1741-01-08
-
var kandidat i presesval
(§ 2).
2. Hvarefter upl:s det Capittel uti Grundreglorne, som handlar om Presidents vahl, och lämnades til gemensamt genomseende en lista på dem, som vid detta tilfälle til Candidater kunna föreslås; och som Hr Ahlström äfven på samma zedel blifvit nämnd, anhölt han at ej til Candidat blifva föreslagen, i anseende til de många så väl Riksdags som andre sysslor, hvarmed han denne tiden är öfverhopad. Sedan zedlarne blifvit samblade och om hvarannan blandade, befants vid deras upläsande 10 röster fallit på Hr Drake, Hr Stobé 13, Hr Cederholm 12, Hr DeGeer 11, Hr Faggott 2, Hr Nordenberg 2, Hr Ahlström 3, Hr Linnæus 3, Hr Triewaldt 1, Hr Bielke 2 och på Hr Cederhielm 1 votum. Och som de fläste rösterne fallit på Hr Drake, Hr Stobé, Hr Cederholm och Hr DeGeer, lottades emellan desse 4 Hrr Candidater, och vid den zedelns öpnande, som Hr Benzelius tog för Hr Cederholm, befants att lotten att blifva President för detta fierndels år bemälte Herre tilfallit. Hr Cederhielm och Hr Stobée höllo äfven vid detta tilfälle protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.
1741-02-07
-
Nämns i 1 stycke:
§ 5,
5. Upl:s Hr Nordenberg om saltpetter af salt tilvärkat, som chrystalliserar sig til en rombisk eller rutiger kropp, tvärt emot den vanliga skapnaden med sexkantiga stänglar. Detta rön remitterades til Hr Brandts genomseende.
1741-02-14
-
Nämns i 1 stycke:
§ 5,
5. Hr Nordenbergs rön om en särdeles saltart, som visar sig i rombisk figur, vardt nu, sedan det förut blifvit af Physicaliska Classen genomsedt och den samma ej haft någodt därvid at påminna, til alla delar gillat.
1741-02-16
-
Nämns i 2 stycken:
§ 2,
§ 3.
2. Däruppå upläste Hr Linnæus den af Hr Conducteuren Nordenberg ingifne underrättelsen om mullbete och dess förbättrande, hvaraf emedan en del är nog nyttigt at det allmänna communicera, en del åter af sådan beskaffenhet, at ej Academien utan någon förut skedd ändring kan den på trycket utgifva, altså gafs desse tanckar til Hr Nordenberg at dem med dess broders lof och samtycke ändra och sammandraga, och sedan den til Academien återlefverera.
3. Hr Nordenbergs rön om en särdeles saltart, som visar sig i rombisk figur, blef nu af Physicaliska Classen återlefvererat; och som den samma ej haft någodt därvid at påminna, så blef detta rön aldeles gillat.
1741-03-16
-
Nämns i 2 stycken:
§ 3,
§ 6.
3. Hr Nordenberg berättade, det han uppå Academiens befallning sammandragit den utaf dess broder Hr Conducteuren Nordenberg ingifne underrättelse om godt mulbetes åstadkommande å de orter, där ringa eller skoglupen utmark är, hvilken väl nu blef upläst och gillad, men med det vilkor, att Auctoren inrättar detta uti forme af ett rön, näml:n på det sättet, at på ett st. land af en determinerad storlek han ej kunnat föda mer änn ett vist antal af boskap, men när han delat det determinerade st. i 4 delar, har en större quantitet boskap kunnat födas på längre tid, hvarvid jordmånen efter de uti Handlingarne pag. 85 utgifne reglor bör beskrifvas. Sedan detta uppå rönet af Hr Höpken var påskrifvit, lefvererades det til Hr Nordenberg, som lofvade det til sin broder öfversända.
6. Upl:s ett af Hr Nordenberg ingifvit rön och anledning til rågens utsående hela sommaren, utom den vanliga tiden om hösten, hvilket blef lämnat til vidare försök; och faststältes, at sedan detta rön af Oeconomiska Classen blifvit genomsedt, ett rentskrifvit exempl:r skulle öfversändas til Hr Hörstadius med anmodan at detta försök värkställa och sedan lämna Academien underrättelse, huruvida det kunde lyckas eller ej.
