Protokoll

2. Uplästes ett nyligen ankommit Kongl. Maj:ts bref af d. 27. Mars, rörande K. Sundhets Collegii Bil. N:o 1.underdåniga utlåtande öfver en af Med. Doct. P. G. Cederschöld till K. M:t i underdånighet afgifven berättelse om sin resa till Berlin för att inhämta fullständig kännedom om animala Magnetismens tillstånd, samt om Mesmerska Methodens användande till sjukdommars botande, och tillika hans i underdånighet gjorde hemställan om tillförordnandet af en Comittée till undersökande af Magnetismens verkningar, i anledning af hvilken hemställan också Sundhets Collegium ansett det wara nyttigt och nödigt att en sådan Comitté måtte organiseras, och, efter Doct. Cederschölds underdåniga förslag, utgöras af 3 Ledamöter af K. Vet. Academiens physiska Class, 2 hos K. Sundhets Collegium och 2 från Svenska Läkaresällskapet, hvilka hvar på sitt ställe skulle utses och väljas, och valen Konungens Nådiga stadfästelse underställas m.m. K. Maj:t har nu behagat till nämde förslag lemna Dess Nådiga bifall, och gifver Academien sådant till underdånig efterrättelse i Nåder tillkänna.

18:o Företeddes en af Herr Professoren Cederschjöld inlemnad skrift angående ett anmärkt förhållande hos Cirkel figurer.
Remitterades till Herrar Cronstrand och Lagerhjelm.

Besvarad remiss.

Enligt beslutet vid sista sammankomsten företog Kong[liga] Academien återbesättandet af de bland Academiens Ledamöter lediga rum, dertill vederbörande classer med förslag inkommit, och invaldes till inländske Ledamöter: 9:de classen: efter aflidne Stats Secreteraren och Commendeuren C. G. af Leopold: Generalen, Öfverste KammarJunkaren, Envoyé Extra ordinaire et Ministre Plenipotentiaire vid Kong[liga] Franska Hofvet, Riddaren och Commendeuren af Kong[lig] Maj:ts Orden m.m. Herr Grefve Gustaf Löwenhjelm; i 8:de Classen, efter framlidne Stats Rådet m.m. H. N. Schwan: Cancelli-Rådet, Riddaren af Kong[liga] Nordstjerne Orden m.m. Herr Aug. v. Hartmansdorff; i 7:de classen, efter aflidne Professorerne Åkerman och Zetterström: f. d. Lif Medicus hos Högst Salig H.K.H. Prinsessan Sophia Albertina, ÖfverLäkaren vid Kong[liga] Seraphimer Ordens Lazarettet, Regement-Läkaren vid Kong[liga] Svea Lif Gardet, Riddaren af Kong[liga] Nordstjerne Orden, Medicinae Doctorn och Chirurgiae Magistern Johan Israel Ekström, samt Professorn i Barnförlossnings Vetenskapen vid Medico-Chirurgiska Institutet, Directorn vid allmänna Barnbördshus Inrättningen i Hufvudstaden, Riddaren af Kong[liga] Wasa Orden, Medicinae Doctorn och Chirurgiae Magistern Pehr Gustaf Cederschjöld; i 6:te Classen, efter Professorerne Dalman, Thunberg och Ödman: Hof-Marskalken, Riddaren af Kong[liga] Nordstjerne Orden, Friherre Axel Gustaf Gyllenkrook, T.f. Historiae Naturalis Professorn vid Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet, Medicinae Doctorn Pehr Fr. Wahlberg och Prosten C. U. Ekström; Hvarjemte bland utländske Ledamöter invaldes: efter Humphry Davy och Vauquelin: Professorn vid Ecole Polytechnique i Paris, Dulong och Chemiae Professorn vid Universitetet i Berlin Doctor Henrik Rose, samt i första classen, efter Thomas Young, Secreteraren i Mathematiska Classen af Vetenskaps Academien i Paris Baron Fourier: skolande för desse invalde vanlige kallelse bref utfärdas.

Med gillande af förslaget, anmodade Kong[liga] Academien Herr Cederschjöld att författa ifrågavarande artikel, hvilken skulle meddelas Herrar von Weigel och Edholm samt derefter till Redactions Utskottet öfverlemnas.

Almnachan7:o Secreteraren anhöll att få inhemta Academiens mening och föreskrift rörande ämnet för den underrättelse till allmänheten som i 1831. års Almnachor bör införas. I anledning hvaraf Herr Cederschjöld föreslog att dertill kunde väljas ett sammandrag af gällande föreskrifter om hvad iakttagas bör afseende på Barnmorske lärlingars antagande vid undervisningsverket, helst sig visat, att från Landsorterne, der bristen på godkända barnmorskor vore störst, understundom ganska få eller inga sökande sig anmäla, äfven till de så kallade frilärlingsplatserne med understöd af allmänna medel; oaktadt en speciel författning i ämnet af d. 25 Nov. 1822. finnes vid hvarje kyrka; och trodde Herr Cederschjöld att en tillika bifogad uppmaning till anställande af erforderligt antal examinerade barnmorskor, grundad på ämnets vigt, äfven kunde medföra nytta.
Herr v. Weigel understödde denna framställning emedan vid senast förflutne Terminer för barnmorske lärlingars antagande så få sökande sig anmält att Kong[liga] Sundhets Collegium endast förmedelst ledigheternes annoncerande i Tidningarne kunnat framkalla ett mot lärlings platserne någorlunda svarande antal af sökande.

Almnachan7:o Secreteraren anhöll att få inhemta Academiens mening och föreskrift rörande ämnet för den underrättelse till allmänheten som i 1831. års Almnachor bör införas. I anledning hvaraf Herr Cederschjöld föreslog att dertill kunde väljas ett sammandrag af gällande föreskrifter om hvad iakttagas bör afseende på Barnmorske lärlingars antagande vid undervisningsverket, helst sig visat, att från Landsorterne, der bristen på godkända barnmorskor vore störst, understundom ganska få eller inga sökande sig anmäla, äfven till de så kallade frilärlingsplatserne med understöd af allmänna medel; oaktadt en speciel författning i ämnet af d. 25 Nov. 1822. finnes vid hvarje kyrka; och trodde Herr Cederschjöld att en tillika bifogad uppmaning till anställande af erforderligt antal examinerade barnmorskor, grundad på ämnets vigt, äfven kunde medföra nytta.
Herr v. Weigel understödde denna framställning emedan vid senast förflutne Terminer för barnmorske lärlingars antagande så få sökande sig anmält att Kong[liga] Sundhets Collegium endast förmedelst ledigheternes annoncerande i Tidningarne kunnat framkalla ett mot lärlings platserne någorlunda svarande antal af sökande.

Herrar Joh. Fr. Ekström och Cederschjöld, såsom vid sista sammankomsten invalde, blefvo, af Praeses, för Kong[liga] Academiens Ledamöter hälsade med förklarande af de tänkesätt Academien för dem hyste.

Kong[liga] Academien, som visserligen fann det likgiltig i hvilken ordning berättelserna å Högtidsdagen föredragas, ansåg dock de af Herr Cederschjöld anförde skäl icke så öfver tygande att de kunde föranleda till ändring uti den hittils iakttagne, på tydlig föreskrift uti Academiens Grundreglor stödda fördelning af föreläsningarnes gång, hvarvid således borde förblifva: Och biföll Academien till alla delar ofvannämde af H. E.m.m. Herr Grefve Rosenblad framställde förslag.

