Protokoll
Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.
Protokoll 1843-11-11
Protocoll hållet hos Kongl: Vetenskaps Academien den 11 November 1843.
Närwarande: Academiens förste Ledamot
H. K. H. Kronprinsen.
Praeses: H:r Grubbe
H. E. Grefve Rosenblad
H:r Hisinger
Frih. Berzelius
Frih. v. Weigel
af Pontin
Agardh
Grefve Spens
af Edholm
Wikström
af Uhr
Skogman
Almroth
A. Retzius
Pasch
Poppius
Ekströmer
Lefrén
Leyonmarck
von Hartmansdorff
Wahlberg
Ankarswärd
Mosander
Selander
Nathorst
Frih. Wrede
Frih. von Brinkman
M. Retzius
H. E. Grefve Brahe
Boheman
af Ström
Sundewall
L. F. Swanberg
Lundström
Heurlin
v. Sydow
Akrell
Fåhraeus
Lovén
Thelning
H. E. Frih. Ihre
Tauvon
Sedan Kongl: Academiens Inländske ledamöter föranstaltat det ett portrait af Frih. Berzelius målades af H:r ÖfwersteLieutenanten Södermark, för att såsom gåfwa till Academien öfwerlemnas, blef detsamma aftäckt wid den festliga måltid, som nu uti Academiens stora sal war anstäld för Friherre Berzelius, hvilken denna dag för 25 år sedan inwaldes till Academiens Secreterare.
Sedan K. Academien i underdånighet druckit sin höge beskyddares H. M. Konungens skål föreslog Academiens Praeses H:r Statsrådet m.m. Grubbe en underdånig skål för Acad:s förste Ledamot H. K. H. Kronprinsen i följande ordalag: Jag utbeder mig att få i underdånighet föreslå H. K. H. Kronprinsens skål! Må det tillåtas Vetenskaps Academiens här samlade Ledamöter att genom denna underd. skål egna en wördnadsfull hyllning åt den ädle, älskade Furste, hvilken Academien har den lyckan att räkna för sin förste Ledamot, och hvilken genom Sin närwaro täcks gifwa en ökad glans åt denna dagens högtidlighet, samt wid densamma wara en Tolk af Academiens tänkesätt, likasom Han i allmänhet genom sin rena kärlek för all vetenskaplig forskning och sitt lifliga deltagande i alt, som rörer Academiens yrken, ger den kraftigaste wäckelse åt dess fortfarande verksamhet!
Sedan denna underdåniga skål blifwit drucken täcktes H. K. H. Kronprinsen yttra:
I dag för 25 år sedan waldes Friherre Berzelius till K. V. Academiens Secreterare. Vi känna alla det nit och den, för Academien lyckliga werksamhet, hwarmed han nu i ett fjerdedels sekel förwaltat detta kall, och wi erkänna det med tacksamhet! Det är likwäl icke blott såsom embetsman wid denna Academie Friherren förwärfwat sig förtjenster; som vetenskapsman har han ärorikt uprätthållit det anseende inom den vetenskapliga werlden, hvilket Linné åt fäderneslandet förwärfwade. Denna högtid är således ej blott ett uttryck af den enskildta wänskapen, den är det af wår kärlek till vetenskapen, en gärd af högaktning, rättwist egnad åt den utmärkt man, som bidragit till Swenska namnets ära; en hyllning åt förtjensten, som fordrar erkänsla hwarhelst den må finnas: på slagfältet, i rådkammaren eller på vetenskapens fridlysta bana. Sjelf, en tacksam lärjunge af Friherre Berzelius, är jag lycklig att i dag, å Academiens wägnar till honom få framföra hennes tacksamhet.
Friherre Berzelii skål!
Härefter yttrade Friherre Berzelius:
Nådige Herre!
Mine Herrar!