1741-04-06
-
Nämns i 1 stycke:
§ 10,
10. Sedan genom vachtmästaren blifvit anmält, at Hr Majoren Baron Hindrich Wrede var upkommen och vil sitt säte såsom sittiande Ledamot intaga, emottogs han och blef införd af Hr Nordenberg och Hr Linnæus, samt sedan han ingifvit sin försäkrings skrift och hållit sitt tal, besvartes det samma af Hr Presidenten.
1741-04-13
-
var kandidat i presesval
(§ 3).
3. Häruppå lefvererades färdigt klipte zedlar til Hrr Ledamöterne at antekna fyra namn uppå af dem, som hvar och en til Candidat kan föreslå. Sedan desse zedlar påskrifne voro återgifne och om hvarannan blandade, blefvo de af Hr Presidenten upläste, och befants, at 19 röster fallit på Hr Benzelius, på Hr Ehrenswerd 12, Hr Drake 22, Hr Stobée 16, Hr Benzellstierna 7, Hr Nordenberg 1, Hr Faggott 4, Hr Sandberg 1, Hr Ahlström 2 och på Hr Linnæus 1 votum. Och som de fläste röster fallit på Hr Benzelius, Hr Ehrenswerd, Hr Drake och Hr Stobé, altså skulle emellan desse 4 Herrar lottas, hvilken af dem skulle blifva President. Ehuru Hr Benzelius och Hr Ehrenswerd anhöllo at denna gången lottningen undangå, togo de dock uppå Academiens begäran hvar sin lottzedel. Emedan Hr Drake ej var närvarande, tog Hr Höpken en zedel, och Hr Triewaldt för Hr Stobé. Enär zedlarne öpnades, befants, at Presidentsysslan Hr Drake tilfallit, då vachtmästaren blef anbefalt at honom upkalla. Vid detta tilfälle hölt äfven Hr Höpken, Hr Cronstedt och Hr Ehrenswerd protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu justeras.
1741-04-30
-
Nämns i 2 stycken:
§ 1,
§ 2.
1. Sedan det vid sidsta sammankomsten hållne protocoll var justerat, berättade Hr Presid., at til Riksens Ständers Manufactur Deputation är inkommen en beskrifning på någre tiärugnar, inrättade vid Neustadt 10 mihl ifrån Stettin, hvilken beskrifning, jämte en liten ugn, nu blef uti Academien upvist och remitterades til Mechaniska Classen, samt emottogs af Hr Nordenberg.
2. Hr Nordenberg upläste ett af dess broder Hr Capit. Nordenberg til Academien ingifvit nytt påfund at med ett instrument, som ej behöfver ställas i vattupass, ganska beqvämt och helt noga kunna afväga jordens eller markens slutande belägenhet til högder och dälder, och at äfvenväl rätt mäta en horizontal längd på en ojämn plan. Detta rön remitterades til Mathematiska Classens genomseende, och emottogs af Hr Elvius.
1741-05-06
-
Nämns i 2 stycken:
§ 5,
§ 9.
5. Hr Nordenberg upläste en af honom för Hr Funch upsatt instruction, hvad den vid tiärugnarnes beseende i Norigie bör i acht taga; den emottogs af Hr Presid., och lofvade Hr Funch taga en afskrift af den samma.
9. Slutel:n anmodade Hr Presid. at någre af Herrar Ledamöterne ville sammanträda och af de gillade rön utse hvilka i denna Handling böra tryckas, samt uti hvad ordning de skola införas. I anledning hvaraf Hr Höpken, Hr Linnæus, Hr Triewaldt, Hr Faggott och Hr Nordenberg detta å sig togo at besörja.
1741-06-11
-
Nämns i 2 stycken:
onumr.,
§ 4.
Öfver detta ärände stadnade Hrr Ledamöterne ej ännu uti någodt vist slut, utan tog Hr Nordenberg detta rön til sig tilbaka och lofvade det samma til skrifarten någodt ändra, hvarefter Academien slutel:n vill utlåta sig, om det uti denna quartals Handling skal införas eller ej.