Herr Cederschjöld anförde, att med fullkomligaste erkännade af de å Högtidsdagen förekommande Physiska och Matematiska afhandlingars vetenskapliga värde, hemtade Herr Cederschjöld af deras deraf härrörande mindre fattlighet för mängden af åhörare, anledning föreslå, att då ändamålet med ifrågavarande föreläsningar vore att lemna en i möjligaste måtto populair underrättelse om vetenskapernas framsteg och nya upptäckter, dessa föreläsningar hufvudsakligen kunde omfatta de ämnen, hvilka ådraga sig de flestes uppmärksamhet, nemligen Natural-Historien och Technologien, samt att således i omvänd ordning mot hvad hittils öfligt varit, dessa ämnen före de andra afhandlades.

Herr Cederschjöld anförde, att med fullkomligaste erkännade af de å Högtidsdagen förekommande Physiska och Matematiska afhandlingars vetenskapliga värde, hemtade Herr Cederschjöld af deras deraf härrörande mindre fattlighet för mängden af åhörare, anledning föreslå, att då ändamålet med ifrågavarande föreläsningar vore att lemna en i möjligaste måtto populair underrättelse om vetenskapernas framsteg och nya upptäckter, dessa föreläsningar hufvudsakligen kunde omfatta de ämnen, hvilka ådraga sig de flestes uppmärksamhet, nemligen Natural-Historien och Technologien, samt att således i omvänd ordning mot hvad hittils öfligt varit, dessa ämnen före de andra afhandlades.

afhandling

Tabell6:o Företeddes en af Herr Cederschjöld Academien förärad tryckt Tabell öfver Sjukdoms tillståndet i Stockholms allmänna Barnbördshus år 1826, jemfördt med Barometerns och Vindarnes förhållande: Och meddelade Herr Cederschjöld Academien en närmare förklaring öfver berörde Tabell; I anledning hvaraf Praeses betygade Herr Cederschjöld Academiens erkänsla.

Tabell

Herr Cederschjöld reserverade sig mot beslutet, emedan han ansåg Kongl. Academien skola blottställa sin värdighet om den stadgade ett förbud, hvars öfverträdelse den ej hade makt att hindra eller Lagligen beifra.

Uppå Secreterarens förklarande att han icke afstode från den af honom gjorde framställning, utan yrkade att Academien ville bestämma antingen Secreterarens eller Herr Cederschjölds mening borde blifva gällande; förelade Praeses Kongl. Academien följande af Academien derefter antagne voterings Proposition med ja och nej: Den som bifaller Secreterarens förslag röstar ja, den åter som gillar Herr Cederschjölds åsigt röstar nej; Hvarefter omröstning företogs och utföll nära enhälligt med ja; I anledning hvaraf Secreteraren borde å Academiens vägnar meddela Boktryckeri-Bolaget Nordstedt et Söner omförmäldte af Secreteraren föreslagne tillkännagifvande.

Uppå Secreterarens förklarande att han icke afstode från den af honom gjorde framställning, utan yrkade att Academien ville bestämma antingen Secreterarens eller Herr Cederschjölds mening borde blifva gällande; förelade Praeses Kongl. Academien följande af Academien derefter antagne voterings Proposition med ja och nej: Den som bifaller Secreterarens förslag röstar ja, den åter som gillar Herr Cederschjölds åsigt röstar nej; Hvarefter omröstning företogs och utföll nära enhälligt med ja; I anledning hvaraf Secreteraren borde å Academiens vägnar meddela Boktryckeri-Bolaget Nordstedt et Söner omförmäldte af Secreteraren föreslagne tillkännagifvande.

Herr Cederschjöld yttrade att han ansåg Kongl. Academien icke kunna förmena någon att i hvad format och med hvad stilar som helst utgifva en loflig skrift, helst Academien förmodligen icke erhållit uteslutande Privilegium på de gamla Almnachornas format och stilar; Dessutom ansåg han omöjligt att ens någon förvillelse skulle kunna uppkomma, emedan väl ingen köpte Almnach för annat än det löpande eller närmast instundande året, och sålunda icke mottoge en, som på Titel bladet utvisade ett årtal, som ännu vore 3. år aflägse. Och om någon skulle af det lindrigare priset frestas att köpa en dylik Almnach för att hafva den i beredskap till år 1835, så skulle en så eftertänksam köpare förmodligen under öfverläggningen derom väl öppna skriften, då han på hvarje sida skulle erhålla tillräcklig varning och upplysning. Herr Cederschjöld tillstyrkte derföre att Kongl. Academien täcktes låta saken alldeles falla.

Herr Cederschjöld yttrade att han ansåg Kongl. Academien icke kunna förmena någon att i hvad format och med hvad stilar som helst utgifva en loflig skrift, helst Academien förmodligen icke erhållit uteslutande Privilegium på de gamla Almnachornas format och stilar; Dessutom ansåg han omöjligt att ens någon förvillelse skulle kunna uppkomma, emedan väl ingen köpte Almnach för annat än det löpande eller närmast instundande året, och sålunda icke mottoge en, som på Titel bladet utvisade ett årtal, som ännu vore 3. år aflägse. Och om någon skulle af det lindrigare priset frestas att köpa en dylik Almnach för att hafva den i beredskap till år 1835, så skulle en så eftertänksam köpare förmodligen under öfverläggningen derom väl öppna skriften, då han på hvarje sida skulle erhålla tillräcklig varning och upplysning. Herr Cederschjöld tillstyrkte derföre att Kongl. Academien täcktes låta saken alldeles falla.

P. G. Cederschjöld

Bränvin

Swartz'sansökning

os innomiatum

Herr Cederschjöld hemställde om icke någon viss tid borde bestämmas, inom hvilken Bibliotekets ordnande borde vara fulländadt, Men som Praeses härvid erinrade, att i sjelfva förordnandet, som endast gällde tills vidare, komme att utsättas, det uppdraget vore att ördna Biblioteket, och att det ålåge vederbörande Inspection att bevaka uppfyllandet af detta uppdrag, så fann Herr Cederschjöld Kongl. Academiens säkerhet dermed vara tillräckligt bevarad.

Herr Cederschjöld hemställde om icke någon viss tid borde bestämmas, inom hvilken Bibliotekets ordnande borde vara fulländadt, Men som Praeses härvid erinrade, att i sjelfva förordnandet, som endast gällde tills vidare, komme att utsättas, det uppdraget vore att ördna Biblioteket, och att det ålåge vederbörande Inspection att bevaka uppfyllandet af detta uppdrag, så fann Herr Cederschjöld Kongl. Academiens säkerhet dermed vara tillräckligt bevarad.

