Protokoll

Sammankomsten den 9 Mars 1831.
Justeradt d.6
Apr.
Er af EdholmNärvarande: Praeses Herr af Edholm
Herr Nordewall.
H.E. m m Herr Grefve Rosenblad.
Herr Hällström.
Hisinger
Gistrén
Secreteraren
von Weigel
Cronstrand
Carlander
Trafvenfelt
af Pontin
Lagerhjelm
Billberg
Beronius
Nilsson
Wikström
Adlersparre
af Uhr
Tamm
Retzius
Grefve Gyldenstolpe
Pasch
Wallin
Poppius.
C. J. Ekström
Lefrén
Leyonmarck
v. Hartmansdorff
af Ekström
Cederschjöld
Wahlberg
C. U. Ekström

1:o Justerades Protocollet för d. 9. sistl. Febr.

Marknader.2:o Anmältes en skrifvelse af den 18 förlidne Januarii från Kongl. Commerce Collegium, med öfverlemnande af en öfver Marknaderne i Riket år 1832. upprättad förtekning att i nämde års Almnacha införas.
Hänvistes till Redactionen af Almnachorna.

Schwartz's
ansökning.3:o Anmältes Kongl. Commerce Collegii skrifvelse af d. 14. förl. Februarii med begäran att Kongl. Academien ville afgifva till Kongl. Maj:t ställdt underdånigt utlåtande öfver en bifogad underdånig ansökning af Öfver Directeuren och Riddaren G. M. Schwartz att utbekomma andra hälften af en belöning stor 10,000 Rd B:co, af allmänna medel, för uppfinning af ett fullkomligare sätt att i stort kola ved och tillgodogöra vissa dervid uppkommande bi-producter.
Remitterades till Herrar Sefström och Pasch, i ändamål att den förstnämde skulle till Kongl. Academien inkomma med upplysningar rörande framgången af berörde nya kolnings sätt jemte de för Bergshandteringen nyttiga resultat den lemnat, och den senare undersöka de i ansökningen åberopade uppgifter angående rening af Träd-ättika och eclairering med Gasljus, samt berättelse derom till Kongl. Academien aflemna.

Privilegium4:o Med bifogande af Premier-Lieutenanten Carlsunds ansökning om 15. års uteslutande Privilegium å Blås- och sugnings-machiner, enligt åtföljande ritning och beskrifning, hade Kongl. Commerce Collegium, uti skrifvelse af d. 7. Febr. sistl. begärt upplysning, huruvida nämde machiner utgöra någon ny och här i Riket icke utöfvad uppfinning; I anledning hvaraf Herrar Almroth och Pasch, jemlikt remiss, sig yttrat, att ifrågavarande machine, efter den bifogade ritningen, är grundad på samma princip, som de till säds renshing begagnade, allmänt kände flägtmachiner, endast med sådane förändringar, som fordrats för att göra densamma tjenlig för det af Privilegii sökanden åsyftade ändamål. Huruvida så beskaffade blåsmachiner här i Riket varit nyttjade eller för det närvarande begagnas, vore icke bekannt, men uppfinningen är ganska gammal och finnes flere städes beskrifven såsom i Gregory's Treatise of Mechanics 3:dje Edit. vol. 2. pag. 126, samt känd edan den berömde Metallurgen Agricolas tid, omkring år 1600; och syntes det ej ligga i Patent författningens esprit att hindra ett fritt begagnande af hvad som i allmänt lästa böcker finnes beskrifvet.
Kongl. Academien beslöt att ett härpå grundadt svar skulle, genom skrifvelse, Kongl. Commerce Collegium meddelas, och remiss-handlingarne återställas.

Stat.5:o Anmältes från Inspectura Aerarii förslag till Stat för Kongl. Wetenskaps Academien innevarande år; Och begärde Praeses att Kongl. Academiens Herrar Ledamöter behagade genomse berörde förslag, för att, i händelse något skulle vara att erinra, detsamma meddela.

Hufvudboken6:o Företeddes från Inspectura Aerarii Kongl. Academiens för år 1830. afslutade Hufvudbok: och anmodade Kongl. Academien Herrar Harfvefelt, v. Hartmansdorff och Cederschjöld att berörde Räkenskap granska.