4. Vid detta tilfälle frågade Hr Nordenberg, om icke dess til Academien gifne rön och anledning til sädens utsående hela sommaren kunde nu til trycket befordras. Sedan detta rön blifvit framtagit och å nyo uti Academien upläst, öfverlade Herrar Ledamöterne, antingen de det samma nu straxt på trycket kunde utgifva, eller om därmed borde skie anstånd, til dess flere försök uti en så granlaga sak, som denne är, blifvit anstälte. Å ena sidan tycktes, at Academien ej skulle våga någodt, om hon detta rön nu skulle det allmänna meddela, emedan Hr Nordenberg så väl uti Finland uti många års tid, som ock här i Stockholm i sin trägård dess richtighet medelst åtskillige anstälte försök bepröfvat och befunnit, at säden, då den sås uti Junii, Julii och Augusti månader, växer bättre och frodigare, änn då den utsås den vanliga tiden om hösten, och efter Hr Nordenbergs tilsats utan at löpa i lägg, allenast säden sås glist; Hr Nordenberg äfven så väl som Academien detta rön underskrifver, så at det ej allena för Academiens enskylta, utan ock Auctorens räkning för det allmänna utkommer. Å den andra sidan åter kom hos Herrar Ledamöterne i betänckiande, at ej allenast en del utaf dem sielfve, utan ock månge utom Academien ärfarit, at den säd, som sås uti Junii och Julii månader, i synnerhet uti Skåne, löper i lägg om hösten til största delen, så att landtmannen genom en sådan tidig såning lider otrolig skada uppå årsväxten.
1741-06-20
-
Nämns i 4 stycken:
onumr.,
onumr.,
§ 5,
§ 10.
I anledning af Hr Commercierådets påminnelse, jämte de skiähl, som uti det vid sidste sammankomsten hållne protocoll äro införde, blef Hr Nordenbergs rön gillat, och kommer uti denna quartals Handling såsom ett Försök at införas, til at upfylla det bladet uti Handlingarne, som ännu är ledigt. Uppå Academiens föreställning lofvade Hr Nordenberg änn ytterligare utesluta någre uti detta rön införde omdömen, och det sedan til Hr Brellin lefverera.
I anledning af Hr Commercierådets påminnelse, jämte de skiähl, som uti det vid sidste sammankomsten hållne protocoll äro införde, blef Hr Nordenbergs rön gillat, och kommer uti denna quartals Handling såsom ett Försök at införas, til at upfylla det bladet uti Handlingarne, som ännu är ledigt. Uppå Academiens föreställning lofvade Hr Nordenberg änn ytterligare utesluta någre uti detta rön införde omdömen, och det sedan til Hr Brellin lefverera.
5. Hr Höpken upläste Hr And. Cellsii til Academien inkomne svar och utlåtande öfver det afvägnings instrument, uppå hvilket Hr Capitaine Nordenberg beskrifning til Academien ingifvit.
10. Herr Nordenbergs rön och anledning til sädens utsående hela sommaren, utom den vanliga tiden om hösten, blef nu åter företagit, och tykte Hr Commercierådet Polheim för sin del, at Academien väl kunde det samma på trycket komma låta, och tviflade Hr Commercierådet, om den säd, som sås uti Junii, Julii och Augusti månader, löper i lägg, när tofråg sällan går uti aks, som sås först om våhren; om det någon gång händer, at denna säd löper i lägg, så skiäres alla axen utaf och släppes boskapen om hösten, när jorden är frussen, at beta uppå brådden, hvarefter säden växer äfven så frodigt, som den blifvit utsådd den vanliga såningstiden.
1741-06-22
-
Nämns i 3 stycken:
onumr.,
onumr.,
§ 7.
Detta rön togs tilbaka af Hr Nordenberg.
Hr Nordenberg berättade, at om Academien vid detta nu upgifne sättet at nivelera hade någodt at påminna, så lärer dess broder, som detta rön til Academien gifvit, i sommar öfverkomma, då Academien har tilfälle dess egit utlåtande at inhämta.
7. Hr Polheim återlefvererade Hr Capit. Nordenbergs beskrifning om dess påtänkte afvägnings instrument, och är Hr Commercierådet, hvad detta sätt att nivelera angår, til alla delar ense med Hr Cellsius, hvilkens omdöme uti protocollet af d. 20 Iunii sidstl:e är infört.
1741-07-25
-
Nämns i 1 stycke:
§ 3,
3. Hr Nordenberg ingaf til Academien en skrift angående någon anledning til åtskillige nährings och hielpmedell uti hushåldningen på landet.
