Protokoll

1755-01-19
• föreslogs som ämnesvän av Mårten Strömer (§ 1).

  1. På H. Praesidis föreställning, blef Herr Johan Gustav von Drake, son af framledne Praesidenten Drake, samt på Professor Strömers föreskrift, unge Herr Le Febure, til ämnesvänner antagne.
  

1768-05-18
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1. Upvistes Inventarium på framledne Directeuren Lehnbergs hela qvarlåtenskap, med Verkstad och alla des tilhörigheter, hvar af befants, at hela tilgången var föga öfver 3000 dr kmt. men at skulden stiger til 9000 dr kmt. Och när af tilgången afdragas några fordringar, som hafva förmons rätt, återstår så litet, at de öfrige Creditorerne knappast kunna få 12 à 15 ProCent, då ock hela Verkstaden skulle skingras och i grund förstöras. Til förekommande där af, har den aflednes Broder, Hr. Professor Lehnberg upsatt en Skrift, den någre af Creditorerne* redan underskrifvit, hvar uti de afstå al Sin fordran, med vilkor, at verkstaden under Academiens vård och tilsyn skal bibehållas aldeles orubbad. Men unge Herr Le Febure som har näst Academien den största fordran, vil ei underskrifva den, om K. Academien ei först underskrifver. Derföre, emedan hvad hälst är, K. Academien ganska litet kan få, och det ei på annat sätt än genom Verkstadens hela ruine, som K. Academien både vill och bör på alt sätt förekomma, så hade K. Academien så mycket mindre betänkande vid, at låta Herr Praeses nu strax vid Bordet undertekna Cessions Skriften, som samma Skrift tydeligen involverar, at K. Academien afstår Sin andel, på det Hon ensam må få och behålla hela Verkstaden såsom Sin egendom: En egendom, som väl aldrig kan kasta något af sig i pungen, men dock för en Vetenskaps Academie bör anses för reel, emedan Academien därigenom sättes i stånd at bibehålla och uphiälpa en för Riket i gemen och Vetenskaperne i synnerhet nödig och angelägen konst och Vetenskap.

1778-05-20
• Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.

  För Herrar Le Febures och Petersons Hus, hvarthera 300,000 dr kmt.
  

  De Hus, som sades vara til Salu och nu kommo i valet, voro
  1. Bruks-Patronens Herr Le Febures Hus vid stora Nytan.
  2. Hr. Petersons Hus, vid Munkbron.
  3. Dävelska Huset, vid Norrmalms Torg.
  4. Douglasiska Huset på Blasii holmen.

1778-05-26
• Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.

  Detta biföllo Herrar Sandels och Liliestråle, men de öfrige närvarande Herrar Ledamöter, i synnerhet Herr Praeses, Herrar Meyer och Adelcrants, hade mycket at invända emot Le Feburska husets situation vid trånga och mörka gator, och emot husets dyrhet, då litet eller intet deraf kunde uthyras. Hvad det sednare eller dyrheten angår, svarade Herr Sandels, at Herr Bruks-Patron Le Febure lemnar huset til 15000 Riksdaler eller 270000 kmt. och troddes kunna öfvertalas at ännu afslå något på priset: at på Huset vore ansenligt Banco-lån, som skulle lätta köpet, med mera.

  Deremot, sade Hans Excellence, vore Hr. Le Febures Hus i det stånd och så beskaffadt, at det nästan ingen ändring eller reparation behöfde undergå, utan kunde sådant som det nu är, tilträdas, så snart Hyresmännernes Fardag vore förbi. I det huset är en af de största och vackraste Salar, som finnes uti något hus här i Staden, oförlikneligen tjenlig til K. Academiens Samlings-rum, i synnerhet vid Solennare tilfällen, då Hans Majestet benådar Academien med sin närvarelse, eller när förnäme utlänningar vilja bivista Academiens Sammankomster eller intagas til Ledamöter, såsom ock, när pub[l]ika Tal och Parentationer hållas. I samma Hus äro ock tvänne mindre Salar, samt flera rum, tjenliga til Bibliothek, Naturalie-Cabinet, samt tilräckeliga våningsrum för en Secreterare, för Hr. Wilcke och för Camereraren med Contoiret, samt några vagnshus och källrar at uthyra.

1778-06-03
• Nämns i 2 stycken: onumr., § 4.

