Logga in Sv | En

Protokoll

Här kan du utforska Kungl. Vetenskapsakademiens mötesprotokoll 1739-1850. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.

Mårten Strömer

Svensk astronom. LVA.

Född 1707-06-07 i Örebro Nikolai församling, död 1770-01-02 i Uppsala domkyrkoförsamling.

Externa resurser:

Källor i Alvin

Omnämnanden i protokollen

Närvaro vid möten

Omnämnanden

1730s

1740s

1750s

1760s

1770s

1780s

1739 – deltog vid 2 möten.
12/12 - 15/12 -

1739-06-06

antogs som ledamot (§ 14).
14. Sedan kom än vidare i öfvervägande, huruledes det skulle synas nödigt at nu med det första förstärka antalet af Ledamöterne, på det Academien medelst flere medarbetares gemensamma tillhielp måtte så mycket bättre vara i stånd at framgent låta des Acter till publici tienst utkomma, samt at de måtte innehålla någon märkelig varieté af ämnen, på det hvar och en mâtte deruti finna något till sit nöije och giöromåhl. Hvarföre ock Præsidenten proponerade åtskillige skickelige personer, som af alla Ledamöterne gemensamt antogos, hvardera särskilt som följer:
Herr Reuterholm, Pohlheim, Cronstedt, Nordenberg, Strömmer, Elvius, Suab, Brandt, Roberg, Ehrenswerd, Stockenström, Wallerius, Tillas.

1739-08-05

Nämns i 1 stycke: § 13,
13. Derpå beslöts, at ej allenast Hr. Salvius skulle efterfråga hvilcken boktryckare hade de bästa stilar och vore billigast i priset eller tryckarelön: utan ock at kallelses bref skulle upsättas til dem, som redan äro utsedde til Ledamöter i Academien, som i synnerhet Hr Strömmer, Hr Elvius, Hr Suab och Hr Stokenström.

1739-11-03

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Dernäst läste Hr Secreteraren up så väl Hr Strömmers svar på Academiens til honom afgångne kallelse bref, hvarefter hans namn infördes på listan, som okså et af honom nu tillika insändt rön om orsaken til träns bortfrysande af köld, samt huru fremmande trän må kunna för kölden förvaras, hvilcket vant Academiens endräktel. bifal.

1739-12-05

höll ett inträdestal (§ 1). Nämns också i 1 stycke: § 1,
1. Då man hölt på at justera protocollet af den första hujus, blef Hr Strömer, som nu var kommen til staden, af Hr Nordenberg och Hr Tourloen införd i Academien, at nu bli på vanligit sätt til Ledamot intagen. Hr Præsidenten lät då aldraförst honom förnimma hvad fägnad Academien hade deröfver, at hon nu fik tilägna honom det rum och ställe, som hon redan tilförene honom för des vittra lärdom och skickelighet skul tilskynda velat. Och sedan Hr Höpken hade upläst Grundreglorna, hölt Hr Strömer et tal til Academien, hvarpå Hr Höpken svarade å Academiens vägnar. Änteligen gaf Hr Strömer sin försäkrings skrift til Academien, hvilcken lades ad acta.

1. Då man hölt på at justera protocollet af den första hujus, blef Hr Strömer, som nu var kommen til staden, af Hr Nordenberg och Hr Tourloen införd i Academien, at nu bli på vanligit sätt til Ledamot intagen. Hr Præsidenten lät då aldraförst honom förnimma hvad fägnad Academien hade deröfver, at hon nu fik tilägna honom det rum och ställe, som hon redan tilförene honom för des vittra lärdom och skickelighet skul tilskynda velat. Och sedan Hr Höpken hade upläst Grundreglorna, hölt Hr Strömer et tal til Academien, hvarpå Hr Höpken svarade å Academiens vägnar. Änteligen gaf Hr Strömer sin försäkrings skrift til Academien, hvilcken lades ad acta.

1739-12-12

Nämns i 4 stycken: onumr., onumr., § 6, § 9.
Herr Strömer svarade, at han intet hade annat dervidat säja, än at intet något måtte gies ut för pröfvat rön, som endast är förslagsvis upsat. Men hvad han enkannerl:n hade dervid at påminna förbehölt han sig at särskildt få tala med Hr Faggot om.

Hr Strömer svarade dertil, at han intet viste bättre utväg, än at många membra tagas emot, och at de intagne äro flitige.

6. Hr Præsidenten sade, at han hördt Hr Strömer veta medel til at få in många observationer i Academien; bad för den skuld, at han nu ville säja ut sin mening.

9. Hr Præsidenten berättade, huruledes han hördt, at Hr Strömer haft något at påminna vid den observation, som Herr Faggot ingifvit om et bot emot renarnas brömskulori Lapmarcken. Och som hans sysla honom pålägger at, så mycket görligen ske kan, så laga, at inga rön, som icke hafva sin riktighet, komma in i Academiens Handlingar, och Academien uti des frånvaro vid sidsta sammankomsten behagat fastställa, at detta Hr Faggots påfund skulle föras in i detta quartals Handlingar, så at dermed redan så långt var kommit, at samma observation redan var under prässen; ty har han intet annorlunda kunnat göra än taga den derifrån, til des ytterligare derom varder öfverlagt. Bad ok nu, at Herr Strömer ville yttra sig hvad han dervid hade at påminna.

1739-12-15

Nämns i 1 stycke: § 13,
13. Hr Præsidenten frågade, om Ledamöterna icke hade ännu något tänkt efter, hvilcken fråga skal upsättas för det tilärnade proemium? och sade derjemte, at Hr Höpken allaredan skrifvit til Hr Berck i Franckriket, at finna på en vacker devise til Medaillien. Dernäst begerte han, at Hr Strömer, som innan kort ärnade resa härifrån, nu ville säja, hvilcken fråga han tyckte vara bäst dertil? Hvartil Hr Strömer svarade, at det vore en härlig ting, om någon kunde gie fram något vist sätt at tryska säden utan särdeles omkostnad. Men som Hr Polhem redan förut derom gifvit fram sina tanckar, så ville Academien nu intet bli vid den frågan.

1740 – deltog vid 2 möten.
16/1 - 19/1 -

1740-01-02

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Observationer detta quartal inkomne:
1. Triewald: om Historia naturalis af stenkol.
2. item om stenvallar som afskiära stenkols floen.
3. item beskrifning af berg nafvrar och theras handlag.
4. item Huru stenkol i obrutne felt opletas.
5. item angående bot för renarnes siuka Curhma.
6. Eurenius: at opfinna Longitudo Loci.
7. Strömner: angående träns bortfrysande.
8. Christ. Polheims Tanckar om huusbygnad.
9. Faggot bestyrker at alun preserverar trä för eld.
10. Brelin: om bygnings timmers sprickande.
11. Cronstedt: om leer till tegelbruuk.
12. Heland: at mäta hastigheten af et skeps fart i hafvet.
13. Linnæus: om renarnes fluga Oestrum Rangiferinum.
14. Doct. Wallerius: om brömskuulor på boskap.
15. item angående brudbröd.
16. Faggot: förslag till at bota siukan Curhma.
17. Sahlberg: giärdsgårdar af pijhl.
18. Silvii rön angående åkerbruket i Upland.
19. Cederhielm: om giöken.
20. And. Celsii jämnförelse af Svenska foter med utländska.
21. Bref ifrån en som kallar sig Inländsk angående orthographien.
M. Triewald.
(Sigill)

1740-01-16

Nämns i 1 stycke: § 19,
19. Herr Triewaldt fick til låns det manuscript om åkerbruk, som Hr Brauner gifvit in til Academien. Hr Strömmer fick sitt exemplar af sidsta quartalet.

