Logga in Sv | En

Protokoll

Här kan du utforska Kungl. Vetenskapsakademiens mötesprotokoll 1739-1850. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.

Daniel Ekström

Bildkälla: Wikimedia commons

Instrumentmakare. LVA.

Född 1711, död 1755-06-30.

Externa resurser:

Källor i Alvin

Omnämnanden i protokollen

Närvaro vid möten

Omnämnanden

1740s

1750s

1760s

1770s

1780s

1790s

1810s

1741-12-19

föreslogs som ledamot av Anders Nordenskiöld (§ 7).
7. Hr Præses föreslog Hr Liungquist och Instrumentmakaren Ekström til Ledamöter.

1742 – deltog vid 5 möten.
3/4 - 14/4 - 23/6 - 30/6 - 14/7 -

1742-01-20

antogs som ledamot (onumr.)
Protocollet, som hölts vid förra sammenkomsten blef först justerat. Däruppå skreds til votering öfver de Herrar, som i den förflutna månaden til Ledamöter blifvit foreslagne. Vid balloterings lådans öpnende befants, at Bergmästaren Heike, jämte Instrumentmakaren Ekström til Ledemöter blifvit antagne, men Hr Adlerheim, Hr Liungquist och Assessoren Wallerius blefvo uteslutne, emedan ja rösterne ej hunno til 3/4 delar emot l/4 nejröster.

1742-02-27

höll ett inträdestal (onumr.) och höll ett inträdestal (onumr.)
Genom Vachtmästaren anmältes det Instrumentmakaren Ekström vore upkommen och ville sitt säte uti Academien intaga, han blef til den ändan af Hr Elvius och Hr Wallerius emottagen samt införd. Hvarefter han ingaf efter vanligheten försäkrings skriften och hölt sitt tal, som af Hr Faggott besvarades, och finnes ibland de öfrige Handlingarne uti förvar.

Genom Vachtmästaren anmältes det Instrumentmakaren Ekström vore upkommen och ville sitt säte uti Academien intaga, han blef til den ändan af Hr Elvius och Hr Wallerius emottagen samt införd. Hvarefter han ingaf efter vanligheten försäkrings skriften och hölt sitt tal, som af Hr Faggott besvarades, och finnes ibland de öfrige Handlingarne uti förvar.

1745 – deltog vid 13 möten.
18/4 - 8/6 - 10/7 - 31/8 - 7/9 - 21/9 - 28/9 - 16/10 - 26/10 - 9/11 - 27/11 - 7/12 - 14/12 -

1745-02-16

Nämns i 1 stycke: § 10,
10. Giordes för Academien experimenter uppå en af H:r Ekström förfärdigad electricitets machin, bestående af 2:ne glaskulor af 14 tums diameter, i synnerhet i anseende til inflammation.

1745-06-15

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. I anledning härutaf beslöts at här i Stockholm borde hållas vanliga metheorologiska observationer hvilket Secreteraren åtog sig at hålla, sedan Barometer, Thermometer och Hydrometer af Hr Ekström för Academiens räkning blifvit förfärdigade, hvarom skulle föranstaltas.

1745-12-14

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Uplästes Magister Aimilii bref ifrån Vasa den 22 Oct. 1745 tillika med trenne Prosten Laurei i Loimiochi i Biörneborgs Län, upsatte beskrifningar l:o om varggårdar, 2. härdning til betstål. 3. d:o til filar och infatningar. hvilke tvänne sennare remiterades til Hrr Mejer och Ekström med påminnelse at efterletat hos Reaumur och andra Autorer om nogot dylikt deruti finnes.

1746 – deltog vid 21 möten.
10/1 - 18/1 - 1/2 - 8/2 - 15/2 - 1/3 - 8/3 - 12/4 - 29/4 - 7/6 - 19/7 - 30/8 - 4/10 - 11/10 - 18/10 - 25/10 - 8/11 - 22/11 - 29/11 - 6/12 - 13/12 -

1746-04-12

var kandidat i presesval (§ 3).
3. Skreds til votering för ny Praeses, då H. Hårleman hade dertil 19 vota, H. Brandt 10, H. Faggot 9, H.H. Meldercreutz, Mejer och Dalin 8 hvardera, H. Palmstierna 6, H. Rudenscöld 5, H.H. Baeck och Psilanderhielm 2, H.H. Triewald, Tilas, Benzelstierna, Malmerfelt, Ekström och Salander 1. hvilka göra tilsammans 83.för 21 sedlar innehållandessedel allenast 3 namn. H.H. Brandt och Faggot ursäktade sig straxt för nogon bortresas skull. och allså utaf de 4 Candidaterna H.H. Horleman, Meldercreutz, Mejer och Dalin föll lotten uppå H. Horleman.

1746-07-19

var kandidat i presesval (§ 3).
3. Skreds til val af Praeses hvarföre den nu varande H. Praeses berättade et han i synnerhet kallat Academien tilsammans. då H. Baeck hade 10 vota til candidet. H. Meldercreutz 9. Herrar Brandt och Mejer 8 hvardera. H.H. Plomgren och Malmerfelt 3. H.H. Höpken, Triewald, Ekström och Ribe 2, Klingenstierna, Salander och Schultze 1. som gör 52 vota varandes 14 sedlar för de tilstädes varande Ledamöter. Utaf de 4 Candidaterna som hade mästa rösterna föll låtten på H. Baeck.

1747 – deltog vid 6 möten.
17/1 - 24/1 - 31/1 - 7/2 - 21/2 - 28/2 -

1747-01-17

var kandidat i presesval (§ 5).
5. företogs voteringen til Candidater för valet af en ny Praeses, då det vid sedlarnas öpnande befants för Dr Browaldius 25 röster, H. El. Palmstierna 24, H. Faggot 19, H. Brandt 13, H. H. Löfvenhielm och Stockenström 5, H. H. Rudensköld, Leyonankar och H:s El. Ehrenpreus 4, H. Dalin 3, H. H. Malmorfelt, Ekstrom, Stobé, Meldercreutz och B. Cederhielm 1. af de fyra förstnämde utvaldes D. Browaldius.

1747-09-12

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Uplästes H. Linnaei bref, hvaruti han underställer Academien om icke H. Kalms resa kunde nu med det första anställas til först til Engeland och sedan til America emedan pasagen emellan desse tvänne orter fortsättes med större säkerhet höstetiden ända til Iul än långt in på våren för de norra siöarnas osäkerhet för Is och töcken den tiden. Det beslöts altså efter man nu fådt medel til denna resa, d:r af Upsala Academie fullmackten för H. Kalm til oeconomiae Professionen i Åbo utfllen at resan nu i höst skulle anställas. Til den änden kommer hos H:s E: Gref Tessin at anhållas det tilstädjelse til resan måtte utvärkas jemte Rese pass ej alenast af H. Maj:tt utan ock af Konungarna af Frankrike, Spanien, Engeland och af Hr General staterna desutan kommer för observationers anställande öfver magnetens declinetion i desse orter och öfver köld och hetta at förse H. Kalm med en compass och en thermometer som skola beställas hos H. Ekström, och i fall man skulle finna nödigt en Quadrant för polhöjdernas uttagande.

1747-10-24

var kandidat i presesval (§ 11). Nämns också i 1 stycke: § 1,
11. företogs voteringen til Praesidents Candidater, då vota befants för H:s Exl. Erenpreus 22, för H. Rudenscöld 15, H. Brandt 12, H. Löfvenhielm 11, desutan voro nämde H. Stockenström 7, Malmerfelt 5. Meldercreutz 4, Gr. Stromberg och Psilanderhielm 3. Benzelstierna och Ekström 2, Gr. Ekeblad, Gril, Heike, Ribe, Blixenstierna, Salander, Strandberg 1. Af de fyra förstnämde Candidaterna föll lotten på H. Brandt.

