1748-01-30
-
Nämns i 1 stycke:
§ 4,
4. Häruppå hölt H. Brandt et tal som innehölt et rön hvilket viste det spiritus nitri äfven kan uplösa gull. Uppå detta des tal svarade Secret. Elvius hveruppå H:s E. R.R. Ehrenpreus emottog praesidium då straxt blef förestält det måtte H. Brandts tal tryckas, men som det var mera scientifiqut än oratoriskt så beslöts at det skulle införas i handlingarna såsom et rön och remiterades fördenskull til Herrar Rudenscöld och Blixenstierna.
1748-02-06
-
Nämns i 2 stycken:
§ 2,
§ 3.
2. Secret. Elvius anmälte åtskilliga bref som han tid efter annan fådt ifrån H. Hesselius tillika med Iord, sten och sandarter som samma bref angingo, äfven väl voro deriblend et och annet slag som Prosten Kiellin i Vermeland sändt til H. Hesselius. H. Hesselius recomenderar i anledning derutaf Prosten Kellin til Ledamot försäkrandes det han skall äga åtskilliga vakra kunskaper som då ville comuniceras Academien, men Academien önskade at igenom desse vetenskapers comunicerande få närmare tilfälle at känna H. Kellin, då man ej tviflade at hon sedan med fägnad intoge en så vitter man i sit samfund, hvilket må lända H. Hesselius til svar och hvad de insände sten och jordarterna vidkommer så remiterades de til Herrar Tilases och Blixenstiernas undersökning och i ordning bringande.
3. Uplästes et bref ifrån Geheime Rådet Raben til Secreter. Elvius, hvarmed fölgde en fiäril hvars vingar voro beströdde med gullfläcker, H. De Geer fant samma fiäril rer, tog den emot at afrita och sedan lämna det åt H. Linneeus at beskrifva.
1748-02-13
-
Nämns i 1 stycke:
§ 4,
4. Vidare uplästes H. Hiorters bref til Sec. Elvius angånde nogra frågor om Almanachen 1. Om ick väderleken efter des bruk får införas nämligen den som värkelig observerades för 19 år, beviljades, och är uti Academien at fylla den bristen i Observationer som han berättar vara för åren emellan 1732 och 1738 inclusive, hvilka observationer des ämnesvän H. Stricher har inlämnet och äro hålne här i Stockholm af gerfvaren och bör i almanechan införas hvarest observationerna äro hålne på sätt som sket i sal. Celsii så väl Hiorters almanachor. 2. Om ick för posterna afgång och ankomst för Lund, Götheborg och Torneå kunde införas, hvilken underrättelse i Post Contoiren kunde fås, om marknads therminer, och andra underrättelser som pläga införas i Almanachorna, frågas om H. Hiorter skall draga derom frsorg, svaras at Academien vill detta besörga sedan almanachen blifvit öfversänd. Angånde merknaderna lärer fås i Kongl. Commercie Collegio eller i småtullscontoiret hos Cammereraren Gris, underättelsen om Postgången hos Stats Secret. Klinkowström, och nogre nyttiga underrättelser uti hushåldningen kan utdragas utur handlingarna, dessutan lofvade H. Linnaeus om ölets dygder och misbruk. 3. huruvida den röde stilen skall behållas, svaras alenast för detta året.
1748-02-20
-
Nämns i 1 stycke:
§ 2,
2. Uplästes Secr. Elvii memorial angånde hushåldningen med almannchornas tryckande och försäljning, i anledning hvaraf en föreställning til Bokbindare ämbetet kommer at göras om det ville blifva fnämare af hela uplagan, och vart för öfrigit denna saken anförtrod H. Praeses at afhendla med Gref Cronstet i Secret. Elvii samråd.
1748-03-05
-
Nämns i 3 stycken:
§ 2,
§ 6,
§ 8.
2. Uplästes et af Secret. Elvius upsat pro memoria såsom et förslag til propositionen man ärnar göra bokbindare ämbetet angående almanachorna, hvarvid påmintes at det vore nödigt at äfven uplägga en finsk almanacha hvaröfver likväl H. Doctor Browallii utlåtande kommer at inhämtas om häraf skulle blifva nogon afsätning, men för öfrigit utlät Academien sig med altsammans nögd och lämnade til H. Presidis, Räntmästerens och Secreterarens anstaltende och afgörande.
6. H. Preses anmälte H. Laurels förslag til Svenska skriflagen i korthet upsatt hvarjemte H. Rudenscölds och Doctor Benzelii tankar uplästes i anledning hvaraf blef beslutit at detta förslag skulle under H. Laurels namn utgifvas och Academien sända exemplarer til Universiteerna och gymnasierna at de deröfver kunde inkomma med sina tanker. 7. Uplästes H. Elvii afhandling om en geometrisk kroklinea Elliptoid kallad som vore lämpelig til skapnaden af skepp. som remiterades til Hierrar Klingenstierna och Sheldon.