1740-01-19

Nämns i 2 stycken: § 11, § 13.
11. Då detta hades för händer, berättades, att Hr Grill var upkommen i mening att nu bli introducerad. Hvarföre Hr Linnæus och Hr Ribe gingo ut att följa honom in i Academien. Hr Præsidenten yttrade å Academiens vägnar en fägnad öfver des tilkomst. Och sedan Hr Grill gifvit sin försäkrings skrift från sig til Academien, hölt han ett tal, som tillika med försäkrings skriften lades i förvar. Häruppå läste Hr Strömmer upp det första Capittlet utur Grundreglorne, och sidst svarade Herr Presidenten å Academiens vägnar på det talet, som Hr Grill hållit, hvilcket svar jämväl lades ad acta.

13. Hr Triewaldt upläste nu ett af honom författadt nytt rön och påfund om Rijugnar, jämte en ritning därpå, och begärade att det samma måtte bli remitterat til Hr Pohlheims igenomseende. Men som Herr Strömmer nu snart skulle komma att resa til Upsala, så bad Hr Presidenten, att han ville taga det med sig och förut däröfver inhämta Hr Klingenstiernas tanckar och utlåtande.

1741 – deltog vid 3 möten.
14/1 - 17/1 - 31/1 -

1741-01-14

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Och som utaf de redan utarbetade rön befants ett angående honungs daggen, upkom ibland Herrar Ledamöterne den fråga, huruvida det samma nu kan på trycket utgifvas, emedan det sätt, som däruti förmäles att fördrifva honungs daggen, ej allenast skal uppå åtskillige orter i Sverigie vara bekant, utan ock har Hr Höpken uti en tysk bok sedt anfört, at honungs daggen säkrast genom rökande kan fördrifvas. På det nu Academien ej må utgifva sådant, som af androm tilförene vore i dagsliuset bragt, så anmodades Hr Strömmer at uti Dictionairer efterleta, om detta sätt at fördrifva honungs daggen af någon tilförene vore vid handen gifvit, och sedan berätta hvad han därom igen funnit.

1741-01-17

Nämns i 3 stycken: § 11, § 12, § 13.
11. Sedan Academien på sätt, som ofvanföre omrört är, öfverlagt och afslutit de omständigheter, som uti dess enskylta hushåldning varit nödige at omröras, anmodades Hr Strömmer utaf Hr Presidenten at emottaga Hr Elvii rön om uhrpändlar och det samma til Upsala med sig föra, samt tillika med Hr Cellsius och Hr Klingenstierna genomgå, och sedan åter til Academien det öfversända, hvilket han ock lofvade.

12. Hr Strömmers ingifne rön hvarföre krut uti bombkastning så väl som andre tyngders häfvande ej värkar i samma proportion som dess myckenhet, enär det är altsammans af lika godhet, emottogs af Hr Ehrenswerd, som lofvade det samma genomse och til Academiens ytterligare bepröfvande meddela.

13. Hr Strömmer återlefvererade Hr Bergquists rön om honungsdaggen. De frågor, som bemälte Herre författat, så väl i anledning af sielfva rönet, som ock de tvifvelsmåhl, som om dess värkställande i Academien upkommit, faststältes skulle på trycket utgifvas. Men rönet kommer at hvila, til dess Academien blir närmare öfvertygad, huruvida det medel, som uti det samma föreskrifves til honungs daggens hämman- och fördrifvande, är tilfyllest giörande eller ej. Hvilket Academien förmenar bäst kunna skie genom svaren, som uppå förenämnde frågor inkomma.

1741-02-07

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Hr Strömers rön om bombkastning blef nu återlefvererat. och hafva de Herrar af Mathematiska Classen, som det skiärskådat, ej någodt därvid at påminna, i anseende hvartil det nu gillades.

1742 – deltog vid 2 möten.
20/1 - 29/1 -

1742-01-20

var kandidat i presesval (onumr.)
Vid sedlarnes upläsande befants at 8 röster fallit på Hr AnkarCrona, på Hr von Otter 13, på Hr Tilas 9, Hr Elvius 9, Hr Meijer 3, Hr Polhem 2, Hr Strömmer 3, Hr Ahlström 2 och Hr Faggott 3 vota. Hr Triewaldt, Hr Ribe och Hr Drake hade hvardera ett votum.

1742-01-29

Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.
Sedan det vid sista sammankomsten hållne protocoll blifvit justerat, berättade Hr Strömmer i anledning af Hr CommercieRådet Polhems inkome theoretiske uträkningar vid skiutgevähr, det han til Academien vil ingifva et project til en krutprofvare, som aldrig skal kunna slå felt, allenast Academien vil bestå utgiften til machinens förfärdigande; hvartil Hrr Ledamöterne förklarade sig villige, hälst som denna machine efter Hr Strömmers utsagu ej skal komma mycket at kosta.

Sedan det vid sista sammankomsten hållne protocoll blifvit justerat, berättade Hr Strömmer i anledning af Hr CommercieRådet Polhems inkome theoretiske uträkningar vid skiutgevähr, det han til Academien vil ingifva et project til en krutprofvare, som aldrig skal kunna slå felt, allenast Academien vil bestå utgiften til machinens förfärdigande; hvartil Hrr Ledamöterne förklarade sig villige, hälst som denna machine efter Hr Strömmers utsagu ej skal komma mycket at kosta.

1743 – deltog vid 1 möte.
9/2 -

1743-02-09

Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.
Uplästes Hr Alexander Funchs til Kongl. Academien ingifne beskrifning uppå tiärubränneriet i Norigie, hvarvid ej något var at påminna, utan blef den af samtelige Herrar Ledamöterne gillad, så mycket mera, som Hr Strömmer, som sielf äfven i förledne sommar giordt samma resa fann denna beskrifning aldeles tilräckelig, och lofvade bemälte Hr Strömmer vidare tillägga hvad han äfven vid tiärugnarna i Norigie kunnat i acht taga, dock med lika förord som Hr Funch denna beskrifning ingifvit at den ej må på trycket utgifvas emedan andre

Uplästes Hr Alexander Funchs til Kongl. Academien ingifne beskrifning uppå tiärubränneriet i Norigie, hvarvid ej något var at påminna, utan blef den af samtelige Herrar Ledamöterne gillad, så mycket mera, som Hr Strömmer, som sielf äfven i förledne sommar giordt samma resa fann denna beskrifning aldeles tilräckelig, och lofvade bemälte Hr Strömmer vidare tillägga hvad han äfven vid tiärugnarna i Norigie kunnat i acht taga, dock med lika förord som Hr Funch denna beskrifning ingifvit at den ej må på trycket utgifvas emedan andre

1744-11-03

Nämns i 1 stycke: § 7,
7:o. Uplästes en inkommen skrift om Honungsdaggen af H:r Häradshöfdingen von Döbeln, och i anseende därtil at Autors meningar härutinnan ei wore bestyrkta med tilräckeliga och riktigt anstälde observationer, fant Kungl. Academien nödigt at därtil gifwa någon method, til den ändan påtog sig H:r Triewald at se efter hwad H:r Hales och andra skrifwit uti denna saken och däraf giöra utdrag: och H:r Strömer, af hwad som uti Academien inkommit i anledning af dess frågor och ännu ligga ad Acta.

