Minutes

Justeradt den
12 December 1866.
S. Lovén Protokoll, hållet hos Kongl. Wetenskaps Akademien i Stockholm den 14 November 1866.
Närvarande: Præses Herr S. Lovén,
Sekreteraren Herr Lindhagen,
Herrar Selander, Friherre Wrede,
Åkerman, Retzius,
Boheman, Sundevall,
Fåhræus, Lilliehöök,
Berg, Ångström,
Edlund, Santesson,
H. Exc. Grefve Sparre, Scheutz,
J. E. Rydqvist, C. M. Rydqvist,
Angelin, Ullgren,
Andersson, Friherre von Düben,
Nordenskiöld, Bahr,
Abelin och Holmgren,
Bibliothekarien Ahlstrand,
Kamereraren af Sillén,
Ombudsmannen Söllscher,
Kalenderredaktören Fåhræus samt
Konservatorn Mewes.

§. 1. Då Notarien, Grefve Mörner var frånvarande, fördes protokollet af undertecknad Sjögreen.

§. 2. Justerades Akademiens protokoll lör den 10 nästlidne Oktober.

Skrif. från K. M. ang. Ejderfågelns fridlysning. §. 3. Upplästes en från Stats Rådet och Chefen för Finans Departementet till Akademien aflåten skrifvelse med tillkännagifvande, att Kongl. Maj:t, i anledning af gjord framställning dels af åtskillige invånare i Södermanlands läns skärgård äfvensom trakten deromkring dels ock af Bohus Läns skytte- och jägareförbund om Ejderfågelns fridlysning, under den 22 sistlidne September, i betraktande af den korta tidrymd, som efter JagtStadgans utfärdande förflutit och hvarunder någon tillförlitlig erfarenhet om dess verkningar i förevarande hänseende ej hunnit inhemtas, funnet ofvanberörde framställningar för närvarande icke till någon Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda, och att, beträffande de förslag Akademien uti sitt i ämnet afgifna utlåtande af den 14 sistlidne Februari framställt i syftning att från åverkan skydda liggande Ejderhonor och deras ägg, Kongl. Maj:t, med afseende å vigten af berörda syftemål, hvars ernående synts icke vara tillräckligt betryggadt genom Jagtstadgans allmänna förbud mot äggning från fridlysta fåglar, funnet godt att meddela SkogsStyrelsen omförmälda förslag jemte nådig befallning att inkomma med yttrande rörande de åtgärder, som, för verkställande af samma förslag, funnes lämpligen kunna och böra vidtagas. Och Skulle berörde skrifvelse, såsom icke fordrande åtgärd, läggas till handlingar.

Underrättelse om korvetten
Gefles expedition. §. 4. Uti skrifvelse den 1 innevarande månad, hvilken nu upplästes, hade Stats Rådet och Chefen för Sjöförsvars Departementet meddelat Akademien, att Korvetten Gefle, som i medlet af denna månad skulle utgå på tio månaders expedition, derunder komme att besöka Medelhafvet och Westindien, hvarest S:t Barthelemy skulle anlöpas. Berörde skrifvelse, som redan blifvit meddelad det inom Akademien, hvilka häraf hade mesta intresse, lade till handlingarne.