1741-09-23
-
Nämns i 1 stycke:
§ 5,
5. Upvistes beskrifning på ett af Hr Drake inlefvererat rön om sättet at förfärdiga påttaska af ett slags siögräs, som kallas hötter. Det emottogs af Hr Nordenberg, som lofvade förändra ordningen uti det samma och det sedan til Academien återgifva.
1741-10-17
-
valdes till preses
(§ 6)
och var kandidat i presesval
(§ 6).
Nämns också i 3 stycken:
onumr.,
§ 6,
§ 10.
6. Sedan hvar och en af de närvarande Hrr Ledamöterne på det vanliga sättet genom sedlars ingifvande utnämdt 4 til Candidater, blefvo desse sedlar, sedan de om hvarannan blifvit blandade, af Hr Præside upläste, hvarvid befants, at 11 röster fallit på Hr Faggot, på Hr Ankarcrona 4, Hr Polheim 5, Hr Von Otter 6, Hr Degeer 5, Hr Ahlström 5, Hr Nordenberg , Hr Brandt 4, på Hr Sandberg 1 och på Hr Cronstedt äfven ett votum. Och som på Hr Faggot och Hr Von Otter de fläste röster fallit, blefvo de först til Candidater utnämde. Innan til Præsidis lottning kunde skridas, blef förut lottat emellan Hr Nordenberg, Hr Ahlström, Hr Polheim och Hr Degeer, som hade och således lika vota hvardera, hvilken af dem skulle blifva Candidater, som skiedde på det sättet, at sedlar lemnades til desse 4 herrar, 2:ne voro blanke, och uppå 2:ne var Candidat skrifvit. Hvilka senare sedlar tilföllo Hr Nordenberg och Hr Polheim, så at således vid detta tilfället blefvo Hr Faggot, Hr Von Otter, Hr Polheim och Hr Nordenberg til Candidater utsedde. Efter skiedd lottning emellan desse 4 Herrar befants, at Presidents sysslan Hr Nordenberg för detta quartal tilfallit.
6. Sedan hvar och en af de närvarande Hrr Ledamöterne på det vanliga sättet genom sedlars ingifvande utnämdt 4 til Candidater, blefvo desse sedlar, sedan de om hvarannan blifvit blandade, af Hr Præside upläste, hvarvid befants, at 11 röster fallit på Hr Faggot, på Hr Ankarcrona 4, Hr Polheim 5, Hr Von Otter 6, Hr Degeer 5, Hr Ahlström 5, Hr Nordenberg , Hr Brandt 4, på Hr Sandberg 1 och på Hr Cronstedt äfven ett votum. Och som på Hr Faggot och Hr Von Otter de fläste röster fallit, blefvo de först til Candidater utnämde. Innan til Præsidis lottning kunde skridas, blef förut lottat emellan Hr Nordenberg, Hr Ahlström, Hr Polheim och Hr Degeer, som hade och således lika vota hvardera, hvilken af dem skulle blifva Candidater, som skiedde på det sättet, at sedlar lemnades til desse 4 herrar, 2:ne voro blanke, och uppå 2:ne var Candidat skrifvit. Hvilka senare sedlar tilföllo Hr Nordenberg och Hr Polheim, så at således vid detta tilfället blefvo Hr Faggot, Hr Von Otter, Hr Polheim och Hr Nordenberg til Candidater utsedde. Efter skiedd lottning emellan desse 4 Herrar befants, at Presidents sysslan Hr Nordenberg för detta quartal tilfallit.
Hvarefter Hr Benzelstierna steg ifrån Presidents stolen, då Hr Nordenberg den samma tilträdde.
6. Sedan hvar och en af de närvarande Hrr Ledamöterne på det vanliga sättet genom sedlars ingifvande utnämdt 4 til Candidater, blefvo desse sedlar, sedan de om hvarannan blifvit blandade, af Hr Præside upläste, hvarvid befants, at 11 röster fallit på Hr Faggot, på Hr Ankarcrona 4, Hr Polheim 5, Hr Von Otter 6, Hr Degeer 5, Hr Ahlström 5, Hr Nordenberg , Hr Brandt 4, på Hr Sandberg 1 och på Hr Cronstedt äfven ett votum. Och som på Hr Faggot och Hr Von Otter de fläste röster fallit, blefvo de först til Candidater utnämde. Innan til Præsidis lottning kunde skridas, blef förut lottat emellan Hr Nordenberg, Hr Ahlström, Hr Polheim och Hr Degeer, som hade och således lika vota hvardera, hvilken af dem skulle blifva Candidater, som skiedde på det sättet, at sedlar lemnades til desse 4 herrar, 2:ne voro blanke, och uppå 2:ne var Candidat skrifvit. Hvilka senare sedlar tilföllo Hr Nordenberg och Hr Polheim, så at således vid detta tilfället blefvo Hr Faggot, Hr Von Otter, Hr Polheim och Hr Nordenberg til Candidater utsedde. Efter skiedd lottning emellan desse 4 Herrar befants, at Presidents sysslan Hr Nordenberg för detta quartal tilfallit.
