Protokoll

• 1739 – deltog vid 7 möten.
• 19/9 - 22/9 - 26/9 - 3/10 - 6/10 - 13/10 - 20/10 -
1739-08-05
• föreslogs som ledamot av Carl von Linné (§ 7). Nämns också i 1 stycke: § 8,

  7mo Än hemstälte Hr Præses, huru öm och mohn Academien bör vara om en skiär och prydelig Svänska uti sina skrifter. Och som detta icke är hvars mans gåfva, utan kräfjer en viss man, som deruti äger god insickt, och han hördt Majoren Pihlgren vara ganska lyckelig i detta mål; ty föreslog han honom til Ledamot i Academien, såsom den der endast skulle igenomlöpa de skrifter, som komma under Academiens namn at tryckas.

  8vo. Äfvenså proponerades Hr Lieutenanten Wallraw til Ledamot såsom Academiens Ritmästare, så vida han deruti framför andre skall äga et ganska lyckeligit genie. Och beslöts enhällel:n, at så väl Hr Pihlgren som Hr Wallraw skola introduceras nästa Onsdag, då Academien åter kommer tilsamman.

1739-08-08
• höll ett inträdestal (§ 2). Nämns också i 4 stycken: § 1, § 2, § 11, § 14.

  2. Herr Pilgren hölt deruppå sit tal til Academien: och som han enkannerl:n af Academien blifvit til den ändan emottagen, at han skulle söka at hielpa vårt Svenska tungomål til sin forna häfd och skiärhet igen, hälst i de Acter, som framdeles under Academiens namn komma at gifvas ut igenom trycket, så gick ock nu hela hans tal ut på detta ämnet, och Hr B. Höpken svarade honom derpå å Academiens vägnar, hvilcka tal jemte Hr Pilgrens försäkrings skrift lades ad acta.

  1. Sedan protocollet af den 5 Augusti var justerat, blef Majoren Pilgren, som nu skulle introduceras, emottagen och införd: då Hr Præsidenten lät honom förstå, huruledes Academien velat utse honom til medlem uti sit Sälskap.

  2. Herr Pilgren hölt deruppå sit tal til Academien: och som han enkannerl:n af Academien blifvit til den ändan emottagen, at han skulle söka at hielpa vårt Svenska tungomål til sin forna häfd och skiärhet igen, hälst i de Acter, som framdeles under Academiens namn komma at gifvas ut igenom trycket, så gick ock nu hela hans tal ut på detta ämnet, och Hr B. Höpken svarade honom derpå å Academiens vägnar, hvilcka tal jemte Hr Pilgrens försäkrings skrift lades ad acta.

  11. Herr Præsidenten tilsporde Hr Pilgren, om han icke ville igenomse detta första quartalets acter och deruti höfsa Svänskan, innan de gifvas ut af trycket? Hvartil Hr Pilgren svarade, at ehuru villig han vore dertil, så nödgade likväl hans angelägenheter honom til en resa nid åt Östergöln at der efterse sin lilla ägendom: men ville likvist se til, at han skulle vara tilbaka här efter 2 högst 8 veckor. Och som Acten för första quartalet intet kommer ut förr än i Septemb. månads slut, så mente han sig kunna likafult giöra Academien i detta mål nöje. Hvilcket pröfvades för godt öfveralt.
  

  14. Derpå kom Hr Ribbe fram och skiänckte til Academien de 108, som han tilförene hade lofvat. Hvilcka p:r Hr Secreteraren tog til sig. Utom dess gaf han til trycket ....... 1 Duc.
  äfvenså Hr Præsidenten .... 1 Duc.
  Hr Höpken .............. 1 Duc.
  Hr Triwaldt .............. 1 Duc.
  Hr Nordenberg för sig .......... 1 Duc.
  för sin bror .............. 1 Duc.
  Hr Sahlberg .............. 1 Duc.
  Hr Pilgren .............. 1 Duc.
  _________
  8 st.
  

1739-09-19
• Nämns i 1 stycke: § 10,

  10. Hr Salvius påminte, huru han omöjel:n kunde hinna til at sielf skrifva rent de skrifter, som af honom och Hr Pilgren blefvo öfversedde hvad tungomålets häfd och orthographiens renhet vidkommer: hemstälte för den skuld, om icke Academien ville det bestå särskildt, hvilcket biföls, och slöts at Hr Salvius kunde dertil taga af de p:r han hade under händer.

1739-09-26
• Nämns i 3 stycken: onumr., onumr., § 97.

