Protokoll

Enligt beslutet vid sista sammankomsten företog Kong[liga] Academien återbesättandet af de bland Academiens Ledamöter lediga rum, dertill vederbörande classer med förslag inkommit, och invaldes till inländske Ledamöter: 9:de classen: efter aflidne Stats Secreteraren och Commendeuren C. G. af Leopold: Generalen, Öfverste KammarJunkaren, Envoyé Extra ordinaire et Ministre Plenipotentiaire vid Kong[liga] Franska Hofvet, Riddaren och Commendeuren af Kong[lig] Maj:ts Orden m.m. Herr Grefve Gustaf Löwenhjelm; i 8:de Classen, efter framlidne Stats Rådet m.m. H. N. Schwan: Cancelli-Rådet, Riddaren af Kong[liga] Nordstjerne Orden m.m. Herr Aug. v. Hartmansdorff; i 7:de classen, efter aflidne Professorerne Åkerman och Zetterström: f. d. Lif Medicus hos Högst Salig H.K.H. Prinsessan Sophia Albertina, ÖfverLäkaren vid Kong[liga] Seraphimer Ordens Lazarettet, Regement-Läkaren vid Kong[liga] Svea Lif Gardet, Riddaren af Kong[liga] Nordstjerne Orden, Medicinae Doctorn och Chirurgiae Magistern Johan Israel Ekström, samt Professorn i Barnförlossnings Vetenskapen vid Medico-Chirurgiska Institutet, Directorn vid allmänna Barnbördshus Inrättningen i Hufvudstaden, Riddaren af Kong[liga] Wasa Orden, Medicinae Doctorn och Chirurgiae Magistern Pehr Gustaf Cederschjöld; i 6:te Classen, efter Professorerne Dalman, Thunberg och Ödman: Hof-Marskalken, Riddaren af Kong[liga] Nordstjerne Orden, Friherre Axel Gustaf Gyllenkrook, T.f. Historiae Naturalis Professorn vid Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet, Medicinae Doctorn Pehr Fr. Wahlberg och Prosten C. U. Ekström; Hvarjemte bland utländske Ledamöter invaldes: efter Humphry Davy och Vauquelin: Professorn vid Ecole Polytechnique i Paris, Dulong och Chemiae Professorn vid Universitetet i Berlin Doctor Henrik Rose, samt i första classen, efter Thomas Young, Secreteraren i Mathematiska Classen af Vetenskaps Academien i Paris Baron Fourier: skolande för desse invalde vanlige kallelse bref utfärdas.

Cetti

Herrar v. Hartmansdorff och Prosten Ekström, hvilka såsom invalde Ledamöter af Academien, nu första gången bivistade Hennes allmänna sammankomst, blefvo af Praeses, å Academiens vägnar, complimenterade; hvarjemte Academiens erkänsla tolkades Prosten Ekström för de betydliga föräringar, som från honom, tid efter annan, kommit Riks Museum tillhanda.

Ifrån detta beslut var Herr von Hartmansdorff af skiljaktig mening och yttrade:

Uti denna mening instämde hufvudsakligen Herr v. Hartmansdorff, med förklarande att han väl icke hade något emot föreslagets ofördröjliga befordrande till verkställighet; men då sådant icke kunde ske utan tillitande af Academiens Capital-fond, eller inskränkning af andra utgifter, hvilkas umbärlighet hvarken blifvit anmäld eller ådagalagd; och då icke grundsattsen att ingå i företag, som öfverskrede Academiens tillgångar, aldraminst borde öfverträdas nu, då omständigheterne varit för Academien i andra vigtigare händeenden särdeles gynnande; så ansåge Herr v. Hartmansdorff dem af Academiens Ledamöter, som röstade för så vidsträckta förslag, äfven böra vara beredvillige att ur egna fickor betala skillnaden mellan Academiens tillgångar och de beslutade kostnadernes öfverstigande belopp. Endast under detta vilkor trodde Herr von Hartmansdorff Inspecturae Aerarii förslag böra såsom en provisionel åtgärd af Kong[liga] Academien bifallas.