1. Uplästes H. Prosten Lauraei sätt at härda stål til alla handa behof. Som remiterades til Herrar Brandt och Ekström.

1748-01-30

var kandidat i presesval (§ 3).
3. Skreds till Praesidii valet då efter sedlarnas öpnande befents för H. E. Riksrådet Ehrenpreus 19 vota, H. Meldercreutz 17, H. Rudenscöld 15, H. Stockenström 10, H. Carleson 5, Hr Strandberg och Psilanderhielm 2, H:rar Salender, Clason, Schultze, Blixenstierna, gr. Stromberg, Malmerfelt, Ekström, Plomgren, Dalin och Löwenhielm 1. Utaf de fyra förstnämde Candidaterna föll lotten på H. E. Riksrådet Ehrenpreus, som också såsom närvarande förklerade sig nögd det at emottaga.

1748-04-30

var kandidat i presesval (§ 5).
5. företogs valet til en ny Praeses. hvarvid Herrar Meldercreutz och Rudenscöld ägde 21 vota, H. Löwenhielm 15, H. Stockenström H. Svab 10, Blixenstierna 9, Malmerfelt och Strandberg 7, Plomgren 4, Polhem 3, Benzelstierna, Ekström, Acrel 2, & c.

1748-07-09

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Anmältes at Herr Jennings var upkomen at för Kongl. Academien visa Experimenter med en artificiel magnet, den han nyligen fådt öfverskickad från England. Herr Jennings inkallades ock seden en af honom om bem:te magnet ock dess egenskaper ingifven berättelse ver upläst, hvilcken remitterades til den mineralogiska Classen samt Herrar Klingenstierna ock Ekström, giorde bem:te Jennings til Academiens fullkomlige nöge åtskillige Experimenter. Herr Praeses berättade sedan at Academien funnit för godt at antaga honom til ämnesvän. Herr Jennings aflade dess tacksägelse för den förmånen Kongl. Academien behagat lemna honom, samt förärte den upviste artifioielle magneten med en därtill hörende Apparatus til Kongl. Academiens Cabinett.

1748-10-01

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Uplästes et memorial af Amiral Ridderstolpe hvaruti han på Amiralitets Collegii vägnar åstunder Academiens tankar öfver tvänne giorde förfrågningar, den ena om murarbetets varacktighet i anseende til kalkens och brukets tilredande med friskt vatn. hvilken är giord af H. Equipagemästaren Leyonankar i et memorial til Colleg. hvaraf copia fölgde, tillika med Värfs och Equipage Contoirets betänkande deröfver, den andra angånde de egenskaper som fordras hos en magnetsten hvar med Compassnålar till fullkomlig godhet kunna bestrykas. Det förra remiterades til Gref Cronstedt och Baron Hårleman, och det andra til Herrar Strömer ock Ekström.

1748-10-22

var kandidat i presesval (§ 3). Nämns också i 1 stycke: § 3,
3. företogs valet til en ny Praeses. då H. Grill hade 21 vota, H. Meldercreutz 13, H. Malmerfelt 11, H.H. Carleson, Ekström och Psilanderhielm 6, Stockenström och Dalin 5, Löfvenhielm 4, Plomgren, Blixenstierna och Strandberg 2, Urlander, Acrel, Salander och Heike 1. altså blefvo H.H. Grill, Meldercreutz, och Malmerfelt voro tre vissa Candidater men af H.H. Carleson, Ekström och Psilanderhielm som låttade om President Candidet föll lotten på H. Carleson och då det seden lottades til Praeses föll lotten uppå H. Grill.

3. företogs valet til en ny Praeses. då H. Grill hade 21 vota, H. Meldercreutz 13, H. Malmerfelt 11, H.H. Carleson, Ekström och Psilanderhielm 6, Stockenström och Dalin 5, Löfvenhielm 4, Plomgren, Blixenstierna och Strandberg 2, Urlander, Acrel, Salander och Heike 1. altså blefvo H.H. Grill, Meldercreutz, och Malmerfelt voro tre vissa Candidater men af H.H. Carleson, Ekström och Psilanderhielm som låttade om President Candidet föll lotten på H. Carleson och då det seden lottades til Praeses föll lotten uppå H. Grill.

1748-11-26

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. H. Angvelin Rector i fransyska skolan hade ej alenast d. 14. i Maj månad redan inlämnat en modell jemte beskrifning på sit påfund at inrätta fiäder ur med rundspindlar efter [namn saknas] sätt at visa secunder utan ock H. Sundberg urmakare hade förfärdigat et sådant ur som nu upvistes men H. Commercie Rådet Polhem så väl som H. Ekström, til hvars öfverseende H. Angvelins beskrifning var lämnad hölle före det denna invention ej hade nogon förmån för H. Grahams som Angvelin påstår m.m. Härom kommer at göras berättelse uti dagboken.

1749-01-07

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Likaledes utläto sig Herrar Strömer och Ekström angånde den frågan som Kl. Amiralitets collegium förestält igenom Amiral Ridderstolpes memorial om de tienligaste magnet stenar til Compass stryckning, det de ej hafva sig bekante nogra andra tillförlåteliga kännetecken til deras godhet, än då han blifver väl armerad gifver quicka nålar, varandes af de försök som H. Muscenbroek giort, hvarken färg eller skapnad at lita på, dock vid samma omständigheter för öfrigit ju starkare stenens absoluta kraft är ju mera gifver han äfven det som deruppå strykes. De artificiela Dr Knects magneter äro boquäma at stryka nålar uppå och i anseende der til, men ej för nogon annan orsak synas kunna recomenderas till detta bruk.

1749-02-04

var kandidat i presesval (§ 2).
2. Voterades til Praeses då af de fyra herrarna som hade de mästa rösterna Herr Dalin 23, H. Meldercreutz 19, H. Stockenström 15 och H. Ekström 12. lotten föll uppå H. Dalin.

1749-04-29

var kandidat i presesval (§ 1).
1. Journalen på de giorde Curer vid Sätra brun, inlemnad af Bisk. Calsenius.
2. Secreteraren Berch, genom 17 ja, mot 3 nej, antagen til Ledamot.
3. Herrar Ekström, Carleson, Löwenhielm, Blixenstierna, Candidater til Praesidium, af hvilka lotten föll på Carleson.
4. H. Dalins tal, om Sveriges upodling.

1749-07-29

var kandidat i presesval (§ 8).
8. Företogs Praesidents val, vid hvilcket Herr MelderCreutz ägde 13, Herr Stockenström 12, herr Ekström 9 och Herr Acrell 6 röster, af hvilcke Herrar Candidater lotten föll på Herr Stockenström.

1749-10-07

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Förordnades Herr Ekström ock Academiens Archivarius Friherre v. Seth, at å Academiens vägnar vara närvarande vid Jnventeringen efter Herr Elvius, samt emottaga de Böcker ock Handlingar, som tilhöra Henne, men varit under Herr Elvii vård.

1749-10-28

var kandidat i presesval (§ 8).
8:o. Företogs omröstningen til en ny Praeses för det nu ingångna quartal, och blefvo, H. Justitiae Cancell. Baron Löfvenhielm, som hade 28 röster, H. Cap. Meldercreutz, äfven 28, H. Assessor Blixenstierna, som hade 25, och H. Ekström, som fått 17 röster, för Candidater förklarade, Då Lotten föll på H. Meldercreutz, at blifva Praeses.