1745-01-23

var kandidat i presesval (§ 2).
2:o. föreslogs voteringen för Candidater til Praesidium och när voterings sedlarna uptogs, som woro 18 stycken, för de närwarande ledamöterna 17 ock en upsänd af H:r Baron von Otter, befants för H:r Palmstierna 7, H:r Malmerfelt 9, H:r Mejer 5, H:r Salberg 9, H:r Faggot 11, H:r Dalin 3, H:r Psilanderhielm 6, H:r Brandt l, H:r Wrangel 5, H:r Ahlström 7, H:r Cronstedt 1, H:r Grill 1, H:r Polhem 3, H:r Strömer 1, H:r Plomgren 1. H:r Salander 1, Secreteraren 1. Summan 72 efter 18 sedlar. H:r Palmstierna och H:r Alström som således hade lika många vota lottade sins emellan, som utslog för H:r Ahlström til Candidat, och af dessa fyra Candidater, H:r Malmerfelt, H:r Salberg, Hr Faggot och H:r Ahlström föll lotten äfwen til Praeses på H:r Ahlström, som då också emottog Praesidium af Hr Grefwe Ekeblad.

1745-02-23

Nämns i 1 stycke: § 5,
5:o. Föredrogs H:r Baron Palmquists ansökning om Academiens Censur på dess tractat om Algebra, hwarföre samma tractat remiterades til H:r Klingenstierna och Strömmer at öfwerse tillika med mig, sedan företalet blifwit upläst uti Academien.

1745-03-02

Nämns i 1 stycke: § 4,
4:o. Upläste H:r Triewald sit Rön och försök angående möyeligheten at Swea Rike kunde äga egit rådt silke: hwilket remiterades til H:rar Linnaeus och Strömmer. H:r Triewald berättade at H:r Linnaeus redan igenomläsit denna handling och at H:r Linnaeus lofwat så snart den wore publicerad ibland Academiens handlingar det han wille inkomma med angifwandet af den orten, hwarifrån frön til mulbärsträn skulle kunna hämtas som tålde wåra wintrar, en ort derest också wåra Norrländska åkerbär wäxa.

1745-03-30

Nämns i 1 stycke: § 4,
4:o. Uppå H:r Professorernas Klingenstiernas, och Strömers jämte min utlåtelse, hwilka warit utsedda at undersöka H:r Baron Palmquists Inledning til Algebra (se d. 23 Febr.) håller Academien före at samma arbete för det almännas nytta, bör befordras til trycket.

1745-05-18

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Upvistes en Engelsk bok under tittel a Proposal for discovering our Longitud by Janne Squire tillika med bref til Hans Majest. ifrån autor hvarigenom hon praesenterar Konungen denna bok och sätter i des behag at lämna denna hennes förestälning at finna longituden til hvad domare det måtte vara, i anledning hvaraf Hans Majest. har i nåder behagat öfverlämna detta til academiens skärskådande. Det blef altså för godt funnit at denna bok skulle lämnas til Herrar Klingenstiernas, Strömers och Hiorters öfverseende.

1745-08-17

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Uplästes Hr Strömers handling om Barometerns ändringar af köld och hetta, som lämnades til Hr Faggot.

1746 – deltog vid 1 möte.
1/2 -

1746-06-14

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Et Geometriskt Problem, som blifvit insändt til academien, och varit til öfverseende hos H.H. Meldercreutz och Strömer, blef af dem bägge hållit för ovärdigt at komma in i Academiens handlingar. kommandes an på at kunna passa in en rät linea af en gifven längd uti en cirkel hvilket lätteligen följer af det Euclides demonstrerat.

1747 – deltog vid 1 möte.
28/3 -

1747-06-20

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Secreteraren upläste et til sig ankommet bref ifrån Professor Strömer angånde nogra nya rön vid electriciteten, och de tvänne deraf giorde conclusioner, at om Electriciteten skall kunna comuniceras ifrån den gnidna glaskulan fordras nogot röfvande förutan det som hämtar electricitet och at vid det muschenbroekska slaget äro tvänne slags electriciteter. Försöken som detta stödjer sig uppå skulle anställas hos H. Grefve Cronstedt i nogra af Ledamöternas närvaro, och för öfrigit begärte Academien at detta måtte inkomma i detta quartals handlingar.

1747-08-02

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Til ämnesvänner antogos H. Lieutnant Silfversparre vid Artilleriet, H. Nordenhielm och Baur af hvilka den sista viste up tvänne thermometrar den ena af gurkpulfver och den andra af linolja som han sielf förfärdigat efter H. Strömers handledning och var i synnerhet den första et profaf]des skickelighet derutinnan.

1747-10-10

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. H. Baron Palmquist lät upvisa sin öfversätning af 5:te och 6:te Böckerna af Marquis de l'Hospitals Tractat om Coniska sectionerna, hvilken lämnades til H.H. Klingenstierna och Strömer.

1747-12-05

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Uplästes H. Baron Palmquists handling om trajectorier i den händelsen när de genereras af en cirkel, hvilken remiteras til H.H. Klingenstierna, Strömer och Meldercreutz.

1748-03-26

Nämns i 3 stycken: § 2, § 5, § 8.
2. H. Assessor Rudenscöld lämnade å Kongl. Commercie Collegii vägnar H. Baron Funcks tractat om tiäruugnar, hveröfver Collegium åstundar Academiens censur. remiterades derföre til Herrar Faggot och Strömer.

5. Uplästes H. Wargentins handling om de ojämnheter som Jupiters månar medelst deras inbördes värkan förorsaka uppå hvarandras gång hvilken remiterades til Herrar Klingenstierna, Strömer och Hiorter.

8. H. Baron Palmquist har giort ansökning H. K. M:t det honom måtte förunnasnågon lön för Mathematiska Böckes öfversättande til ungdomens tienst och at medel måste anslås til desse böckers upläggande. H:s M:t har häröfver resolverat at Baron Palmquist så väl som ehvem som öfversätter nogon sådan nyttig bok skall blifva ihogkommen med nogon gofva samt Academiern i Riket så väl som militair staterna vara förbundne at inlösa et vit partie ef sådane exemplar, sedan K. V. Academien inkommit til K. M:t med sina tankar om bokens duglighet til detta ändamål, hvaröfver altså H. K. M:t hade Academien i nåder tilskrifvit af den 23 Febr. 1748 och begär Academiens yttrande om de af Baron Palmquists föreslagne böcker nämligen des algebra och om fasta kroppars styrka som redan skola vara uplagde, samt Hopitals Sections Coniques som hen är i begrep at öfversätta och låte trycka. Detta ärende remiterades til Herrar Klingenstierna, Meldercreutz, och Strömer.