  Ändteligen, emedan månge af Herrar Ledamöterne sade sig 1:o ei rätt känna hvarken Lefebures eller Dävels hus, och 2:o ei vara nog underrättade om Academiens Cassas tilstånd och dess säkra tilgånger; så beslöts, 1:o at alle Herrar Ledamöter, som ville, skulle följande dagen följas åt och noga bese bägge de i fråga varande husen. 2:o at Camereraren, med Herrar Contoirs Deputerade, skulle til nästa Fredag eller d. 5 Junii, författa en Summarisk räkning på Academiens inkomster och utgifter, efter medium af de två sista åren, hvar af kunde ses, huru vida Staten kan bära sig. 3:o at Kongl. Academien, d. 5 hujus efter middagen, åter ville samlas at härom ytterligare rådgöra, hvarmed Herrarne för denna gången åtskildes.

  4. Företogs Frågan om Husköp, hvarvid Hans Excellence Grefve von Höpken gaf tilkänna, at Hans Majestet, för några dagar sedan, sjelf i nåder behagat bese alla Rummen uti Hr. Lefebures Hus, beledsagad af Hans Excellence och af Herr Bergs Rådet Sandels, samt funnit samma hus för Academien anständigt och tjenligare än det Dävelska huset, hvilket Hans Majestet tilförne sedt och kände. Hans Majestet hade derföre i Nåde tilstyrkt, at man skulle fortfara med underhandlingen om detta, neml. Lefebures Hus. Tillika berättade Hans Excellence, at Hans Majestet låtit i Nåde förstå, at Hans Majestet gerna såge, at Academien, ju förr ju häldre skaffade sig egna Husrum, antingen genom köp eller hyra, emedan de rummen uti det Konungen tilhörande så kallade Grefve Pehrs Hus, som Academien i några år innehaft, behöfvas för en af Hof-staten til nästa höst, och dessförinnan måste undergå någon ändring. Hans Excellences tanke var derföre, at K. Academien skulle, ju förr ju häldre, vara betänkt på boflyttning, och til undvikande af flera sådana besvärliga och kostsama flyttningar i framtiden, förse sig med eget hus. då K. Academien just til det behofvet fått til Skänks en så betydelig Summa af Herr Présidenten Rosenadler. För sin del, trodde Hans Excellence, at Lefeburska Huset vore för Academien det anständigaste och i flera afseenden det tjenligaste af de Hus, som nu äro fale. Academien vördade i underdånighet Hans Majestets nådiga omvårdnad, och fann nödvändigheten af skyndesam utflyttning utur Grefve Pehrs Hus, samt beslöt at genast höra sig om at få hyra någon våning uti något väl beläget Hus, åtminstone öfver nästa vinter, hvilket ock vore nödvändigt, om än K. Academien skulle nu genast köpa något af de föreslagna Husen, emedan Sielfva det Lefeburska huset, som aldraförst kan blifva fär digt at tilträdas, förnimmes ei kunna blifva ledigt förr än til d. 1 April nästkommande År, af orsak at dess nuvarande Hyresmän böra, efter Contract, njuta halft års upsägning förut. Men i anseende til Husköpet, voro Herrar Ledamöterne af mycket skiljaktiga tankar, i det månge ibland dem, i synnerhet Herr Praeses, Hr. Acrel, Herrar Bergii och nästan i allmänhet Herr Medici, hade mycket at påminna emot Lefebures Hus, såsom mörkt, mycket exponeradt för eldsvåda, beläget långt inne i Staden ifrån Norrmalm, där de fläste Ledamöterne bo, imellan tvänne höst vinter och vår merändels djupa och för fotgängare besvärliga gator, men i synnerhet såsom alt för dyrt för K. Academiens nu varande och tilförmodande tilgångar. Herr Presidenten Rosenadler hade väl til köpskilling skänkt 150000 dr kmt, dock med vilkor, at K. Academien skall i Hans lifstid til honom betala årligen 200 Riksdaler, och sedan evärdeligen 100 Riksd. Således vore af det skänkta Capitalet allenast 90000 dr kmt ograverade. Om då K. Academien köper Lefebures hus för 270000 kmt. sätter Academien sig i förbindelse at årligen betala Interesse för 180000 , och i skuld för et Capital af 120000 kmt, utan at hafva större inkomster än tilförne, som varit föga mer än tilräckelige til Academiens förra vanliga behof. K. Academien skulle knapt kunna betala det årliga interesset, men aldrig Capitalet, utan sänka sig uti en högst eftertänkelig skuld. Däremot sades af andra, at efter Presidenten Rosenadlers död, blir interesset lindrigare, at det på huset varande Banco-lån skulle lätta köpet och betalningen. samt at Huset jämväl kunde kasta någon hyra af sig, åtminstone för Vagns-husen och de källrar, som Academien ei sjelf behöfde. En och annan yrkade jämväl, at vissa utgifter, som K. Academien härtils haft och åtagit sig, kunde efterhand indragas och besparas. Der på svarades, 1:o at Academien hade orsak at både önska och hoppas, at Hr. Presidenten Rosenadler må länge lefva. 2:o at man försport, det Hr. Lefebure ärnade låta transportera en del af Banco-lånet in på et annat hus, och at den del deraf, som skulle blifva qvar vid huset, vore à 6 proCent uti interesse, så at alsintet dermed vore vunnet. 3:o at den lilla hyra, som kunde indragas af huset, väl behöfdes til årliga reparationer och de vanliga onera på husen, såsom gatu-renhållning, Lycktor m. m. 4:o At föga med heder kunde af vanliga utgifterne indragas eller besparas. Hvad Hans Majestets förklarade nådiga välbehag för Lef. huset angick,som af några mycket yrkades, sade sig andre, i anseende til Hans Majestets allmänt kända höga ynnest för Academien, vara försäkrade, at Hans Majestet ingalunda dermed velat förbinda Academien at emot sin fria vilja, à tout prix, köpa det huset, utan endast, så vida Academien funnit det huset för sig beqvämligt och dess råd och lägenhet tilsade at köpa et så dyrt hus.
  