Swartz's
ansökning7:o Föredrogs Revisorens O. C. Swartz's ansökning att varda bibehållen vid den Cancellist-befattning med åtföljande 100 R årligt arfvode, derifrån han, enligt Kongl. Academiens beslut af d. 13 nästl. October, med förlidet års utgång blifvit skiljd, eller att åtminstone få åtnjuta, såsom Pension, hälften af berörde arfvode; Hvilken ansökning jemte hvad Inspectura Aerarii, uti Protocoll af den 11. December förl. år och d. 21. sistlidne Februarii, i anledning deraf yttrat, Kongl. Academien tog i behörigt öfvervägande och biföll att Revisorn Swartz, i anseende till dess aflidne Faders förtjenster af Kongl. Academien, må, för innevarande år, af Academiens medel njuta som Pension 50 Rd Banco; Men huruvida Swartz framgent kunde erhålla årlig pension, derom ville Kongl. Academien framdeles besluta, enär, efter noggran beräkning af Academiens inkomster och utgifter, kunnat tillförlitligen upplysas, om, utan menliga följder för Academiens Financer denna Pension kan fortfarande utgå.

Minnespenning8:o Anmältes från Inspectura Aerarii, att densamma med den rätt Kongl. Academien d. 9. förl. Febr. henne tillagt, gått i befattning derom att erforderligt antal exemplar af Minnespenningen öfver Rinman präglas, för att vid Academiens instundande års-Högtid utdelas.

Privilegium9:o Uppå hemställan af Inspectura Aerarii skulle hos Kongl. Maj:t i underdånighet begäras 20. års prolongation, räknad från den 16. Julii 1832., å det Privilegium Academien år 1747. erhållit till utgifvande af Almnachor och Calendrer, hvilket Privilegium d. 16. Julii 1812. vunnit förnyelse på 20. år; och blef en underdånig skrifvelse härom justerad.

Rese anslag10:o Jemlikt tillstyrkande af Inspectura Aerarii biföll Kongl. Academien att Studeranden Myrin, med vanliga vilkor, må innevarande år njuta ett understöd stort 150 Rd B:co af Academiens medel, till resor för Botaniska undersökningar å Rikets vestra kust.

Nilsson11:o Uppå anmälan af Herr Professoren Nilsson att han vore hindrad att längre, än till instundande Junii månads slut, bestrida den tjenstbefattning han någon tid hos kongl. Academien förestått, beslöt Academien att Intendents befattningen vid Zoologiska Muséum skulle i officiella Tidningen annonceras ledig, med tillkännagifvande att hugade sökande, som till tjenstens bestridande äga vitsordad skicklighet, kunna till Kongl. Wetenskaps Academien inlemna sina af Academiska meritförtekningar åtföljde ansökningar inom d. 6. nästkommande Maji; Hvilken annonce genast justerades och skulle 3:ne serskilte gånger i ofvannämde Tidning införas.

Almnachs arrendet12:o Uti inlemnad skrift anmälte Herr Öfver-Directeuren P. Nordstedt, att han, för ålderdom och sjuklighet frånträdt Boktryckeri-rörelsen under firma Nordstedt et Söner, hvilken rörelse fortsättes af Bolagets öfrige Interessenter, men att hans ansvarighet för fullgörandet af åliggande förbindelser enligt Almnachsarrende Contractet, oförändrad fortfar.
Skulle meddelas Inspectura Aerarii till den åtgärd som kan finnas böra äga rum.

13:o Till Inländske Ledamöter af Academien invaldes: i Tredje Classen, Bruks-Idkaren och Riddaren af Kongl. Vasa Orden, Herr Samuel Owen; i 6:te Classen: Professoren, Academie Secreteraren i Lund, Magister J. W. Zetterstedt, och i 7:de Classen: Medicinae Professoren vid Universitetet i Christiania, Doctor Fr. Holst; hvarjemte till utländske Ledamöter valdes: i första Classen, Ingenieur des Ponts et Chaussées A. L. Cauchy; i 6:te Classen: Directorn vid Natural-Historiska Museum i Leyden C. F. Temminck; i 7:de classen: Anatomiae Professorn i Breslau, Medicinal Rådet Otto och Professoren vid Ecôle de Medicine i Paris, Magendie: skolande för desse valde Ledamöter vanlige kallelse bref utfärdas.

Afhandlingar14:o Anmältes inkomne afhandlingar:
af H. E. m.m. Herr Grefve Trolle Wachtmeister: undersökning af ett hvitt Granat-formigt Mineral från Norrige.
Remitterades till Herrar Hisinger och Berzelius.
af Doctor Schagerström: 2:ne afhandlingar, Pastor Roseus, en sällsynt fågel, skjuten i Skåne, och några Anatomiske Observationer öfver Svart-Torsken.
Förstnämde afhandling, hvilken blifvit granskad af Herr Nilsson, remitterades till Herr Billberg, och skulle den samme afhandlingen såsom redan af Herrar Nilsson och Retzius granskad, öfverlemnas till Redactions utskottet. af Secreteraren: undersökning af Vanadins egenskaper.
Remitterades till Herrar Hisinger och Walmstedt.

afhandling15:o Anmältes att Herr C. U. Ekströms fortsatta afhandling om Fiskarne i Mörkö skärgård blifvit af Herrar Nilsson och Retzius granskad med tillstyrkande till införande i Handlingarne; I följd hvaraf samma afhandling hänvistes till Redactions-Utskottet.