  Till Membra af Wettenskaps Academien antagne:
  Hr Salvius, Lars, till Protocollist, Extraordinarius i Justitiæ revision.
  Baron Reuterholm, Nils. Landshöfding i Örebro.
  Grefv. Cronstedt, Carl Joh. Hoffintendent.
  Hr Ehrensuerd, August. Capten mechanicus.
  Hr Nordenberg, And. Joh. Capten vid Fortificationen af gardiet.
  Hr Polheim, Christ. Commercie Råd.
  Mag. Celsius, And. Professor Astronomie i Upsala.
  Hr Tilas, Dan. vice notarius i Bergs Collegio.
  Hr Sandberg, Olof. Regerings Råd.
  Doct. Ribbe, Evald. Lif Medicus.
  Hr Sahlberg, Julius. Ammiralitets Apothekare.
  Hr Faggot, Jacob. Inspector vid Lantmäterij contoiret.
  Hr Stobé ... General major vid fortificationen.
  Hr Scheldon ... Skepsbygmästare vid flottan.
  Doct. Roberg, Lars. Professor Medicinæ i Upsala.
  Hr Klingenstierna ... Professor Matheseos i Upsala.
  Hr Nordenberg ... Leutenant vid Fortificationen.
  Hr Pihlgren ... Major.
  Mag. Brelin, Nicolaus. Theologus.
  Doct. Celsius, Olaus. Theologiæ Professor primarius i Upsala.
  Mag. Wallerius, Nicol. Adjunctus philosophiæ i Upsala.
  Doct. Moræus, Johannes. Physicus vid Fahlun.
  Hr Elfvius, Petrus. Auscult. i Bergscollegio.
  Doct. Brant, Georg. Ricksverdie.
  Hr Polheim, Gabr.
  Hr Rosensten, And. Major.
  Hr Tourelong, Joh. Supercargue.
  Hr Plomgren, Thomas. Handelsman i Stockholm.
  Hr Mællercreutz, Jonas. Conducteur.
  Hr Rosén, Nicol. Adjunctus Medicinæ i Upsala.

  Att Hr Pihlgren för språkets skull borde genomläsa Academiens handlingar för än de trycktes, att svenskan må blefva ren.

  97 Utgifvet till Wacktmästaren ....... 36 dlr kpmt.
  Inkommit d. 6 Jun. Ahlström 300
  Inkommit d. 6 Jun. Höpken 150
  Inkommit d. 6 Jun. Bielke 150
  Inkommit d. 20 Jun. Ribbe 108
  Inkommit d. 5 Aug. Roberg 300 men ej incasserat.
  Inkommit d. 5 Aug. Sahlberg 120 till papper.
  Inkommit d. 8 aug. Linnæus 18
  Inkommit d. 8 aug. Ribbe 18
  Inkommit d. 8 aug. Höpken 18
  Inkommit d. 8 aug. Ahlström 18
  Inkommit d. 8 aug. Trievaldt 18
  Inkommit d. 8 aug. Nordenberg 18
  Inkommit d. 8 aug. Nordenberg frater 18
  Inkommit d. 8 aug. Sahlberg 18
  Inkommit d. 8 aug. Faggot 18
  Inkommit d. 8 aug. Pihlgren 18
  

1739-10-13
• Nämns i 3 stycken: onumr., onumr., onumr.

  Hr Höpken mente, at sådant vore aldeles onödigt, och at de väl kunde tålas, så vida de alment blifvit vedertagne. Men Hr Pilgren hölt deremot för sin del så före, at fremmande ord skäma bort vårt modersmål, när de således få innäsla sig, at de gamla goda inländska orden råka igenom försummelse aldeles med tiden i glömsko. Derföre var hans mening, at vi intet borde emottaga fremande ord, när vi hafva förråd på lika goda ord förut i vårt egit tungomål, och än mindre då, när egne el:r inhämske äro tydeligare och för alt folck i hela landet lättare at förstå, än de utländske. Vårt tungomål, mente han, blir derigenom intet rikare, at vi naturalisera så fremande ord, at vi derigenom glömma bort våra egne, och at dermed nu kommit så långt, at mången måste lära sit egit fäderneslands mål liksom å nyo: hvilcket med tiden tör hafva större påfölgder med sig, än mången nu vil tro.
  

  Härtil svarade Hr Pilgren, at han altför gärna skulle se, at Academien ville låta läsa up alla observationer, innan de komma at tryckas, på det honom derigenom måtte gifvas tilfälle at i vänlighet öfverlägga med de andre Herrar Ledamöter i Academien, i fal något klarare sät at uttrycka Auctorens mening af en el:r annan torde påfinnas. Hvarjemte Hr Salvius yttrade sig vara af samma mening med Hr Pilgren hvad detta målet vidkommer.
  