1778-06-05
• Nämns i 2 stycken: § 3, § 6.

  3. Företogs åter frågan om Hus-köpet. Herrar Ledamöterne, som nu til större delen besedt bägge de föreslagna husen, neml. Herrar Lefebures och Dävels, medgåfvo, at bägge Husen äro vackra och ansenliga hus, men at Dävels vore bättre beläget, vid Normalms torg, uti de fläste Ledamöters väg. Och som det af de nu upvista uträkningar befans, at K. Academien i det huset, ehuru det är mycket dyrare, skulle, i anseende til hyrorna af de två nedersta våningarna, sielf bo där för allenast 6 à 7000 dr kmt om året, men at Lefeburska Huset skulle kosta Academien 12 à 13000 dr kmt. årligen; så tycktes större delen af Herrar Ledamöter nu mera än tilförne hågade för det förra. Dock blef ei heller i dag, något afgjordt, emedan K. Academien ei ville decidera en sak af sådan vigt, utan Academiens Stiftares, Hans Excellence Grefve v. Höpkens samråd, som i dag varit hindrad ifrån at fägna Academien med sin närvarelse.

  6. I dag hade ock Herr Bruks-Patron Lefebure, på kallelse, företräde, då K. Academien frågade honom, på hvad vilkor, och i synnerhet til hvad pris han ville sälja sitt hus. Svaret blef, hvad priset angick, at han ei kunde eller ville det ringaste afslå af den genom Herr Sandels betingade köpeskillingen, 15000 Riksdaler Specie, ehvad man sökte derpå afpruta: at huset ei kan, i anseende til Contractet med dess nuvarande Hyresmän, tilträdas förr än d. 1 April 1779: at alla väggfasta meubler skola medfölja på samma köp, utom et Dörrstycke och 3 de störste Speglarne med deras Trumauxer, hvilka han förbehöll sig at få lösa med 4000 dr kmt, at han för den del af köpeskillingen, som han strax finge upbära, ville betala 6 ProCent uti interesse til den dagen, då K. Academien får emottaga huset, och at K. Academien af de 6000 Riksdalers lån, som Banqvengjort på huset, ei får behålla mer än hälften, eller 3000 Riksdaler, hvilka väl ännu äro à 6 ProC. i verkeligt årligt interesse, men efterhand blifva til 4 Procent. Den öfriga hälften af samma lån vill han transportera på et annat hus; med mera, som han uti köpe-Contractet vill närmare upgifva, när så vida kommer.
  