Herr Cederschjöld gjorde vid förslaget till den underdåniga skrifvelsen den anmärkning, att han väl gillade den princip, att på krogarne icke borde få försäljas bränvin, som vore under en viss spiritus-halt: men fruktade att det anförda skälet icke vore alldeles nyttigt, neml: att det mer vattenblandade bränvinet skulle vara mindre motbjudande, och derföre snarare njutas till öfverflöd. Herr Cederschjöld trodde nemligen dels att bränvins drinkaren skulle finna det altför svaga bränvinet vida mera motbjudande, än det starkare, samt dels att magen icke skulle för bristande utrymme, kunna af det svagare bränvinet mottaga så mycken sprit, som af det starkare, och att för öfrigt sjelfva utspädningen helt visst minskar spritens skadliga verkan. Men han ansåg för sin del nyttan af det föreslagna Stadgandet om krogbränvinets haltighet bestå deruti, att vinningslystnaden derigenom betoges all anledning att medelst skarpa och ännu skadligare tillsattser söka ersätta den genom utspädning minskade retningen.

Herr Cederschjöld gjorde vid förslaget till den underdåniga skrifvelsen den anmärkning, att han väl gillade den princip, att på krogarne icke borde få försäljas bränvin, som vore under en viss spiritus-halt: men fruktade att det anförda skälet icke vore alldeles nyttigt, neml: att det mer vattenblandade bränvinet skulle vara mindre motbjudande, och derföre snarare njutas till öfverflöd. Herr Cederschjöld trodde nemligen dels att bränvins drinkaren skulle finna det altför svaga bränvinet vida mera motbjudande, än det starkare, samt dels att magen icke skulle för bristande utrymme, kunna af det svagare bränvinet mottaga så mycken sprit, som af det starkare, och att för öfrigt sjelfva utspädningen helt visst minskar spritens skadliga verkan. Men han ansåg för sin del nyttan af det föreslagna Stadgandet om krogbränvinets haltighet bestå deruti, att vinningslystnaden derigenom betoges all anledning att medelst skarpa och ännu skadligare tillsattser söka ersätta den genom utspädning minskade retningen.

Herr Cederschjöld tillkännagaf att han för några dagar sedan hört en Bruks ägare händelse vis omtala, det han gjort sig noga underrättad om förhållandet med kolugnar och blifvit så öfvertygad om deras nytta, så väl i anseende till den större kol-producten och kolens starkare beskaffenhet, som till bi-producternes betydliga värde, att han redan börjat gå i författning om anläggning af en sådan ugn.

Revision.

afhandling

afhandling

Herr Cederschjöld anförde: att då fråga, ej vore om en fortsatt årlig Redogörelse, utan allenast att på en gång det beviljade anslaget redovisa, hvilket ej syntes kunna medföra mycket besvär, i synnerhet om utgifterna öfverstigit anslaget; så ansåg han för sin del Academien desto mindre böra undandraga sig den ifrågaställde Revisionen, som Rikets Ständer otvifvelaktigt vid, så väl detta, som anslags beviljande i allmänhet, tagit för afgjordt att användandet borde offentligen redovisas; och, jemte det för Academien borde vara tillfredsställande att visa det bruk Hon gjort af de beviljade medlen, ett sådant förfarande utgjorde bästa utvägen till beredande af Rikets Ständers beredvillighet för nya anslag i händelse den framdeles behöfde anlitas; och vore Herr Cederschjöld sålunda föranlåten att reservera sig mot Academiens beslut så vida det från dessa åsigter afveke.

Herr Cederschjöld anförde: att då fråga, ej vore om en fortsatt årlig Redogörelse, utan allenast att på en gång det beviljade anslaget redovisa, hvilket ej syntes kunna medföra mycket besvär, i synnerhet om utgifterna öfverstigit anslaget; så ansåg han för sin del Academien desto mindre böra undandraga sig den ifrågaställde Revisionen, som Rikets Ständer otvifvelaktigt vid, så väl detta, som anslags beviljande i allmänhet, tagit för afgjordt att användandet borde offentligen redovisas; och, jemte det för Academien borde vara tillfredsställande att visa det bruk Hon gjort af de beviljade medlen, ett sådant förfarande utgjorde bästa utvägen till beredande af Rikets Ständers beredvillighet för nya anslag i händelse den framdeles behöfde anlitas; och vore Herr Cederschjöld sålunda föranlåten att reservera sig mot Academiens beslut så vida det från dessa åsigter afveke.

Presenter

Herr Cederschjöld ansåg olämpligt för Acadmien att bortskänka böcker till ett enskildt Sällskap, hvars tillvaro och bestånd endast berodde på Ledamöternes godtycke. Hvad åter det så kallade Årstrycket angår, trodde Herr Cederschjöld Academien icke hafva rättighet att detsamma sig afhända, då en GrundLag gjort det till en Academiens tillhörighet. Om för öfrigt Academien funne sig besvärad af Årstrycket, så ansåg Herr Cederschjöld underdånig anmälan derom böra göras hos Kongl. Maj:t, med anhållan om Nådig Proposition vid nästa Riksdag, om ändring derutinnan, åtminstone på det förläggare och Boktryckare måtte befrias från den onödiga skyldigheten att exemplaren aflemna. I händelse Academiens beslut blefve emot denna Herr Cederschjölds åsigt stridande, ansåg han sig föranlåten att deremot anmäla sin vördsamma reservation.

Herr Cederschjöld ansåg olämpligt för Acadmien att bortskänka böcker till ett enskildt Sällskap, hvars tillvaro och bestånd endast berodde på Ledamöternes godtycke. Hvad åter det så kallade Årstrycket angår, trodde Herr Cederschjöld Academien icke hafva rättighet att detsamma sig afhända, då en GrundLag gjort det till en Academiens tillhörighet. Om för öfrigt Academien funne sig besvärad af Årstrycket, så ansåg Herr Cederschjöld underdånig anmälan derom böra göras hos Kongl. Maj:t, med anhållan om Nådig Proposition vid nästa Riksdag, om ändring derutinnan, åtminstone på det förläggare och Boktryckare måtte befrias från den onödiga skyldigheten att exemplaren aflemna. I händelse Academiens beslut blefve emot denna Herr Cederschjölds åsigt stridande, ansåg han sig föranlåten att deremot anmäla sin vördsamma reservation.

Herr Cederschjöld ansåg olämpligt för Acadmien att bortskänka böcker till ett enskildt Sällskap, hvars tillvaro och bestånd endast berodde på Ledamöternes godtycke. Hvad åter det så kallade Årstrycket angår, trodde Herr Cederschjöld Academien icke hafva rättighet att detsamma sig afhända, då en GrundLag gjort det till en Academiens tillhörighet. Om för öfrigt Academien funne sig besvärad af Årstrycket, så ansåg Herr Cederschjöld underdånig anmälan derom böra göras hos Kongl. Maj:t, med anhållan om Nådig Proposition vid nästa Riksdag, om ändring derutinnan, åtminstone på det förläggare och Boktryckare måtte befrias från den onödiga skyldigheten att exemplaren aflemna. I händelse Academiens beslut blefve emot denna Herr Cederschjölds åsigt stridande, ansåg han sig föranlåten att deremot anmäla sin vördsamma reservation.

Herr Cederschjöld ansåg olämpligt för Acadmien att bortskänka böcker till ett enskildt Sällskap, hvars tillvaro och bestånd endast berodde på Ledamöternes godtycke. Hvad åter det så kallade Årstrycket angår, trodde Herr Cederschjöld Academien icke hafva rättighet att detsamma sig afhända, då en GrundLag gjort det till en Academiens tillhörighet. Om för öfrigt Academien funne sig besvärad af Årstrycket, så ansåg Herr Cederschjöld underdånig anmälan derom böra göras hos Kongl. Maj:t, med anhållan om Nådig Proposition vid nästa Riksdag, om ändring derutinnan, åtminstone på det förläggare och Boktryckare måtte befrias från den onödiga skyldigheten att exemplaren aflemna. I händelse Academiens beslut blefve emot denna Herr Cederschjölds åsigt stridande, ansåg han sig föranlåten att deremot anmäla sin vördsamma reservation.