  Härtil svarade Hr Pilgren, at han altför gärna skulle se, at Academien ville låta läsa up alla observationer, innan de komma at tryckas, på det honom derigenom måtte gifvas tilfälle at i vänlighet öfverlägga med de andre Herrar Ledamöter i Academien, i fal något klarare sät at uttrycka Auctorens mening af en el:r annan torde påfinnas. Hvarjemte Hr Salvius yttrade sig vara af samma mening med Hr Pilgren hvad detta målet vidkommer.
  

1739-10-20
• Nämns i 1 stycke: § 7,

  7. Hr Salvius lät derjemte Academien förstå, huruledes Herr Pilgren vore sinnad för sit hushåld skuld at nu snart resa hem igen til Östergötland, i hvilcken händelse han också sade sig ingalunda allena kunna igenomlöpa och så noga nagelfara Svenskan i hvar och en observation, som härtils skedt är. Då Hr Præsidenten gaf til svar, at hvar och en må då bli, som den är.
  

1739-12-01
• Nämns i 1 stycke: § 8,

  8. Och som det förut blifvit samtykt dertil, at de Ledamöter, som gifvit sin ducat til trycket, skulle få taga emot exemplar derföre, så framt de sielfva ville; så fingo nu följande Herrar Ledamöter 8 exemplar emot sin ducat, som de hvar för sig gifvit til omkostnaden vid trycket, på sätt som följer:
  Exempl.
  Herr Linnæus för en ducat 8.
  Herr Ahlström » » 8.
  Herr Cronstedt » » 8.
  Herr Nordenberg för sig sielf och sin bror 2:ne ducat, hvaremot han sade sig förut fådt 3 exempl. 1. gratis för sin ingifne observation och 2:ne utom des; ty fik han nu allenast 14.
  Herr Faggot för en ducat 8.
  Herr Plomgren [Nb Pilgren] för en ducat 8.
  _________
  Sum. 54.
  

1747-03-28
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Som Svenska språkets upodlande är et af Acadeniens göremål så blof öfverenskommit at göra en början med utarbetande af et vist stafnings sätt, hvilket Academien altid ville bruka i sina skrifter, och det således der igenom på et vist sätt stadga och autoricera då andra som ej vore ensinte hade nogot at trygga sig vid fast ingen vore förbunden det at följa. Til den ändan anmodades följande af Academiens Ledamöter at träda tilsammans, näml. H:s Ell:ce Baron Höpken, H. Reutorholm, Faggot, Sandberg, Ribe, Pihlgren, Doct. Celsius, Roman, Benzelstierna, Rudenscöld, Dalin, H:s E:ll Gref Tessin, Doct. Brovallius, H:s El. Riksrådet Ehrenpreus, Stiernman, Carleson, Doct. Benzelius, Olof Celsius ok Lauraeus, Baron Lehusen kommer at biträda Secreteraren uti dessa göremål.
  

1748-10-29
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Secreteraren af Academ. föredrog H. Major Pilgrens tractat som innehåller et jämförande af Svenska climatet med Ryska eller det Siberiska visandes igenom observationer hålne under des fångenskap huru mycket kallare detta sennare är fast det ligger under samma polhögd hvartil H. Pilgren söker at gifva Physikaliske skäl. Ändamålet är at betaga utläningar det omilda omdömet om Sveriges svåra climat hvaruti vissa Geographici satt dem såsom i synnerhet Hybner fader och son. Detta remiterades til Herrar Faggot och Strömer.
  

1749
• Elias Pihlgren dog
1749-04-08
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1. Berättelse om Hans Svensons siukdom,
  2. Sätt at förekomma kopp-ärr
  [1 & 2] remitt til Rosén och Bäck.
  3. Academien antager Anders Örling til Bokhållare emot 300 Daler kopparmynts årlig lön.
  4. Hellants Astronomiska Observationer.
  5. Pilgrens död notificeras, samt at han giordt testamente til Academien, om hvars utsökande giöres anstalt.
  

