande i Akademiens skrifter.§: 21. Till införande i Akademiens skrifter antogos följande i vederbörlig ordning granskade och godkända afhandlingar, nemligen: dels i Akademiens Handlingar "Zur mesozoischen Flora Spitsbergens gegründet auf die Sammlungen der Schwedischer Expedition" af Professoren A. G. Nathorst; dels i Bihanget "Ueber die Dämpfung elektrischer Resonatoren" af Kandidaten S. Lagergren; dels ock i Öfversigten öfver Akademiens förhandlingar "Sur une application nouvelle des parametres differentiels dans la théorie des surfaces" af Doktor Ivar Bendixon.

Utgifne skrifter.§: 22. Anmäldes, att häftena N:ro 3 och 4 (för Mars och April) af Öfversigten öfver Akademiens förhandlingar för innevarande år och förteckning öfver Akademiens ledamöter efter sista sammankomsten lemnat yggun. och påkallades häraf ej någon åtgärd.

Skänker.§: 23. Slutligen anmäldes, att Akademiens bibliotek efter sista sammankomsten fått emottaga åtskilliga värdefulla skänker, hvaröfver en förteckning som vanligt skulle införas i Öfversigten.

Jettonutdelning. §: 24. Utdelades 45 jettoner. Assistenten Lindström samt Amanuenserne Gunnar Andersson, Dahlstedt, Carlheim-Gyllensköld och Malme, hvilka öfvervarit sammankomsten, erhöllo äfven hvardera en.

In fidem:
Otto Sjögreen.

Ö. P. M.

De förändrande tillägg till Dr. A. Nobels testamentariska dispositioner, som de af K. V. Ak. utsedde komiterade föreslagit, äro, såsom lätt inses, mycket genomgripande.

Testator har stadgat, att förmögenhetens ränteafkomst skall årligen utdelas såsom pris till dem som gjort menskligheten största nytta under det förlupna året; enligt förslaget skulle deremot K. V. Ak. vara berättigad att vid prisutdelningen välja bland dem som gjort sådan nytta under en förlupen period af obestämdt antal år.

Testator har stadgat att af de två räntelotter som Vetenskaps Akademien eger utdela, den ena skall "tillfalla den," som gjort den vigtigaste upptäckt inom fysikens område, den andra "tillfalla den" som gjort den vigtigaste kemiska upptäckt; förslaget förbehåller deremot åt K. V. Ak. rätt att fördela hvardera af dessa båda räntelotter i mindre prisbelöningar åt ett obestämdt antal personer.

Testator uttryckligen stadgat, att de båda ränteletterna skola årligen utdelas som prisbelöningar; förslaget förbehåller deremot åt K. V. Akademien rätten, ej blott att af räntelotterna tillgodoföra prisdomarne en viss remuneration, utan äfven att stundom reservera större eller minddre delar af desamma till Akademiens egen förvaltning och till disposition på helt annat sätt än till prisbelöningar.

Det lär icke kunna bestridas, att dessa förändrande tillägg dels strida mot testamentets ordalydelse, dels möjliggöra det anförtrodda uppdragets utförande på ett sätt, som icke skulle motsvara testators antagliga syfte att genom prisbelöningarnas uppseendeväckande storlek egga hela verldens snillen till täflan, dels slutligen afse räntemedlens användande för helt andra ändamål än de af testator uttryckligen angifna.

Komiterade, som angifvit omförmålda förändrande tillägg såsom "nödvändiga eller önskvärda, hafva tillika hemställt, att Akademien måtte nu, och till svar å testamentsexekutorernas framställning, "förklara sig villig att öfvertaga det i testamentet henne lemnade uppdrag, dock endast under vilkor att sådana förändrande tillägg blifvit antagna och vederbörligen stadfästade, hvilka undanrödja svårigheten vid testamentets tillämpning", och bland sådana tillägg äro just de nu anförda de med afseende å Akademiens uppdrag vigtigaste.