Nåd. skrif. ang. utlemnande till Akademien af en kabelslagen tross. §. 5. Sedan, uppå framställning af Guvernementsläkaren på S:t Barthélemy D:r A. von Goës, som uttalat sin önskan att anställa undersökningar af hafsdjupen omkring nämnda ö, Akademien i underd. skrifvelse af den 10 nästlidne Oktober hos Kongl. Maj:t i underd. anhållit att, i och för anställande af vetenskapliga undersökningar, dels få fortfarande behålla den lodlina af 2000 famnar, hvilken likmätigt nådiga brefvet den 10 Maj 1864 blifvit från Kongl. Flottans förråd i Carlskrona till Akademien utlemnad dels ock för enahanda ändamål från nämnda stations förråd utbekomma en kabelslagen tross å 2 decimaltums omkrets och 600 famnars längd, hade Stats Rådet och Chefen för Sjöförsvars-Departementet i skrifvelse den 30 nästlidne månad, hvilken nu upplästes, meddelat, att Kongl. Maj:t berörda framställning på det sätt bifallit, att en kabelslagen tross af uppgifven omkrets och längd finge genom Kongl. Förvaltningens af Sjöärendena föranstaltande ofördröjligen vid förbemälda Station förfärdigas för att jemte den i Akademiens vård redan befintliga lodlina för angifna ändamålet omvändas och derefter, lika med samma lina och under det i afseende på denna genom ofvan åberopade nådiga bref redan stadgade vilkor, tillsvidare i Akademiens vård förblifva.
Efter det Sekreteraren anmält att omförmälde tross redan blifvit för Akademiens räkning inpackad för att till S:t Barthelemy afsändas, lades berörde skrifvelse, hvilken blifvit vederbörande delgifven, till handlingarne.

Hemställan af Sveriges Kommissarie vid 1867
års utställning i Paris. §. 6. Anmäldes en från Sveriges Kommissarie vid Verldsexpositionen i Paris 1867 Kammarherren G. Fahnehjelm till Akademien ankommen skrifvelse af den 11 innevarande månad, deruti han, under anhållan att en samling af naturalster och andra föremål, utgörande en sammanfattning utaf resultaterna af de Svenska Spetsbergsexpeditionerna, måtte till ifrågavarande exposition blifva öfversände, tillika tillkännagifvit, att de föremål, som kunde finnas lämpliga att hänföras till en dylik utställning, borde nära färdiga att, väl inpackade, aflemnas före den 15 Februari 1867 å ort och på sätt, som Kommissarien derförinnan skulle meddela;- att uppställningen och ordnandet inom Svenska afdelningen i Paris skulle utan kostnad för Akademien verkställas, under vilkor att noggranna föreskrifter och beskrifning jemte ritning blefvo Kommissarien tillställda;- samt att kostnaderna för transporten så väl till Paris som, efter expositionens slut, derifrån hit tillbaka, ej skulle komma att drabba Akademien, utan skulle desamma genom Kommissariens försorg bestridas, börande bestämdt svar, huruvida en dylik samling vore att förvänta, ju förr desto heldre, komma Kommissarien tillhanda.
I anseende dertill, att ärendet icke hunnit till denna Akademiens sammankomst vederbörligen förberedas, och då ett skyndsamt afgörande vore af nöden, beslöt Akademien att bemyndiga Inspektionen och Intendenterna öfver det naturhistoriska Riksmuseum att med Akademiens rätt fatta beslut i frågan, och skulle sedermera, på grund af deras beslutna svar till Kammarherren Fahnehjelm genom Akademiens Sekreterare aflåtas.