Uti denna mening instämde hufvudsakligen Herr v. Hartmansdorff, med förklarande att han väl icke hade något emot föreslagets ofördröjliga befordrande till verkställighet; men då sådant icke kunde ske utan tillitande af Academiens Capital-fond, eller inskränkning af andra utgifter, hvilkas umbärlighet hvarken blifvit anmäld eller ådagalagd; och då icke grundsattsen att ingå i företag, som öfverskrede Academiens tillgångar, aldraminst borde öfverträdas nu, då omständigheterne varit för Academien i andra vigtigare händeenden särdeles gynnande; så ansåge Herr v. Hartmansdorff dem af Academiens Ledamöter, som röstade för så vidsträckta förslag, äfven böra vara beredvillige att ur egna fickor betala skillnaden mellan Academiens tillgångar och de beslutade kostnadernes öfverstigande belopp. Endast under detta vilkor trodde Herr von Hartmansdorff Inspecturae Aerarii förslag böra såsom en provisionel åtgärd af Kong[liga] Academien bifallas.

Uti denna mening instämde hufvudsakligen Herr v. Hartmansdorff, med förklarande att han väl icke hade något emot föreslagets ofördröjliga befordrande till verkställighet; men då sådant icke kunde ske utan tillitande af Academiens Capital-fond, eller inskränkning af andra utgifter, hvilkas umbärlighet hvarken blifvit anmäld eller ådagalagd; och då icke grundsattsen att ingå i företag, som öfverskrede Academiens tillgångar, aldraminst borde öfverträdas nu, då omständigheterne varit för Academien i andra vigtigare händeenden särdeles gynnande; så ansåge Herr v. Hartmansdorff dem af Academiens Ledamöter, som röstade för så vidsträckta förslag, äfven böra vara beredvillige att ur egna fickor betala skillnaden mellan Academiens tillgångar och de beslutade kostnadernes öfverstigande belopp. Endast under detta vilkor trodde Herr von Hartmansdorff Inspecturae Aerarii förslag böra såsom en provisionel åtgärd af Kong[liga] Academien bifallas.

Swartz'sansökning

Revision.

af M:r Cousin: rapport sur l'état de l'Instruction puplique dans quelues pays de l'Allemagne et particulièrement dans la Prusse. Paris 1832.
Remitterades till Herr von Hartmansdorff.

Bönedagar

Kongl. Vetenskaps-Academien Rdr. bco - 400. bet.
Herr Grosshandlaren Gustaf Beskow ------- 300 bet.
Herr Hofmarschalken Baron Gyllenkrok ------- 100 bet.
Herr Brukspatron m.m. Tamm 100 bet.
Herr Professor Berzelius 100 bet.
Herr Brukspatron m.m. Hisinger ----- 50. bet.
Herr StatsSecreteraren v. Hartmansdorff -------- 33.16 bet.
Herr Professoren Almroth ----------------- 20.
Summa Rr. 1103 s 16.

af Cousin: senare delen af dess rapport sur l'état de l'Instrction publique dans quelques pays de l'allemagne et particulierement en Prusse.
Som Herr von Hartmansdorff åtagit sig meddela en berättelse om innehållet af arbetets förra del, så skulle denna senare, i samma ändamål, till honom öfverlemnas.

ledigt rym iInspectura.

Mineralogiska
Museum.8:o Secreteraren anmälte, att den af framl. Directeuren Geyer Academien förärade Mineral-samling, hvilken vore dyrbar, ganska vacker och rik på exemplar, blifvit nyligen afhemtad och införlifvad med Mineralogiska Museum. Riks Musaei samling, som därigenom vunnit en betydlig tillvext, borde numera ytterligare kunna tillökas genom byten och köp på det sätt att duplett exemplar afyttrades och andra mineralier, som saknas, i stället anskaffades. Som likväl ett stort antal vanliga mineralier förefunnes, hvilka vore Museum till besvär, och på förenämde sätt icke kunde afyttras, hemställde Secreteraren, att, till lifvande af hågen för Mineralogiska studier och befordrande af samlingar i den vägen, Academien måtte tillåta att personer, som besluta sig om nämde studium, kunde, uppå anmälan hos Mineralogiae Intendenten, i den mån tillgång vore, erhålla sådane duplett-exemplar, som Mineralogiska Inspectionen och Secreteraren funne icke böra, såsom obehöflige, i Museum förvaras.
Herr von Hartmansdorff yttrade sig instämma i detta förslag. Men som vid allmänna Undervisningsverken, dels vore, dels ytterligare komme att anställas lärare i naturvetenskaperna, hvilka lärare, för undervisningens framgång och för att hos ungdomen lifva hågen för dessa vetenskaper, hade behof af erforderliga Naturalie-samlingar, tillstyrkte Herr von Hartmansdorff, med hänsigt till det derigenom åsyftade allmänna gagn, den utsträckning af Secreterarens förslag, att till bildande af sådane samlingar vid Elementar-Läroverken, det må aflemnas någon del af ifrågavarande, för Museum icke behöflige exemplar: Och kunde Herr von Hartmansdorff i händelse Academien bifölle denna hans hemställan, derom underrätta Läroverkens Ephorer, så att de må kunna draga försorg, både om uppgifters inlemnande å Läroverkens behof och om afhemtningen af de exemplar, som för dem vore att aflåta.
Academien biföll hvad Secreteraren och Herr von Hartmansdorff sålunda föreslagit.