1778-06-11
• Nämns i 1 stycke: § 5,

  5. Men Hans Excellence, Grefve v. Höpken, och flere Ledamöter med honom, förestälte, 1:o at då Herr Rosenadler skänkt Academien et Capital, expressè med det vilkor, at det bör användas til at köpa et hus, skulle det, om icke för Herr Rosenadler sjelf, dock för allmänheten se ut, som ville K. Academien annorlunda, än Donator förordnat, använda penningarna, så framt ei vilkoret snart ginge i verkställighet, hvarigenom andre, som kunna vara sinnade at på vissa vilkor skänka Academien något, derifrån skulle afstyrkas. 2:o kunde sjelfva Rosenadlerska Capitalet imedlertid löpa någon fara, igenom den beklageligen nog allmänna osäkerheten för utlånta Capitaler, i anseende til ofta förefallande Banquerouter, hvaremot det vore aldrasäkrast förvaradt, då det nedlades uti fast egendom. Hans Excellence tillade här vid, at han af Academiens CassaConto funnit, at ej alla K. Academiens förra och egna små Capitaler tycktes stå på lika säkra händer, och tilstyrkte derföre, at de efter hand skulle upsägas och antingen läggas i Fastigheter, eller säkrare placeras. 3:o at den våningen uti Rosenadlerska huset, som K. Academien vill hyra, väl vore tjenlig på en kårt tid, hvarföre ock Hans Excellence tilstyrkte, at man den skulle hyra på et halft eller helt år, til des eget hus kan tilträdas, men at den för längre tid vore mindre tjenlig och otillräckelig, emedan Salen är alt för liten til Sammankomsterne, då Academien är tal-rikt samlad, och hela våningen ei innehåller mer än 11 à 12, til en del små rum, då likväl K. Academien, efter egen upgift, behöfver 18 à 20 rymliga rum. 4:o at osäkert vore, huru länge K. Academien kunde få hyra denna våning, och Academien således kunde blifva exponerad til flera flyttningar, så mycket mera besvärliga och kostsamma här efter, som Academiens Cabinetter, Bibliothek och andra tilhörigheter dageligen ökas. 4:o kunde en annan gång, då Academien nödgades, utan vidare upskof, köpa et eget Hus, ei något så vackert och, i Hans Excellences tycke, så tjenligt hus, stå til buds, som det Lefeburska är. Hans Excellence tilstyrkte derföre Faderligen, at K. Academien nu genast skulle inlåta sig i handel med Herr Lefebure.

1778-06-26
• Nämns i 3 stycken: § 4, § 5, § 6.

  4. Herr Sandels sade sig ytterligare hafva accorderat med Hr. Lefebure om köpe-vilkoren, men ei kunnat erhålla något vidare afslag på köpe-skillingen. Dock hade Hr. Le Febure utfäst sig at betala 4000 kopparmynt för det ena Dörrstycket och de 3 Speglarna, som han förbehållit sig at få undantaga, samt at betala 6 ProCent uti årligt interesse för den delen af köpeskillingen, som han strax får upbära, til des Academien får tilträda huset.
  

  5. Frågades, huru snart huset kan få tilträdas, hvarpå Herr Sandels svarade, at det väl kan ske d. 1 April nästkommande år, men at dock så väl Herr Lefebure sjelf som Dess Hyresmän önskade få bo där qvar til d. 1 Octob. 1779. Detta togs i öfvervägande, och då det befans, at Academien kunde af Herr Lefebure få 10 à 11000 dr kmt uti interesse på Rosenadlerska Capitalet til den tiden, men ei behöfde betala mer än 3600 dr i hushyra på samma tid, vore det ren vinst för Academien at ej inflytta i huset förr än i Octob. 1779, då Academien imedlertid kunde väl begå sig med Rosenadlerska våningen, och flyttningen beqvämligare kunde gå för sig om hösten än i Vår-slasket; fann K. Academien ingen annan svårighet därvid, än i anseende, dels til någon nödig reparation uti huset, som bör vara gjord, innan K. Academien inflyttar, dels ock i synnerhet, til De Geerska Naturalie-Cabinettet, som nästa sommar i god tid skall hitflyttas och strax bör insättas uti nya huset. Herr Sandels trodde, til denna svårighets häfvande, at Hr. Lefebure väl skulle kunna förmås at nästa Sommar i god tid afträda åtminstone den stora Salen, som han sjelf föga nyttjar, uti hvilken De Geerska Cabinettet kunde vid hitkomsten tils vidare inrymas.
  

  6. Lät Herr Banco-Fiscalen Ekman anmäla sig til företräde: då han inkallades, upviste han Hr. Bruks-Patronen Lefebures Fullmagt at på dess vägnar afsluta köpe-Contractet med K. Academien, samt framgaf nu et utkast dertil, som uplästes och befans vara af samma innehåll som Herr Sandels mundteligen berättat, med några flera conditioner af mindre betydelse. Honom frågade K. Academien, om icke stora Salen uti Lefeburska huset skulle kunna afträdas i början af Julii månad nästa år, och de två rummen näst därintil i Aug. Månad, i hvilken händelse Herr Lefebure och Dess Hyresmän kunde få bo qvar i huset til Sept. Månads slut, 1779. Herr Advocat-Fiscalen svarade sig väl ei i den omständigheten kunna positivt yttra sig, men trodde dock at Hr. Lefebure ei dervid skulle göra någon svårighet.
  

1778-07-29
• Nämns i 3 stycken: onumr., § 6, § 7.

