Protokoll

Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.

previous Föregående möte Nästa möte next

Protokoll 1815-02-22

Uti Kongl. Wettenskaps-Academiens sammanträde Onsdagen, den 22. Febr. 1815 hwarvid woro närwarande:
K. Academiens Praeses H. E. StatsMinistern för Utrikes Ärenderna
H:rr von Schulzenheim
Odhelius
Sparrman
Arfvedson
Hagströmer
Baron Adlerbeth
von Rosenstein
Geyer
H. E. Grefve Rosenblad
H:r Broling
Edelcrantz
Sjöstén
Öfverbom
Hällström
Gistrén
Hedin
Svedenstjerna
Berzelius
Rutström
Casström
Rothoff
Schwartz
Cronstrand
Collin och
Secreteraren
förehades följande:

1. Justerades Dagboken för den 22 Nov. 1814 samt d. 12. Jan. 1815.

2. Upwiste Secret. Kongl. Academiesn Handlingar för 1814 såsom färdige tryckte.

3. Notificerades K. Academien om Trenne af sine Ledamöters afgång med döden, såsom timad sedan k. A:s sista sammankomst, neml. H. E. m m. Grefve Liljencrantz, K. Academiens fordna Astronom och Secreterare, Canzli-Rådet Nicander, och f. d. Astronomiae Observatorn i Lund Lidtgrén. Öfwer H. E. Grefve Liljencrantz åtog sig, på K. Academiens anmodan, Herr Von Schulzenheim att hålla Åminnelse-Tal.

Secreteraren anmälte tillika att K. Academien förlorat tvenne berömde Män på listan af de Utländske Ledamöterne: K. Astronomen i Danmark, Etats-Rådet m.m. Bugge, och Franske Astronomen Messier.

4:o Uplästes Kongl. Maj:ts Nådige skrifvelse af d. 18 Jan 1815, hvaruti K. M:t behagat i Nåder stadfästa de af K. Academien föreslagne Bönedags Terminerne för år 1816. hvilket skall med K. Academiens Astronom till efterrättelse communiceras.

5. Uplästes äfven ett annat Nådigt bref från K. Maj:t till K. Academien af d. 11. Jan. 1815. hvarigenom den samma underrättas att Kongl. Maj:tBil. N:o 1. "till upmuntran för Academien att fortfara med sitt bemödande att genom nyttiga uplysningars utspridande gagna och hedra Fäderneslandet, velat i Nåder tillåta att Jettoner få vid de vanlige sammankomsterne till Ledamöterne utdelas", och att till sådant ändamål en summa af Twåhundrade Riks Daler i Silfver blifva af Statsmedlen anslagne, att årligen till Academien utbetalas, samt att K. M:ts och R. Stats Contor fått befallning att berörde Summa för innewarande år af Extra-Utgifts medlen utbetala.

K. Academien som redan haft så många hugnande vedermälen af K. Maj:ts utmärkta Huldhet och Nådiga välvilja för Hennes Yrken, blef ock genom detta sista bewis af Kongl. Nåd öfvertygad om den lycka hon njuter att wara hägnad af sin höge Beskyddare, som således welat äfven göra efterkommanderne delaktige af den Kongl. ynnest Academien nu får sig från denna dag tillegna. Till följe häraf ansåg K. Academien sig plicktig att hos K. Maj:t nedlägga sin underdåniga och djupa wördnadsfulla erkänsla; för öfrigt skulle det som detta ärende vidrörer, remitteras till H:rr Inspectorum Aerarii vidare öfverläggning.

6:o Föredrogs och uplästes ett bref från Secreteraren i Royal Society i London D:r Young, med innehåll af Societetens tacksamhets förklarande för gåfvan af K. Academiens handlingar för 1813.Bil. N:o 2.

Härvid anmälte Secret. att han också erhållit från Kongl. Danska Videnskaps Societeten i Köpenhamn Dess skrifter, eller de 6 volumer som sednast utkommit och hvilka felades i Bibliotheket. Äfven aflemnade Praeses, H. E. Stats Ministern ett nyligen med Regeringens post utifrån nyl. ankommit arbete i Twå volumer, med Titel: Das Wissenswürdigste überdie häutige Bräune, von Wilh. Sachse Hertigl. Hofmedicus i Meklenburg-Schwerin. Vid verket war bunden en skriftelig address till K. Academien, till hvars bedömmande arbetet af författ. öfverlemnas.

K. Academien förordnade, att för bemälte bewis af acktning, genom meddelande af de litteräre sakerne, skulle Secreteraren till hvar sin ort genom bref betyga Academiens erkänsla.

7. Uplästes följande propositioner till Inländske Ledamöter neml.
1.) i 2:dra Classen.
1. Till erhållande af ett ledigt rum af Kongl. Academiens Andra Class föreslås Commerce Rådet Carl Klintberg. Hans utmärkta ämbetsmanna skicklighet och förtjenster wid ett werk, hvars föremål, till befordran af gagneliga Näringar, är till väsentlig del enligt med det som tillhör nyssnämde Class, synas gifva honom, såsom tillika förmånligt känd i egenskap af arbetande Ledamot i K. Landtbruks Academien, ett billigt anspråk att komma i åtanka äfven hos denna K. Academien, hvilken ofelbart skulle uti honom finna en nyttig och värdig medlem. Stockholm d. 22 febr. 1815.