Det torde vara lönlöst att för närvarande undersöka, hvilka förändringar i Dr. Nobels testamente må anses önskvärda; finge Akademiens önskningar vara bestämmande, torde icke mycket komma att qvarstå af testamentets bestämmelser. Men det är icke heller lätt att afgöra vare sig hvilka af de sålunda föreslagna tilläggen äro oundgägligen nödvändiga, eller huruvida i och med dessa tillägg verkligen äro angifna alla de förändringar, som i framtiden kunna erfordras för att undanrödja svårigheter vid testamentets tillämpning. Så t. ex. lär väl Akademien icke kunna, såsom komiterade tyckas förutsätta, nu ens antydningsvis uppgifva, huru stora kostnader varda erforderliga för prisdomarsvärfvets tillbörliga utförande. Så t. ex. lär mån väl icke heller nu kunna förutse, hvilka öfriga förändrande tillägg till testamentet skulle påkallas af komiterades förslag, att svenska staten måtte öfvertaga fondens förvaltning och medlens tillhandahållande och dermed äfven ett visst ansvar för en medlens användning, hvilken i vissa fall kunde leda till Internationella förvecklingar af ganska allvarlig art. Men om hvarken Akademien eller annan myndighet kan på förhand, och innan någon föreställning vunnits om uppdragets beskaffenhet, uppgifva alla de förbehåll och vilkor som böra fästas vid dess utförande, så torde det icke heller vara deras skyldighet att för närvarande ingå i någon förklaring om vissa af dessa vilkor dch förbehåll.

Men härtill kommer, att, för så vidt man hyser afsigten att främja testamentets upprätthållande och utförande, måste en förklaring, sådan som den af komiterade förordade, anses vara rentaf skadlig eller ändamålsvidrig.

Det har under våra föregående öfverläggningar, äfvensom i talrika tidningsartiklar, som samstämmande åsyftat att inverka på Akademiens beslut, framhållits, att Akademierna borde genom små förklaringar gifva stöd åt testamentsexekutorerna och betaga testators arfvingar lust och förevändning att klandra testamentets legater. Dem som påyrkat, att Akademiena borde tills vidare intaga en mera reserverad hållning, har man förevitat, att deras yrkanden uppmuntrade testators arfvingar till process och gåfve stöd åt dessas anspråk. Detta stöd skulle nämligen bestå deruti, att Akademiernas tystnad innebure en bekräftelse å arfvingarnas eventuella påståenden om testamentets outförbarhet.

Nu sedan innehållet och syftet af den förklaring K. V. Ak. skulle afgifva blifvit kända, tillåter jag mig underställa Akademiens upplysta omdöme, hvilkendera af de båda föreslagna utvågarna för ärendets behandling verkligen är mest egnad att uppmuntra och stödja testators arfvingar i deras klander af testamentet.

Om, såsom jag föreslagit och ännu vågar anse riktigast, Akademien icke afgifver någon förklaring rörande det henne tillämnade uppdraget, förr än förmögenheten realiserats, fonden bildats och uppdraget kan komma till utförande, så lärer derom icke kunna sägas något annat, än att från Akademiens sida ingen anmärkning mot testamentet framstälts. Arfvingarna och deras advokater må under nu inledda process anstränga sig hur mycket de behaga för att göra troligt, att testamentet är outförbart; de lära dock få svårt att bevisa detta påstående; och de lära icke heller kunna tvinga Akademien, som ensom eger att bedöma utförbarheten af det gifna uppdraget att derom yttra sig, förran hon sjelf finner det nödigt. Så vida icke andra, rent formela invändningar mot testamentets giltighet skulle kunna under processen förebringas, hvilka ledde till testamentets fullständiga underkännande, lär testamentet i thy fall svårligen kunna förfalla delvis, utan varder i sinom tid och i sin helhet laga kraftvunnet.

Det är sant, att om K. V. Ak. sedermera, och när uppdraget skall utföras, framträder och fordrar betydande förändringar af testamentet, så kan möjligen talan om legatets återvinning på sådan grund ånyo väckas af arfvingarna; men det torde vara tydligt nog, att, sedan förmögenheten realiserats och fonden bildats, kommer arfvingarnas ställning i processen att varda för dem vida mindre förmånlig, än den skulle vara, om de redan nu, under pågående process och innan förmogenheten realiserats, finge det stöd för sina påståenden som måste ligga just i den af komiterade föreslagna förklaringen.