16:o Secreteraren anmälte att den af Herr Wahlberg, till införande i Almnachan, författade uppsatts rörande Hampodling, blifvit af Redactions-Utskottet granskad och godkänd, samt komme således att till Calender Redactionen fortställas.

Bränvin17:o Uti ett aflemnadt skriftligt anförande hemställde Herr Cederschjöld, om icke i sammanhang med det underdåniga utlåtande, som Kongl. Academien på Nådig befallning hade att afgifva i fråga om förekommande af osundt Bränvins tillverkning och bruk, Academien skulle finna lämpligt antyda, att allt Bränvin i och för sig sjelft verkligen är för hälsan skadligt.
Kongl. Academien ville härom besluta, då Academien framdeles komme i tillfälle att Kongl. Maj:ts Högstberörde Nådiga befallning fullgöra.

Civiales18:o I anledning af Doctor Civiales till Academien förärade skrift, angående operation af Blåse-sten, medelst borrning, meddelade Herr C. J. Ekström en fullständig berättelse om metoden och visade ej allenast de Instrument, som dertill användas, utan ock sättet att dem begagna, till upplysning hvarom åtskillige experiment verkställdes.

Presenter19:o Företeddes föräringar:
från Wetenskaps Academien i Petersburg:
Recueil des actes de la Seance publique de l'Academie Imperiale des Sciences de S:t Petersbourg tenue le 29 Dec. 1827, le 29 Dec. 1828 et le 29 Dec. 1829.
Memoires de l'Academie Imperiale des Sciences de S:t Petersbourg 6:me serie: Sciences Matematiques, Physiques et Naturelles, Tome 1:ier livraisons 1, 2, 3; Sciences Politiques, Histoire, Philologie, Tome 1:ier, Livraisons 1, 2.
Memoires presentés à l'Academie des Sciences de S:t Petersbourg par divers Savans Tome 1:ier, livraisons 1, 2.
Seance extra-ordinaire tenue par l'Academie Imperiale des Sciences de S:t Petersbourg, en l'honneur de M:r le Baron Alex. de Humboldt du 16 Nov. 1829.
af Grefve Mannerheim: Précis d'un nouvel arrangement de la familles des Brachélytres &c.
af Professor Orripofsky: Recherches sur les Phoenomènes lumineux qu'on apercoit quelquefois au ciel dans les positions determinees par rapport au soleil ou à la Lune.
af Professor Jöns Svanberg: Opuscula Mathematica 2 Tomer.
af Bibliotekarien Schröder i Upsala: Histoire Naturelle et Mythologique de l'Ibis, par J. C. Savigny.
Kongl. Academien betygade sin erkänsla för berörde föräringar och anmodade Secreteraren att uttrycken deraf till vederbörande framföra.

20:o Vid anmälan om fortsatt läsning af Herr Wahlbergs berättelse rörande dess utländske resa, var tiden redan så långt framskriden utöfver den vanliga för Academiens sammankomster, att berörde läsning måste uppskjutas till en annan gång.

21:o Utdelades 23 jetoner. Sammankomsten slutades. ut supra in fidem

Th v. Baumgarten

Uppl. hos K.W.A. d. 9 Mars 1831

I anledning af Kong:l Maj:ts nådiga befallning till Kong:l Wettenskaps Akademien att söka uppgifva, af hvilka orsaker Bränvin kan blifva osundt och skadligt, och huru sådant bränvin lätt må kunna igenkännas, tar jag mig friheten vördsammast framställa den frågan: Om något Bränvin kan finnas, som icke är skadligt för helsan?

Vid åsynen af Drinkaren, som genom Bränvinets dagliga missbruk, har ifrån en kraftfull och liflig yngling, redan i sin medelålder blifvit en skröplig, utlefvad Gubbe med rosagtigt svullna ben, stapplande gång, skälfvande händer, tung hostande andedrägt, hes svag stämma, pussigt ansigte, och stela liflösa ögon, lär väl ingen vilja bestrida, att ju Bränvin är skadligt för helsan, åtminstone då det länge njutes med omåttlighet.