Utlåtande öfver nådig remiss af und. ansökn. om reseunderstöd m.m. §. 7. Föredrogs det af Herrar Lovén, Andersson och Nordenskiöld, på uppdrag af Sekreteraren, afgifna utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga remiss å följande underdåniga ansökningar om understöd för vetenskapliga resor samt lärda verks utgifvande, nämnligen af
1:o Lektor J. E. Zetterstedt, om ett anslag af 1200 Rd:r för utförande under nästinstundande sommar af en botanisk resa i Finnmarken;
2:o Filosofie Doktor C. Stål, om 1250 Rd:r för utgifvande af 3:dje och 4:de delarne af hans arbete: "Hemiptera Africans",
3:o Akademi Adjunkten C. G. Thomson, om ett anslag af 900 Rd:r för utgifvande af 9:de delen af hans arbete: "Skandinaviens Coleopetera";
4:o Läroverks Collegan C. A. Westerlund, om dels ett anslag af 1220 Re för utgifvande af en ny upplaga af hans arbete: "Sveriges Land- och Sötvatten-Mollusker", dels ock ett anslag af 280 Rd:r för att besöka de naturhistoriska muséerna i Stockholm, Upsala och Göteborg;
5:o Filosofie Doktorn N. Lilja, om ett anslag af 500 Re för utförande af geologiska, botaniska och zoologiska undersökningar i Skåne;
6:o. Bergskonduktören L. J. Igelström om anslag af 750 Rd:r för att under nästa sommar utföra resor i Wermland för mineralogiskt ändamål;
7:o Guvernementsläkaren, Medicinæ Doktor A. von Goës om ett anslag af 3000 Rd:r för utförande af naturhistoriska forskningar på ön S:t Barthélemy; samt
8:o Intendenten A. W. Malm om ett anslag af 1500 Re för utgifvande af en Monografi öfver den hösten 1865 vid Bohuslänska kusten strandade hvalen; — och hade Herrar Komiterade på i utlåtandet särskildt och utförligt angifna grunder hemställt om Akademiens förord till Herrar Malms, Ståls, Thomsons, von Goës's, Igelströms och Zetterstedts ansökningar, hvaremot Komiterade ansett sig böra tillstyrka endast vilkorligt förord för Läroverksadjunkten Westerlunds och afslag å Doktor Liljas anhållan.
Komiterades utlåtande, som till alla delar af Akademien gillades, antogs att läggas till grund för det underdåniga memorial, som Akademien kommer att i ämnet afgifva.

Skrif. fr. Mineralog.
Samfundet i Petersburg. §. 8. Kejserliga Mineralogiska Samfundet i S:t Petersburg, som den 19 nästinstundande Januari komme att fira femtionde årsdagen af sin stiftelse, hade medelst cirkulärskrifvelse den 24 nästlidne Oktober, hvilken nu upplästes, inbjudit Akademien och naturvetenskapernas vänner i allmänhet till denna högtidlighet; och fann Akademien, då bemälda samfund hade en så speciel verksamhet, ej skäl att, i anledning af berörda cirkurlär, hvilket redan blifvit Herr Nordenskiöld, såsom Akademiens mineralog, delgifvet, aflåta någon gratulationsskrifvelse, utan lades cirkulärskrifvelsen till handlingarne.

Källanders kontrakt om arrendet af Bergianska trädgården. §. 9. I enlighet med Akademiens uppdrag hade Inspektionen öfver Bergianska stiftelsen samt Professor Bergianus i samråd med Ombudsmannen upprätta förslag till kontrakt med trädgårdsmästaren C. J. Källander om öfvertagande för ett år, räknadt från den 14 Mars 1867, af arrendet utaf Bergianska trädgården, hvilket kontrakt, som nu upplästes, Förvaltning Utskottet hos Akademien med förord anmält; och då berörde kontrakt, hufvudsakligen uppgjordt i öfverensstämmelse med det för närvarande gällande, icke gaf anledning till anmärkning, blef detsamma af Akademien godkändt.
Likaledes upplästes en af trädgårdsmästarne E. Lindgren och A. J. Eriksson gemensamt afgifven förbindelse att, intill högst 1000 Rd:r, ansvara för de förpligtelser, Källander i kontraktet sig åtagit, hvilken borgensförbindelse, utaf Förvaltnings Utskottet till antagande förordad, af Akademien gillades.