    7. Hr. Praeses berättade, at sedan det Capital af 150 dr kmt, som Herr Presidenten Rosenadler skänkt Academien til husköpet, och i några månader varit förräntade uti Discont-Contoiret, nu vore af samma Contoir, med uplupen Ränta, återstäldt, hade han, i samråd med Hr Sandels och Secreteraren, aflemnat til Herr Ad[v]ocat-Fiscalen Ekman, som af Herr Lefebure var befullmägtigad at emottaga och på dess vägnar quittera den betingade delen af köpeskillingen, Dal. kmt, emot Dess quitto, som nu, jämte fullmagten, upvistes.

  6. Secreteraren upviste nu köpe-Bref på det nya Huset, med en hop andra äldre Documenter angående samma hus, som Herr Bruks-Patronen Lefebure aflemnat, samt tvänne lika lydande exemplar af köpe-Contractet, det ena egenhändigt underskrifvit af Herr Lefebure, samt af tvänne tilkallade vittnen. Det andra skulle nu underskrifvas af Kongl. Academien, på hvars anmodan och vägnar Herr Praeses och Secreteraren nu underskrefvo det, samt såsom tilkallade vittnen, Herr ÖfverDirecteuren Faxell och Registratoren Holmlund. Äfven upvistes Inventarium på de väggfasta meubler, som skola åtfölja huset, hvar vid saknades beskaffenheten af en del af dem: e. gr. om Tapeterne äro af Vaxduk eller Papper, hvilket Herr Praeses med Hr. Wäsström och Secreteraren lofvade efterse.

  7. Och emedan uti samma fullmagt är Herr Adv. Fascalen (sic.) Ekman updraget, at på Hr. Lefebures vägnar afsluta med K. Academien, hvad ännu kan återstå, rörande Hus-köpet, så fick Secreteraren befallning, at i samråd med Hr. Praeses och Herr Sandels, med honom afhandla och besörja. Hvad Upbud och annan Lagfart angår, kunde Actuarien Brun der uti gå tilhanda. 

1779-02-06
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4. Secreteraren W. berättade, at Herr Bruks-Patronen Le Febure tilbudit K. Academien, at, emot vissa vilkor, d. 1 instundande April, få tilträda de våningar och rum uti det af honom köpte Huset, som han sjelf innehaft, ehuru han förut hade förbehållit sig at få bo där qvar til Hösten. Som K. Academien redan hyrt en våning uti Rosenadlerska Huset til nästa höst, fann K. Academien sig väl dessförinnan ej behöfva inflytta uti sitt nya hus, men hade dock lust at höra Herr Le Febures vilkor. Derföre anmodades Herr Sandels, tillika med H. Wargentin, at fråga honom derom.

1779-02-13
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1. Herr Sandels berättade, at han talt med Herr BruksPatronen Le Febure och frågat honom, på hvad vilkor K. Academien kunde i nästa April Månad få tilträda tvänne Våningar uti sitt nya hus? Hvar på han svarat: emot en hyra af 200 Riksdaler, hvilket Herr Sandels och alle närvarande ansågo för orimeligt, och derföre ingalunda ville antaga det tilbudet, hälst K. Academien väl kan hielpa sig öfver nästa Sommar med de rum hon redan hyrt. Hvad det De Geerska Natural-Cabinettet angår, trodde man, at Herr Cammarherren Baron De Geer kunde öfvertalas at låta det quarblifva än et år på Leufsta: i annor händelse, och om det ändtligen i nästa Sommar skal hitflyttas, lofvade Herr Sandels skaffa rum dertil på 2 à 3 månader, utan hyra, til des det i höst får rum i nya huset. 2. Herr Sandels sade sig ock hafva öfvertalat Boktryckaren Lange at äfven i år förlägga K. Academiens arbeten på samma vilkor som de förra åren, undantagande, at K. Academien sjelf skall betala kopparstyckenas aftryckning så väl som Graveurens arfode, då Herr Lange endast består Paperet dertil, hvarmed K. Academien var nögd och tackade Herr BergsRådet.

1779-10-06
• Nämns i 1 stycke: § 7,

  7. Herr Le Febure får ei resten af köpeskillingen för Huset, innan han upvisat liquidation med Banquen. I anseende til Reparationen i Huset, som ei så snart hant blifva färdig, såsom ock, i förväntan på Hans Majestets inkomst til Staden, som i Nåde lofvat infinna sig vid Academiens första Ordentliga Sammankomst uti nya Huset, blef ingen Sammankomst förr än
  

1784-02-04
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1:o) Herr CanzliRådet Ferrner och Herr BergsRådet Sandels anmälte nu, det de Sedan Sista Session, enligt Kongl. Academiens begäran, besigtigat dess Hus på stora Nygatan, och äfven examinerat de Hushållnings Förslag, Som Hr. Assessor Odelius i Sitt Samma Session ingifna Memorial anfört, öfver hvilket allt de upsatt Sitt betänkande, Som upplästes och var följande:
  