Och vid åsynen af den friske, starke, lugne, foglige och skarpsinnige mannen, som af Bränvin inom en kort stund blir feberagtig, trätgerig, vild, slö och vansinnig, samt slutligen dör, eller åtminstone försättes i ett sådant tillstånd af ytterlig svaghet till kropp och skäl, att lifvet alldeles undertryckes icke blott i den intellektuella, utan äfven i den djuriska potensen, samt endast förmår svagt yttra sig i den vegetativa, i synnerhet genom magens bemödande att kasta ifrån sig den börda, hvarunder hela organismen dignar: vid denna åsyn, säger jag, lär väl icke heller någon vilja bestrida, att ju Bränvin är för helsan skadligt, hvar särskilt gång det njutes åtminstone i större dosis.

Det återstår således endast att undersöka, om icke Bränvin är ovilkorligen och äfven i mindre dosis skadligt för helsan? - Att det så verkligen måtte vara synes redan på förhand troligt: ty likasom andra medel, hvilka i en viss dosis åstadkomma dylika el. på annat sätt lika skadliga verkningar, allmänt kallas gift, oagtadt de i mindre dosis kunna njutas utan genast märkbara menliga följder; lika så tyckes äfven bränvin, i hvad dosis som helst, böra bibehålla sin egenskap af skadlighet för helsan. Man kan väl invända, att sjelfva de starkaste Gifterna kunna med varsamhet begagnas såsom välgörande Läkemedel. Men jag får dervid erindra, att alla Läkemedel äro skadliga för helsan eller med andra ord, i menniskans friska tillstånd; och det är endast vid verkliga sjukdoms-tillfällen, som de kunna vara nyttiga till helsans återställande. Hvart läkemedel måste neml. så vida det skall förtjena detta namn, åstadkomma ett eget slags snart öfvergående lindrigt sjukdoms-tillstånd: och det är just derigenom, som det kan tjena till botande af en naturlig sjukdom af svårare, envisare och motsatt art. - Bränvin kan sålunda blott anses för ett Läkemedel, och närmast jämföras med Opium. I mindre dosis retar det, för en stund, pulsådrorna, hjernan och musklerna till ökad verksamhet; men efterlemnar sedan en mångdubbelt långvarigare domning och vanmagt. Det kan följagtligen så mycket mindre vara nyttigt för helsan, som både retningen och domningen äro verkliga sjuklighets-tillstånd. Likgilltigt för helsan kan någonting så starkt verkande som bränvin omöjligen vara: och ingenting annat sägas vara för helsan nyttigt, om det, som tjenar att tillfredsställa verkliga natur-behof. Men dertill är bränvin alldeles oanvändbart. Det ger kroppen icke den ringaste föda. Det släcker icke torst. Det befordrar icke ens matsmältningen. Utan tvärtom det liksom balsamerar de njutne födo-ämnena och gör dem svår-smältare, samt förtorkar för öfrigt och liksom förbränner alla de kroppsdelar, med hvilka det kommer i berörelse.

Väl medger jag, att Bränvin kan i liten dosis njutas till och med dagligen, utan några märkbara skadliga verkningar: men det samma gäller äfven om alla andra gifter, vid hvilka menniskan skulle på samma sätt kunna vänja sig. Jag vill till och med medgifva, att ett hastigt och fullkomligt afbrott i en gammal sådan vana, skulle kunna vara menligt för helsan: men så är det med alla gamla vanor, äfven dem, som äro i sig sjelfve för helsan bestämdt skadliga; det hastiga afbrottet kan vara ännu skadligare.

Den fråga, som jag nu i korthet sökt utreda, har visserligen, jag mdger det gärna, icke blifvit af Kong:l Maj:t uppgifven. Men den har åtminstone med ämnet ett så nära sammanhang, att jag för min del vågar hoppas, det Kong:l Maj:t icke skulle onådigt upptaga, om Kong:l Akademien i underdånighet ville derpå fästa Kong:l Maj:ts nådiga uppmärksamhet; i synnerhet på en tid, då klagomålen blifvit så allmänna öfver fylleriets rysliga herjningar, och då man på alla håll börjat så allvarligen se sig om efter medel till minskning af bränvinets missbruk. Jag får derföre vördsammast hemställa, om icke Kong:l Akademien skulle finna lämpligt att i sitt underdåniga Utlåtande till Kong:l Maj:t, med några ord i förbigående antyda, att allt Bränvin i och för sig sjelf verkligen är för helsan skadligt.

P. G. Cederschjöld