Revisionsberättelser för 1865 och décharge. § 10. Föredrogs den öfver granskningen af Akademien räkenskaper för år 1865 afgifna berättelse, som visserligen redan hos Akademien förevarit, men hvars slutliga behandling blifvit uppskjuten, till dess Förvaltnings-Utskottets utlåtande öfver densamma hunnit till Akademien inkomma. Då af förenämnde berättelse inhemtades, det Revisorerne ansett sig böra för Akademien anmäla, att bland Akademiens säkerhetshandlingar funnos två reverser, hvardera å 5000 Rd:r, utfärdade af brukspatronen Andreas Grill, hvilka saknade annan säkerhet än borgensförbindelse af tvänne utställarens bröder, hade Förvaltnings-Utskottet, som redan i April 1865 vid godkännandet af dessa båda skuldsedlar, tillkomna genom aflidne Brukspatronen Jean Grills donation af 10,000 Rd:r, till en zoologisk trädgård i hufvudstaden, fästat det vilkor, att, derest Brukspatronen Andreas Grill önskade medlen någon längre tid innestående, han borde i enlighet med Akademiens stadgar derför ställa inteckningssäkerhet, och om hvilket vilkor Grill blifvit genom Ombudsmannen underrättad, hos Akademien anmält, det Utskottet beslutat, att oftanämnde fordran skulle nu genast, så fort ske kunde, uppsägas, med rätt likväl för Brukspatronen Grill att mot fullgod inteckning fortfarande få ifrågavarande lån behålla, och skulle han genom Ombudsmannen delgifvas detta Utskottets beslut.
Då åtgärd redan vidtagits för att bereda Akademien fullgod säkerhet för ifrågavarande fordran, fann Akademien, den afgifna förklaringen fullt tillfredsställande; samt beviljade derefter, på Förvaltnings Utskottets tillstyrkan, Kamereraren full decharge för 1865 års förvaltning.

Brandförsäkring af Akademiens äldre byggnad. § 11. På sätt Akademien vid sitt sammanträde i sistlidne September månad föreskrifvit, hade hos Stockholms Stads Brandförsäkringskontor begärts besigtning å Akademiens hues, så val det äldre som det nya, i afsigt att brandförsäkra det sednare till ett belopp af 450,000 Rd:r och det förra till ett från 120,000 till 150,000 Rd:r förhöjdt värde. Efter det en dylik besigtning egt rum hade Sekreteraren från Brandförsäkringskontoret fått mottaga tvänne promemoria öfver vilkoren för försäkring af de bägge byggnaderna, af hvilka handlingar inhemtades, att afgiften för värdeförhöjningen af det äldre huset, om det betaltes på en gång för all framtid, utgjorde Rmt 1187, 25, eller om den erlades årligen i tolf år, första året Rmt 375, 22 och derefter i elfva år Rmt 90, 22, samt att, efter tillgodoräknande af assuransvärdet, Rmt 32, 866, 87, för de a samma tomter förut befintliga byggnader, afgiften lör försäkring af Akademiens nya hus skulle utgöra, om den betaltes på en gång för all framtid, Rmt 16, 685, 33. eller, om den fullgjordes årligen i tolf år, för första året Rmt 5, 422, 73 och derefter i elfva år Rmt 1251, 40.