Herr Cederschjöld icke allenast reserverade sig, utan äfven protesterade emot ja-propositionen, såsom i hans tanka stridande mot grund lagen.

Efter ytterligare fortsatte dis[c]us[s]ioner, derunder de framställde olika meningarne ömsom understöddes eller bestriddes, yrkades flerestädes ifrån, att till åstadkommande af ett resultat, hvilket på annat sätt ej syntes kunna vinnas, frågan måtte afgöras genom votering; i anledning hvaraf Praeses förelade Academien efterföljande proposition till omröstning, genom slutna sedlar, med ja och nej: Den som vidhåller Kongl. Academiens d. 8 Febr. fattade beslut, angående öfverlåtelse af Årstryckets Theologiska och Homiletiska böcker och skrifter, med den förändring, att de hembjudas åt Directionen öfver Stockholms stads undervisnings verk, under de i öfrigt bestämda vilkor; skrifver ja. Den som anser de af Herr Cederschjöld framställde anmärkningar föranleda till det tillägg vid berörde vilkor, att Academien må förbehålla sig att samma böcker och skrifter, när så för godt finnes, återtaga; skrifver nej. Vinner nej kommer skrifvelsen att derefter lämpas.

1:o Företogs justering af Protocollet för d. 8 sistlidne Februarii, efter uppläsning hvaraf Herr Cederschjöld anförde: att ehuru öfverraskad han i sista sammankomsten funnit sig af den då framställda frågan, om vissa delars bortskänkande af Academiens Bibliotek, han likväl af agtning för de äldre Ledamöternes förmodade större insigt och säkrare omdöme, trott sig, lika som alltid förut, böra underlåta att, genom frågans bordläggning, hindra den hastighet, hvarmed ärenderne vanligen afgöras. Men ju mer han sedermera begrundat denna sak, desto betänkligare sade han sig nu finna densamma. Han trodde nemligen, att med Vetenskap egentligen förstods hela det menskliga vetandet, och att alla de serskilte disciplinerne endast vore grenar af en gemensam stam. Uti ett fullständigt Vetenskaps-Academiskt Bibliotek mente han derföre icke böra saknas hvarken Theologie, Medicin eller Witterhet. Och som i ett sådant bibliotek endast de författare upptogos, som väckt eller fullkomnat nya idéer, så skulle det, utan synnerlig storlek, kunna blifva ganska fullständigt; och som han icke tviflade att det Bibliotek Academien nu ägde, ju vore med sådan urskiljning samladt, så trodde han det hellre böra fullkomnas än förskingras. Dessutom hemställde han om icke den i 4 art. 13 §. af Grund Reglorne lemnade bekräftelsen på Donationers helgd, åtminstone fordrade en föregående granskning af de gåfvobref, genom hvilka Academien lärer till en stor del hafva erhållit sin boksamling. Och slutligen tyckte han det nu vara mindre skäl än någonsin att förskingra Biblioteket, nu, då Academien nyss erhållit en ofantligt rymligare local, än den förut haft, samt nyss antagit en serskild Bibliotekarie. Men som Herr Cederschjöld uti Grundreglorne icke funnit någon ting bestämdt om sättet, huru beslut skola fattas, och sålunda vore osäker, antingen det i Protocollet för sista sammankomsten omnämde beslut nu kunde vid justeringen ändras, eller icke, så trodde han sig blott böra öfverlemna sina anmärkningar till det afseende Kongl. Academien kunde finna med god ordning öfverensstämmande. Kunde beslutet alldeles till intet göras, så vore det hans högsta önskan. Men i motsatt händelse föreslog han det tillägg deruti, att vetenskaps Academien skulle öfverlemna sina böcker med samma förbehåll, som Läkare Sällskapet gjorde då det erböd vissa delar af sin boksamling till Medico-Chirurgiska Institutet: nemligen att böckerna skulle stämplas, och förblifva Sällskapets egendom, samt framdeles kunna när som helst återtagas.

P. G. Cederschjöld

./.

Herr Cederschjöld yttrade sig vilja minnas, att Rikets senast församlade Ständer hade i deras underdåniga förslag till författning angående Bränvinsbrännings-rättigheten, förutsett det nu i fråga varande fallet, och i underdånighet föreslagit, att sådane bränvins pannor, som voro försedde med ifyllningslucka på hatten, borde mätas upp till luckan, och sålunda med hattens inrättning i pannerymden.

Herr Cederschjöld anförde: Vid det flygtiga afhörandet af det nu uppläste betänkandet, har jag tyckt mig finna anledning till följande anmärkningar.

Herr Cederschjöld yttrade, att som Academien hade att påräkna en betydlig tillökning i sina Inkomster genom senaste förhöjningen i Almnachs arrende summan, vore det möjligt att deraf finna en tillgång till löneanslag åt ifrågavarande medhjelpare, utan att anlita Stats verket, hvarföre Herr Cederschjöld fann sig föranlåten yrka remiss till Inspectura Aerarii. Herr Cederschjöld trodde ock att beställningen, inan den tillsättes, bör annonceras, på det att alla vederbörande må kunna göra sina anspråk gällande, om ock Magister Selander, i anseende till sin vitsordade utmärkta skicklighet, endast må till beställningen kunna komma i åtanka.

Herr Cederschjöld yttrade, att som Academien hade att påräkna en betydlig tillökning i sina Inkomster genom senaste förhöjningen i Almnachs arrende summan, vore det möjligt att deraf finna en tillgång till löneanslag åt ifrågavarande medhjelpare, utan att anlita Stats verket, hvarföre Herr Cederschjöld fann sig föranlåten yrka remiss till Inspectura Aerarii. Herr Cederschjöld trodde ock att beställningen, inan den tillsättes, bör annonceras, på det att alla vederbörande må kunna göra sina anspråk gällande, om ock Magister Selander, i anseende till sin vitsordade utmärkta skicklighet, endast må till beställningen kunna komma i åtanka.

Herr Cederschjöld yttrade, att som Academien hade att påräkna en betydlig tillökning i sina Inkomster genom senaste förhöjningen i Almnachs arrende summan, vore det möjligt att deraf finna en tillgång till löneanslag åt ifrågavarande medhjelpare, utan att anlita Stats verket, hvarföre Herr Cederschjöld fann sig föranlåten yrka remiss till Inspectura Aerarii. Herr Cederschjöld trodde ock att beställningen, inan den tillsättes, bör annonceras, på det att alla vederbörande må kunna göra sina anspråk gällande, om ock Magister Selander, i anseende till sin vitsordade utmärkta skicklighet, endast må till beställningen kunna komma i åtanka.