10. Sluteligen discurrerades hvad dagar hädanefter bör tagas til Academiens sammankomster, och om det skal skie antingen förr eller eftermiddagar, hvilket dock lemnades til Hr Præsidis omsorg, som uti denna omständighet lärer lämpa sig efter Academiens nytta och, så vida giörlighet är, efter Hrr Ledamöternes beqvämlighet.
1741-10-31
-
föreslog Magnus Stålsvärd som ny ämnesven
(§ 6).
Nämns också i 4 stycken:
onumr.,
§ 1,
§ 8,
§ 13.
6. Hr Præses föreslog en ung person under Fortification vid namn Keder til Kongl. Academiens Emnesven, efter som nu, sedan hvarken Actuarius eller Notarius kan hållas för lön, ganska få äro, som kunna uträtta hvad Academien behöfver.
Hr Meldercreutz gaf denne Keder, så väl som Præses, godt loford i anseende til des framsteg i mathematiska vettenskaper; hvarpå Kongl. Academien gaf bifall til propositionen; och det denne gång utan votering, så vida ingen var deremot.
1. Bergmästaren Anthon Swab blef på vanligit vis til Ledamot antagen, hvarpå han hölt et litet tal, som af Præside likaledes besvarades: och lofvade Bergmästaren uppå Præsidis anmodan at vid nästa sammankomst til Kongl. Academien afgifva sin försäkrings skrift.
8. Hr Præses förestälte at samma tycktes böra gå til oeconomiske classen at communiceras med commercie Rådet Polhem; men Hr Triewald påstod deremot, at det behöfde ej communiceras, såsom et rön hvaremot ingen skulle något kunn invända, sedan han det uti 7 år försökt: han hade ofta tilförene ingivit rön men aldrig befunnit dem blifvit ändrade eller förbättrade i någon måtto, ehuru de altid varit remitterade til sine Classer: och sade Hr Triewald sig nu heldre återtaga förberörde beskrifning, än han skulle se den samma onödigtvis remitterad tyckande Kongl. Academien hade orsak at snarare tacka honom för så nyttigt och försökt påfund, än låta det blifva uppehållit genom remitterande, hvarigenom det ock kunde förkomma, såsom det med et annat tilförene sig skal tildragit.
13. Hr Swab gaf til Academiens cassa en specie ducat, hvilken Præses emottog at lefverera til Gref Cronstedt.
1741-11-07
-
Nämns i 4 stycken:
onumr.,
§ 1,
§ 7,
§ 11.
Præses berättade, at observationen redan blifvit gillad, men at Academien förväntar berörde petrificater til skärskådande utaf Tilas efter dess lofven; och åtog sig Hr Meldercreutz at genom bref giöra påminnelse derom.
1. Ämnesvennen Tiäder infant sig, tackade Kongl. Academien för den förmon honom blifvit lemnad at vara vid Academiens sammankomster närvarande, och lofvade uppå Præsidis antydan at vara Academien til tienst i hvad som kan erfordras.
7. Præses berättade, det sedan Adjuncten i Upsala M:r Wallerius gifvit anledning til reps och linors förbättrande i anseende til deras styrka, och det blifvit bekant, at de genom starkt vridande efter repslagarvis blifva mäckta svaga; har en vid namn Hörstadius insändt prof på tåg, som han på nytt sätt förfärdigat. Sedermera skal samma påfund vara förbättrat och med nytta försökt i Lund af Magister Hielm. Fördenskul underställer Kongl. Academien, om icke för sakens nytta och angelägenhet, samt til Academiens heder, närmare något härom kunde utforskas och i Handlingarne utgifvas.