Sedan Inspektor domus, Herr Edlund, derefter vid ärendets behandling hos Förvaltnings Utskottet meddelat att de af Brandförsäkringskontoret fordrade höga afgifter hade sin grund deri, att enligt samma Kontors nya reglemente af år 1864 Akademiens byggnader icke, såsom man hittills inom Akademien alltid förutsatt, kunde räknas såsom första klassens hus, utan till andra klassens med ett ytterligare præmie-tillägg af en procent af brandförsäkringsvärdet för ofullständigt byggnadssätt, beroende hufvudsakligen derpå, att på ett par ställen finnas trätrappor, att ofvanför det zoologiska muséets flora galleri och auditorium saknas brandbotten, samt att dels en verklig och dels ett par af besigtningsmännen såsom källare räknade rum icke haft hvälfda tak, men att deremot besigtningsmännen icke fästat något afseende vid egendomens fria och sjelfständiga läge eller vid den omständigheten att värmeledningen möjliggjort aflägsnandet af den eldfara, som annars kunnat uppstå af omkring 140 kakelugnar, och Herr Edlund derjemte upplyst att han från Försäkringsaktiebolaget Skandia erhållit uppgift, att Akademiens nybyggnad skulle kunna i detta bolag försäkras efter en afgift af 1 pro mille, d. v. s. 450 Rd:r för år räkmadt, hade vid pröfning af så väl Brandförsäkringskontorets som Skandias vilkor Förvaltnings Utskottet, enär enligt Utskottets tanke, dessa vilkor, äfven de af Skandiabolaget erbjudna billigare, skulle blifva för Akademien synnerligen betungande, för så vidt nämnligen fråga vore om försäkring af nybyggnaden, samt den ifrågasatta årsafgiften lämpligare kunde användas för andra, Akademien såsom vetenskaplig institution närmare liggande ändamål, och då genom Kongl. Maj:ts nådiga fvar å Akademiens förfrågan, huruvida denna byggnad, hvilken obestridligt, och äfven i enlighet med berörde nådiga svar, vore att anse såsom statens, ej Akademiens enskilda tillhörighet, borde mot brand försäkras, Akademien väl dertill erhållit bemyndigande, men ej förpligtelse, vid ofvanberörde förhållanden och på nyss anförda grunder hemställt, det frågan om försäkring af Akademiens nya hus måtte tills vidare förfalla, dock att Utskottet måtte bemyndigas att vidtaga erforderlig åtgärd för att, om möjligt, det värde af Rmt 32, 866, 67, hvartill de gamla byggnaderna å de f. d. Abrahamsenska tomterna voro för all framtid i Stockholms Stads Brandförsäkrings kontor försäkrade, komme att öfverflyttas å den på dessa tomter nu uppförda nybyggnaden, hvaremot Utskottet, beträffande den äldre byggnaden mot Adolf Fredriks plan, eller Akademiens eget hus, ansåg sig böra tillstyrka, att densamma måtte få de af Brandförsäkringskontoret äskade vilkor försäkras till 150,000 Rd:r, och så att afgiften blefve på en gång erlagd med 1187 Rd:r 25 öre.
Vid ärendets föredragning fann Akademien godt gilla och bifalla hvad Förvaltnings Utskottet sålunda hemställt. (Bil. Herr C. M. Rydqvist reservation.)

Und. hemställan ang. statsanslaget till originalmålningar af växter, m.m. § 12. Enär det extra årliga statsanslag af 1200 Rd:r, som Akademien under flere statsregleringsperioder fått uppbära till anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges flora samt till utgifvande af teckningar öfver zoologiska föremål, allt framgent ansågs synnerligen behöfligt, beslöt Akademien, enligt Förvaltnings Utskottets hemställan, det underdånig skrifvelse skulle till Kongl. Maj:t aflåtas med anhållan om nådig proposition till näst sammanträdande Riksdag rörande nämnde anslags utgående äfven under följande statsregleringsperiod.

Wallmarkska belöningen. §. 13. Upplästes protokoll, hållet hos Akademiens komité för Wallmarkska belöningen den 7 innevarande månad, (hvaraf inhemtades, att efter ansökningstidens utgång anmält sig som sökande till Wallmarkska belöningen dels Bruksidkaren Fredrik Lundin för en af honom uppfunnen kondensator för brännbara gasers rening från vattenånga m. m., äfvensom några nya ugnskonstruktioner, hvilka uppfinningar funnos fullständigt beskrifna och med ritningar förtydligade i ett vid ansökningen bifogadt häfte af Jernkontorets annaler för innevarande år, dels ock Civil-ingeniören Wilhelm Tham, hvilken, för närvarande uppehållande sig i England anhållit om berörde belöning för att, till förvärfvande af grundliga insigter i praktisk mekanik och särskildt ångbåtsbyggnadskonsten, kunna ytterligare ett år uppehålla sig utrikes; varande till stöd för sökandens ansökan bifogadt ej mindre protokoll öfver aflagd student-examen och betyg öfver genomgången fullständig kurs vid Mariebergs Högre Artilleriläroverk, än ock fördelaktiga vitsord öfver Thams tjenstgöring vid kanal- och jernvägsbyggnader samt verksamhet vid inoch utländska mekaniska verkstäder.