Mineralogiska
Museum.8:o Secreteraren anmälte, att den af framl. Directeuren Geyer Academien förärade Mineral-samling, hvilken vore dyrbar, ganska vacker och rik på exemplar, blifvit nyligen afhemtad och införlifvad med Mineralogiska Museum. Riks Musaei samling, som därigenom vunnit en betydlig tillvext, borde numera ytterligare kunna tillökas genom byten och köp på det sätt att duplett exemplar afyttrades och andra mineralier, som saknas, i stället anskaffades. Som likväl ett stort antal vanliga mineralier förefunnes, hvilka vore Museum till besvär, och på förenämde sätt icke kunde afyttras, hemställde Secreteraren, att, till lifvande af hågen för Mineralogiska studier och befordrande af samlingar i den vägen, Academien måtte tillåta att personer, som besluta sig om nämde studium, kunde, uppå anmälan hos Mineralogiae Intendenten, i den mån tillgång vore, erhålla sådane duplett-exemplar, som Mineralogiska Inspectionen och Secreteraren funne icke böra, såsom obehöflige, i Museum förvaras.
Herr von Hartmansdorff yttrade sig instämma i detta förslag. Men som vid allmänna Undervisningsverken, dels vore, dels ytterligare komme att anställas lärare i naturvetenskaperna, hvilka lärare, för undervisningens framgång och för att hos ungdomen lifva hågen för dessa vetenskaper, hade behof af erforderliga Naturalie-samlingar, tillstyrkte Herr von Hartmansdorff, med hänsigt till det derigenom åsyftade allmänna gagn, den utsträckning af Secreterarens förslag, att till bildande af sådane samlingar vid Elementar-Läroverken, det må aflemnas någon del af ifrågavarande, för Museum icke behöflige exemplar: Och kunde Herr von Hartmansdorff i händelse Academien bifölle denna hans hemställan, derom underrätta Läroverkens Ephorer, så att de må kunna draga försorg, både om uppgifters inlemnande å Läroverkens behof och om afhemtningen af de exemplar, som för dem vore att aflåta.
Academien biföll hvad Secreteraren och Herr von Hartmansdorff sålunda föreslagit.

Mineralogiska
Museum.8:o Secreteraren anmälte, att den af framl. Directeuren Geyer Academien förärade Mineral-samling, hvilken vore dyrbar, ganska vacker och rik på exemplar, blifvit nyligen afhemtad och införlifvad med Mineralogiska Museum. Riks Musaei samling, som därigenom vunnit en betydlig tillvext, borde numera ytterligare kunna tillökas genom byten och köp på det sätt att duplett exemplar afyttrades och andra mineralier, som saknas, i stället anskaffades. Som likväl ett stort antal vanliga mineralier förefunnes, hvilka vore Museum till besvär, och på förenämde sätt icke kunde afyttras, hemställde Secreteraren, att, till lifvande af hågen för Mineralogiska studier och befordrande af samlingar i den vägen, Academien måtte tillåta att personer, som besluta sig om nämde studium, kunde, uppå anmälan hos Mineralogiae Intendenten, i den mån tillgång vore, erhålla sådane duplett-exemplar, som Mineralogiska Inspectionen och Secreteraren funne icke böra, såsom obehöflige, i Museum förvaras.
Herr von Hartmansdorff yttrade sig instämma i detta förslag. Men som vid allmänna Undervisningsverken, dels vore, dels ytterligare komme att anställas lärare i naturvetenskaperna, hvilka lärare, för undervisningens framgång och för att hos ungdomen lifva hågen för dessa vetenskaper, hade behof af erforderliga Naturalie-samlingar, tillstyrkte Herr von Hartmansdorff, med hänsigt till det derigenom åsyftade allmänna gagn, den utsträckning af Secreterarens förslag, att till bildande af sådane samlingar vid Elementar-Läroverken, det må aflemnas någon del af ifrågavarande, för Museum icke behöflige exemplar: Och kunde Herr von Hartmansdorff i händelse Academien bifölle denna hans hemställan, derom underrätta Läroverkens Ephorer, så att de må kunna draga försorg, både om uppgifters inlemnande å Läroverkens behof och om afhemtningen af de exemplar, som för dem vore att aflåta.
Academien biföll hvad Secreteraren och Herr von Hartmansdorff sålunda föreslagit.