11. Uppå Præsidis anmodan tog Hr Swab berättelsen om berörde jordarterne til sig, och lofvade at vid nästa sammankomst närmare sig deröfver utlåta, och dessförrinnan äfven lemna Ledamoten Hr Brandt deraf communication.
1741-11-14
-
Nämns i 1 stycke:
onumr.,
Uppå Præsidis anmodan tog Hr Swab berörde förslag til närmare skärskådan och öfverseende, samt lofvade äfven at communicera det samma med Dr Brandt.
1741-11-21
-
Nämns i 1 stycke:
§ 6,
6. Hr Benzelstierna har låtit til Academien ingifva et utdrag af dess vid sidsta Præsidis ombyte hållne tal, och funno Herrar Ledamöterne nödigt at förändra tituln, och i stället för Utdrag bruka det ordet Berättelse om några nya påfund i bergsväsendet.
1741-12-12
-
Nämns i 6 stycken:
onumr.,
§ 4,
§ 6,
§ 8,
§ 10,
§ 11.
Kongl. Academien fant nödigt at efterses skulle, huruvida denne præparation af vatnet kunde komma öfverens med de uti tryckte böcker (Reaumur och flere) föreskrefne sätt til samma ändamål; äfven at det borde communiceras med Hr Swab, samt at stålsmeden Engberg kunde härom tilfrågas, som torde gifva god uplysning. Hr Præses lofvade sielf tala med Engberg, och at vidare förnimma af Assessor Gestrin, om hans upgifne sätt är nytt, eller utur någon bok tagit och försökt.
4. Hr Roman ingaf dess för kort tid sedan utlofvade beskrifning på et särdeles och fördelacktigt sätt at bleka linne, hvilken uplästes och fants nyttig at giöras allmän; men resolverades förut at med Hrr Swab och Triewald communiceras, hvilket Hr Præses lofvade draga försorg om.
6. Hr Præses föredrog en af Assessor Gestrin undfången berättelse, huru stål i præparerat vatn kan härdas så, at det må bita på glas; hvarom Kongl. Academien giordt efterfrågan igenom 10:de spörsmålet i 1739 års senare quartal.
8. Hr Romans ingifne berättelse om et försök med omogen rågs utsående uplästes: och erindrade Hr Von Höpken härvid, at sådana observationer böra vara särdeles accurata, emedan hvad som lyckas en gång kan misslyckas en annan, af orsak at så väl väderlek och års tid, som ock jordmonen ganska mycket dertil bidrager Hr Præses lofvade gifva Hr Brandt communication deraf.
10. Hr Præses berättade, at han under detta quartal haft ganska mycket omak och besvär för Academien, hafvande ensam måst sörja för alt som giöras skolat; och icke en gång haft någon tienst af vaktmästaren, den der likväl niuter lön, men bor så afsides och ute på Kongsholmen, at man aldrig kan hafva honom til hands eller i hast få rätt på honom; hvarföre Hr Præses varit nödsakad så väl at sielf löpa på trycket esomoftast, som ock för egen kostnad skaffa sig betiente dertil, sedan han sielf tröttnat.
11. Hr Præses förmente, at vaktmästaren vid detta Fortifications Contoiret skal gärna emottaga sysslan; varande han både villig och tienstaktig, äfven här nedre vid torget boende, och icke mera af sina upvaktningar hindrad, än han ganska väl kan hinna med den tienst här erfordras: och lofvade Hr Præses at vidare fråga honom härom.
1741-12-16
-
föreslog Göran Wallerius som ny ledamot
(§ 5).
Nämns också i 7 stycken:
onumr.,
onumr.,
§ 6,
§ 7,
§ 9,
§ 10,
§ 11.
5. Hr Benzelstierna föreslogs Bergmästaren vid nya Kopparvärket Hr Dittlow Heike, af Hr Nordenberg Hr Assessoren Wallerius, och af Hr Höpken Hr Adlerhem til Ledamöter; deras namn antecknades uppå et papper, hvilket efter Grundreglorne kommer at ligga 14 dagar på bordet, innan öfver deras antagande til någon omröstning kan skridas.