Enär emellertid reglementet för Wallmarkska belöningen medgåfve Akademien rättighet att med denna belöning i hågkomma personer, som deraf gjort sig förtjente, äfven om de icke såsom sökande sig anmält, hade vid ärendets behandling inom komitén Herr Edlund uti ett komitens protokoll bifogadt utlåtande tillkännagifvit, att han för sin del önskade en sådan fördelning af detta års belöning, att ett pris, åtgörande hälften af årsräntan å Wallmarkska donationskapitalet, blefve tilldelat de medlemmar af Svenska Spetsbergs-expeditionen, hvilka utfört de förtjenstfulla undersökningar öfver Spetsbergens geologi och geografi, hvaraf resultaten äro nedlagda uti de af Herr Edlund i utlåtandet åberopade afhandlingar, nämnligen Herrar Nordenskiöld, Blomstrand och Dunér, samt ett annat pris, bestående uti den återstående hälften af årsräntan, blefve tillerkändt Akademie Docenten Cleve för hans vackra afhandling om ammoniakaliska platinaföreningar, som vore införd i Wetenskaps Societetens i Upsala Acta; hvarjemte Herr Åkerman såsom kandidater, hvilka vid detta tillfälle voro förtjente att ihågkommas, uppställt Öfver Direktören Styffe för hans i Jernkontorets Annaler under innevarande år publicerade arbete "Om jerns och ståls elasticitet, tänjbarhet och absoluta styrka" samt Direktören Westman för hans vackra uppfinning af en rostugn för jernmalmer; och ansåge Komitén enhälligt, att företrädet bland dessa kandidater borde tillerkännas Herrar Nordenskiöld, Blomstrand och Dunér för deras geologiska och geografiska undersökningar af Spetsbergen samt Docenten Cleve för hans afhandling om Ammoniakaliska platina-föreningar; hemställande Komiterade att Wallmarkska belöningen måtte, på sätt Herr Edlund föreslagit, fördelas.

Då Akademien nu till pröfning företog detta ärende, så, ehuru Herr Lundins uppfinning hade ett särdeles framstående praktiskt värde, likväl och då till Akademiens kunskap kommit att Jernkontoret för samma uppfinning redan tilldelat honom en belöning af 20,000 Rd:r med rättighet för sökanden att dess förutom taga patent på sin uppfinning och att af hvarje delegare i Jernkontoret, som ville begagna sig af hans apparat, uppbära en patentafgift af 1000 Rd:r, fann Akademien, enär alltså Herr Lundins uppfinning redan blifvit belönad på ett sätt, i jemförelse hvarmed det här ifrågavarande priset, blefve af ringa betydenhet, sig förhindrad att tillerkänna honom någon belöning af Wallmarkska testamentsfonden. Widkommande åter de nämnde deltagarne i de Svenska Spetsbergsexpeditionerna, så ansåg Akademien visserligen deras med så mycken skicklighet, möda och personliga uppoffringar utförda undersökningar förtjenta af hela den Wallmarkska belöningen; men då ett så förtjenstfullt arbete som Docenten Cleves omförmälda, icke gerna kunde lemnas utan afseende, pröfvade Akademien skäligt tilldela Herrar Nordenskiöld, Blomstrand och Dunér gemensamt ena hälften af den Wallmarkska donationsräntan för innevarande år såsom ett pris, och tillerkänna Docenten Cleve den andra hälften såsom pris för hans afhandling om Ammoniakaliska platina-föreningar.

Utgifna skrifter. §. 14. Anmäldes att af "Öfversigten" för år 1865 häftena 9 och 10. utkommit sedan sista sammankomsten.

Föredrag och meddelanden. §. 15. Föredrag och meddelanden:
Herr Lovén inlemnade för "Öfversigten":
a) "Annulata nova" (continuatio) afhandling af Doktor J. G. H. Kinberg; och
b) "Enumeratio Ophiuridarum huc usque cognitarum" af Studeranden A. Ljungman; samt förevisade exemplar af en ny art utaf ett nytt slägte af fria Crinoideer, hvilka af Kapten Alb. Westöö blifvit från Ostindien hemförda till Elementarläroverkets i Wisby samlingar och af Adjunkten derstädes O. A. Westöö till Riksmuseum förärade, och ville Herr Lovén jemväl deröfver lemna en uppsats för "Öfversigten". I sammanhang härmed hemställde Herr Lovén att medaljen i silfver öfver Linné måtte från Kamereraren reqvireras för att Kaptenen Westöö tilldelas; hvilken framställning af Akademien gillades.