15:o Företeddes presenter:
från Royal Society i London:
Astronomiske Observationer i Greenvich, för år 1831 - 5 st och för år 1832 - 3:ne häften.
Philosophical Transactions för år 1832, 1:a och 2:a delarne.
Sammandrag af Philosophical Transactions från 1800 - 1830. Bemälte Societets tryckta Protocoller från Dec. 1831 till samma tid 1832.
Förtekning på Societetens Ledamöter år 1833. Ordförandens, Hertigens af Sussex tal vid Societetens årshögtider d. 30 November 1831 och 1832.
Från Kejserliga Ryska Wetenskaps Academien: Memoires de l'Academie Imperiale des Sciences de S:t Petersbourg.
Sciences Mathematiques et Physiques: 6:te Serien 2 Tomen. 1 - 4 häften.
Sciences Politiques, Histoire, Philologie, häften 1- 6. Recueil des actes de la séance publique de l'Academie Imperiale des sciences de S:t Petersbourg le 29 Dec. 1830, le 29 Dec. 1831 et 1e29 Dec. 1832.
Verzeichniss der pflanzen welche in Caucasus und in den provincen am Westl. ufer des Caspischen meeres eingesammelt worden sind; bericht an die Academie von Carl Anton Meyer. Catalogue raisonnée des objets de zoologie recueillis au Caucase &c. présentée à l'Academie Imperiale des Sciences à S:t Petersbourg par M. Ménétries le 1 Fevrier 1832. från le Conseil de l'école polytechnique à Paris Journal de l'école polytechnique Tom 13.
från Helsingfors Universitet: årstrycket 1832.
af Eichwald: Naturalhistorische Skizze von Lithauen, Volhynien und Podolien.
af Gulian Verplank: Discourses and adresses on subjects of American History, arts and Litterature.
" J. W. Lubbock: on the theorie of the moon and on the perturbation of the planets. 
Report on the Tides.
The Brittish association for the advancement of Sciences, Report of the first and second meetings. Professor Silliman: American Journal of Science and arts vol. 24 häft 1.
Grefve G. Löwenhjelm: Demonvilles question de longitude sur mer, och densammes Memoire explicatif des phenomènes de l'aiguille aimantée pour faire suite à la question de longitude sur mer.
" Etudes physiologiques et pathologiques sur les organes de la voix humaine, par Bennati.
" Rapport sur l'état de l'Instruction publique dans quelques pays de l'allemagne et particulièrement en Prusse, par Cousin Vol 1,2.
" Statistics of France, by Lewis Goldsmith. " Almanach de France, 1833.
På begäran fick Herr von Hartmansdorff till låns emottaga sistnämde 2:ne skrifter.
af Gråberg di Hemsoe: Memoria sulle Colonie del mar nero nel secoli di mezzo.
" Recension af Acerbis resa, utdrag utur Anthologia N:o 140.
" Dei progressi della Geografia e della sua litteratura nel triennio finito col anno 1831. 
" Recension af Turinska General Calendern de sistförflutna 9 åren. ur Anthologia N:o 144.
Upplästes härhos bifogade förtekningar å presenter som sedan den 12 förl. Junii kommit Zoologiska Museum och Mineral-Cabinettet tillhanda.
Academien betygade sin erkänsla mot vederbörande gifvare.