2. Till Ledamot i Kongl. Vetenskaps Academien och Dess andra Class, proponeras Assessoren och General Consulen H:r Doct. Gust. Beyer, hvilken genom flere tryckta skrifter, enligt bifogade förteckning, visat sig i diverse ämnen hafva utmärkta kunskaper. Kgl. Acad:s Museum har äfven af honom erhållit bidrag, och kan af samma hand än ytterligare förwänta Brasilianska naturalster. Stockholm d. 23 febr. 1815.

2) I Fjerde Classen:
Till Ledamot af Kongl. Vetenskaps Academiens 4:de Class proponeras Chemiae Adjuncten wid Medico-Chirurgiska Institutet Doct. Nils Gabr. Sefström, som redan för sine chemiske kunskaper är hos flere af Academiens ledamöter på det fördelaktigaste känd. Stockholm d. 20 febr. 1815.

3.) I Sjunde Classen:
1.) Till Ledamot af Kongl. Vetenskaps Academiens Sjunde Class, föreslås Hans Excellence, Norrska StatsMinistern Herr Peder Anker, hvilken jemte öfrige hedrande egenskaper, äfven gjort sig känd, såsom en utmärkt befordrare af Wetenskaper och fria konster, och som till deras förmån gjort stora upoffringar. Stockholm d. 22. febr. 1815.
2.) Till inhemsk Ledamot af Kongl. Wetenskaps-Academiens Sjunde Class, anmäles Kgl. M:ts Vice Consul i Genua Herr Jacob Gråberg.

De härvid bilagde förteckningar öfver denne både såsom Lärd och såsom Tjensteman välkände Landsmans arbeten uti vetenskapliga och vittra ämnen, samt öfver de Academier och Lärde Samfund, hvilka kallat honom till Ledamot och Correspondent, gifva en säker anleding att bedömma så väl dess förtjenst, som det utmärkta anseende den redan förwärfvat honom innom och utom fäderneslandet. - Med sådane rättigheter till Kongl. Academiens agtning och hogkomst skulle Herr Gråberg snarare förlora än vinna om dess förtjenster skulle vidare framställas af den som har den äran att anmäla honom. Stockholm d. 22 febr. 1815.

Efter upläsande af förenämde propositioner, biföll K. Academien att de föreslagne skulle på Vallistan upföras.

8:o Anmälte Secreteraren, att han nu, till följe af K. Academiens beslut af d. 14. April förledit år, infordrat Classernes betänkanden i afseende på det till nästa Inhemska Ledamots-Val hörande, och anhöll att Kgl. Academien täcktes utaf de i hvarje Class ledige rummen bestämma det antal som vid nästa val bör besättas, så att bref till de frånwarande Ledamöterne i hvarje Class måtte få afgå till erhållande af deras Vota enligt statuterne.

K. Academien bestämde derpå i Classerne, de rum som böra fyllas, så neml.

att i Första Classen, hvarest äro 3. rum lediga besättes Ett
i Andra Classen ----------- 2 rum ----- besättas bägge.
i Tredje är ingen ledighet
i Fjerde ----- af 5 rum fyllas 3.
i Femte ------ af 5 -- fyllas 3.
i Sjette ------ ett rum, som fylles
och i Sjunde ------ tre rum, som Alla tre besättas.

9:o Sedan detta skedt, anhöll Secr. att få upläsa ett egit, härvid bilagt Memorial, rörande nyttan af Utländske Correspondenter, samt fördelarne som K. Academien deraf kunde hämta i händelse K. Academien sanctionerar ett sådant förslag till närmare relationers vinnande med Utländske berömde Litteratörer. K. Academien förordnade att detta memorial skulle blifva på bordet liggande till nästa sammankomst.

10:o Som H:r Hällström nu inlemnat manuscriptet till sitt i K. V. Academien vid Praesidii nedläggande d 19 febr. 1813. hållne Tal, blef detta anmält, och K. Academien befalte, att det till tryckning borde genast expedieras.

11:o Föredrogos Tvenne nyligen till K. Academien insände afhandlingar, neml.
1. af Prof. i Lund C. A. Agardh, "Anmärkningar om Fucus Thunbergii, och beskrifning af en ny och dermed beslägtad art".
och 2. af Prof. i Lund, A H. Florman, "Dynt (Cysticercus Cellulosae) funnen i hjernan på ett yrsjukt Svin." Den förra afhandling[en] var redan öfversedd och gillad; Den sednare hvaröfver Secret. fälde sitt omdöme, skulle till Herr Sparrman remitteras.

12:o Som tiden till ombyte af Praesidium nu war inne, erinrade H:r Praeses Kongl. Academien derom, som äfven genast på vanligt sätt företog Valet, då H:rr von Schulzenheim, H:r Rutström, H:r Carl von Rosenstein, H: E. Grefve Oxenstjerna och H:r Hedin ärhöllo de fläste rösterne; men som de både sidstnämde Herrarne fått lika antal, lottades dem emellan, då H:r Hedin afgick. Vid den sedermera gjorde lottning, blef Rosenstein Kgl. Academiens Praeses för första hälften af innewarande år.