Då till de stora utmärkelser, som blifwit mig tilldelade af min Konungs nåd och till de bewis på upmärksamhet och wälwilja jag fått emottaga af Fäderneslandet och af min samtid i allmänhet, jag lägger den ärebewisning som i dag sker mig af det lärda samfund, wid hvilket lyckliga omständigheter fästat mig såsom tjensteman, undfaller det mig icke att jag utgjort föremål för bifall, wida öfwerstigande hwad jag anser mig hafwa kunnat förtjena. Jag känner således och wärderar med liflig erkänsla den utmärkta wälwilja, som, med öfwerseende af mina brister, egnat upmärksamheten endast åt mitt uppriktiga bemödande att swara emot det förtroende, hvilket jag, i dag för 25 år sedan, af Eder emottog, att wara K. Vetenskaps Academiens Secreterare. Jag tackar Gud den Högste, som tillåtit mig uplefva denna för mig ärofulla dag och beder den alsmägtige förläna mig förmåga att under dem, som efter Dess behag ännu kunna återstå af min lefnad, fortfarande förblifwa wärdig Edert förtroende. Min lefnads egentligaste werksamhet har tillhört vetenskaperna och bland dessa, såsom I veten, förnämligast Kemien. Jag minnes altid med glädje den ära jag åtnjutit, att meddela denna vetenskaps allmänna grunder åt den älskade Furste. som Vetenskaps Academien wördar såsom sin förste ledamot, hwars werksamma hägn hon åtnjuter och i hvilken hon hoopas att i framtiden få ega en hög Beskyddare. Jag räknar bland Eder Mine Herrar! med stolthet flera medbröder, som fordom warit mina Lärjungar i denna vetenskap; Men den vetenskapliga werksamheten paras sällan med fallenhet för Embetsmannens noggranna iakttagande af former wid utförandet af dess åligganden. Jag har af detta skäl stundom behöft och altid wunnit Edert undseende.
De sednare 25 åren af K. Vetenskaps Academiens tillwaro hafwa, mer än någon föregående tidrymd, warit rika på tilldragelser inom dess sköte, hvilka betryggat Academiens bestånd och ökat dess anseende. Jag behöfwer ej återkalla dem i Edert minne; I hafven sjelfwe warit vitnen dertill; men tillräknom oss icke äran deraf. De hafwa warit följder af lyckliga, i wår tid sammanträffade händelser, af hwilka det warit Eder pligt, och min såsom Edert ombud, att draga all den fördel för Academien, som genom desamma blifvit henne erbjuden. Jag hoppas att eftertiden dervid icke skall finna skäl att tillvita Oss någon uragtlåtenhet.
Nådige Herre! Mina Herrar! Med uprörda känslor frambär jag till Eders Kongl: Höghet och Eder Mina Herrar, mina underdåniga och wördnadsfulla tacksamhetsbetygelser för det ärofulla bewis jag i dag fått åtnjuta af Eder upmärksamhet på mitt uprigtiga bemödande att wara K. Acad. nyttig, såsom dess Secreterare. Tillåten mig att derwid äfven få uttrycka min lifliga erkänsla för den goda tanka I hysen om min tillryggalagda vetenskapliga bana. Jag kan derwid tillräkna mig endast ett warmt nit och en oförtruten werksamhet efter min förmåga. Jag känner och har altid lifligt besinnat, att reaultaterna af denna werksamhet äro hemfallna under en annan tids dom, der hvarken vänligt stämda sinnens wälvilja, eller vedersakares obenägenhet, afkunna domen. Framtiden, genom wåra och efterkommandes bemödanden, mera uplyst än wi, skall å ena sidan rättwist erkänna hwad sant wi lyckats att framlägga i dagen, men torde å den andra komma att betrakta såsom beklagligt misstag eller ensidighet i åsigter åtskilligt af hwad wi wärderat såsom prof på skarpsinninghet. Väl den som ej köpt samtidens pris, på bekostnad af eftertidens rättwisa bifall.
Emottagen, Nådige Herre och I Mine Herrar, min underdåniga och wördnadsfulla försäkran om den skyldiga tacksamhet, som skall följa mig till grafwen.
Herr Friherre Berzelius fortfor:
Då jag af Academiens valspråk: för Efterkommande, erinras derom att wåra bemödanden och wåra önskningar syfta på framtiden, wågar jag af Eders Kongl: Höghet och Eder M. H. utbedja mig tillstånd att föreslå en skål.
Vi önska alla af hjertat Vetenskaps Academiens fortfarande välgång jemte en mera allmänt, än hittills, spridd odling af Naturkunnighet och de practiska vetenskaperna. För min enskilda del tillägger jag uttrycket af den önskan, att dessa Vetenskapers idkare altid må bibehålla i minnet, att noggranna och wäl utförda iakttagelser äga bestånd och gagna i alla tider, då theorier, hädanefter som hittills, skola undergå fortfarande skiften.
Jag har den äran att föreslå en skål för K. Vetenskaps Academiens beständiga wälgång och för Naturkunnighetens och de practiska vetenskapernas utwidgade och grundliga odling i Fäderneslandet.
Ut supra In fidem
Jacob Fredr; Ek
Föregående möte