  Till fullgörande af hvad Kongl. Academien behagat oss undertecknade uppdraga, böra vi yttra våra tankar om en Sådan fördelning af rummen i Academiens vid stora Nygatan belägna hus, Som närmast stämmer öfverens med Academiens Ändamål och förmon.
  Vi böra först nämna, huru alla rummen nu för tiden äro upptagne, och hvilka af dem nyttjas för Academiens eget behof; Alla bebos af Ämbetsmän och betjening vid Academien, eller äro till främmande uthyrda.
  Academien uppbär icke hyra af andre eller flera rum, än för 2:e Hvalf eller Pack-bodar i nedersta våningen, samt ett stall och ett Vagnshus, upplåtna till Boktryckaren Lange för -------------------- R:dr 100: För en stor källare af Hofkällarm. Langenberg --- 44: 21,4 För 2:ne smärre källare af Hr. BergsR. Lefebure 12: tillsammans R:dr 156: 21,4
  De rum åter, som icke gifva Academien någon inkomst äro:
  J nedersta våningen
  Academiens Kamererare-Contor
  Vaktmästarens rum
  En Bagar-stuga
  4 Smärre rum, Som nyttjas af de i huset boende till Skafferier.
  J Våningen en trappa upp
  På vänstra Sidan om trappan Herr Professor Wilckes rum med kök och Skafferi.
  På högra Sidan, en Sal, däruti Mineralie- och andre Naturalie-Samlingar äro uppställde.
  2:ne rum innom Salen nyttjas icke,
  Ännu 2:ne rum bebos af Hr. Professor Sparrman.
  J Våningen 2 trappor upp
  På vänstra Sidan om trappan, den stora höga Salen, Som nyttjas Sommartiden till Sessions rum, med dess förmak. Ett kök och ett Skafferi lediga.
  På högra Sidan, Academiens vanliga Sessions Sal, hvilken också nyttjas af Hr. Prof. Wilcke vid föreläsningarna i Experimental-Physiken.
  2:ne rum innan för Salen, icke vidare nyttjade än att där stå några Böcker.
  Ännu 2:ne rum, Som Secret. Nicander bebor; i det yttra är uppställd den Samling af Svänska Böcker, Som Hr. Presidenten Rosenadler Skänkt Academien.
  J Våningen tre trappor upp
  På vänstra Sidan, intager högden af stora Salen jämväl denna våning, Så att där allenast äro ett kök och en Kammare, som Hr. Kammereraren Moleen innehafver.
  På högra Sidan, Kammererarens Boningsrum, Samt 3:ne rum, där Academiens Apparatus physicus står uppställd.
  Grunden till denna fördelning af rummen, eller med hvad rättighet den ene eller den andre kommit till nyttjande deraf, känna vi icke; förmodligen har Sedan husköpet Skedde, och Academiens Samlingar och inventarier Samt dylikt mera, som där skulle inrymmas, den ene och andre, som dermed haft befattning, efter handen upptagit de lediga rummen, under förväntan af Academiens vidare förordnande härom, hvilket likväl Sedermera eller intill denna tid icke lärer vara påtänkt. När vi således nu skola yttra oss om disposition af huset hädanefter, Sätta vi å sido, hvilka hittils innehaft rummen; dock under förbehåll att vara ursägtade om vi dermed skulle röra någon oss okänd rättighet, som en eller annan kunde uppvisa.
  
  Som en Secreterare bor husfritt på Academiens observatorium, så Synes efter vår tanke både billigt och med Sysslornas beskaffenhet enligt, att en Secreterare må, när ock det så länge utan hinder af andre omständigheter ske kan, i Academiens hus njuta fria husrum. Härvid lärer åtminstone nu möta mindre betänklighet, Så länge Secretariatet och physices Professionen äro på sätt, som nu skedt, hos en person förenade. Men ehuru Således ingen fråga lärer blifva om de boningsrum, Som Hr. Secreteraren och Professoren Wilcke hittils innehaft, utan han komma dervid att bibehållas, så äro likväl de rummen, där apparatus Physicus förvaras och föreläsningsrummen mindre beqvämt afpassade; ty han bor en trappa upp, håller föreläsningar två trappor upp, och har i 3:e våningen, hvad som fordras till experimenterna.
  