Herr Ullgren föredrog för "Öfversigten": "Om utfällning af koppar i metalliskt tillstånd för att qvantitativt bestämmas."

Herr Boheman inlemnade till införande i "Öfversigten": "Bidrag till Reduvidernas kännedom" af Doktor C. Stål.

Herr Bahr refererade angående de undersökningar han anställt med den i Wermland vid Nulla berget af Konduktör Igelström funna bituminösa gneis och glimmer schiffer; samt ville framdeles, sedan försöken blifvit afslutade, vidare för Akademien framlägga resultaten.

Herr Åkerman redogjorde för den af Bruksidkaren Lundin konstruerade vällugn med användande af sågspån som bränsle.

§. 16. Slutligen anmäldes till Akademiens bibliothek och Riksmuseum gjorda föräringar, öfver hvilka förteckning komme att uti "Öfversigten" intagas.

§. 17. Utdelades 32 stycken jettoner.

Ut supra in fidem
Otto Sjögreen.

Till akademiens protokoll d. 14/11 1866.
Wid Kongl. Akademiens senaste sammankomst, den 14 sistl. November, fattades det beslut, i enlighet med Förvaltnings Utskottets i ämnet afgifne Betänkande, att enär Akademiens nya Hus wore att anse såsom Statens, ej Akademiens enskilda tillhörighet, och den för berörde nybyggnad i fråga satte brandförsäkring för beloppet af 450,000 Rd:r skulle för Akademien medföra synnerligen betungande afgifter; så borde frågan om försäkring af denna nybyggnad tills vidare förfalla och Utskottet bemyndigas allenast vidtaga erforderlig åtgärd, att det wärde, 32866 Rd:r 67 Öre, hvartill gamla å byggnaderne å f.d. abrahamsenska tomterne voro för all framtid i Stockholms Stads Brandförsäkrings Kontor försäkrade, Komme att öfverflyttas på omförmälte nybyggnad, hvaremot åter, hvad anginge den äldro byggnaden mot Adolf Fredriks Torg eller akademiens eget hus, ny försäkring hos nämnde Kontor borde tagas för 30000 Rd:r, så att brandförsäkringsvärdet derå blefve förhöjdt från 120,000 till 150,000 Rd:r.

Emot berörde, i strid mot de åsigter jag vid detta ärendes behandling å sistnämnde sammankomst sökte göra gällande, fattade beslut, anhåller jag härmed att få anmäla följande reservation.

Hufvudfrågan här är den, huruvida Akademien fortferende är laglig egare till ej mindre tomten N:o 5 i qvarteret "Grönlandet Norra" inom Adolf Fredriks församling, eller f. d. Westmanska huset, än äfven till tomterne N:o 1‐4 i samma qvarter, eller f. d. Abrahamsénska egendomarne, eller om allenast det förstnämnde numera är att betrakta såsom Akademiens eget hus, de senare åter såsom Statens, ej akademiens enskilda tillhörighet. Denna hufvudfråga rörer således ingenting mindre än eganderätten till en fast egendom härstädes, som för närvarande Kan anses ega ett wärde af 450,000 Rd:r.