Mineralier23:o Uti en inlemnad skrift anhöll Herr Franzén såsom Ephorus öfver Hernösands Stifts Läroverk, att i anledning af Academiens beslut d. 11 sistl. September, rörande utlemnande till Läroverken i Riket af sådane mineralier, som i Academiens Museum ej äro behöflige, till Hernösands Gymnasium, der en vicarierande lärare i Natur Vetenskaperna redan finnes, och en ordinarie kommer att anställas, så snart lön blifver att tillgå, måtte aflemnas så stort antal serskilta slags mineralier, som tillgången medgifver.
Herr von Hartmansdorff tillkännagaf att han meddelat Läroverkens samtelige Ephorer Academiens ofvannämde beslut, och ansåg deraf blifva en följd, att enahanda anmälan, som den af Herr Franzén nu gjorda, äfven från de öfriga Ephorerna inkommer. Herr von Hartmansdorff hemställde derföre att med fördelningen måtte dröjas till dess alla requisitionerne inkommit, så att i ett sammanhang vederbörande läroverks behof, i förhållande till hvad som Museum kan hafva att till dem aflåta, må jemföras och i mån derefter afhjelpas; Hvilket Kongl. Kongl. Academien biföll; och skulle ofvannämde samt dylika skrifvelser hvarefter de ingå vid ett serskildt Convolut förvaras.

Mineralier23:o Uti en inlemnad skrift anhöll Herr Franzén såsom Ephorus öfver Hernösands Stifts Läroverk, att i anledning af Academiens beslut d. 11 sistl. September, rörande utlemnande till Läroverken i Riket af sådane mineralier, som i Academiens Museum ej äro behöflige, till Hernösands Gymnasium, der en vicarierande lärare i Natur Vetenskaperna redan finnes, och en ordinarie kommer att anställas, så snart lön blifver att tillgå, måtte aflemnas så stort antal serskilta slags mineralier, som tillgången medgifver.
Herr von Hartmansdorff tillkännagaf att han meddelat Läroverkens samtelige Ephorer Academiens ofvannämde beslut, och ansåg deraf blifva en följd, att enahanda anmälan, som den af Herr Franzén nu gjorda, äfven från de öfriga Ephorerna inkommer. Herr von Hartmansdorff hemställde derföre att med fördelningen måtte dröjas till dess alla requisitionerne inkommit, så att i ett sammanhang vederbörande läroverks behof, i förhållande till hvad som Museum kan hafva att till dem aflåta, må jemföras och i mån derefter afhjelpas; Hvilket Kongl. Kongl. Academien biföll; och skulle ofvannämde samt dylika skrifvelser hvarefter de ingå vid ett serskildt Convolut förvaras.

Bergii depositum5:o Praeses anförde att framlidne Professoren Bergii depositum i Rikets Ständers Bank väl ännu icke blifvit till Academien utlemnadt, men att anledning vore att detta snart sker; Och då Herr Geyers vistande i hufvudstaden gåfve Academien den förhoppning att han åtoge sig vara tillstädes vid kistans öppnande och deltaga i undersökningen af berörde depositum, föreslog Praeses Academien att anmoda Herr Geyer och Herr von Hartmansdorff att på Academiens vägnar besörja nämde öppnande och undersökning samt derefter betänkande rörande användandet och förvarandet af ifrågavarande skrifter Kongl. Academien meddela.
Herr Cederschjöld trodde att kistans öppnande borde verkställas inför Academien eller åtminstone i närvaro af de Academiens ledamöter, som önskade dervid vara tillstädes.
I anledning af denna erinran gjorde Praeses det tillägg till förestående proposition, att det finge bero på de ledamöter, som det åstundade, att öfvervara kistans öppnande, dock borde de i god tid denna sin afsigt anmäla, antingen hos Secreteraren, eller hos ofvanbemälte föreslagne deputerade, på det att sedan desse bestämt tiden till förrättningen, så väl Herr Cederschjöld, som öfrige ledamöter, hvilka vilja sig infinna, må kunna behörigen kallas.
Academien biföll till alla delar hvad Praeses sålunda föreslagit, och förklarade Herr Geyer sig beredvillig att verkställa hvad således blifvit åt honom uppdraget.

Prisbelöning.

Depositum
hos Banken.6:o Praeses tillkännagaf att efter vunnen underrättelse, det Rikets Ständers Banco-utskott beviljat utlemnande till Academien, utan magasins-hyras erläggande, af den kista framlidne Professoren Bergius för Academiens räkning i Banken deponerat, hade Praeses samt Academiens Secreterare och Kamererare förliden lördag från Banken afhemtat berörde kista, hvilken blifvit insatt i Academiens vanliga sammankomst rum och nu förevistes.
Herr von Hartmansdorff anmälte att han och Herr Geyer öfverenskommit att nästa fredag d 13 dennes kl 10. f.m. sammanträda i Academiens hus för att, enligt det uppdrag de af Academien erhållit, berörde kista öppna och innehållet undersöka: och hade Herr von Hartmansdorff underrättat Herr Cederschjöld om tiden för sagde förrättning, hvilken underrättelse Herr Cederschjöld jemväl yttrade vara honom meddelad.