  Innan vi utlåte oss, huru denna olägenhet må hjelpas, böra vi ärhindra, att de rum, Som Secreteraren Nicander innehaft, blifva lediga, när han den 1 April flyttar till Observatorium; och att hvad Hr. Prof. Sparrman och Kamme[re]raren Moleen angår, det helt och hållet beror på Kongl. Academiens godtfinnande, huruvida de ännu vidare måga bibehållas vid några rum i Academiens hus med eller utan hyra, Så att i afseende på rummen, som de nu innehafva icke något hinder ligger i vägen, att så rätta indelningen af rummen för Academiens egna behof, som kan bäst passa Sig; hvarvid må tilläggas, att i händelse några rum i huset utan hyra skulle dem beviljas, en sådan förmon icke måtte anses annorlunda än såsom personell; ty ingen angelägenhet är, att den, som har inseende öfver naturalie Samlingarna, och Kammereraren, utom Academiens Contor, bo i huset. För sina göromål njuta de sina arfvoden eller löner i pänningar; Sysslorna fordra icke deras närvaro annorlunda än vissa timmar om dagen; men huset kostar Academien omkring 30,000 plåtar af egen fond, och kostar än årligen genom reparationer och utlagor, hvaremot det icke gifver i hyra, så mycket som Svarar emot tredjedelen af räntan på detta Capital, hvilket illa står tillsammans med Academiens i Senare åren medtagna pänningfond.
  
  Vår mening är dock icke, det Academien skulle gå längre i uthyrande af rum, än att Academiens egna beqvämligheter och behof böra gå förut; hvarvid vi påminna oss det redan tagna Tvärt om äro vi af den tanken, att Academiens på Observatorium förvarade Boksamling, bör därifrån flyttas till huset i staden, och i Så måtto har det förefallit oss, att huset för det närvarande och tills vidare hälst skulle på följande Sätt disponeras:
  I nedersta Våningen blifver ingen ändring.
  J andra våningen behåller Herr Secreteraren och Professoren Wilcke Sina boningsrum utan hyra; Salen blir Academiens Sessions Rum, där ock föreläsningarna i Experimental Physiken hållas. De tre rummen frammanför Salen nyttjas för Biblioteket och Apparatus Physicus; och det fjerde, som är i bredd med Salen och har sin utgång åt förstugan, kan tjena till Förmak, där Ledamöterne få lägga Sina kappor och Vaktmästaren under Sessionerna vistas. Härvid hafve vi väl funnit de olägenheter, att i Salen är stengolf och Spisel; men Spislen är Snart nedtagen och en kakelugn i stället uppsatt, hvilket utan afseende på ändringen med rummens nyttjande lika fullt måste ske, om i Vinter-Månaderna Naturalie-samling en skall kunna vårdas och beses. På sten-golfvet kan läggas under bordet en bräd-botten, af den längd och bredd, att sten-golfvet endast är bart utomkring vid väggarna.
  J tredje Våningen eller två trappor upp behåller Academien Sin stora Sal med dess förmak till Sessions rum Sommartiden och vid högtidliga tillfällen. Salen på andra sidan förvandlas ifrån Sessions-rum till Naturalie-Cabinett, hvartill ock läggas de tvänne rummen innanför Salen, Så att Mineralie-samlingarna såsom mycket tunga där uppställas till mindre påkänning för bjälkarne än i ett större rum.
  
  Flera rum behöfver icke Academien för det närvarande, utan kan Således disponera till annan sin förmon de två rummen på den norra sidan om den mindre salen, eller det nu föreslagne Naturalie-Cabinettet, tillika med köket och rummet där innanföre, Samt hela öfversta våningen, eller de rummen, där Apparatus Physicus nu står, och dem, som Kammereraren bebor. Om Kammereraren icke skulle få dem i sin tjenstetid behålla, och när de öfriga nu lediga rummen uthyras, torde vara bäst att icke intaga några hushåll, hälst på ett så väl beläget ställe, icke kunna tryta andra hyresmän, hvilka gifva äfven Så mycken hyra, som ett litet hushåll. Jnnan vi skilja oss ifrån huset böra vi nämna tvänne för Husets conservation högst angelägna omständigheter: Den ena, att fönstren för norra gafveln af den stora Salen, som nu äro igensatte med bräder, måtte med mur tillslutas; ty om någon eld skulle komma lös antingen ifrån granskapet på norra sidan, eller ifrån ved-bodarne i Academiens hus, kunde den igenom de med bräder tillslutna fönsteröppningarna Snart bryta in uti stora huset; Den andre, att det lilla kringbyggde gårds-rummet, Som måste bibehållas för att gifva dag åt förstugan och några rum, ständigt hållas ren ifrån Snö och vatten; ty i annat fall blifva murarne däromkring alldeles nedrutna. Om ock Vaktmästaren skulle för det besväret, få någon liten påökning i den lön, Som han nu njuter af 55 R:dr 26 s 8 %, Så vill det mindre betyda, än att låta huset fördärfvas; hvarföre det bör blifva hans ovilkorliga skylldighet, att dagligen hålla denna gård så ren, att där alldrig får Samlas vatten, Snö, eller någon Slags orenlighet, Så kärt honom är att vid Sysslan varda bibehållen.
  Igenom det, som förberördt är, angående indelningen af rummen i huset, hafve vi redan yttrat oss öfver hvad i den delen Herr Assessor Odelii till vårt utlåtande remitterade memorial innehåller; och i öfrigt instämma vi med Herr Assessorens yttrade tanke, att öfver Bibliotek, NaturalieSamlingar, Jnstrumenter, med mera, böra upprättas fullständiga Jnventarier, som sedermera ständigt fortsättas, och att Så Snart Biblioteket och Musaeum kommit i behörig ordning, de böra hållas öppna en förmiddag i hvarje vecka ifrån 10 till ett.
  