Riksdagsmanna-
val11:o Företogs val till tvänne fullmägtige från Academien, vid den förestående Riksdagen.
Vid hållet upprop aflemnade Academiens närvarande Herrar Ledamöter, till Praeses, hvardera en sluten voterings-sedel, hvilken borde upptaga deras namn på hvilka röstades.
Vid öppnandet af första voterings-sedeln fanns densamma upptaga namnen Poppius och Ekström; men som Kongl. Academien räknade 2:ne ledamöter med namnet Ekström, neml. Kongl. Lif Medicus C. J. Ekström och Prosten C. U. Ekström, väckte Herr Cederschjöld fråga, hvilkendera bland Herrar Ekström afsåges med denna voterings sedel.
Efter uppläsande af 13 §. 2. mom. af Riksdagsordningen och uppå derom af Praeses gjord proposition biföll Academien att valet finge fortgå, sedan ofvannämde voteringssedel, såsom ofullständig blifvit lagd å sido.
Vid sammanräkning af de afgifne rösterne befanns att Herr Presidenten, Stats-Rådet m.m. Poppius bekommit 20, Kongl. LifMedicus Herr C. J. Ekström 23, då icke beräknades 2:ne voteringssedlar upptagande blotta namnet Ekström utan närmare bestämmande, Prosten C. U. Ekström 2, Herr Carlander 2, Herr Almroth 2, samt Herrar Retzius och Mosander hvardera 1 röst: skolande, i följd deraf, enligt Grundlagen fullmagter för Herrar Poppius och C. J. Ekström utfärdas.

Bergii depositum5:o Praeses anförde att framlidne Professoren Bergii depositum i Rikets Ständers Bank väl ännu icke blifvit till Academien utlemnadt, men att anledning vore att detta snart sker; Och då Herr Geyers vistande i hufvudstaden gåfve Academien den förhoppning att han åtoge sig vara tillstädes vid kistans öppnande och deltaga i undersökningen af berörde depositum, föreslog Praeses Academien att anmoda Herr Geyer och Herr von Hartmansdorff att på Academiens vägnar besörja nämde öppnande och undersökning samt derefter betänkande rörande användandet och förvarandet af ifrågavarande skrifter Kongl. Academien meddela.
Herr Cederschjöld trodde att kistans öppnande borde verkställas inför Academien eller åtminstone i närvaro af de Academiens ledamöter, som önskade dervid vara tillstädes.
I anledning af denna erinran gjorde Praeses det tillägg till förestående proposition, att det finge bero på de ledamöter, som det åstundade, att öfvervara kistans öppnande, dock borde de i god tid denna sin afsigt anmäla, antingen hos Secreteraren, eller hos ofvanbemälte föreslagne deputerade, på det att sedan desse bestämt tiden till förrättningen, så väl Herr Cederschjöld, som öfrige ledamöter, hvilka vilja sig infinna, må kunna behörigen kallas.
Academien biföll till alla delar hvad Praeses sålunda föreslagit, och förklarade Herr Geyer sig beredvillig att verkställa hvad således blifvit åt honom uppdraget.

Bergii depositum5:o Praeses anförde att framlidne Professoren Bergii depositum i Rikets Ständers Bank väl ännu icke blifvit till Academien utlemnadt, men att anledning vore att detta snart sker; Och då Herr Geyers vistande i hufvudstaden gåfve Academien den förhoppning att han åtoge sig vara tillstädes vid kistans öppnande och deltaga i undersökningen af berörde depositum, föreslog Praeses Academien att anmoda Herr Geyer och Herr von Hartmansdorff att på Academiens vägnar besörja nämde öppnande och undersökning samt derefter betänkande rörande användandet och förvarandet af ifrågavarande skrifter Kongl. Academien meddela.
Herr Cederschjöld trodde att kistans öppnande borde verkställas inför Academien eller åtminstone i närvaro af de Academiens ledamöter, som önskade dervid vara tillstädes.
I anledning af denna erinran gjorde Praeses det tillägg till förestående proposition, att det finge bero på de ledamöter, som det åstundade, att öfvervara kistans öppnande, dock borde de i god tid denna sin afsigt anmäla, antingen hos Secreteraren, eller hos ofvanbemälte föreslagne deputerade, på det att sedan desse bestämt tiden till förrättningen, så väl Herr Cederschjöld, som öfrige ledamöter, hvilka vilja sig infinna, må kunna behörigen kallas.
Academien biföll till alla delar hvad Praeses sålunda föreslagit, och förklarade Herr Geyer sig beredvillig att verkställa hvad således blifvit åt honom uppdraget.

Prisbelöning.

Prisbelöning.

14:o Vid utlottning inom Inspectionerne afgingo, från den Astronomiska: Herr Grefve Gyldenstolpe; från den Technologiska: Herr Almroth; från den Botaniska: Herr Wahlberg och från den Zoologiska: Herr C. U. Ekström; men inom Mineralogiska- och Biblioteks-Inspectionerne borde ingen utlottning äga rum, emedan, i den förra, der blott en Inspector funnes, men Herr Berzelius såsom andre Inspector tillhandagått, enahanda förhållande, med Herr Berzelii begifvande, finge fortfara, och inom Biblioteks Inspectionen ledighet inträffat genom Herr Trafvenfelts död.
Det anställde valet utföll på det sätt att de inom förstnämde 4 Inspectioner utlottade, å nyo invaldes, men till Biblioteks Inspector erhöllo Herrar von Hartmansdorff och Selander, hvardera, 5 röster, Herr Gistrén 4, Herr Cederschjöld 3 och Herr Hisinger 2.
Som Herrar von Hartmansdorff och Selander yttrade sig, i anseende till öfverhopande göromål, nödsakade att afsäga sig ifrågavarande förtroende; så var Herr Gistrén, såsom närmast i röste-tal, vald Inspector.

Herr Cederschjöld genmälte, att det vore tämligen likgiltigt om han fattat eller icke fattat Herrar Comiterades idé om en slöjd-Skola: han hade blott velat antyda, hurudan slöjdSkola han sjelf ansåg landet behöfva.

Härpå svarade Secreteraren att Herr Cederschjölds anförande nogsamt visade att han icke fattat idéen af en SlöjdeSkola. I en sådan kunde icke undervisas uti det practiska af handtverkerierne, emedan undervisnings-ämnena i sådant fall skulle kunna blifva lika många, som lärjungarnes antal. Ändamålet vore att meddela den för rationella handtverkare erforderliga förberedande bildning. Det upplästa betänkandet hvilade på samma grunder, som det af sak-kunnige män uppgjorde Reglemente för härvarande Technologiska Institut.

Herr Cederschjöld anförde, att det flygtiga afhörandet af Deputerades upplästa betänkande visserligen icke medgåfve att detsamma tillförlitligen bedömma, hvilket Herr Cederschjöld dessutom, för bristande fullkomlig sak-kännedom, icke sig tilltrodde. För Hans omdöme förekomme likväl, att vissa specialiteter i betänkandet, såsom t. ex. antalet af lärjungar i hvarje class, berodde på local-förhållanden, dem man här icke vore i tillfälle känna och bestämma. Herr Cederschjöld trodde sig dock böra hufvudsakligen fästa sig vid Skolans antydda syftning såsom allt för litet practisk. Ändamålet syntes böra vara att genom skolan bereda bättre mans barn inträde i handtverkerierna, utan att på vanligt sätt hos mästare genomgå läroåren. Att detta icke hittils vunnits i Chalmerska Skolan hade Herr Cederschjöld sig bekannt, alldenstund en hans slägtinge, hvilken, efter erhållet Riddarhus-Stipendium, längre tid besökt denna Skola, blott blifvit sysselsatt med linear-teckning, Mathematik o. m. d. men icke fått lära någon slöjd, hvaraf han kunde finna sin utkomst. Hvad anginge det reglementariska i betänkandet visste Herr Cederschjöld icke om det kunde vara gagneligt att öfver-lärarne skulle tjena på prof. och de yngre lärarnes bibehållande eller förafskedande bero på vederbörande förmäns godtycke.