1749-11-04

Nämns i 1 stycke: § 8,
8. H. E. R. R. Palmstierna anmälte, huruledes Hennes Kongliga Höghet, ( i anledning af en nyligen i Frankrike utkommen bok, hvaruti ibland annat berättes, at H. Gujol skall hafva påfunnit en liqueur, som mycket bettre förvarar allahanda växter och djur, då de deruti inläggas, än spiritus vini, samt at en annan påfunnit en mycket konstig Anemometer som skulle gifva allahenda väderlekens förändringar förut tillkänna uti et klock-spel:) behagat begiära Kongl. V. Academiens utlåtelse der öfver, huru vida och en sådan liqueur eller en sådan anemometer må vara möjelig, och om icke Academien kunde upfinna något dylikt. K. Academien uptog med diupaste vördnad Hennes K. Höghets nådiga förtroende, och låfvade i underdånighet inkomma med sit betänkande. Utur bemälte bok giordes utdrag, som, hvad liqueuren angick, remitterades til Herrar Linnaeus, Brandt och Salberg. men beskrifningen på Anemometern til Herrar Pålhem och Ekström.

1749-11-11

Nämns i 1 stycke: § 15,
15. Berättades Herrar Polheims och Ekströms utlåtelser, om den i föregående sammankonst af Hennes Kongl. Höghet efterfrågade Anemometer (se N. 8): Nemligen at de ei så lätt kunde se, at en machine kunde så mycket praestera, som om den i Frankrike upfundna, förmältes. Herr Praeses ärhindrade här vid, at han dock hölt det möjeligt, at en klock-machine dependent af luftens rörelse kunde gifva allahanda luftens förändringar tilkiänna.

1750 – deltog vid 2 möten.
10/2 - 15/9 -

1750-01-13

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Uplästes Riksens Ständers Manufactur-Contors til Academien inkomne bref, hvar uti begäres Kongl. Vet. Academiens betänkande, huru vida Instrument-makaren Westberg må kunna beviljas något förlag af Manufactur-medlen, til at der med sättja sin instrument-fabrique i stånd, utan at der med skada Instrument-makaren H. Ekströms redan i fult stånd varande kostbara och angelägna inrättning. Detta mål hölt Academien före böra mycket noga skärskådas, och beslöt derföre, innan något svar kan lemnas, at H. Ekström först bör höras: Sedan at Herrar Faggot, Mejer, Klingenstierna, Strömer och Hiorter måga inkomma med sina utlåtelser, då Academien sedan vil taga sig af alt detta anledning at svara på Manufacture-Contorets förfrågan.

1750-02-03

valdes till preses (§ 6) och var kandidat i presesval (§ 6). Nämns också i 1 stycke: § 3,
6. Företogs voteringen til en ny Praeses, och befants, då sedlarna öppnades, at Grefve Piper hade 23 röster, H. Ekström 21, Baron Löfvenhielm 19, H. Psilanderhielm 16, H. Acrell 7, H. Blixenstierna 6, H. Strandberg 6 etc. Af de fyra, som hade mästa rösterna, föll lotten på Ekström, hvilken emedan han ei var närvarande, fick Archivarien befallning at tillika med Secreteraren notificera Honom Academiens giorda val.

6. Företogs voteringen til en ny Praeses, och befants, då sedlarna öppnades, at Grefve Piper hade 23 röster, H. Ekström 21, Baron Löfvenhielm 19, H. Psilanderhielm 16, H. Acrell 7, H. Blixenstierna 6, H. Strandberg 6 etc. Af de fyra, som hade mästa rösterna, föll lotten på Ekström, hvilken emedan han ei var närvarande, fick Archivarien befallning at tillika med Secreteraren notificera Honom Academiens giorda val.

3. Företogs Voteringen til de tvenne föreslagne Ledamöter, Stats Secreteraren Klinkowström och Doctor Wallerius, och sedan Secreteraren upvisat fulmagt af Herr Grefve Cronstedt och Herr Ekström, at jämväl på deras vägnar votera, samt Ballotterings Lådorna voro öppnade, befunnos Herr Klinkowström hafva vota 24 ja, 7 nej. blef altså antagen. Herr Wallerius 28 ja, 3 nej. altså antagen.

1750-03-31

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Uplästes H. Ekströms beskrifning på et nytt af honom uptänkt och förfärdigat Geographiskt instrument, hvilkon, ef ter igenomseende af H. Faggot och Secreteraren, kommer at i detta qvartals handlingar tryckas.

1750-04-28

Nämns i 2 stycken: § 6, § 7.
6. Der på afträdde Herr Ekström sit under förflutna tre Månader förda Presidium, med et vackert Tal, om Jernförädlingens nytta och angelägenhet, hvar på Secreteraren å Academiens vägnar svarade.

7. Herr Ekströms Tal begiärade Academion at det skulle få tryckas, hvilket beviljades.

1750-08-04

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. H. A. Berchs beskrifning om den Chinesiska vigten. Remitterades til Herrar Faggot och Ekström, som gillade den, at införas i Handlingarna.

1751 – deltog vid 21 möten.
19/1 - 9/2 - 16/2 - 9/3 - 16/3 - 25/3 - 18/4 - 27/4 - 4/5 - 1/6 - 22/6 - 20/7 - 27/7 - 24/8 - 31/8 - 7/9 - 14/9 - 28/9 - 5/10 - 19/10 - 16/11 -

1751-03-16

Nämns i 1 stycke: § 12,
12. H. Ekström upviste et honom af en god vän gifvit Model til en Torf-plog.

1751-04-27

Nämns i 2 stycken: § 3, § 4.
3. Uplästes Hans Kongl. Majestets Allernådigste skrifvelse til Academien, hvar uti H. K. Majestet updrager Academien at här efter altid låta förhöra och pröfva dem, som anmäla sig til at vilja blifva Instrument-makare, semt gifva dem vitnesbörd, huru vida de der til finnas skickelige. Hans Kongl. Majestet utmärker ock i samma Des nådigste bref, hvad kunskap och ärfarenhet af en sådan skäligen bör fordras, som vil uprätta en Instrument-makare värkstad: nemligen, at när de hos någon almänt för god ärkänd Mästare, såsom Ekström eller någon annan, redeligen igenomgåt sina Läro-år, och sedan i Des värkstad, för mera öfning, arbetat för lön i 6 eller 7 år, och de då vilja blifva sine egne, böra de framte antingen fördelagtiga påfinningar af nya Instrumenter, eller väsenteliga förbättringar i de förut påfundne: eller at de påfunnit några nya och nyttiga Metal-arbeten, eller åtminstone visa synnerlig färdighet at väl giöra efter förr påfundne instrumenter, med mera. Detta Bref fick Secreteraren befallning at ibland Academiens angelägnaste Documenter förvara, på det Academien vid förefallande tilfälle må hafva det at ställa sig til underdånig efterrät telse.

4. På Secreterarens föreställning blef H. Löfling, som inom några Dagar skal begifva sig på resn til Spanien, antagen til ämnesvän, och strax inkallad, då H. Praeses med et kort Tal önskade honom lyckelig resa och upmuntrade honom at jämväl vid tilfälle skicka några observationer til Academien. Secreteraren berät ade, det Löfling, emot Des handskrift, fått låna Academiens Microscop med al Des apparatus: at Academien låtit hos H. Ekström för honom förfärdiga en god thermometer: at Academiens Praeses, H. Grefve Piper skänkt honom en hydrostatisk Våg-balk med all tilhörig apparatus: at H. Ekström skänkt honom et accurat messings-mått, innehållande en Svensk fot, med Des Tum och Decimaler, samt at Herr Grill af vanlig ädelmodighet låfvat honom fri frakt och förtäring under resan til Port å Port. Academien betygade öfver alt detta sin fägnad, och aflade i synnerhet Des tacksejelse hos Herr Praeses och Herr Grill för den Generosité de emot honom visat, som intygar om Deras nit och kärlek til Vetenskaperna och til Academien.