Ty hvad innebure väl den föreslagna förklaringen, att Akademien åtager sig testamentsgifvarens uppdrag endast under vilkor af vissa förändrande tillägg till testamentet? Tydligen alldeles detsamma som att testamentsgifvarens uppdrag enligt det oförändrade testamentet af Akademien icke öfvertages. Om Akademien såsom komiterade föreslå, förklarande att två eller tre af de i testamentet meddelade uttryckliga bestämmelser äro outförbara och måste förändras, hvilket bättre stöd kunde väl testators arfvingar önska sig för sina eventula påståenden, att ifrågavarande legat måtte såsom outförbara förklaras förfallna? Äfven om Akademien, utan att ingå på enskilda detaljer, förklarade sig mottaga uppdraget blott under förutsättning af nödvändiga förändringar i testators föreskrifter, skulle ju redan uti en dylik allmän sats ligga ett underkännande på förhand af legatets utförbarhet, hvilket utan tvifvel skulle kunna väsentligen stärka de klandrande slägtingarnas rättsliga ställning. De anmärkningar mot testamentet, som arfvingarne i annat fall skulle ifrigt uppsöka men icke kunna tillfredsställande fullltyga, dem skulle således K. V. Ak. genom i förväg afgifna dylika förklaringar opåkalladt gifva dem till skänks, försedda med de mest ovedersägliga vitsord.

Komiterades förslag kan också efter min tanke näppeligen annorlunda förklaras eller försvaras än såsom ett uppslag till den i vår krets så lifligt förordade "förlikningen" med testators arfvingar om hvilken man gjort sig mycket stora förhoppningar. Akademiens vilkorliga förklaring skulle rent af utgöra in provocation till en skenprocess, hvars syfte skulle vara en för Akademien gynsom uppgörelse om möjligast fria disposition af testators legat. Utan att nu i öfrigt yttra mig om dessa strategiska planer för den stundande arfstvisten, hvilkas utförande dock tydligen är förenadt med stora vanskligheter och kräfva mycken försigtighet, tillåter jag mig blott beteckna just den åtgärd, hvarmed operationerna skulle inledas såsom ett taktiskt missgrosess af den betänkligaste art. Det vore alldeles detsamma som att före drabbningen frivilligt lemna åt vederparten just den position och just de vapen han behöfver för att bestämma stridens gång och diktera fredsvilkoren.

Det påstås visserligen, att testators arfvingar intet högre önska än att få ingå en billig förlikning med Akademien; men man glömma, att ingenting kan vara för dem mera önskvärdt än just en sådan förklaring från Akademiens sida, genom hvilken de först skulle få en fast utgångspunkt för sina fordringar i förlikningen, och att om Akademien vill hafva medgifvanden för billigt pris, hon bör akta sig för åtgärder som nödvändigtvis stegra motpartens fordringar. Förslag till förlikning äro redan uppgjorda och säkert för många Akademiens ledamöter bekanta; men man får icke förbise, att de blott uttrycka enstaka arfvingars lösa funderingar, och att ingen kan veta, huru arfvingarna samfäldt skola förhålla sig efter ett så fullkomligt nytt uppslag, som blefve gifvet genom en Akademiens fordran af testamentets förändning. Äfven jag tror, att arfvingarne önska en förlikningen, men jag tror det derför att, de behöfva den ännu Ψ föregår föremålspunkten [?]mera en förlikning, somΨ för dem måste vara af långt större intresse än för Akademien; och för Akademien, som utan ringaste svårighet och risk kan vänta, är det derför otvifvelaktigt den riktigaste taktiken att se tiden an, till dess arfvingarne taga initiativ och samfäldt framställa sina förslag om medgifvande till testamentets förändring.

Akademien bör sålunda efter min åsigt icke i oträngdt mål afgifva någon som helst förklaring, som kan tjena till stöd för de parter, hvilka kunna klandra legaten. Men Akademien bör lika litet i otid binda sin handlingsfrihet genom något obetingadt åtagande af ett uppdrag, som möjligen i en framtid kan komma att påkalla tillägg eller förändringar i nu meddelade testamentsbestämmelser. Akademien har så mycket mindre anledning att afgifva någon förklaring i den ena eller andra riktningen, som hon, genom sitt nyss fattade beslut att befullmäktiga Justit. Kanslern att å hennes vägnar bevaka testamentet, tillräckligt ådagalagt sin afsigt att efter bästa förmåga försöka utföra det i testamentet henne lemnade uppdrag.

Jag tillåter mig derför hemställa, att Akademien med afslag å Komitens hemställan i denna del, må besluta att för närvarande den af testamentsexekutorerna begärda icke afgifva någon särskild förklaring om åtagande af det i Dr. Nobels testamente henne lemnade uppdrag, och anhåller jag om särskild proposition i denna del af punkt af det nu fördragna ärendet.

Hans Forssell