1748-04-09

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Uplästee. Elvius sin observation uppå månans gång förbi pleyaden den 21 Mars 1748. hvilken remiterades til Herrar Strömer och Hiorter.

1748-07-27

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Uplästes et bref ifrån Kongl. Amiralitets Collegium angånde et arbete i Mathematiquen som Capitaine Lieuten. Wallman vid Amiralitetet sammanskrifvit för informationen vid samma stat, hvilken bemelte Capt. Lieut. förostår i Carlscrona. hvarjemte fölgde H. Wallmans memorial til Kl. Amiralitets Collegium samt sielfva värket. förmodandes H. Wallman det honom vid detta värkets upläggande få niuta samma förmån som Kongl. Maytt i nåder förunner Baron Palmquist och andra som kunna utgifva nogot af Kongl. Vetenskaps Academien för ungdomens undervisning godt erkänt arbete. Academien fant ej alenast nödigt at lämna detta H. Wallmans arbete til Herrar Klingenstierna och Meldercreutz hvad Mathesi pura vidkom men till Herrar Strömer och Hiorter det astronomiska, utan ock at bemelte Herrar måtte inkomma med sina tankar huruledes de böcker böra vara beskaffade som kunna anses som libri Classici och förtiäna at inlösas af alla de stater som Kongl. Majt. anbefalt.

1748-09-17

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Upvistes första delen af et arbete af Baron Palmquist upsatt kallad tillämpning af Arithmetiquen, Geometrien och Trigonometrien uti det allmänna lefvernet, hvilket han lämnade til Kl. Academiens sensur och gillande. Det remiterades derföre til Herrar Klingenstierna, Meldercreutz och Strömer.

1748-09-24

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Uplästes en berättelse om en bergskulle Kureklint kallad och i Östergötland belägen, som hålles före vara sönderslagen eller klufven af åskan. Denna berättelsen är upsat af Magister Tiburtius som är kyrkoherde i Vreta Klosters församling der denna kulle ligger och sänd til H. E. Riksrådet Palmstierna som den inlämnade i Academien, reiterades til Herrar Linnaeus och Strömer.

1748-10-01

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Uplästes et memorial af Amiral Ridderstolpe hvaruti han på Amiralitets Collegii vägnar åstunder Academiens tankar öfver tvänne giorde förfrågningar, den ena om murarbetets varacktighet i anseende til kalkens och brukets tilredande med friskt vatn. hvilken är giord af H. Equipagemästaren Leyonankar i et memorial til Colleg. hvaraf copia fölgde, tillika med Värfs och Equipage Contoirets betänkande deröfver, den andra angånde de egenskaper som fordras hos en magnetsten hvar med Compassnålar till fullkomlig godhet kunna bestrykas. Det förra remiterades til Gref Cronstedt och Baron Hårleman, och det andra til Herrar Strömer ock Ekström.

1748-10-15

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. H. Baron Palmquist upviste den tridje delen af dess Algebra hvilken remiterades til H.H. Klingenstiernas och Strömers utlåtande.

1748-10-29

Nämns i 3 stycken: § 2, § 3, § 5.
2. Secreteraren af Academ. föredrog H. Major Pilgrens tractat som innehåller et jämförande af Svenska climatet med Ryska eller det Siberiska visandes igenom observationer hålne under des fångenskap huru mycket kallare detta sennare är fast det ligger under samma polhögd hvartil H. Pilgren söker at gifva Physikaliske skäl. Ändamålet är at betaga utläningar det omilda omdömet om Sveriges svåra climat hvaruti vissa Geographici satt dem såsom i synnerhet Hybner fader och son. Detta remiterades til Herrar Faggot och Strömer.

3. Vidare uplästes H. ÖfversteLieutenants Materns observationer uppå åtskilliga Polhögder i Siberien. som också remiterades til H.H. Faggot och Strömer.

5. H. Elvius upläste en handling om belägenheten af Götheborg som han funnit af astronomiska observationer förleden sommar. Remiterades til H.H. Faggot och Strömer.

1748-11-26

Nämns i 3 stycken: § 4, § 5, § 6.
4. Uplästes en berättelse om et åskeslag som H. E. Baron Palmstierna hade inlämnat och honom tillsändt af Prosten Tiburtius i Wreta församling i Öster Götland. Remiterades til H. Strömer.

5. Uplästes et utdrag af et bref ifrån H. Johan Elliot af Engelska societeten til H. Jennings angånde åtskillig värkan af Electriciteten uti siukdomars läkande och botande. Remiterades til H.H. Klingenstierna och Strömer.

6. H. Elvius upläste et sätt at updraga växande Latituds grader uppå siöcharta hvarefter han hade construerat en sådan charta öfver Cattegat som han rättat efter observationen i Götheborg. hafvandes äfven giort en tillökning til den förra handlingen angånde Götheborgs belägenhet i anseende til åtskilliga felacktigheter som så väl H. Strömcronas nya siöcharta som H. Geddas gamla uti denna ortens utsättande begå, denna handling remiterades äfven til H.H. Faggot och Strömer.

1749-01-07

Nämns i 2 stycken: § 3, § 6.
3. Likaledes utläto sig Herrar Strömer och Ekström angånde den frågan som Kl. Amiralitets collegium förestält igenom Amiral Ridderstolpes memorial om de tienligaste magnet stenar til Compass stryckning, det de ej hafva sig bekante nogra andra tillförlåteliga kännetecken til deras godhet, än då han blifver väl armerad gifver quicka nålar, varandes af de försök som H. Muscenbroek giort, hvarken färg eller skapnad at lita på, dock vid samma omständigheter för öfrigit ju starkare stenens absoluta kraft är ju mera gifver han äfven det som deruppå strykes. De artificiela Dr Knects magneter äro boquäma at stryka nålar uppå och i anseende der til, men ej för nogon annan orsak synas kunna recomenderas till detta bruk.

6. Baron Palmquist upviste sin tillämpning af Arithmetique, Geometri och Algebra, som lämnades. til Klingenstiernas, Strömers och Meldercreutz öfverseende.

1749-02-18

föreslog Fredrik Mallet som ny ämnesven (§ 1).
1. H. Mallet mathes. studiosus antagen till ämnesvän på H. Strömers recomendation.

1749-07-08

Nämns i 1 stycke: onumr.,
l. Uplästes et utdrag af ett bref från Doctor Govin Knigt, ledamot af Engelska Societeten, till H. Johan Jennings angående förbättringar på de af honom upfundne artificielle magneter, jemte någre nye försök, som angå magnetiske Kraftens egenskap i allmänhet. Detta utdrag remitterades til Herrar Klingenetierna och Strömer.