Slutligen nedlade Hans Excellence Stats Ministern för Inr. Ärenderna sitthittills förda praesidium med ett Tal, innehållande upgifter å nyttige inrättningar, dem han under sina utrikes resor ansett wara uti Fäderneslandet användbare;

På Kungl. Academiens wägnar besvarades detta af Secreteraren, och seancen uphörde.
Justeradt d. 15. Mars 1815.
C. V. Rosenstein

Tillhörande protoc. d. 22. febr. 1815. §. 9.

Ödmjukaste Memorial.

Då jag wågar anhålla om K. Academiens upmärksamhet vid följande anförande, hoppas jag att mitt nitfulla bemödande för K. Academiens Vetenskapliga fördelar icke må misskännas.

Vid betracktande af de från längre tid tillbaka stiftade Lärda Samhällen, under namn af Academier, Societeter eller Sällskaper, finner man att desse hufvudsakligen grunda sig på utväljandet af Medlemmar, genom hvilka Samhällets så väl heder som verksamhet må bibehållas. Men som antalet af dem på de fläste ställen blifvit till något vist bestämt, som antagne författningar icke tillåtit öfverskrida, har till en lifligare communications vinnande i de yrken som warit Samhällets föremål, det samma icke sällan funnit nödigt, att med sig förena någre andre för kunskaper och talanger utmärkte personer, såsom Corresponderande Ledamöter eller Correspondenter, på hvilkas meddelande biträde Samhället haft, liksom ett större anspråk, än på det af de Ordentelige Ledamöterne. Exempel häraf förete de respectablaste Litteräre Samfund Europa äger -Franska Institutet, Vetenskaps-Academierne i Berlin och München, Societeten i Göttingen, den Engelska Linnaeiska, och utom flere andre, den Keyserl. Ryska Vet. Academien, hvilken, att jag må nämna det, äger på en gång: Academiens Ordinaires & Extraordinaires, Membres Honoraires externes & de l'Interieur; Correspondans externes & de l'Interieur, och dessutom Adjoints, Employés etc etc.

Kgl. Svenska Vetenskaps Academien har deremot, liksom den Londonske Royal Society, hittills endast haft Inländske och Utländske Ledamöter. Jemte de förstnämde, har hon väl stundom tillegnat namn af Ämnesvenner åt unga Vetenskaps och KonstIdkare; men detta har icke varit annat än ett tillfälligt vis yttradt förtroende, och icke nödvändigt ansedt att sådane skulle altid antagas. Det är väl icke heller nu mitt föremål att om nyttan af det sednare något anföra; jag utber mig endast tillåtelse att helt kort nämna ett förslag i afseende på de utländske relationerne.

Antalet af Utländske Ledamöter får efter Kongl. Academiens sednaste beslut icke öfverstiga 75. Vid walen af dem, böra wäl sådane komma i fråga, som i någon Vetenskapsgren vunnit en allmänt erkänd rycktbarhet och förtjenst. Kongl. Academien önskar visserl. närmare bekantskap med desse Män, och om möjligt deras biträde och äfven delaktighet af deras bemödande i de vetenskaper och åt hvilka de sig egnat. Men ofta, och kanske vanligast, anses det meddelte Diplomet såsom en gärd af acktning, krönande en gammal förtjenst, liksom Academien ock räknar det sjelf för en heder att upföra vidtfrägdade namn på sin Lista. De äro således egenteligen hedersLedamöter, af hvilka de fläste hunnit till Zenith af deras litterära ära, och hvila nu på vunne lagrar, sedan de högre upnådde åren börjat minska den fordna verksamheten. Få meddelanden äro således från desse att vänta vidare, utan från dem som aspirera till Ledamots Titeln, antingen genom afhandlingar, eller genom deras insände arbeten, och det är för sådane personer som jag tager mig frihet att proponera namnet af Utrikes-Correspondenter, dock likväl icke att antagas förrän behörig pröfning och kanske Val, för sig gått.

Fördelarne häraf wore då följande:
1. Att K. Academien ägde tillfälle att vända fleres upmärksamhet på sig, af dem som sednare inträdt på vetenskapernes bana, genom det att Hon gåfve sitt bifall, för utmärkte kunnskaper, för gåfvan af goda arbeten, för visade tjenster, på ett mången, såmedelst, smickrande sätt tillkänna.
2. En Correspondent blir småningom mer känd, eller kan blifva det, och torde framdeles vid nya val med större skäl fylla ett ledigt rum på Ledamots-Listan.

3. Communicationer blifva också härigenom till ömsesidig nytta lättare öpnade, tidehvarfvets fordringar, nu fördublade mot fordom, må, möjligt vis, snarare upfyllas, och K. Academien försäkrar sig om ständigt behållande af det främre rum den hittills innehaft.

St. d. 1815.
Olof Swartz

Loading…
Loading the web debug toolbar…
Attempt #