1751-06-08

Nämns i 1 stycke: onumr.,
blef Academien hindrad ifrån sin tillämnade sammankomst, genom de förskräckeliga och ganska olyckelige vådeldar, som samma dag middagstiden upkommo, och lade större delen af S. Clara församlings hus i aska, tillika med sielfva kyrkan. Månge af Academiens Ledamöter ledo här vid stor skada, såsom H. E. R.R. von Höpken, H. E. R.R. Palmstierna, H. E. R.R. Wrangel. Men i synnerhet voro Herrar Tilas, Salberg, Ribe den yngre, Ekström och Eliander här vid olycklige, ibland hvilka de tvänne förstnämnde förlorade merendels all sin både fasta och lösa egendom, så at H. Tilas ej en gång handt berga sit kostbara MalmCabinette och sina vackra Manuscripter. Academiens Secreterare blef ock Husvill, men hade, Gudi lof, tid at berga det förnämsta af Academiens saker som han haft om händer, så väl som större delen af sina egna.

1752 – deltog vid 18 möten.
25/1 - 8/2 - 15/2 - 19/2 - 29/2 - 7/3 - 4/4 - 18/4 - 25/4 - 2/5 - 23/5 - 6/6 - 25/7 - 12/9 - 26/9 - 24/10 - 7/11 - 21/11 -

1752-04-18

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Der på skreds til Votering om en ny Praeses, då H. Scheffer fick 16 röster, Herrar Strandberg och Psilanderhielm hvarsina 15, Herr Plomgren 9, Herrar Malmerfelt och Ljungqvist 6, Dr Benzelius, Salander och Palmqvist 5, etc. Af de fyra, som hade högsta rösterna föll Lotten på Herr Strandberg, som derföre blef förklarad för Academiens Praeses för nästa qvartal: hvar om, efter han nu ei var tilstädes, Herrar Faggot, Ekström och Secreteraren blefvo utnämnde at gifva honom underrättelse.

1752-12-19

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Sedan Archivarien Friherre Seth hade dagen där uppå råkat följande Herrar Ledamöter neml. Grefve Cronstedt, Friherre Hårleman, Fagott, Ekström, Bäck ock Acrell, ock samma Herrar Ledamöter funnit, det ingen ting vore billigare, än at bmte Vaktmästare borde hugnas med den föreslagne summan, i synnerhet som han denna svåra siukdom uti Academiens tienst vid Observatorii Byggnaden sig ådragit, så aflämnades i anledning häraf Utdrag af Dagboken til H. Grefve Cronstedt.

1753 – deltog vid 17 möten.
3/3 - 10/3 - 19/3 - 24/3 - 5/5 - 19/5 - 11/8 - 8/9 - 15/9 - 20/9 - 29/9 - 6/10 - 13/10 - 20/10 - 3/11 - 17/11 - 1/12 -

1753-09-15

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Vid samma tilfälle yttrade sig Herrar Faggot, Polhem, Meijer, Ekström och Lehnberg, som tillika med Secreteraren, på Academiens anmodan, och likmätigt hans Kongl. Majestets Academien gifne allernådigste befallning (se Dagboken för den 10 Martii innevarande år) besiktigat en så kallad vädervexlings Machine, inrättad på Pråmen Hercules vid Skepsholmen, sådan som i Carlscrona skal vara påfunnen och med fördel brukad på krigs skeppen derstädes, af Varfs-Majoren Psilanderschöld. Den bestod här uti trä-trummor, som gingo in igenom hvar sin stycke-port, och medelst knä, nästan til angulos rectos bögdt, med andra ändan stucke ned uti en af öppningarna på det undre däcket. En sådan trumma sat på hvardera skeps-bordet. Meningen är, at på hvad sida vädret blåser, skal det altid af endera trumman, som var vidare vid öfre öppningen, emottagas och föras ned under skeps-däcket, samt sedan gå ut igenom andra trumman, och såmedelst förorsaka drag igenom hela skeppet, när trummorna äro långt ifrån hvar andra. Afsigten är, at allenast bruka sådana, när skeppen ligga i hamn, i freds-tider, aftaklade. Herrar deputerade berättade, at ehuru det vid besiktningen något blåste, befans dock ei det minsta drag uti någondera röret. Deras me ning var, at ehuru der igenom vid stark storm, kunde upväckas något drag, hälst om fyra sådana trummor, tvänne på hvardera bordet, fram och ackter i skeppet, såsom i CarlsCrona skal vara skedt, inrättades, så syntes dock detta medel ei tilräckeligt at hålla skadelig fucktighet ute utur skeppen, om icke tillika någondera af de förr brukeliga sätten applicerades. Dock såsom Secreteraren upläste Bref ifrån Carlscrona, hvar uti berättades, at H. Psilanderschölds method, efter rätt och noga anstälde försök, der skal hafva funnits göra god värkan, och detta är en sak, som förnämligast kan afgöras genom försök, ty beslöt Academien at låta afgå underdånigt betänkande här om til Hans Kongl. Majestet, i anledning af hvad här är berättadt, samt i lika underdånighet underställa, om icke H. K. Majestet skulle täckas inkalla Protocoller och ransakningar ifrån Carlscrona, om hvad der, under upfinnarens egen handläggning, är funnit och utrönt.

1753-09-20

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Der på hölt hans Excellence til Academien et dråpeligt Tal, mästarstycke af vältalighet, lämpadt til denna Invigningen. Des innehåll behöfver ei anföras, emedan det strax utlemnades til trycket. Hans Kongl. Majestet behagade sedan bese alla rummen uti Observatorio, med instrumenter och och Rariteter, samt Herr Ekströms Instrumentmakeri, öfver hvilket alt H. K. M. betygade des nådigste och fullkomliga Nöge.

1753-10-13

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes Herr Ekströms tankar, angående spanmåls pröfning, och beskrifning på tvänne prof-vigter, inrättade efter Svenskt mått och vigt. Academien kunde ei annat än med nöje samtycka, at dessa skulle få rum uti Academiens nu under trycket varande handlingar för Tredje qvartalet innevarande år.

1754 – deltog vid 28 möten.
12/1 - 26/1 - 9/2 - 16/2 - 2/3 - 13/3 - 14/3 - 23/3 - 6/4 - 4/5 - 25/5 - 15/6 - 29/6 - 27/7 - 31/8 - 7/9 - 21/9 - 29/9 - 5/10 - 12/10 - 19/10 - 2/11 - 9/11 - 14/11 - 16/11 - 23/11 - 14/12 - 19/12 -

1754-02-16

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. H. Ekström anmodades at hafva Academiens modeller under sin vård, hvilket han åtog sig.

1754-03-23

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Herr Ekström giorde försök för Academien med tvänne Artificiela Magneter, som voro af stål-stänger bögde hvar dera til en half-cirkel. När järn-fil-spån ströddes på hvar och en för sig, då de voro åtskilde, viste sig Polerna en vid hvardera ändan af stången: men när de lades tilhopa, så at de formerade en hel-cirkel, utmärktes fyra Poler, hvardera vid pass 45 grader ifrån stängernas sammanfogade ändar eller uti alla fyra Octanterna. h. e. när de voro åtskilde, voro Polerna vid a och o, se Fig. men när de sattes tilhopa, flyttade Polerna sig til e, f, g och h. Hans Excel. Scheffer ärhindrade här vid, at nyligen i Frankrike är utgifven en tractat af H. Basin, som innehåller allahanda experimenter med artificiela Magneter af åtskillig skapnad. Academien beslöt at vänta, til des samma Tractat kommer hit, då man får se, om han giordt samma remarqve. I annor händelse hölt Academien före, at den förtjänte komma i Handlingarna.