5:o Upplästes ett protocoll, af den 13 sistl. Mars, hållet hos Kongl. Academiens deputerade, Herrar von Hartmansdorff och Geyer, öfver öppnandet och undersökningen af den kista, som Professoren Bergius den 17 December 1784 uti Rikets Ständers Bank insatt, för att 50 år derefter till Kongl. WetenskapsAcademien öfverlemnas: och hade kistan funnits innehålla 20 quarto volumer handskrift, i franska band, under rubrik brefsamling.
Jemlikt Herrar Deputerades förslag skulle berörde samling öfverlemnas till Herr Geyer och honom på Upsala tillsändas för att närmare undersökas, i ändamål att Academien må erhålla deputerades betänkande rörande samlingens begagnande och förvar: börande i alla fall denna samling framdeles till Academien återlemnas; och anmodade Academien Secreteraren att verkställigheten ombesörja.

14:o Vid utlottning inom Inspectionerne afgingo, från den Astronomiska: Herr Grefve Gyldenstolpe; från den Technologiska: Herr Almroth; från den Botaniska: Herr Wahlberg och från den Zoologiska: Herr C. U. Ekström; men inom Mineralogiska- och Biblioteks-Inspectionerne borde ingen utlottning äga rum, emedan, i den förra, der blott en Inspector funnes, men Herr Berzelius såsom andre Inspector tillhandagått, enahanda förhållande, med Herr Berzelii begifvande, finge fortfara, och inom Biblioteks Inspectionen ledighet inträffat genom Herr Trafvenfelts död.
Det anställde valet utföll på det sätt att de inom förstnämde 4 Inspectioner utlottade, å nyo invaldes, men till Biblioteks Inspector erhöllo Herrar von Hartmansdorff och Selander, hvardera, 5 röster, Herr Gistrén 4, Herr Cederschjöld 3 och Herr Hisinger 2.
Som Herrar von Hartmansdorff och Selander yttrade sig, i anseende till öfverhopande göromål, nödsakade att afsäga sig ifrågavarande förtroende; så var Herr Gistrén, såsom närmast i röste-tal, vald Inspector.

Secreteraren anmälte vidare, att Herr Cronstrand till den förmodade sammankomsten den 13 innevarande, inlemnat förslag till Bönedagar år 1837. I anseende till Almnachornas förestående tryckning, hade, under förutsättande af Academiens bifall, förslaget blifvit genast öfverlemnadt till Herr Stats-Secreteraren för Ecclesiastik Ärenderne, i ändamål att derå utverka Kongl. Maj:ts Nådiga stadfästelse. Genom en note af den 19 dennes hade bemälte Herr Stats Secreterare meddelat Secreteraren att förslaget blifvit af Kongl. Maj:t gilladt, hvadan böne-dagarne nästkommande år voro utsatte å den 12 Mars, den 7 Maji, den 2 Julii och den 15 October.

Secreteraren anmälte vidare, att Herr Cronstrand till den förmodade sammankomsten den 13 innevarande, inlemnat förslag till Bönedagar år 1837. I anseende till Almnachornas förestående tryckning, hade, under förutsättande af Academiens bifall, förslaget blifvit genast öfverlemnadt till Herr Stats-Secreteraren för Ecclesiastik Ärenderne, i ändamål att derå utverka Kongl. Maj:ts Nådiga stadfästelse. Genom en note af den 19 dennes hade bemälte Herr Stats Secreterare meddelat Secreteraren att förslaget blifvit af Kongl. Maj:t gilladt, hvadan böne-dagarne nästkommande år voro utsatte å den 12 Mars, den 7 Maji, den 2 Julii och den 15 October.

Pastor Roseus

13:o. Företogs wal till Praeses, hwarigenom Academien utsåg och kallade för ett år Statsrådet och Riddaren af K. N. O. en af de 18 i Swenska Academien H:r Samuel Grubbe. - Af de afgifne rösterne erhöll H:r Grubbe 30, Hr Hartmansdorff 2 och H:rr Fåhraeus och A. Retzius, en hwardera.