1749-11-04

Nämns i 1 stycke: § 11,
11. Acad. Ämnesvän H. Alstrin, inlemnade en öfversättning af Schelderups danska beskrifning öfver Malströmen i Norige. Der om kommer at inhämtas H. Browallii, Tilas och Strömmers betänkande.

1749-11-18

Nämns i 1 stycke: § 11,
11. H. Camereraren Starbusses memorial, med anhållan om Academiens handräckning til utgifvnde af en förbättrad Arithmetique, uplästes, och lemnades Herrar Palmqvist, Strömmer och Faggot at utlåta sig der öfver.

1749-12-02

Nämns i 1 stycke: § 13,
13. Vetenskapernas historia för detta qvartal, om Jodens skapnad och storlek, anmältes af Secreteraren, som fick befallning at låta den af H. Strömer öfverse.

1750-01-13

Nämns i 4 stycken: § 2, § 3, § 4, § 8.
2. Uplästes Riksens Ständers Manufactur-Contors til Academien inkomne bref, hvar uti begäres Kongl. Vet. Academiens betänkande, huru vida Instrument-makaren Westberg må kunna beviljas något förlag af Manufactur-medlen, til at der med sättja sin instrument-fabrique i stånd, utan at der med skada Instrument-makaren H. Ekströms redan i fult stånd varande kostbara och angelägna inrättning. Detta mål hölt Academien före böra mycket noga skärskådas, och beslöt derföre, innan något svar kan lemnas, at H. Ekström först bör höras: Sedan at Herrar Faggot, Mejer, Klingenstierna, Strömer och Hiorter måga inkomma med sina utlåtelser, då Academien sedan vil taga sig af alt detta anledning at svara på Manufacture-Contorets förfrågan.

3. Gaf Herr Strömer mundteligen sina tankar tillkänna, angående de förbättringar uti Chronologien som Herr Nordenberg förleden sommar uti en til Academien ingifven skrift hölt för nödiga. I anledning af samma Herr Strömers betänkande blef beslutit, at denne Herr Nordenbergs skrift kommer tils vidare ibland de handskrefna Handlingar at förvaras.

4. Sammaledes yttrade Herr Strömer sig om Herr Dalmans Dag-bok på sin Ost-indiska Resa: nemligen at den väl vore ganska artig, och vitnade om Auctorens flit och skickelighet, så at Han til vidare fortfarande der uti på alt sätt borde upmuntras: men at dock, förutan de meteorologiska observationerna och den observerade månens Förmörkelse i Stratsunda, d. 28 Julii, år 1748, hvilka vid tilfälle kunde uti Academiens Handlingar införas, sedan de serskildt blifvit skärskådade, intet annat deruti finnes, som H. Strömer för sin del hölt nödigt at af trycket utgifvas, utan rådde han at Academien skulle förvra ibland sina angelägna handlingar denna Dagbok, til des flera sådana kunde inkomma, då vid deras jämförande, mycket godt til de Siö-farandes rättelse, skulle med tiden der af stå at hämta.

8. Uplästes Herr Magister Unaei ytterligare försök och observationer, angående Salt-lakas större eller mindre sälta vid samma tider som vatnet i Botniska Viken blir mer eller mindre salt, som ock om Salt-lakas stigande och fallande i käril vid samma tider då vatnet stiger eller faller vid hafs kusterna i Botniska viken. Academien anmodade Herr Strömer at gifva sit betänkande härom, samt, så vida möjeligt vore, försöka, om H. Unaei rön äro rigtige, så ock gifva vid handen, huru H. Unaeus ytterligare må til sanningens förfarende instrueras, och med instrumenter förses.

1750-03-03

Nämns i 3 stycken: § 2, § 12, § 15.
2. Uplästes Herrar Klingenstiernas, Strömers och Hiorters betänkande på Manufactur Contoirets til dem remitterade bref, angående Instrument-makaren Westbergs ansökning. Se Dagboken för den 13 Januarii innevarande år, art. 2. Och emedan Herrar Faggot och Mejer jämväl voro af samma tankar, och hela Academien dem nu biföll, så kommer, i stöd der af, svar til Manuf. Cont. at afå.

12. Berättades af Secreteraren, hvad utlåtelser Herrar Klingenstierna och Strömer lemnat om H. Baron Palmqvists Geometria Practica, nemligen at den ei, uti det skick den nu befinnes, kan under Academiens Censure utgifvas: hvilket bör gifvas tillika med de giorda påminnelserna, til H. Palmqvist

15. Academiens ämnesvän, Herr König, inlemnade mathematiska uträkningar af åtskilliga rörliga värk, i anledning af S. H. Secret. Elvii tractat om vattu-drifter. Remitt. til H. Klingenstierna, Strömer och B. Palmqvist.

1750-09-08

Nämns i 2 stycken: § 3, § 4.
3. Uplästes H. Strömers betänkande öfver en ingifven berättelse, om en Electricerad glas-kula, som med et starkt knall spruckit: nemligen at det ei var något ovanligt eller besynnerligt.

4. H. Biskop Browallii utdrag utur Amtmannen Schelderups beskrifning om Maäl-strömen, hvilket H. Browallius på Academiens anmodan giordt, och hvar om Herrar Strömer och Scheffer inkommit med sina påminnelser, beslöts at det skulle införas i Handlingarna, dock så, at Secreteraren först der vid i agt tager, hvad Herrar Strömer och Scheffer påmint

1750-10-20

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Hans Exc. Friherre Palmstierna inlemnade en kort berättelse, om et luft-meteoron som d. sistledne Augusti blifvit sedt i ÖsterGiöthland, som efter all liknelse varit et af de större så kallade stjern-fallen. Remitt. til Herrar Klingenstierna och Strömer.

1750-10-27

Nämns i 2 stycken: § 2, § 3.
2. Uplästes Herr Strömers bref, hvar uti han berättar, at År 1752, infalla Fast-lagsSöndagen och Kyndelmesso dagen på en och samma dag. Och emedan den Casus aldrig, sedan kyrkolagen giordes, då Fastlags-Söndagen påbjudes at firas som en stor högtids-dag, tildragit sig, och han således ei vet, hvilken af desse högtidsdagar bör vika för den andra, förfrågar han sig hos Academien. Academien åter fant sig ei i stånd at afgiöra den frågan, utan beslöt at igenom et underdånigt memorial hemställa saken til Hans Kongl. Majestets afgiörande.

3. Det utdrag H. Strömer giordt af framledne Observator Hiorters meteorologiska observationer, för år 1747, gillades at införas i detta qvartals handlingar.

1750-11-24

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Uplästes Geheime Rabes bref til Secreteraren, med des observationer på tvänne märkvärdige väder-hvirflar eller sky-drag, som blefvo remitterade til Herrar Klingenstierna och Strömer.