1754-06-15

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Secreteraren upviste prof af et slags Thé, som skal mäst brukas af allmänheten i China och kallas, Batschia. Inspectoren öfver Perlefiskerierna i Österbotn, H. Hedenberg, som giordt en resa til China genom Siberien, och vistats der några år, har skaffat sig frön der af, och planterat på sin gård i Finland, hvarest det växer frodigt. Ledamöterna togo något der af hem at försöka. Herr Ekström och Secreteraren berättade, at de redan smakat der å kokadt Thé-vattn, hvilket de funnit nog osmakeligt. H. Hedenberg har låfvat Secreteraren at skicka frön der af, at meddela Herr Linnaeus.

1754-07-13

föreslog Johan Kryger som ny ledamot (§ 3).
3. Herr Ekström föreslog Commissarien i Manufactur Contoiret, Herr Krüger, til Ledamot.

1754-07-27

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. På Secreterarens föreställning, om nödvändigheten at förse Observatorium med Instrumenter, och försäkran, at nu vore tillgång på penningar der til, beslöts enhälligt, at man ei vidare borde der med upskjuta, utan Herr Ekström anmodas, at strax börja med et Transit-Instruments förfärdigande, och sedan, så fort han hinner, göra en mobil Quadrant samt ändteligen en Mural-Quadrant. Angående storleken och beskafenheten af dessa Instrumenter, samt tiden när de kunna praesteras och värdet för hvart och et, skal uprättas skriftelig öfverenskommelse emellan Academien och Herr Ekström, hvilken Secreteraren fick befallning at med det första upsätta, i samråd med Herr Ekström.

1754-10-19

Nämns i 4 stycken: onumr., onumr., onumr., § 3.
Til så mycket större säkerhet för Ekström, underskref Praeses, Friherre Palmqvist, på Academiens anmodan och vägnar detta contract, på det Academien altid må vara beredd til denna högst nödiga utgift, och kommer detta exemlar af Contractet at lemnas til Herr Ekström hvar emot Herr Ekström lofvade underskrifva et annat, lika lydande, til Academiens säkerhet.

Til så mycket större säkerhet för Ekström, underskref Praeses, Friherre Palmqvist, på Academiens anmodan och vägnar detta contract, på det Academien altid må vara beredd til denna högst nödiga utgift, och kommer detta exemlar af Contractet at lemnas til Herr Ekström hvar emot Herr Ekström lofvade underskrifva et annat, lika lydande, til Academiens säkerhet.

Til så mycket större säkerhet för Ekström, underskref Praeses, Friherre Palmqvist, på Academiens anmodan och vägnar detta contract, på det Academien altid må vara beredd til denna högst nödiga utgift, och kommer detta exemlar af Contractet at lemnas til Herr Ekström hvar emot Herr Ekström lofvade underskrifva et annat, lika lydande, til Academiens säkerhet.

3. Uplästes et utkast til det Contract med Herr Ekström, angående Instrumenter för Academiens Observatorium, som Secreteraren vid sista allmänna sammankomst fick befallning at upsätta. Der uti beställer och begärer Academien följande Instrumenter. En Mobil Quadrant af 3 fots Radius, aldeles sådan, som den Herr Ekström nyligen fått färdig för Observatorium i Upsala: Et Transit-Instrument af 4 fots längd: en Mural Quadrant af 8 fots Radius: en Machine Parallactiqve: en stor Reflexions Tub, en stor Niveau af bästa slaget. Academien begärde, at Herr Ekström ville efter hand, och så fort honom någonsin mögeligt är, förfärdiga dessa Instrumenter, begynnande med Mobila Quadranten och Transit-Instrumentet. Academien försäkrade å sin sida nå det kraftigaste, at altid hafva penningar til reds, at efter Herr Ekströms egen räkning promt betala hvartera af dessa Instrumenter, så fort något praesteras färdigt, samt jämväl betala något förut, til Materialiers upköpande och annat förskott, om Herr Ekström det åstundar. Der emot lofvade Herr Ekström, at så väl och fort som honom mögeligt är, förfärdiga dessa Instrumenter, och försäkrade at inom nästkommande års slut aflemna Mobila Quadranten och Transit-Instrumentet.

1754-11-09

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Academien anmodade Herrar Ehrensverd, Faggot, Ekström och Scheffer, at tillika med Herr Meijer och Secreteraren sammanträda någon dag i nästa vecka, at undersöka Brukssmeden Nymans upgifna nya sätt at gjuta järn-Canoner och Bomber etc. på det Academien i anledning der af, må låta afgå Des underdåniga betänkande der om til Hans Majestet, enligt nådig befallning. Se d. 31 Aug.

1754-11-23

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Herr Ekström visade för Acadmien några vackra Rön med Cirkel-rund Artificiel manet, som har tvänne Poler, varigenom gifves ulysning om magnet-nålens förändringar ut Declination och inclination, som nå den artificiela förhålla sig lika, som på Jorden, neml. stå horizontélt vid magnetens aeqvator, men inclinera sedan mer och mer, samt kasta om vid Polerna, m. m. Han upviste ock magnet-nålar til sjö-compasser af en annan figur, än vanlig varit, näml. parallelogrammer, litet snitsade emot ändarna, hvilka han igenom försök funnit icke allenast, kunna emottaga och länge behålla en större kraft än de vanlige, utan ock, om man allenast har tre sådana, lätteligen med hvar andra kunna updragas, i fall de förlorat sin styrka. Academien anmodade H. Ekström, at gifva Academien skrifteligen sina försök och tankar om denna vigtiga sak.

1754-11-30

Nämns i 2 stycken: onumr., § 2.
Novemb. d. 30.
Närvarande: Praeses, Herr Psilanderhielm, Deras Exc. Gref Tessin och Frih. Scheffer samt Gref Bonde, Herrar Faggot, Polhem, Ekström, Salander, Berch och Secreteraren.samt Herr Dangeul.

2. H. Öfverste Lieut. Cunninghames betänkande uplästes, angående Nymans Påfund at gjuta Järn-Canoner och Bomber. det går der på ut, at ännu flera försök projecteras, och som detta var enligt med det betänkande, som et utskott af några K. Academiens Ledamöter, neml. Ehrensverd, Faggot, Meijer, Ekström och Secret. redan der om gifvit, ty beslöts, at underdånigt svar til hans K. Majest. der om skal afgå, med utlåtelse, at Nymans påfund ei är aldeles til föraktande, men at ännu flera försök, neml. dem H. Cunninghame föreslagit, behöfva anställas.

1755 – deltog vid 4 möten.
11/1 - 19/1 - 1/2 - 8/2 -

1755-02-08

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Herr Ekström berättade, det han, til at så mycket närmare utröna Magnet kraftens förhållande och lagar, tänker låta göra en iholig glob af stål, til et eller halft annat qvarters diameter, och biuda til at magnetisera den, och se huru Nålens inclinationer och Declinationer vilja der skicka sig. Men emedan detta försök torde falla kostsamt, förestäldes, om icke Academien vil bestå kostnaden, hvilket med största nöje beviljades.