8. Uplästes et utdrag af H. Hellands bref til Secr. Elvius dat. Torneå den 13 Febr. 1748 hvaruti berättas at fururötter finnas som oftas i träsken högst up i fiällen, der nu för tiden inga trän växa på nogra mils vidd. H. Hellant tror at desse rötter flutit dit när vatnet stod öfver landet, som efter H. Cellsii proportion hade varit åtminstonne för 10000 år sedan, men dessa fiäll rygar hafva i forna tider utan tvifvel bevuxna med träd eeh ekeg äfven som våra högländta skogsåsar men sedan vatnet sinn:t ut och inga dunster mera stigit så högt at de kunnat fuktat matjorden har hon förtorkats, hårnat och omsider förvandlats til sten. så at den ej kunnat bära nogra nya växter sedan de gamla förutnat eller hvaraf de närmast siöarna fallit deruti. Detta kommer at införas i dagboken.
1748-03-12
-
Nämns i 1 stycke:
§ 7,
7. Uplästes H. Kalms bref til Secret. Elvius daterat London d. 9 Febr. 1748. Han berättar deruti det han under resan på hafvet observerat vid polens högd 52° at då Thermometern på Södra sida af skeppet stod 2 gr. öfver 0 stod den elenast 1/3 på den Norra. och då den lades i hafsvatn lop den som en pil up til 5 1/2 gr. öfver 0. och blef der stående. Experimentet itererades väl 20 gångor altid med nytt vatn ur hafvet och i samma moment det kom up.
1748-03-26
-
Nämns i 1 stycke:
§ 1,
1. H. E. Riksrådet Ehrenpreus lämnade 1820 d:r 14 % Kop:mt i utfellit Interesse af Thamiske Capitalet. hvaraf 900 d:r tilstältes Secr. Elvius och 920 d:r 14 % til gref Cronstedt.
1748-04-09
-
Nämns i 2 stycken:
§ 5,
§ 11.
5. Uplästee. Elvius sin observation uppå månans gång förbi pleyaden den 21 Mars 1748. hvilken remiterades til Herrar Strömer och Hiorter.
11. föredrogs en kungörelse uppå tyska upsatt af Dr Hannaeus guarnisons medicus i Hamburg, angående et värk i Historia Naturali som åtskilliga personer i Hamburg sammansatt sig at utgifva. Af denna notification voro sände exemplar för större delen af Ledamöterna jemte bref til Secret. Elvius, hvaruppå kommer at svaras och upsåtet berömmas.
1748-05-14
-
Nämns i 3 stycken:
§ 5,
§ 6,
§ 7.
5. Discourerades om den spådomen af Väderleken som H. Wassenius insatt för denna Maj månad i Skara almanach och som giorde så stort alarm hos gemene, hvarföre Secr. Elvius understälte Kongl. Academien om man icke borde på nogot sätt söka at taga gemene man utur denna ambarras eller åtminstone visa det förnuftigt folk ej finner sig häruti, och derföre upläste des tankar derom såsom et utdrag utur et bref som man fant nödigt at insätta i lärda tidningar.
6. Secret. Elvius anmälte huru som han fådt H. K. M:ts nådigste befallning at resa til Trollhettan för anlägningen af genomfarten derförbi hvilken resa torde komma an på et par månader, under hvilken tid han föreslog om icko Baron Seth Academiens archivarius borde förätta des sysla hvad correspondensen vidkommer, samt H. adjutanten Lenberg som är ämnesvän at hålla dagboken af hvd som förehafves i Academien samt besörja tryckningen så af handlingarna som Almanachen hvilket samtycktes.
7. Sist anmälte Secr. Elvius huru han af sal. gref Fridrich Sparre blifvit kallad til vitne af et testamente som han giort Academien af hela sit Capital i contanta penningar. och som man intet fådt del af testamentet ehuru man deruppå nu fyra månader väntat så borde Academien derom påminna i stärbhuset, samt bevaka sin rätt i hofrätten. Academien fant nödigt at alt detta borde ske och anmodade H. Praeses at detta bevaka på hennes vägnar sedan Secret. Elvius för sin afresa infordrat del af testamentet: emedlertid beslöt academien at gref Sparre så väl för des almänt erkända vitterhet, som des goda tankar för Academien borde ihågkommas med et äreminne som H. Professor Celsius skulle anmodas at hålla.
1748-05-28
-
Nämns i 1 stycke:
§ 7,
7. Uplästes Herr Hellants bref til Secreteraren Elvius angående Jsgången detta året uti Tornå Elf. vilcket lades ad acta.
1748-06-18
-
Nämns i 2 stycken:
§ 1,
§ 2.
1. Uplästes Herr Lagerströms bref til Secreteraren Elvius, hvaruti han aflägger sin tacksägelse, at kongl. academien behagat antaga honom til Ledamot.