1751 – deltog vid 2 möten.
26/1 - 12/10 -

1751-01-26

Nämns i 1 stycke: § 12,
12. Uplästes De l'Isles bref til Secreteraren, hvar uti han först tackar för kallelsen til Ledamot, och sedan på Franska Vet. Academiens vägnar anmodar Academien at draga försorg, det här i Sverige correspondenta Observationer må anställas emot dem, som De la Caille är sinnad observera vid Caput Bonae Spei, til at uptäcka Månens parallaxis. De la Cailles utgifne Avis aux Astronomes, bifogades, med uträkning på alla de Phaenomena som De la Caille är sinnad i agttaga, hvar af ses, at observationerna skola taga sin början d. 21 Februarii nästinstundande, och fortsättas nästan dageligen et helt år. Academien fant sig förbunden, dels för sakens egen vigt, dels ock för Academiens och Nations heder, at giöra yttersta flit, det sådana observationer måga anställas. Och emedan det ei pröfvades nog, at Secreteraren ensam skulle bevaka dessa Observationer, utan at alla i Sverige, som kunna observera, skulle deruti deltaga, så beslöts at Herrar Strömer, Gadolin, Schenmark och Hellant skulle anmodas at giöra sin flit, hvar å sin ort. H. Strömer, som nu var närvarande, förestälde, det hans öfrige ämbets syslor skulle giöra honom här uti stort hinder. Och hvad Gadolin Schenmark och Hellant angår, påmintes, at de ei hafva der til tiän lige instrumenter. Sist öfvervägades ock, at Schenmark och Hellant hafva ingen lön, hvar med de sig Munna uppehålla under den tiden, som endest til observationer måste användas. Til at häfva alla dessa svårigheter, blef beslutit, at bref skulle afgå til Hans Kongl. Majestet, med underdånig ansökning, det måtte 1:o Herr Strömer på et år befrias ifrån sina öfriga ämbets syslor, 2:o befallning afgå genom Cancellererna til Academierna i Åbo och Lund, at de hafva at förse sina Observatorer ned Uhr och Micrometrar, 3:o det ville H. K. Majestet allernådigst bevilja Schenmark och Hellant något litet underhåll til upmuntran, på et års tid. När detta underdåniga Memorial blir färdigt, hvar med Secreteraren fick befallning et skynda, lemnas det til Hans Excellence Friherre von Höpken, som låfvade så föredraga saken hos H. K. Majestet, at academien skulle vinna sin önskan.

1751-02-09

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Anmälde Friherre Hårleman, på Hans Excellence Frih. von Höpkens vägnar, som nu för opasslighet ei kunnat sielf upkomma, det Hans Konglige Majestet hade allernådigst uptagit Academiens bref och underdåniga föreställning, angående de Astronomiska Observationer som här i Riket, efter Franska Academiens anmodan, skola giöras, (se Dagboken för d. 26 Januarii sistledne, articlen 12) och at Hans Konglige Majestet icke allenast beviljat Professoren Strömer et års frihet ifrån Publiqve Föreläsningarna i Upsala, utan ock enslagit en summa af 9000 Daler kopparmynt, hvilka Academien har frihet at använda til instrumenter och praemier, som hon sielf finner nödigt och billigt. Academien ansåg en så hög konglig nåd med underdånigste vördnad och tacksamhet. Och som Academien är öfvertygad, at Hon i synnerhet är Hans Excellence Friherre von Höpken förbunden som behagat utvärka et så för Academien och Wetenskaperna nyttigt beslut, anmodas Friherre Hårleman at derföre betyga hos Hans Excellence Academiens fullkomliga ärkänsla. Och igenkiänner Academien, uti sådan Hans Excellence nåd och omvårdnad, sin Stiftares och Faders öma sinnelag och vanliga åtrå at gynna och befordra Vetenskaper.

1751-02-16

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Gjordes början at upläsa Gislers vidlyftiga och vigtiga berättelse och anmärkningar om Lax-fisket i de Norrländska älfverna. Första stycket, som tycktes vara lagomt til et rön, angående sielfva älfverna, och hvad vid dem är at i agt taga, såsom deras is-läggning, med mera, Remitt. til Herrar Faggot, Klingenstierna och Strömer.

1751-03-02

Nämns i 2 stycken: § 2, § 4.
2. Herr Gadolins afvägninger af Åbo gamla slott, til at utröna des högd öfver vattubrynet, och i följe der af förnimma, om vatnet på några hundrade år så märkeligen aftagit, som af andra Observationer omkring Östersjön tyckes med skiäl kunns slutas. Remitt. til herrar Faggot och Strömer.

4. H. Kullins demonstration, om Centripetal kraftens lagar. Remitter. til Herrar Klingenstierna och Strömer.

1751-03-16

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Beslöts, at af de penningar som Hans Kongl. Majestet allernådigst anslagit til Astronomi, som skola observera på Månen, skal Herr Schenmark nu strax få Tvåhundrade Plåtar, och Herrar Strömer, Gadolin och Secreteraren hvar sina hundrade. Det öfriga kan utdelas längre fram, efter som Academien pröfvar skiäligt och Observatorerna komma öfverens sins emellan.

1751-06-22

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Anmältes af Secret. på H. Meldercreutzes begäran, des tilbud at vilja låta på Svenska öfversätta Des nyligen i Upsala hållne Disputation, De Constituendo Triangulo Maximo et Minimo, e puncto dato, ad duas curvas datas; om Academien ville låta samma öfversättning införa i sina Handlingar. Sv. Ehuruväl Academien hölt för betänkeligt, at låta införa öfversättningar af förr tryckte skrifter i sina Handlingar, ville hon dock först höra Herrar Klingenstierna och Strömer, huru vida de der til styrka, innan Hon utlåter sig något visst här om.

1751-09-14

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Uplästes Herrar Klingenstiernas och Strömers underdånige Memorial til Hans K. Majestet, innehållande et förslag til Calendarii förbättrande, hvilket de på Hans Kongl. Majestets allernådigste befallning upsatt och til Academien ingifvit, på det Academien der vid må bifoga sit yttrande. Förslaget går der på ut, at vi böre giöra et med våra Religions förvanter i Tyskland och Dannemark, utesluta 11 dagar utur Februarii Månad, år 1756, samt sedan bruka det interCalations sätt, som Gregorianske Calendarium fordrar, uträknandes de rörlige Högtiderna efter Astronomiska reglor, utan Epacter eller gyllende-Tal. Ehuruväl nu Academien ei hade här vid at påminna, förutan at en och annan förmente, at det vore bättre utesluta en dag utur hvarje Månad, än alla ellofva utur en Månad, hvilket förslags orimelighet dock strax af andra visdes; så förbehölt sig likväl Academien, at til nästa sammankomst få tänka på denna vigtiga saken.

1751-10-19

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Afgiordes saken, angående Calendarium, nemligen at Academien aldeles gillar Herrar Klingenstiernas och Strömers Memorial, och allenast i underdånighet föreställer Hans Kongl. Majestet, om icke ändringen kunde skie ju förr ju häldre, åtminstone år 1753.

1752-07-18

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Inlemnade H. Faggot et vidlyftigt, och om det finnes giltigt, ganska vigtigt rön, om et nytt och säkert sätt at probera kruts styrka. Auctoren har ei velat gifva sitt namn til känna, innan han genom H. Faggot, får veta Academiens tankar här om. det uplästes och Remitterades til Herrar Faggot, Ljungqvist, Strömer, Scheffer och Meijer.