Det är nu faktiskt, att akademien i laga ordning förvärfvat sig eganderätt, förut till Egendomen N:o 5, och sedermera till egendomarne under N:o 1-4 i ofvanberörde quarter: att Akademien med dessa fastigheter behörigen lagfarit, samt att de förthy, enär i Lag stadgad åtgärd för deras afhändande och eganderättens öfverflyttning icke vidtagit, fortfarande upptagas såsom Akademiens tillhörigheten så wäl i härvarande RådstufvuRätts och Stadsingenieurs handlingar och S. K. liggare öfver fasta egendomarne här i staden, som äfven i ofvannämnde Brandförsäkringskontors Böcker och handlingar. Ringaste tvifvel om eganderätten till merberörde fastigheter hvilka, likesom alla andra, icke Kunna Komma i annans ego på annat sätt, än medelst ett af de i 1 Kap. JordaBalken beskrifne laga fång, Kan således icke ens uppstå, och Akademien kan derför till dessa än i denna stund alldeles enahanda eganderätt, som då de förut förvärfvades och lagföras samt tackbref för dem utfärdades. Att husen å i fråga varande tomten sedermera dels nedrifvits, dels omändrats i sammanhang med nybyggnader i Abrahamsénska tomterne sålunda, att hela quarteret eller samtlige tomterne under N:o 1-5 numera upptages af en enda byggnad, under samma tak, inverkan naturligtvis icke det ringaste på eganderätten till tomterne och byggnader derå; och lika litet inflytande på frågan om egenderätten har de omständigheter att ny- och ombyggnader werkstälts med dertill anslagne Statsmedel. Rikets Ständer beviljade anslagen härtill, utan återbetalningsskyldighet, på samma sätt som mångfaldiga likartade, neml. för ett visst uppgifvet ändamål, men fäste dervid icke det vilkor, att eganderätten till tomterne N:o 1-4 och den nybyggnad, som å dene skulle uppföras, borde i laga ordning öfverflyttas från Akademien till Kongl: Majt:s och Kronan, Ny- och ombyggnaden har sedemera werkstälts i enlighet med den plan Kongl. Maj:t till efterrättelse i Nåder faststält, och lokalerne dervid så anordnats, att all skillnad emellan tomterne N:o 1-4 och tomten N:o 5 försvunnit. Sålunda inrymmas Riksmusei samlingar numera så wäl i den nya, som i den gamla byggnaden, boställeslägenheter och arbetsrum för Intendenterne äro upplåtne i dem begge, och sjelfva den lokal, som Akademin för sina sessioner nu för tiden begagnar, är belägen i nybyggnaden. Med ett ord det ny- och ombyggda huset användes, såsom wederbörligt är, för Akademiens och Riksmusei räkning, utan ringaste hänsyn dertill, att det står på tomten, till hvilka Akademien vid twå särskilda tillfällen förärfvat sig laglig eganderätt.

Under sådane förhållanden reserverar jag mig emot, att akademien sjelf i beslutet af den 14 nov. uttalat den åsigten, att nybyggnaden på tomterne N:o 1-4 numera woro att anse såsom "Statens, ej Akademiens enskilda tillhörighet".

— Hvad åter beträffar frågan om egendomens brandförsäkring, så är alldeles gifvet, att om den nuvarande byggnaden, wore sig i helt eller å vissa tomtedelar, skulle komma att lida skada af eld, blir förlusten, om motsvarig skadeersättning ej Kan erhållas från någon egande, d. w. s. Brandförsäkrings ersättning, Akademiens, men ingalunda Statens eller någon annans, Mig förekommer då betänkligt, att tills vidare låta den dyrbara nybyggnaden stå försäkrad för ett belopp, som icke motsvarar ens 1/3:del af dess nu egande wärde. Då vanliga eldstäder finnes i åtskilliga af fastighetens särskilda lokaler, och större byggnader ligga på andra sidan om de gator, invid hvilka denna fastighet i wester och norr är beläget än alldeles icke otänkbart, att Akademiens stora och prydliga nya hus Kan Komma att hemställas af eld och derigenom tillskyndas större medel. Jag reserverar mig derföre äfvenledes mot beslutet, att låta denna nybyggnad tills vidare stå försäkrad mot brandskada allenast för ofvannämde, högst obetydliga summa. Stockholm den 12 Dec. 1866.

C Rydquist