1749-07-01
• Nämns i 1 stycke: § 3,

  3. Uplästes Borgmästaren Lönboms bref til Friherre Lövenhielm af d. 12 sidstledne Junii, hvaruti berättas, at han af major Pihlgrens svåger Peruque makaren Gundelack fådt det svar, at han ei har vidare kundskap om det Testamente af 3000 Daler k:mt, som major Pihlgren på dess dödssäng skall hafva giordt til Kongl. Academien, än at en Präst på orten där H. Pihlgren blifvit död, lemnat honom del däraf. Gundelack låfvar dock, at om en 14 dagar vid des ankomst til Rusthållet Fristad, där H. Pihlgrens papper förvaras förseglade noga se efter om något skrifteligit Testamente finnes, samt på den händelsen öfversända det samma jemte de handlingar, som angå svenska språket, och til Kongl. academien äfven äro Testamenterade. Kongl. Academien beslöt, at detta ärende emedlertid skulle hvila til dess man får vidare bref från Gundelack.
  

1749-11-04
• Nämns i 2 stycken: § 2, § 3.

  II. Giorde H. Praeses en kort berättelse, huru vida saken hunnit, angående afledne major Pihlgrens testamente til Academien. och åtog sig H. Löfvenhielm, at vidare derom besörja.
  

  III. Fick Secreteraren befallning at förfråga sig hos Öfverste Lieutenant Östner, angående major Pilgrens lefvernes omständigheter och förtjänster, Herr Mörk til efterrättelse, som skall parentera öfver honom.
  

1749-11-18
• Nämns i 1 stycke: § 20,

  20. Öfverlades, hvad må stå til giörandes med Major Pihlgrens Testamente, på hvilket man ei ännu kunnat ärhålla redig efter-rättelse. Baron Löfvenhielm åtog sig åter, at låta bref afgå til Borgmästaren i Christinehamn, at upkalla bemälte H. Majors Svåger och enda Arfvinge Gundilach, och förhöra, om han ei godvilligt vil upgifva och ärkänna samma testamente, eller om han der om äger någon kundskep. Och emedan Academien ei ännu vist vet, om något testamente af Sal. Major Pihlgrén på lagligt sätt varit giordt, så hoppas Academien, at inga fatalier äro försumade, ehuruväl redan sex månader äro förlidne sedan det för Academien blef berättat, at något testamente skulle vara giordt: helst Academien giordt alla de steg hon på så liten anledning kunnat giöra.
  

1749-12-16
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1. Androg H. Just. Canc. B. Löfwenhielm, det han fått svar ifrån Borgmästaren i Christinehamn, angående Sal. Major Pihlgrens Testamente, hvaruti berättas, at arfvingarna ingalunda ärkänna något testamente, innan det dem vises ut-tryckeligen och Lag Likmätigt vara skedt, men at de för öfrigit vilja upgifva hans efterlemnade skrifter.
  

1750-04-07
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4. Upvistes Herr Mörks parentation öfver afledne Major Pilgren, och emedan Hans Excellence von Höpken, tillika med Herrar Stockenström och Uhrlander redan sedt den igenom, blef dagen utsatt til parenteringen, nästkommande Torsdag.
  

1750-04-12
• parenterades över av Jacob Henrik Mörk (onumr.)

  Voro Academiens Ledamöter endrägteliga församlade, och afhörde Herr Mörks vakra åminnelses tal öfver Academiens framledne Ledamot, H. Majoren Pilgren. Academien befalte at talet skulle tryckas.
  

Viktigaste omnämnanden

• 1739
1739-08-05
• föreslogs som ledamot av Carl von Linné (§ 7).

7mo Än hemstälte Hr Præses, huru öm och mohn Academien bör vara om en skiär och prydelig Svänska uti sina skrifter. Och som detta icke är hvars mans gåfva, utan kräfjer en viss man, som deruti äger god insickt, och han hördt Majoren Pihlgren vara ganska lyckelig i detta mål; ty föreslog han honom til Ledamot i Academien, såsom den der endast skulle igenomlöpa de skrifter, som komma under Academiens namn at tryckas.

1739-08-08
• höll ett inträdestal (§ 2).

2. Herr Pilgren hölt deruppå sit tal til Academien: och som han enkannerl:n af Academien blifvit til den ändan emottagen, at han skulle söka at hielpa vårt Svenska tungomål til sin forna häfd och skiärhet igen, hälst i de Acter, som framdeles under Academiens namn komma at gifvas ut igenom trycket, så gick ock nu hela hans tal ut på detta ämnet, och Hr B. Höpken svarade honom derpå å Academiens vägnar, hvilcka tal jemte Hr Pilgrens försäkrings skrift lades ad acta.

• 1749
1749
• Elias Pihlgren dog
• 1750
1750-04-12
• parenterades över av Jacob Henrik Mörk (onumr.)

Voro Academiens Ledamöter endrägteliga församlade, och afhörde Herr Mörks vakra åminnelses tal öfver Academiens framledne Ledamot, H. Majoren Pilgren. Academien befalte at talet skulle tryckas.