1752-09-12

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Berättade H. Faggot, at han nyligen varit i Upsala och med förundran sedt hvad härliga Curer H. Strömer der denna sommar giordt med Electriciteten, på åtskilliga förlamade menniskior: at han öfvertalt en student vid namn Zetsel, som varit H. Strömer behielpelig der uti, at komma hit til Stockholm, at här giöra dylika försök, hvar til han föreslog, det Academiens af Gref Cronstedt skänkta Electricitets machine kunde honom lemnas til låns. Academien tyckte mycket om detta förslag, och samtyckte gerna, at låta H. Zetsel få bruka Machinen, hvilken skal på Academiens kostnad sättas i brukbart stånd.

1752-10-03

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes Herr Strömers Rön om Electricitetens värkan at bota åtskilliga krämpor. De gillades strax at införas i Handlingarna.

1753-03-31

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Upl. Herr Gisslers anmärkningar om Nordskenen. R:s til H. Strömer och Hellant.

1754 – deltog vid 4 möten.
29/9 - 5/10 - 12/10 - 19/10 -

1754-04-06

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Upl. tvänne bref, hvar uti nämnas några Rön angående Electriciteten. Det ena ifrån H. Gissler, huru han genom electrisk blåst i ögonen, til synen förhulpit tvänne, som många år varit blinde. Det andra från H. Strömer som berättar om et i Gefle sig tildragit besynnerligt Phaenomenon, i det at en gång, då Electricitets machinen stod stilla, och den som gnidit kulan, rörde vid kädjan som hänger vid kulan, at uttaga en gnista, har han fått en stark stöt. 2:o har kädjan, som han tog på, gått af på flera ställen, på det sättet, at länkarna raknat up. 3:o har Conductorn, som hängt långt ifrån Taket och var rätt stor, lyfts up til taket och sedan fallit sakta tilbaka på sina snören. Academien befalte Secreteraren at begära närmare underrättelse om detta Phaenomenon, då der om, så väl som om Gisslers Cur, kunna anföras utdrag uti Academiens Handlingar.

1755 – deltog vid 1 möte.
19/1 -

1755-01-19

föreslog Jean le Febure som ny ämnesven, som antogs (§ 1).
1. På H. Praesidis föreställning, blef Herr Johan Gustav von Drake, son af framledne Praesidenten Drake, samt på Professor Strömers föreskrift, unge Herr Le Febure, til ämnesvänner antagne.

1755-02-22

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Upvistes H. Zegolströms nyligen under H. Strömers Praesidio i Upsala utgifne Disputation, de Theoria Declinationis Magneticae, hvilken Auctor dedicerat til Academien, i anseende til de Observationer och sjö-journaler honom af K. Acad. varit meddelte, hvar af han haft stor hielp til detta arbete. Dedicationen uplästes och några exemplar utdeltes. Auctor, som var närvarande, blef antagen til ämnesvän, och fick, jämte tacksägelse, välförtjänt beröm för sit vackra och nyttiga arbete.

1756 – deltog vid 7 möten.
7/8 - 14/8 - 21/8 - 28/8 - 18/9 - 23/10 - 13/11 -

1756-08-07

valdes till preses (§ 4) och var kandidat i presesval (§ 4).
4. Til Praeses för Tredje qvartalet, fingo följande fyra Herrar Ledamöter, högsta rösterna, neml.
Dr Benzelius.
Gr. Gyllenborg.
Prof. Strömer.
Profess. Gadolin.
De voro alla fyra närvarande, och vid lottningen, föll Lotten på Herr Strömer, som emottog lyckönskningar.

4. Til Praeses för Tredje qvartalet, fingo följande fyra Herrar Ledamöter, högsta rösterna, neml.
Dr Benzelius.
Gr. Gyllenborg.
Prof. Strömer.
Profess. Gadolin.
De voro alla fyra närvarande, och vid lottningen, föll Lotten på Herr Strömer, som emottog lyckönskningar.

1756-10-23

höll ett tal vid presidiets nedläggande (§ 2).
2. Herr Strömer nedlade då Praesidium och höll et Tal, om styrmans konstens förbindelse med Astronomien.

1757-03-19

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes Kongl. Majestets ankomna ytterligare nådiga bref och befallning, at i underdånighet inkomma med Academiens betänkande angående bästa sätet at ärhålla tilräckelig väderväxling på skep. Och emedan Secreteraren redan förut haft mundtelig befallning der om, hade han icke allenast förut corresponderat om denna sak med Skepsbyggmästaren Scheldon och Professor Strömer, hvilkas bref nu Uplästes, utan hade ock färdigt et utförligt betänkande der om, som uplästes och af Academien til alla delar gillades, så at icke allenast underdånigt svar til Kongl. Majestet af lika innehåll skal ofördrögeligen afgå, utan det pröfvades och nyttigt, at uti Academiens Handlingar för innevarande qvartal låta införa en ännu omständeligare berättelse, om alla här tils påfundna sätt at förskaffa väderväxling på skep, hvar om Secreteraren anmodades.

1761 – deltog vid 3 möten.
8/7 - 30/9 - 14/10 -

1761-07-08

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Uplästes utdrag af de berättelser, som blifvit giorde på Veneris passage genom Solen d. 6 Junii sistledne, af Herr Hellant i Torne, Herr Planman i Cajana, Doctor Gissler i Hernösand, Observator Justander i Åbo, Herrar Strömer, Mallet och Bergman i Upsala, Herrar Klingenstierna, Wargentin och Wilcke i Stockholm, Lector Wijkström i Calmar, Herrar Zegollström och Bergström i Carlscrona, Herrar Landberg och Brehmer i Landscrona, samt Herr Schenmark i Lund. Academien beslöt, at så mycket där af, som angår Veneris Immersion och Emersion skal införas uti detta Qvartals Handlingar.

1762-06-09

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Upl. Secreteraren Des Prof. Strömers Observationer på Månens Förmörkelse d. 18 Maji, 1761.

1763-05-04

Nämns i 1 stycke: § 8,
8. Upvistes exemplar af det nyligen utkomna Qvartalet: då ock Herrar Schultz och Faggot fingo hvar Sin Prémie-Jetton af Silfver, emedan de til detta Qvartal ingifvit hvar Sitt Rön. Jettonen som til detta ändamål för detta år är slagen, är den, som slogs öfver framledne Secreteraren Elvius. Och emedan Elvii Syster, som är Professor Strömers Fru, med egen kostnad låtit göra en ny stämpel til denne Jetton, med Sal. Elvii bröstbild där på, hvilken Stämpel Hon förledet år skänkt til Academien; så pröfvades tjänligt, at til Herr Strömer och Des Fru skicka hvar sitt exemplar af denne Jetton.

1765 – deltog vid 1 möte.
2/11 -

1765-11-02

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Notificerades K. Academiens värde Ledamots Herr StatsSecreteraren och Riddaren Klingenstiernas frånfälle. Vid öfverläggningen om den som på K. Academiens vägnar skal hålla åminnelse Tal öfver denne högstsaknade Mannen, föreslogo somlige Herr Strömer eller Herr Mallet. Herrar Celsius och Ferner tilbödo sig sielfve, hvilket med tacksamhet uptogs K. Academien förbehölt sig betänke tid om valet.