Herr Cederschjöld anförde, att det flygtiga afhörandet af Deputerades upplästa betänkande visserligen icke medgåfve att detsamma tillförlitligen bedömma, hvilket Herr Cederschjöld dessutom, för bristande fullkomlig sak-kännedom, icke sig tilltrodde. För Hans omdöme förekomme likväl, att vissa specialiteter i betänkandet, såsom t. ex. antalet af lärjungar i hvarje class, berodde på local-förhållanden, dem man här icke vore i tillfälle känna och bestämma. Herr Cederschjöld trodde sig dock böra hufvudsakligen fästa sig vid Skolans antydda syftning såsom allt för litet practisk. Ändamålet syntes böra vara att genom skolan bereda bättre mans barn inträde i handtverkerierna, utan att på vanligt sätt hos mästare genomgå läroåren. Att detta icke hittils vunnits i Chalmerska Skolan hade Herr Cederschjöld sig bekannt, alldenstund en hans slägtinge, hvilken, efter erhållet Riddarhus-Stipendium, längre tid besökt denna Skola, blott blifvit sysselsatt med linear-teckning, Mathematik o. m. d. men icke fått lära någon slöjd, hvaraf han kunde finna sin utkomst. Hvad anginge det reglementariska i betänkandet visste Herr Cederschjöld icke om det kunde vara gagneligt att öfver-lärarne skulle tjena på prof. och de yngre lärarnes bibehållande eller förafskedande bero på vederbörande förmäns godtycke.

Herr Cederschjöld anförde, att det flygtiga afhörandet af Deputerades upplästa betänkande visserligen icke medgåfve att detsamma tillförlitligen bedömma, hvilket Herr Cederschjöld dessutom, för bristande fullkomlig sak-kännedom, icke sig tilltrodde. För Hans omdöme förekomme likväl, att vissa specialiteter i betänkandet, såsom t. ex. antalet af lärjungar i hvarje class, berodde på local-förhållanden, dem man här icke vore i tillfälle känna och bestämma. Herr Cederschjöld trodde sig dock böra hufvudsakligen fästa sig vid Skolans antydda syftning såsom allt för litet practisk. Ändamålet syntes böra vara att genom skolan bereda bättre mans barn inträde i handtverkerierna, utan att på vanligt sätt hos mästare genomgå läroåren. Att detta icke hittils vunnits i Chalmerska Skolan hade Herr Cederschjöld sig bekannt, alldenstund en hans slägtinge, hvilken, efter erhållet Riddarhus-Stipendium, längre tid besökt denna Skola, blott blifvit sysselsatt med linear-teckning, Mathematik o. m. d. men icke fått lära någon slöjd, hvaraf han kunde finna sin utkomst. Hvad anginge det reglementariska i betänkandet visste Herr Cederschjöld icke om det kunde vara gagneligt att öfver-lärarne skulle tjena på prof. och de yngre lärarnes bibehållande eller förafskedande bero på vederbörande förmäns godtycke.

Herr Cederschjöld önskade få upplyst, huruvida icke Styrelsen för ifrågavarande Skola aflemnat något betänkande eller förslag angående Skolans organisation.

Herr Cederschjöld reserverade sig mot uteslutandet ur skrifvelsen af hans förslag, på här ofvan anförde grunder: tilläggande i afseende på stafningssättet, att Academien ej sjelf alltid följde dess egna uppgifne grunder.

Academien, som ansåg sig sakna skäl att antaga Herr Cederschjölds förslag, uppdrog åt Praeses och Secreteraren att i samråd uppsättaden beslutne skrifvelsen, hvilken, utan föregående justering, borde, så skyndsamt ske kunde, expedieras.

Herr Baron Berzelius anförde, att han af Herr von Beskow vore förekommen i afseende på hvad Herr Baronen velat säga, och åberopade således den af Herr von Beskow yttrade mening om olämpligheten af det förslag Herr Cederschjöld framställt.

Herr Baron von Brinkman genmälte att den af Herr Cederschjöld öfverklagade förlägenhet i anseende till stafsättet egentligen väl ej mera borde äga rum sedan Academien redan för 30 år sedan utgifvit sin stafnings-lära, hvilken längesedan af hela den skrifvande allmänheten blifvit antagen och följd af alla uppmärksamme författare och boktryckare.

Herr Cederschjöld återtog, att han ansåge af vigt att begagna det enda tillfälle, som möjligen yppades, att direct till vederbörande framställa angelägenheten af Ordbokens snara utgifvande. Herr Cederschjöld hade, såsom författare på modersmålet, allt för mycket erfarit olägenheterna af det obestämda i Svenska språkets stafsätt, för att icke nitälska för vinnande af den bestämdhet i detta fall, som icke annorlunda, än genom ordboken kunde ernås.

Herr Cederschjöld återtog, att han ansåge af vigt att begagna det enda tillfälle, som möjligen yppades, att direct till vederbörande framställa angelägenheten af Ordbokens snara utgifvande. Herr Cederschjöld hade, såsom författare på modersmålet, allt för mycket erfarit olägenheterna af det obestämda i Svenska språkets stafsätt, för att icke nitälska för vinnande af den bestämdhet i detta fall, som icke annorlunda, än genom ordboken kunde ernås.

Herr von Beskow, såsom Svenska Academiens Secreterare, upplyste, att Academien vid sin offentliga sammankomst förlidne gårdag, fullständigt redogjort för dröjsmålet med ordbokens utgifvande. Herr von Beskow ansåg sig således icke böra upptaga Academiens tid med ett förnyadt framläggande af berörde redogörelse. Blott en anmärkning ville Herr von Beskow hafva framställt: den nemligen: att Franska Academien, hvilken tjenat till föresyn vid bildandet af den Svenska, med mer än dubbelt antal ledamöter, hvaribland flere särskildt aflönade för Ordboks-arbetet, dertill behöft vida längre tid, än som framflutit sedan Svenska Academiens stiftning, för att utgifva sin Ordbok. Om i öfrigt, såsom Herr Cederschjölds förslag syntes åsyfta, addressen skulle innehålla en föreställning till Svenska Academien, att uppfylla sina skyldigheter, kunde Herr von Beskow icke annat finna, än att addressen blefve i strid med sitt ändamål, som vore en, vid tillfällen såsom det ifrågavarande, i allmänhet antagen högtids-betygelse.

Herr Cederschjöld föreslog att skrifvelsen måtte tillika uttrycka den önskan, att den länge väntade Ordboken snart utgåfves, så att icke, möjligtvis, lika tiderymd, som den från Academiens stiftning, ytterligare framflöte inan arbetet i tryck utkomme.