1755-03-01

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. upl. Bref ifrån samma obekanta man, som d. 8 sistl. Februarii äfven omtalas och föregifver sig äga rätta konsten at göra godt stål. Uti detta bref voro bilagde et par profbitar af des eget stål, hvilka H. Cronstedt tog, at visa åt Herrarna af mineralogiska Classen, samt sedan lemna til Herr Ekström at försöka.

1755-05-10

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Upl. Seilfeldters tankar om Stål-tilvärkningen, som remitterades til Herrar Scheffer och Ekström.

1755-06-30

Daniel Ekström dog

1755-07-05

Nämns i 2 stycken: § 1, § 2.
1. Notificerades tvänne af Academiens kära Ledamöters, Herr Benzelstiernas och Herr Ekströms timade dödsfall. Secreteraren berättade, at H. Dr Celsius vore hugad åtaga sig Parentationen öfver den förra. Om den sednare ville Academien ännu betänka sig, hvilken Hon en så värdig och berömlig Ledamots minne ville anförtro.

2. Secreteraren upläste den Disposition, som sal. Herr Ekström uti sin sista siukdom inför vittnen dicterat, hvar igenom Han lemnade sin värkstad, med alt hvad der til hörer, värktyg, Materialier, påbegynta Instrumenter, Böcker, m. m. at framgent stå under Kongl. Academiens vård och tilsyn, som har at besörja, det värket aldrig må förskingras eller förstöras, utan blifva tilhopa och nyttjas af dem, som Kongl. Vet. Academien finner skickeliga at Mathematiska Instrumentmakeriet förestå: hvar til sal. H. Directeuren Ekström nu sielf til en början utnämndt tvänne af sina älsta Lärlingar, Johan Ahl och Zacharias Steinholtz. Til at fullgöra denna H. Ekströms yttersta vilja och bevaka Academiens rätt samt värkstadens bästa, utnämndes såsom Academiens fullmägtige, Herrar Faggott, Friherre von Seth och Secreteraren.

1755-08-02

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Secreteraren frågade, om han icke nu, sedan Directeure Ekström är död, och ingen i Riket finnes, som kan göra Astronomiska Instrumenter, får beställa dem til Observatorii behof, ifrån Ängland, hvilket samhälleligen beviljades, och updrogs Secreteraren sielf at förskrifva hvilka och hurudana Instrumenter, som han til en början finner nödigast och oumgängeligast.

1755-09-06

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Rådgiordes om sal. Directeuren Ekströms giorda Disposition.

1755-09-20

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Secreteraren berättade, at han varit upkallad för Kongl. Commerce Collegium, som förklarat sig önska, at Academien ville föreslå någon skickelig man, som i salig Directeuren Ekströms ställe funnes skickelig, at vederbörligen examinera och stämpla alla här i staden giorda Mathematiska Instrumenter. Efter något öfverläggande här om, stadnade Academien i det slut, at recommendera Instrument Makaren Westberg der til, såsom den ende nu vore at tilgå, så vida Steinholtz, som lärer komma at emottaga sal. Dir. Ekströms värkstad, och tyckes gifva ganska godt hopp om sig, ei ännu är etablerad och med Privilegium försedd.

1755-10-11

Nämns i 2 stycken: onumr., § 1.
Vid samma tilfälle berättade ock Secreteraren, at Riksens Ständers manufactur Contoir redan i Augusti månad, på Academiens föreställning behagat förskjuta 1500 kopparmynt, til Ekströmska Lärlingarnas underhåll på den tiden värkstaden stod i Seqvester och de således ei voro i stånd, at förtjäna något til sitt uppehälle, hvilket var så mycket nödigare, som samma Lärlingar eljest torde hafva nödgats öfvergifva handtvärket eler ock blifvit skingrade. Angående Personen eller Personerna, som Academien vil i synnerhet anförtro och lemna värkstaden, upsköts til nästa sammankomst.

1. Uplästes et bref ifrån Riksens Ständers Manufactur Contoir, af innehåll, at som K. Vet. Acad. genom Des Ledamots H. Faggots munteligen giorda föreställning, förklarat sig önska, at Manufactur Contoiret ville inlösa sal. Directeuren Ekströms värkstad hvartil Academien jämväl på vissa hvilkor updragit Contoiret al Des genom Ekströms Disposition förvärfvade rätt, så har Manufactur Contoiret nu kommit öfver ens med arfvingarna här om, och blifvit ägare af samma värkstad, med alt hvad efter sal. H. Ekströms yttersta vilja der til borde lyda: och updrager nu Manufactur Contoiret åt Kongl. Academien, vården och omsorgen om samma värk, samt at utnämna den eller dem, som honom, hädan efter skola förestå och nyttja. Kongl. Academien var ganska nögd med detta steg, emedan Ändamålet vinnes, som är konstens fortplantande och Ekströmska Lärlingarnas bibehållande, samt slipper en redan börjad kostsam och äfventyrlig Process med arfvingarna, angående ägande rätten som ei varit Academien til någon förmån, så vida värket ändock aldrig kan kasta något af sig. En enda Punct var uti Manufactur-Contoirets bref, som Academien önskade få ändrad: den var, at Contoiret begärde säkerhet eller Caution af den, som Academien vil lemna fabriqven i händer. Ty emedan det kunde hända, at den skickeligaste vore fattig och ei kunde skaffa borgen, blefve man der igenom nödsakad at gå honom förbi och antaga en sämre, aldeles emot ändamålet och det der under beroende allmännas tjänst. Derföre beslöts, at föreställning skal göras, om icke uti den Puncten ändring kan ärhållas.

1755-10-18

Nämns i 2 stycken: § 2, § 3.
2. Uplästes Manufactur-Contoirets extractum Protocolli af d. 16 Octob. hvar uti förklarades, för de af Academien anförde skäl och omständigheter, som uti Des sista sammankomst ventilerades, at i fall den Mannen, til hvilken Academien vid detta tilfälle hyser mästa förtroendet at emottaga och förestå sal. Dir. Ekströms Fabrik, ei skulle kunna praestera den åstundade Borgen, skal sådant ei hindra kongl. Vet. Academien, at i sit val hafva mer afseende på Personens skickelighet, än välmågo, hälst som Contoiret anser Kongl. Academiens tilsyn öfver värket, såsom tilräckelig säkerhet för Publicum.

3. Herr Praeses förestälde, om icke Herr Carl Lehnberg kunde få låna och nyttja de värktyg, hörande til optiska Glasslipningen, som finnas i sal. Dir. Ekströms nu til Academien uplåtne värkstad, emedan de Lärlingar, som honom nyttja skola, ei äro öfvade och skickelige at bruka dem, men der emot H. Lehnberg der igenom skulle upmuntras at gripna sig an, til optiska glas-sliperiets i fullkomligare stånd sättande, och i synnerhet göra försök med reflexions speglars förfärdigande til Tuber. Academien fan detta nyttigt och beviljade samma Lån, emot H. Lehnbergs försäkran at återställa dem i lika godt stånd, när de påfordras.