1766-01-08

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Secreteraren berättade, at Hernösands Consistorium anmält sig at af K. Academien få lösa de Dupletta Tomer af Acta Eruditorum, neml. 53 årgångar, ifrån 1682 til 1731, samt för åren 1735 och 1736, tillika med 8 Tomer af därtil hörande Supplementa. K. Academien gaf där til sitt samtycke, och utsatte Priset uti et för alt, til 600 dr kmt. Dock emedan Professor Strömers Fru, efter Sin Broders Secreteraren Elvii död, skänkt Academien denna Samling, ansågs för anständigt, at man först borde hembjuda den Herr Strömer, eller åtminstone hos honom ursäkta, at Academien säljer denna Des Frus Skänk.

1766-03-12

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Upl. öfversättningen af det Italienska Svar, som inkommit på den af K. Academien på Herr Ferners föreställning upgifna Fråga, angående et nytt sätt at skaffa väderväxling på Skepp. Herr Ferner har sielf giordt öfversättningen. Svaret Remitterades til Herrar Strömers, Mallets, Melanders, Bergmans och Wilckes utlåtande.

1766-04-23

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Upl. Herrar Strömers, Melanders, Mallets och Bergmans gemensama betänkande om det Italienska Svaret på frågan om bästa sättet at skaffa väderväxling på Skep. De instämma där uti, at Auctoren förtjänar belöningen.

1766-05-07

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Upl. Professor Strömers och Herr Graveuren Åkermans Bref, angående sista stora eldsvåda i Upsala, hvar af K. Academien med nöje fant, at fast äfven det hus brunnit, hvaruti Herr Åkerman bodde, har dock det mästa och angelägnaste af Hans Glob- och Charteverk blifvit bärgadt.

1767-05-29

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Upl. Kongl. Majestets nådiga Remiss af framledne Stats-Secreteraren Klingenstiernas arfvingar giorda underdåniga ansökning om någon hiälp til Klingenstiernas efterlemnade Manuscripters utgifvande af trycket. K. Academien pröfvade nödigt at först här öfver höra Herrar Strömer, Melander och Mallet, som hafva berörde Manuscripter om händer.

1768-07-20

Nämns i 3 stycken: § 4, § 5, § 6.
4. Upl. Herr Gatenhielms förslag til en ny inrättning af Dykare-klocka, uti hvilken Luften skal omväxlas medelst et Tryck-verk, i stället för Cantiner, som skola vara många olägenheter underkastade. Remitt. til Herrar Strömer och Wilcke.

5. Upl. Herr Gatenhielms förslag til et experiment, hvarigenom skal kunna med full visshet utrönas, om vattnet är compressibelt eller ei. Rem. til Hr. Strömer och Wilcke.

6. Anmältes, at Herr Strömer i nästa vecka vil komma hit at hålla Sitt åminnelse-Tal öfver framl. Stats-Secreteraren Klingenstierna. Dagen utsattes til d. 27 i denne Månad.

1768-07-27

höll åminnelsetal över Samuel Klingenstierna (onumr.)
Julius, d. 27.
Höll Herr Strömer en mästerlig Parentation öfver vår afledne stora Klingenstierna. Han ville ei hafva Resepenningar.

1768-08-17

Nämns i 1 stycke: § 8,
8. Upl. Hr. Strömers utlåtande öfver N. 29. hvaruti visas, at den föreslagne Dykeri-inrättningen är inpracticable.

1769-06-14

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Upl. Herr Melanders förklaring på några optiska apparencer, som vid Veneris Passager genom Solen blifvit anmärkte, hvilken remitterades til Herrar Strömer och Ferner.

1770-01-02

Mårten Strömer dog

1770-01-10

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Denna första sammankomst på detta år började med beklagelig underrättelses meddelande, om den förlust K. Academien gjordt af tvänne högtvördade och älskade Ledamöter, Hans Excellence R.R. Grefve Tessin och Professoren Strömer. Man upsköt deliberationen om Parentator öfver den förre, men Herr Ferner åtog sig den senare.

1770-12-12

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Detta år har Kongl. Academien mistat 6 af sina Herrar Ledamöter, neml.
Hans Excellence Herr Grefve Tessin.
Herr Professor Strömer
Herr Directeuren Runeberg.
Herr HofJunkaren Swab.
Herr Presidenten Grefve Piper,
och Herr Professoren Burmester.
G. V.

1772-06-05

parenterades över av Bengt Ferrner (onumr.)
Junius d. 5.
Höll Herr Ferner, i Riddarehus Salen, Sitt Åminnelse Tal öfver K.Academiens framledne Ledamöt, Professoren Strömer.

1773-10-20

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Secreteraren anmälde, at Academiens framledne Ledamots Herr Strömers Änka, Fru Elvia hitsändt en samling vackra, mäst Mathematiska och til en del rara Böcker, hvilka Hennes Sal.man efterlemnat och Hon nu skänkt K.Academien. Catalogen på dem upvistes: däribland voro 29 Verk in Folio, 67 in Qvarto, 86 in Octavo et Duodecimo, samt en hop Chartor. Kongl.Academien fägnade sig öfver denna ansenliga Dess Boksamlings tilväxt, och lofvade vara betänkt på något tacksamhets teken emot Fru Strömer, som äfven tilförne riktat K.Academiens Bibliothék med Böcker som Hennes Broder Sal.Secreteraren Elvius tilhört. Herr Wargentin trodde, at ingen ting skulle mer fägna Henne än om K.Academien ville låta slå en Jetton öfver Hennes aflidne Man, Herr Strömer, hvilken heder Han sjelf dessutom hade förtjänt. Kongl.Academien tyckte mycket om detta förslaget men tog dock denna gången ei något visst beslut.

1780-05-03

Nämns i 1 stycke: § 6,
6:o Om icke af den Skådepenning, Som nu Såsom färdig upvistes, och Som K. Academien låtit Slå öfver Sin framl. Ledamot Professoren Strömer, måtte till Dess Enka Fru Strömer född Elvius öfverlemnas ett Exemplar i guld och Tio i Silfver. Fru Strömer har flere gånger vist mycken frikostighet emot K. Academien; Hon har skänkt hela Sin Brors, Secreteraren Elvii efterlemnade Bibliothek och större delen ain Mans; Hon har ock utomdess testamenterat K. Academien en gåfva efter Sin död af 6000 kmt, Således kunde K. Academien icke undvika att gifva Henne ett Exemplar i guld af Skådepenningen öfver Hennes Man. Några voro väl af den tankan, att Fru Strömer mer skulle tycka om, att få flere Exemplar i Silfver för att Skänka åt Sina Vänner, och i stället icke emottaga något i guld; men Pluraliteten höll före, att om Hon Sådant icke ville emottaga, skulle Hon dertill obligeras, emedan den förbindelse hvarutinnan Hon Satt K. Academien, icke med något afslag i den delen kunde tillfridställas.