Och som de fläste röster fallit på Hr Von Otter, så anmodades han ej allenast utaf Hr Präside, utan ock af Hrr Ledamöterne denne syssla at emottaga. Hr Von Otter tackade Academien för det förtroende, emot honom vid detta tilfälle blifvit betygadt, och skulle ej högre önska, än at han i anseende til de många sysslor, hvarmed han dageligen öfverhopas, kunde hafva tid at skiöta den nu honom tildelte, anhållandes at Academien ej ville obenägit uptaga, det han är nödsakad at samma syssla sig afsäga.
Hr Præses betygade Academiens fägnad öfver Hr Stockenströms ankomst uti hennes gemenskap, försäkrandes om des tilgifvenhet och beständiga vänskap.
6. Hr Præses berättade deruppå, at han nu i dag Kongl. Academien sammankallat til nytt Secreterare vahl, och bad, at Hrr Ledamöterne ville dertil utse en sådan, som til samma embete är tienlig och den der äger de egenskaper, som det Cap. i Grundreglorne, hvilket handlar om Secreteraren och des syssla, fordrar. Samma Cap. blef nu upläst.
7. Hr Höpken förestälte, at detta vahl tyckes bäst kunna skie på det sättet, at hvar och en anteknar 1 namn uppå et papper, och när sedlarne upläses, antages den til Secreterare, som de fläste vota faller uppå. Hvilken föreställning nu blef gillad, och sedan sedlarne voro samlade, uplästes de af Hr Presidenten, hvarvid befants, at 8 röster fallit på Hr Von Otter, på Hr Faggot 7, på Hr Cronstedt 3, på Hr Grill 1, på Hr Meldercreutz 1, och på Hr Ehrenmalm 1 votum.
9. Hr Præses framtog Kyrkoherden Tisselii rön at genom granträd kunna fördrifva mask ifrån rågbrådden, och ehuru det synes ovanligit at genom et träds up och nervändande kunna förgiöra maskar; dock som Kyrkoherden Tisselius ej allenast sielf detta sit rön försökt, utan ock Hr Cederhielm och Hr Roman des ricktighet bepröfvat; altså fan Academien för godt at detta rön til trycket befordra, allenast det uppå Hr Höpkens förestälning til skrifarten blifver något ändrat. Hvilket Hr Faggot åtog sig at giöra.
10. Hr Præses anmodade Hr Drake at til Academien ingifva et utdrag af det tal, bemälte Herre hållit vid det tilfälle, då han President sysslan uti Academien aflade. Hr Drake låfvade härutinnan efterkomma Hr Præsidis begäran, och vid nästa sammankomst det begärte utdraget ingifva.
11. Hr Höpken tog nu afskied och tackade för al den gunst Academien för honom förvarad, försäkrandes at så hädanefter som hit intils hafva all möda ospard at tiena Kongl. Academien. Hr Præses önskade Hr Höpken en lyckelig resa, en beständig framgång uti alt hvad han tager sig före, och en skyndesam återkomst, hvilket vore för Academien så mycket angenämare, som hon ständigt lärer sakna det öma biträde hon af en så nyttig Ledamot härtils haft at fägna sig.
1741-12-19
-
föreslog Daniel Ekström som ny ledamot
(§ 7)
och föreslog Sven Ljungenstierna som ny ledamot
(§ 7).
Nämns också i 3 stycken:
§ 5,
§ 6,
§ 8.
7. Hr Præses föreslog Hr Liungquist och Instrumentmakaren Ekström til Ledamöter.
7. Hr Præses föreslog Hr Liungquist och Instrumentmakaren Ekström til Ledamöter.
5. Det af Hr Drake vid förra Præsidis ombyte hållne tal blef nu gillat, samt kommer på trycket at utgifvas, sedan det förut af Hr Elvius och Hr Meldercreutz til ordningen blifvit ändrat.
6. Ehuru Academien vid förra sammankomsten faststält, at vachtmästaren i dag skulle utlåta sig, om han kunde flyttia in til staden eller ej, på det at sedermera de svårigheter kunde hielpas, som så väl Hrr Præsides som betieningen därigenom tilflyter, at han nu är på Kongsholmen och långt ifrån Staden boende, blef honom dock, i anseende dertil at ganska få af Hrr Ledamöterne i dag voro upkomne, längre tid lämnad at til nästa sammankomst sig däröfver betäncka.
8. Slutel:n gaf Hr Præses tilkiänna, at ej någon sammankomst lärer skie, förr änn til ett nytt Præsidis vahl kommer att skridas.