Recensioner11:o Herr Anders Retzius redogjorde för innehållet af 2:ne till honom remitterade afhandlingar:
a) af Conda: Microscopiska undersökningar, serdeles af bomull, hvilken afhandling likväl icke var fulländad, utan saknades hufvud-resultaten.
b) af M:r de Blainville: Mémoire sur les ossemens fossiles attribués au prétendu géant Theutobochus, Roi des Cimbros.
Herr Cederschjöld anförde, att det senare ämnet vore förut afhandladt i en utkommen serskild skrift.

Praeses anförde, att då, såsom Herr Järta utvecklat, det vore periculum in mora, och derjemte otvifvelaktigt, både i följd af Herr Selanders allmänt erkända utmärkta skicklighet, och de egenskaper, för den ifrågavarande befattningen, han under flerårig tjenstgöring vid Observatorium ådagalagt, att antingen nu, eller framdeles, val ägde rum. ingen lärer kunna göra Herr Selander företrädet stridigt, torde Herr Cederschjöld och Academiens öfrige ledamöter finna hinder icke möta att hos Kongl. Maj:t söka utverka anslag af erforderlige medel till Herr Selanders anställande i ledigheten efter Herr Cronstrand.

Herr Anders Retzius ansåg Herr Cederschjölds framställning egenteligen angå det formella vid tjenstens tillsättning. Så vidt Herr Retzius hade sig bekannt vore det blott i Sverige och Frankrike, som man, genom annoncerande, ville framkalla flere sökande till lediga Professioner och lärare-embeten. I England, med der gällande friare institutioner, och Tyskland tillsattes sådane embeten genom kallelse, som underställdes vederbörlig sanction.

Herr Cederschjöld förmente, att en sådan påföljd af ledighetens annoncerande icke gerna kunde befaras, enär i alla fall ingen sökande lärer sig anmäla som kunde till intet göra Herr Selanders säkra hopp om tjenstens slutliga erhållande. För öfrigt förklarade Herr Cederschjöld att han förmodade det Herr Selander icke skolat försaka sitt fädernesland blott för ett litet uppskof med tjenstens tillsättande.

Herr Cederschjöld förmente, att en sådan påföljd af ledighetens annoncerande icke gerna kunde befaras, enär i alla fall ingen sökande lärer sig anmäla som kunde till intet göra Herr Selanders säkra hopp om tjenstens slutliga erhållande. För öfrigt förklarade Herr Cederschjöld att han förmodade det Herr Selander icke skolat försaka sitt fädernesland blott för ett litet uppskof med tjenstens tillsättande.

Herr Cederschjöld, som, i Grundreglorna, endast i §:n om Academiens Högtids dag, funnit tjenstemännen, nemligen Observatorn, Technologiae Professorn och Intendenterne för hvar sin gren af natural-Historien omnämnde, men ingenstädes funnit antydt huru de skulle tillsättas, oaktadt de syntes, näst Secreteraren, vara sjelfva själen i Academien, begärde underrättelse, huruvida något serskildt stadgande funnes rörande observatorns tillsättande, samt hemställde, om icke, i saknad af bestämd föreskrift, de i allmänhet gällande författningar, om tjensters återbesättande borde tillämpas. Herr Cederschjöld hyste den öfvertygelse, att ingen mera förtjent och skicklig, än Herr Selander, kunde till Observators syslan komma i fråga. Men derigenom att tjensten annoncerades ledig med förelagd ansökningstid, skulle Academien tydligast ådagalägga sitt allvarliga sträfvande att kunna göra det möjligen bästa val och sin uppriktiga afsigt att afse alla vederbörandes möjliga anspråk.

Herr Cederschjöld, som, i Grundreglorna, endast i §:n om Academiens Högtids dag, funnit tjenstemännen, nemligen Observatorn, Technologiae Professorn och Intendenterne för hvar sin gren af natural-Historien omnämnde, men ingenstädes funnit antydt huru de skulle tillsättas, oaktadt de syntes, näst Secreteraren, vara sjelfva själen i Academien, begärde underrättelse, huruvida något serskildt stadgande funnes rörande observatorns tillsättande, samt hemställde, om icke, i saknad af bestämd föreskrift, de i allmänhet gällande författningar, om tjensters återbesättande borde tillämpas. Herr Cederschjöld hyste den öfvertygelse, att ingen mera förtjent och skicklig, än Herr Selander, kunde till Observators syslan komma i fråga. Men derigenom att tjensten annoncerades ledig med förelagd ansökningstid, skulle Academien tydligast ådagalägga sitt allvarliga sträfvande att kunna göra det möjligen bästa val och sin uppriktiga afsigt att afse alla vederbörandes möjliga anspråk.

Herr Cederschjöld ansåg att närmare borde efterforskas huruvida Herr Napione verkligen vore död, inan Academien skred till återbesättande af det rum han erhållit, och trodde den omständighet att han på längre tid icke låtit höra af sig, ej utgöra tillräckligt skäl till hans uteslutande, då enahanda förhållande inträffade äfven med inländske ledamöter af Academien.

8:o. Herr Cederschjöld begärde upplysning rörande den i någon tidning införde anmärkning, att Almnachan innehölle en origtig uppgift omMånförmörkelse senaste månförmörkelsen.
Praeses yttrade att då Academiens astronom för tillfället icke vore tillstädes, lärer den åstundade upplysningen nu icke kunna meddelas, utan torde Herr Cederschjöld finna för godt att bemälte Embetsmän derom anlita.
Herr Grefve Spens hade inhemtat att ett tryckfel uti de af Enke, i Berlin, redigerade Astronomiska anvisningar, hvilka följas vid härvarande observatorium, föranledt den anmärkte origtigheten.

Academien godkände den af Herr Cederschiöld yttrade mening och anmodade honom att ifrågavarande anvisning författa; och som omfånget deraf, enligt Herr Cederschjölds tillkännagifvande, icke blefve vidsträcktare, än att någon annan kortare afhandling tillika kunde finna rum i Almnachan inom det bestämda antalet af tryckta blad för prognosticon; så skulle Herr Åkerman anmodas lemna det af Secreteraren omnämnde bidrag.

Academien godkände den af Herr Cederschiöld yttrade mening och anmodade honom att ifrågavarande anvisning författa; och som omfånget deraf, enligt Herr Cederschjölds tillkännagifvande, icke blefve vidsträcktare, än att någon annan kortare afhandling tillika kunde finna rum i Almnachan inom det bestämda antalet af tryckta blad för prognosticon; så skulle Herr Åkerman anmodas lemna det af Secreteraren omnämnde bidrag.

Praeses instämde uti Herr Cederschjölds framställning, hvilken åsigt äfven delades af Svenska Läkare-Sällskapet. Wisserligen funnes ett stadgande, att barn, som utlemnas till fostrings-vård, böra medhafva Sundhets-bevis, men stadgandet hade icke visat sig tillfyllestgörande.

Herr Cederschjöld förmente att då Veneriska smittan spriddes genom barn, som till fostringsvård utlemnades å landet, der di-gifvande qvinnor allmänt gåfve bröstet åt främmande barn, utan besinning af den fara för smitta, som derigenom uppkomme, något ämne af större vigt och angelägenhet, än en varning i berörde hänseende, med uppgift å sjukdomens allmänna kännetecken och förhållanden, knappast skulle kunna utfinnas att allmänheten meddelas.