1756-06-12

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Uplästes Kongl. Majestets Nådigste skrifvelse til Academien, hvar uti gifves tilkänna, at Riksens ständer beviljat 6000 Daler kopparmynts understöd årligen, til Mathematiska Instrumentmakeriernas uphielpande, och at Hans Kongl. Majestet allernådigst updrager des Vetenskaps Academie at dela emellan Optiska Instrument-makaren Lehnberg, Ekströmska Värkstaden och Instrumentmakaren Westberg, såsom hvars och ens skickelighet och nödtorft kräfver. Och emedan Hans Kongl. Majestet sielf i nåder behagat yttra sig det, Lehnberg åtminstone borde här af få 3000 dr så, och emedan des närvarande Broder förklarade inför Academien, at Lehnberg trodde sig tilräckeligen hulpen med 3000 dr koparmynt, så stadnade Academien i det slut, at genom bref til ManufacturContoiret anmäla Lehnberg til samma 3000 dr undfående årligen qvartals-vis, ifrån innevarande Års början at räkna. Af de öfriga 3000 dr, fant Academien skäligt at tillägga Ekströmska Värkstaden 2100 dr och Westberg 900 dr kopparmynt årligen. Här vid kom i öfvervägande, at Steinholtz, som förestår Ekströmska värket, gifver särdeles godt hopp om sig: at Steinholtz och Ahl, som äro Compagnoner, äro tvänne mycket fattige nybegynnare, som hafva et större värk om händer. än Westberg. och således bäst behöfva hielp och understöd: samt at det i synerhet var för Lehnbergs och det Ekströmska värkets uprätthållande, som Academien giorde hos Riksens Ständer föreställning om hielp. Dock förbehöll sig Academien, at framdeles annorlunda kunna repartera dessa penningar, om någondera af dem, som der af skola niuta upmuntran och hielp, synas medelst flit och förvärfvad skickelighet göra sig mera förtjänt, än de andre.
3. Uplästes några små Rön.

1757-01-15

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Herr Runebergs påminnelser och anmärkningar vid framledne Herr Ekströms spanmåls-profvare, samt underrättelse, huru förhållandet i vigt emellan spanmålens kärna och skal bäst kan utrönas.

1757-02-12

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Upl. Mäklaren Hiärpes memorial, om des förmenta nya påfund af spanmåls-profvare, lämpad til Svenskt mål och vigt, som Kongl. Majestet til Academiens underdåniga utlåtande allernådigst remitterat. Academien fant strax, hvad stor möda han sig uti god välmening giordt, at tjäna det allmänna uti detta stycke, och at han der med i många år varit sysselsatt, förr än framledne Directeuren Ekström utgaf sin spanmåls-profvare. Men at Hiärpe likväl felat om rätta grunderna til sit ämne, samt at Ekströms, uti Academiens Handlingar för år 1753, beskrefne spanmåls profvare äro långt säkrare, beqvämligare i bruket och fördelaktigare, än denne Herr Hiärpes. Til närmare skärskådande aflemnades memorialet til Herrar Faggot och Schultze, at med deras betänkande der om inkomma.

1757-06-18

Nämns i 1 stycke: § 8,
8. Upvistes tvänne Contrefaits öfver tvänne afledne och i lifstiden Academien mycket käre Ledamöter. det ena öfver framledne Secreteraren Elvius, det andra öfver Directeuren Ekström, bägge til Academien skänkte af den förras syster, Fru Professorskan Strömer. Academien emottog dem med så mycket större nöje och tacksamhet, som de bägge äro väl giorde och mycket likna sina originaler, samt befalte låta upsätta dem på Observatorium til dessa berömliga och så väl af Academien som af vårt allmänna högtförtjänta mäns beständiga ihugkomst.

1757-12-10

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Upl. Herrar Schultzes, Faggots och Runebergs betänkande om den af mäklaren Hierpe påfund[n]e spanmåls profvaren, se Dagboken för d. 12 Febr. innevarande år. Herr Schultze visar samma profvares godhet, äfven, efter des tanka framför den af framledne Directeuren Ekström(s) påfundne och uti Academiens Handlingar för år 1753 beskrefne spanmåls profvaren: Hvar emot Herrar Faggot och Runeberg ådaga lade, at Hiärpes profvare väl icke grundar sig på riktiga Principier, men at han dock igenom mångfaldiga tentamina och jämkningar synes hafva brakt honom til den godhet, at man med honom kan tämmeligen väl och noga pröfva spanmåls halt: men at, såsom Principierna ei äro riktige, så kan ei hvar och en sielf förfärdiga sig en dylik och aldeles säker profvare, hvilket likväl efter Ekströms rena grunder, kan ske. 2:o. Är Hiärpes profvare mycket mera componerad och kostsam än Ekströms, samt ovigare at nyttja och bära med sig til torgs. 3:o är Ekströms profvare redan af höga vederbörande til almänt bruk antagen och påbuden. Derföre stadnade Academien i det slut at i underdånighet afgifva til Kongl. Majestet des betänkande der om, af innehåll: at Mäklaren Hiärpes välmening visserligen varit och är beröm-värd: at de af honom giorde och nyttjade spanmåls-profvare äfven kunna göra nöjaktig tjänst för dem som sig deraf lärdt betjäna: men at de uti intet hufvudsakeligt mål äga företräde för Ekströms, utan tvärt om i vissa omständigheter äro sämre. Hiärpes största merit består der uti, at han såsom med spanmåls handlare och flera som umgås med spanmål, väl bekant, öfvertygat dem om sådana profvares nödvändighet och stora nytta, samt öfvertalt dem at sig mera der af betjäna, än här tils skedt.

1758-02-04

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Academien beklagade mycket, at så långt dragit på tiden med åminnelse Talen öfver Des framledne värdige Ledamöter, Salberg, Benzelstjerna, Ekström, Celsius etc. och befalte Secreteraren göra ytterligare påminnelser hos dem, som sig dessa Tal åtagit, med anmodan, at derest de nu ei vilja eller kunna utsätta tiden til deras hållande, de ville aldeles afsäga sig, på det Academien kunde anmoda andra derom.

1758-04-15

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Secreteraren berättade, det han på Academiens anmodan påmint Herr Rosenadler om Parentationens skyndesamma fullgörande öfver framledne Directeuren Ekström: och at Herr Rosenadler, för åliggande ämbets-syslor och andra förhinder, ei kunnat lofva at snart giöra den ifrån sig, utan önskade at Academien ville der til utse någon annan, emot försäkran det han en annan gång ei ville undandraga sig. Academien anmodade då Secreteraren at åtaga sig Ekströms äreminne, hvar til han samtyckte.

1758-06-14

parenterades över av Pehr Wargentin (onumr.)
Junius, d. 14.
Närvarande Praeses, Herr Nordenschöld, Deras Excellencer Gref Ehrenpreus och Friherre Palmstierna, samt Herrar Alströmer, Faggot, Polhem, von Swab, Bäck, Clason, Schultze, Strandberg, Acrel, Scheffer, Lehnberg. Cronstedt, Kryger, Lehnberg, Runeberg och Osbäck. Höll Herrar Wargentin et åminnelse Tal öfver K. Academiens framledne Ledamot Herr Directeuren Ekström.

1760-11-05

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Samtycktes, at Bokhållarens nye Amanuensis Ekström må til vidare upmuntran få en discretion af 300 dr, och ei hafva at vänta mer, för än vid nästa Bokslut.