2. Uplästes Herr de Geers bref at herr Reaumur emottagit med mycken vördnad det tilbud, han å Academiens vägnar giordt honom at blifva ledamot. Vid detta tilfälle erhindrar äfven Herr de Geer at kallelse bref borde af Kongl. Academien utfärdas, så väl för Herr Reaumur, som de öfrige utländske ledamöterne, ock at sådent vore brukeligit vid societeten i Paris. Kongl. Academien Resolverade t vid nästa Presidents ombyte taga detta ärende uti öfvervägande, ock at Secreteraren Elvius skulle emedlertid anmodas at efter vanligheten å Academiens vägnar skrifva til Herr Reaumur.
1748-07-09
-
Nämns i 2 stycken:
§ 2,
§ 7.
2. Uplästes tvänne Herr Kalms bref til Secreteraren ock Herr Archiatern innaeus, daterade London den 3 sidstledne Junii, uti hvilcke han bland annat berättar at han med de penningar han fådt ei längre lär kunna uppehålla sig i America, hvart hän han nu med ett skepp om någre dagar täncker at begifva sig, än det högsta ett år. Ock fants för godt at denna saken skulle hvila til Secreteraren Elvii hemkomst, då Academien ville öfverlägga om någre penningar vidare kunde vara at tilgå. Emedlertid skulle Baron Scheffer genom bref anmodas at skaffa Herr Kalm Recommendations Bref til Franska Gouverneuren i Canada.
7. Uplästes bref från Secret. Elvius, hvaruti han berättar at hans observationer i Götheborg för Determination af longituden tämmeligen lyckats.
1748-09-03
-
Nämns i 2 stycken:
§ 3,
§ 5.
3. Secret. Elvius upläste et bref til sig ifrån H. Nicander controleur i Vestervik hvaruti han berättar det tobaks sauce är et fullkomligit medel at fördrifva väglöss samt klåda hos boskapen, ehuru man trodde at dettn skulle vara en beknt sk så blef det likväl remiterat til H. Salberg.
5. Uplästes et bref til Secret. Elvius ifrån Baron Gyllenpistol hvarmed fölgde en så kallad perla som han funnit i en braxen. remiteras til Herrar Linnaeus och Baeck.
1748-10-01
-
föreslog Pehr Wargentin som ny ledamot
(§ 5).
5. H. Hof Chirurgen Schutzer föreslogs af Baron Hårleman til Ledamot samt Philosophiae adjuncten i Upsala H. Wargentin af Secret. Elvius.
1748-10-15
-
Nämns i 1 stycke:
§ 3,
3. Uplästes et bref til Kongl. Academien ifrån fältskären Amelung i Strengnäs deruti han angifver sig hafva funnit et slags dropar som ofelbart skola curera frossan. lofvar sig vilja uptäcka ingredientierna dertil emot nogot preemium eller befordran til fältskärs sysla vid nogon af de större städerna eller nogot regemente. Secret. Elvius skulle inhämta Magistratens vitnesbörd om denne Amelungs secret. huruvida den är bekant derpå orten for den tillägnade värkan.
1748-10-22
-
Nämns i 2 stycken:
§ 1,
§ 2.
1. H. Preses förestälte om icke ämnesvännerna borde äfven så väl som Ledamöterna indelas uti vissa classer. Secreter. Elvius åtog sig, at af dem, hvars studier han ej förut kände, underrätta sig, och sedan derefter indela dem i Classer.
2. Voterades öfver de tvänne föreslagne Herrar til Ledamöter, då Secreteraren upviste trenne sig gifne fullmackter af D. E. Baron Höpken och Baron Palmstierna samt Baron Hårleman at votera på H. Schutzer. För H. Schutzer var 16 Ia och 6 Nej, således utesluten H. Wargentin 19 Ja och 0 Nej, derföre antagen.
1748-10-29
-
Nämns i 2 stycken:
§ 2,
§ 5.
2. Secreteraren af Academ. föredrog H. Major Pilgrens tractat som innehåller et jämförande af Svenska climatet med Ryska eller det Siberiska visandes igenom observationer hålne under des fångenskap huru mycket kallare detta sennare är fast det ligger under samma polhögd hvartil H. Pilgren söker at gifva Physikaliske skäl. Ändamålet är at betaga utläningar det omilda omdömet om Sveriges svåra climat hvaruti vissa Geographici satt dem såsom i synnerhet Hybner fader och son. Detta remiterades til Herrar Faggot och Strömer.
5. H. Elvius upläste en handling om belägenheten af Götheborg som han funnit af astronomiska observationer förleden sommar. Remiterades til H.H. Faggot och Strömer.
1748-11-26
-
Nämns i 1 stycke:
§ 6,
6. H. Elvius upläste et sätt at updraga växande Latituds grader uppå siöcharta hvarefter han hade construerat en sådan charta öfver Cattegat som han rättat efter observationen i Götheborg. hafvandes äfven giort en tillökning til den förra handlingen angånde Götheborgs belägenhet i anseende til åtskilliga felacktigheter som så väl H. Strömcronas nya siöcharta som H. Geddas gamla uti denna ortens utsättande begå, denna handling remiterades äfven til H.H. Faggot och Strömer.