Herr Cederschjöld hemställde, om icke något anstånd dermed borde lemnas, på det att de öfriga Classerne kunde sig besinna i fråga om de rum för öfvertalige, som de möjligen åstundade använda.

Herr Cederschjöld önskade få inhemta, huruvida öfvertalig ledamot inom en Class vore röstberättigad inom densamma. Om så vore minskades halten af ordinarie ledamöternes inom Classen röster.

prognosticon

Herr Cederschjöld genmälte, att då, efter hvad nu upplyst blifvit, Champignoner under vissa förhållanden utvecklade giftämne, ådagalades deraf ytterligare behofvet af en så beskaffad tillsyn, som tryggade för olyckshändelser genom deras användande till föda.

Secreteraren anförde, att ett underdånigt utlåtande i den syftning Herr Cederschjöld framställt, skulle få utseende af, som ville Academien motverka framgången af ett företag, hvilket Academien icke kunde anse annorlunda, än såsom nyttigt. Efter all sannolikhet komme arbetets utgifvande, genom prenumeration, att bära sig. Meningen vore dock ej att utgifva ett prakt-verk, till de mera bemedlades tjenst, utan att genom detta arbete gagna de fattigare folk-classerne, hvarföre det borde säljas till lindrigt pris, och innefattade detta förhållande en anledning för Academien att tillstyrka Statens medverkan till företaget. Förhållandet med tillsynen öfver försäljning af Svampar, vore, så vidt Secreteraren hade sig bekannt, följande. En sådan tillsyn ägde rum allenast i Frankrike der egenteligen blott Champignoner ätas. Dessa Svampar - samlade om sommaren - blifva stundom giftige, om de, en eller annan dag förvaras. Tillsynen ginge derföre blott ut på undersökning, om Champignonerne vid försäljningen vore friska och ej skämde. I Ryssland åter samlas och ätes mångfaldiga slag svampar af Ryssarne utan någon control eller försporde menliga följder. Det vore bekannt att, bland Vegetabiliska födo-ämnen, svamparne komme animaliska ämnen närmast i närande kraft. Svamparne vore i allmänhet något hårdsmälte, men olägenheten deraf betydde mindre för den arbetande Classen. 

Herr Cederschjöld hemställde, om icke Academiens utlåtande snarare borde innefatta ett tillstyrkande att sökanden må anvisas sjelf bereda sig utväg, genom subscription eller prenumeration, till utgifvande af detta arbete, emedan, om det vore så förtjenstfullt, som nu blifvit omnämndt, ett vitsord i den delen från Kongl. Academien ansåges böra göra tillfyllest, utan att förskott af Statens medel behöfde anlitas. Herr Cederschjöld ville för öfrigt påminna sig att i länder der Svampar ätas, serskild tillsyn utöfvas i afseende på deras beskaffenhet inan de få användas. Om en sådan tillsyn vore af behofvet påkallad i länder der man vant sig vid svamparnes bruk såsom födoämne, vore enahanda försigtighets mått tvifvelsutan ännu mera behöfligt hos oss, och syntes således, samtidigt med befordrandet af Svamparnes användande såsom födoämne, uppmärksamheten böra fästas på angelägenheten att försäljningen controleras genom behörige tillsynings män, och att den till deras aflöning erforderliga utgift anvisas.

Herr Cederschjöld hemställde, om icke Academiens utlåtande snarare borde innefatta ett tillstyrkande att sökanden må anvisas sjelf bereda sig utväg, genom subscription eller prenumeration, till utgifvande af detta arbete, emedan, om det vore så förtjenstfullt, som nu blifvit omnämndt, ett vitsord i den delen från Kongl. Academien ansåges böra göra tillfyllest, utan att förskott af Statens medel behöfde anlitas. Herr Cederschjöld ville för öfrigt påminna sig att i länder der Svampar ätas, serskild tillsyn utöfvas i afseende på deras beskaffenhet inan de få användas. Om en sådan tillsyn vore af behofvet påkallad i länder der man vant sig vid svamparnes bruk såsom födoämne, vore enahanda försigtighets mått tvifvelsutan ännu mera behöfligt hos oss, och syntes således, samtidigt med befordrandet af Svamparnes användande såsom födoämne, uppmärksamheten böra fästas på angelägenheten att försäljningen controleras genom behörige tillsynings män, och att den till deras aflöning erforderliga utgift anvisas.

prognosticon

Missfoster

Herr Cederschjöld yttrade sig förekommen af Herr Ekströmer och instämde således i den sistnämndes framställning, under anförande af exempel till ådagaläggande af det olämpliga uti olika valeurer för olika rum.

Herr Cederschjöld yttrade den mening att om 1,000 Rd anvisades för ifrågavarande ändamål, syntes billigheten påkalla en sådan fördelning att 400 Rd finge disponeras af Wetenskaps Academien, 400 Rd af Upsala-och 200 Rd af Lunds Universitet. En ringare andel till förmån för Lunds Universitet skulle sannolikt der verka en obelåtenhet, som borde undvikas.

Kongl. Academien anmodade Herrar Wahlberg och Lundström att rörande desse af Secreteraren och Herr Cederschöld omförmälte omständigheter med betänkande och förslag inkomma.

Herr Cederschjöld hade bemärkt, att på ett ställe, i den starka sluttningen af Observatorii-backen, funnes i öfra kanten en mycket stor sten, genom hvars nedrasande, då nedanför åtskillige hus funnes belägne, olyckshändelser vore att befara. Herr Cederschjöld ansåg angeläget att foga någon sådan anstalt att den möjliga vådan af det omnämnde förhållandet undanröjdes.

Föräringar i Calenderns uppställning

H:r Cederschjöld föreslog att medaljen skulle så preglas att i ringen omkring densamma kunde grafveras:
Till Th. v. Baumgarten af Kongl. Vetenskaps Academien. Detta förslag bifölls af Academien.

På H:r Cederschjölds derom gjorda hemställan beslöt Academien, att updraga åt Bibliothekarien, att enligt nu lemnade uplysningar, dels wid Norrköpings Skola, dels hos Bokhandlaren Delén dels ock genom anoncering söka en möjlig återwinning af det, som enligt antekning å Catalogen öfwer den Swedenborgska manuscriptsamlingen skall wara utlånt till H:rr Wadström och Nordensköld.

Lapus borealis
och L. canescens5. Förevisade Professor Sundevall, uti uppstoppade exemplar, tvänne inhemska Species af det vanliga Harslägtet, hvilka af Professor Nilsson blifvit såsom sådana åtskiljda och kallade, den ena Lepus borealis och den andra Lepus canescens, samt redogjorde för de diagnostiska kännetecknen för dessa bägge arter, af hvilka den förra endast lärer förekomma i de nordligaste delarne af Sverige, den senare deremot uti det södra och medlersta Sverige upp till Jemtland, der den är ytterst sällsynt. I anledning häraf meddelade Herr Cederschjöld ur ett t bref ifrån Nora, att en Jägare derstädes, som skjutit en drägtig Har-hona, vid hennes uppskärande funnit henne hafva lefvande ungar, utaf hvilka en blifvit lemnad till en katta, hvars nyss födda ungar dränktes, samt att kattan uppfödt och vårdat Harungen med samma ömhet, som om han tillhört hennes eget slägte.