1772-02-05

Nämns i 1 stycke: § 9,
9. Vid upkomsten igen, berättade Hans Excellence, det Hans Majestet lemnat honom en förtekning på en hop Mathematiska, Optiska och Artillerie-Instrumenter, som tillhördt högsalig Hans Majestet, och hvilka Hans Majestet nådigst behagat skänka Academien. Förtekningen uplästes, och voro Instrumenterne 20 til antalet, neml.
1. Et nytt Geographiskt Instrument, gjordt af Sal.Dir, Ekström.
2. En Reflexions Telescope af 2 fots lägd, gjord af Ekström.
3. En Hadleys Octant, gjord af Ekström.
4. Et afvägnings Instrument, gjordt af Ekström.
5. Et ditto stort, med tvänne Tuber och Statif, gjordt i Frankrike.
6. En låda med tvänne vågballancer och alla tillhöriga vigter, gjorde af Ekström.
7. En artillerie Qvadrant, med tilhörande Scalor och Cirklar, gjord af Ekström.
8. En Proportional-Cirkel, gjord af Dir.Ekström.
9. En ditto Passare, med Gradboge, gjord af Ekström.
10. En Perspectif-ritnings Machine, gjord af Ekström.
11. Et Qvadratum Geometricum, gjordt af Ekström.
12. En Sol-visare med Compass, gjordt af Ekström.
13. En Bränspegel af Glas, folierad, förmodeligen Engelsk.
14. Et Microscopium simplex med tilbehör, gjordt af Cuff.
15. En complett Electricer-machine, efter Nairns sätt, gjord i London.
16. En Dollonds Tub af fot, gjord i Berlin.
17. Et Markscheider-Instrument, gjordt af Steinholtz.
18. Nijo Lådor, innehållande Artificiela Magneter, gjorda af Sal.Dir.Ekström.
19. En Lanterna Magica, med tilhörande bilder, gjord i Berlin.
20. Et Solar-Microscope, efter Lieberkuhns invention, gjord i Berlin.
Alla helt nya eller obrukade, uti nåtta foutraler och Lådor. En så stor och verkeligen Konglig Skänk kunde ej annat än upfylla Academien med både glädje och djupaste vördnad. Utom Instrumenternas invärtes ansenliga värde, voro de för Academien högst angenäma, dels i anseende til deras nytta vid Academiens Observatorium och Apparatus Physicus, dels ock i anseende därtil, at de fläste äro gjorde af Academiens framledne, och ei mindre älskade än saknade Ledamot, Hr Ekström, och varit af hans bästa arbeten.

1782-02-27

Nämns i 1 stycke: § 1,
1:o) Uppl. Ett Kongl. Ammiralitets Collegii Bref dat. d. 18 Febr. hvarutinnan K. Collegium begär låna det Geografiska Jnstrumentet, Som var på Observatorium och förfärdigadt af framl. Directeuren Ekström, För Capiten Lejonankars behof, hvilken Collegium ärnade Sända att pejla Hamnarna och de Segelbara trakter i Wennern, för Sjö-fartens skull därstädes. Res, att berörde Jnstrument skulle stå till tjenst, ifall K. Collegium Sjelf icke ägde ett Sådant på Sitt Observatorium, i Carlskrona, hvilket likväl troddes. (#)

1784-05-19

Nämns i 1 stycke: onumr.,
En annonçant à V. E. la reception de sa très honorée du 26 Mars, je dois commencer par Lui assurer que je suis penetré de la plus vive reconnoissance de ce qu'une Academie aussi respectable et illustre que celle de Stockh:, ait bien voulu m'aggréger au nombre de Ses membres. J'en ai eté si long tems l'admirateur et relisant mes Journaux de l'année 1746, composés à Stockh: et dans les Provinces de Suede, j'y retrouve les noms de mes instituteurs et meilleurs amis. Les Linneus, Trievald, Stockenström, Cronstedt, Polheim, Tilas, Salberg, Wallerius, Elvius, Brand, De Geer, Bentzelstierna, Svab, Ekström, Funk, Dalin, Psilanderhielm, Leyel, Ferber, et Scheffer etc: seront à jamais chers à ma memoire. S'il y en a encore d'existans parmi les vivans, je Vous prie de me rapeller à l'honneur de leur souvenir. Om peut affirmer avec certitude que ces savans ont posé des fondamens solides et inebranlables pour la celebrité de cette Société, qui certainement n'a pas son egal, et dont les travaux tendent tous à l'utilité publique. Quoique je sois deja honoré du titre de membre de quelques Academies celèbres, j'ose cependant le dire, que celui dont Vous venés de me decorer, m'est le plus flatteur. Que V: Ex: en fasse agréer mes remercimens auxquels j'ajoute la protestation que je desire beaucoup de pouvoir être utile à cette illustre Academie, par mes foibles lumières et meriter son approbation...

1797-07-19

Nämns i 1 stycke: onumr.,
a) Att den öfversta Våningen i Observatorii Huset, som i sitt nu varande tillstånd icke kan nyttjas till annat än Skräp-Rum, men är den enda i Huset af sammanhängande Kamrar, skall göras logeable, och till den ändan Fönstergluggarne rundt omkring upphuggas, Kakel-ugnar ne dels repareras dels nya uppsättas, samt nytt golf af bräder i stället för det nu varande af Sten i Salen inläggas, på det men utrymme i Huset måtte vinnas och Vice-Secreteraren Swanberg, som vid Observatorium har syssla, äfven därstädes måtte få Bonings-Rum.
b) Att Köket, som nu är uti ett underjordiskt Rum, där framl. Directören Ekström fordom haft sin smedja, där en svår köld och mycket drag ständigt träffas, ingen utan våda för hälsan kan vistas, skorsten är för liten och spisel-kupan för platt, att Röken icke kan uppfångas och upgå, utan instiger i Rummet och utgår sedermera genom fönster-gluggarne och dörren till en odräglig plåga för dem som hafva i köket att syssla, bör inrättas uti kammaren ofvanföre på första Botten, så vida skorstenen sådant tillåter.
c) Att Träverket, som på en del Fönster var ruttet, med första skall repareras.
d) att ett nytt Ved-Lider af Bräder vid Porten skall byggas, på det Veden utur Källrarne må kunna afhysas, där huggningen fruktas vålla det derangement, som årligen märkes på middags Instrumentet, ehuru det är uppsatt på sten-pelare öfver ett starkt hvalf.
e) Att i Rummen en Trappa upp, åt Väster, taken innantill skola gipsas och väggarne med Nya pappers-Tapeter beklädas.
f) Att en ombrometer af Koppar framdeles må uppsättas, då den nu varande af Järn-bläck-plåtar blifver så förråstad att den icke mer kan nyttjas; dock skall detta då i Contoret vidare gifvas tillkänna. Men innan något företages af dessa angelägenheter, skall en Byggmästare däröfver höras, hans yttrande och kostnadsförslager inhämtas och K. Academien sedermera derom underrättelse lemnas.

1815-05-22

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Herr Landshöfdingen von Rosenstein gaf K. Academien följande vid handen, att som Skole Läraren Boohr i Bergen i Norrige, genom Stats Rådet Mossfelt yttrat sin åstundan att för de astronomiske observationernes fortsättjande på Sin ort, om möjligt wore, få af K. Vet. Academien såsom Lån erhålla en Tub, ett Transit Instrument, en Micrometer, ett paralactiskt Stativ, en qvadrant och ett pendelur i stället för de instrumenter han förut från Köpenhamn innehaft, men nu måst återlemna; har Denna Boohrs begäran sedermera blifvit communicerad så väl med K. Academiens Astronom H:r Cronstrand, som med Prof. Svanberg i Upsala, hvilka afgifvit deras samfälte yttrande till Bohrs fördel, och har äfven blifvit föreslagit att K. Academien torde kunna lemna ifrån sig: ett Ur, en 12 fots Achromatisk Tub af Holmbom och en Cirkel af Ekström, samt äfven det gamla Transit Instrumentet, i händelse K. Academien funne utväg att förskaffa sig ett nytt. Herr Landshöfd:n ansåg det också böra wara K. Academien angenämt att biträda det nyl. förenade Riket i de mål Academien kunde åstadkomma. Härtill yttrade ock Academien gemensamt bifall. För öfrigt skulle hvad ofvannämde Lån m.m. vidkommer, altsammans i Inspectura Aerarii närmare afgöras.