  Likaledes få vi till Academiens bifall hemställa den af Herr Assessoren föreslagna ordning och noggranhet vid ingifna Röns och Afhandlingars granskning, pröfning och införande i Qvartals-Handlingarna; ankommande nu på Academien att välja de deputerade, som efter Academiens redan tagna beslut, skola i år vid ämnenas väljande och rangerande för Handlingarna att biträda Praeses och Secreterarne.
  Om Herr Assessoren, enligt sitt yttrande i Memorialet, kan få tryckare-lönen för Almanachorna nedsatt Åtta Skilling för Riset, sker Academien dermed en betydlig förmon och besparing; ty efter Kammererarens uppgift äro för år 1783 till de Små Almanachorna uppgångna 873 Ris Papper; men som Academien tillika bör vara säker, att icke något uppehåll må ske i Tryckningen, torde Academien finna för godt, att öfverlemna till Praeses, Secreterarne och några af Jnspectores Aerarii, att gemensamt med Herr Assessor Odelius bringa accorderne om Almanachs-Tryckningen till ett för Academien förmonligt och Säkert Slut.
  
  Det kunde väl hända, att de större Almanachorna skulle blifva något begärligare, om efter Herr Assessorens förslag, uti Historiska Calendern flera af Ämbetsmän och Betjenter i Landsorterna skulle införas och om Stockholms och i synnerhet Hof-Calendern blefve prydd med vackra vignetter; men till underrättelsers insamlande ifrån Landsorterna om där varande flera tjenstemän, än uti Historiska Calendern redan äro införde, torde mera besvär och kostnad uppgå, och vignetterne likaledes blifva kostsammare, än att den förmodade större afsättningen Sådant ärsatte; dock om Academien så behagar, kunde försök göras med en eller annan Vignett för Hof-Calendern.
  Om Opera och Nummer-Lotterie Almanachorna lärer nu ingen öfverläggning kunna ske, innan Academien blir underrättad, Hvad Hr. Presidenten Baron Liljencrants, efter sitt benägna löfte, kunnat uträtta, att af dessa Almanachor befordra Academien till någon större inkomst.
  
  Med detta betänkande conformerade Sig Herrar Jnspectores Aerarii och tillade endast 1:o) att den föreslagne Jnventeringen Så väl af förut varande som sedermera tillkomna Naturalier och Böcker borde ske årligen innan sista Praesidii ombytet, på det Academien då måtte få höra tillståndet af alltsammans. 2:o) Att Vaktmästaren Viklunds lön hädanefter skall förhöjas till 60 Rdr, hvaremot han skall vara förpligtad att renhålla huset, lilla gården och ränn-stenarne, såsom i föregående betänkande anfördt är.

1784-11-10
• Nämns i 1 stycke: onumr.,

  d. 10. November 1784.
  Herrar Inspectores Aerarii voro i dag tilhopa at rådgöra om Academiska husets assecurerande uti Kongl. Vet. Academiens eget namn, sedan förra egarens Hr. Lefebures assecurantse tid nu lupit til ända. Och resolverades at huset på samma Summa som hittils skulle assecureras, såvida det blefve Academien nu för kostsamt, at därom ingå uti ny värdering och bakräkning af de högre proCenterne för så många År, hälst sedan mäst 30 År nu äro förlupne, och afgiften såleds blir endast 1/2 p. mille.
  Joh. Carl Wilcke.

1805-05-07
• Jean le Febure dog

Viktigaste omnämnanden

• 1755
1755-01-19
• föreslogs som ämnesvän av Mårten Strömer (§ 1).

1. På H. Praesidis föreställning, blef Herr Johan Gustav von Drake, son af framledne Praesidenten Drake, samt på Professor Strömers föreskrift, unge Herr Le Febure, til ämnesvänner antagne.


• 1805
1805-05-07
• Jean le Febure dog