Protokoll

14. Sedan kom än vidare i öfvervägande, huruledes det skulle synas nödigt at nu med det första förstärka antalet af Ledamöterne, på det Academien medelst flere medarbetares gemensamma tillhielp måtte så mycket bättre vara i stånd at framgent låta des Acter till publici tienst utkomma, samt at de måtte innehålla någon märkelig varieté af ämnen, på det hvar och en mâtte deruti finna något till sit nöije och giöromåhl. Hvarföre ock Præsidenten proponerade åtskillige skickelige personer, som af alla Ledamöterne gemensamt antogos, hvardera särskilt som följer:
Herr Reuterholm, Pohlheim, Cronstedt, Nordenberg, Strömmer, Elvius, Suab, Brandt, Roberg, Ehrenswerd, Stockenström, Wallerius, Tillas.

6. Hvarefter proponerades, om icke Capitainerne Hr Ehrenswerd och Nordenberg, hvilcka för deras vitterhet, lärdom och frägd voro bekante, kunde vid nästa sammanträde blifva till Ledamöter i Academien emottagne: hvilcket enhällel:n beviljades och slöts, at de derom skulle få tidig efterrättelse. Imedlertid lottades om deras ställe och säte.

1. Sedan Ledamöterne voro samlade, trädde Capitain Ehrenswerd och Capitain Nordenberg in at nu blifva introducerade och till Ledamöter i Academien emottagne, och efter hållit tal till Academien, som sedan lades ad acta, svarade Secreteraren Herr Höpken derpå å Academiens vägnar och förklarade, at bemälte Herrar utaf rycktet och almän berättelse förmodel:n kunnat någorlunda inhämta afsickten till denna ännu späda inrättning; men så hade Academien likväl, på et ännu mera öfvertygande sätt, velat isynnerhet förvissa dem at här endast handlas om sådane vetenskaper, hvilcka tiena till Fäderneslandets upkomst, och at hon derföre med omsorg sammanletar de personer, hvilcka mäst dertill kunna bidraga. Och som Academien hade sig deras berömliga skickelighet bekant, och hennes åstundan, så väl som deras förmodel. önskan, bestod förnemligast uti et upsåt at tiena det allmenna, så hade hon ock orsak at glädia sig, så ofta hon i sine vahl blifver så lyckelig, som hon varit vid detta tillfället.

9. Hr Sahlberg framtedde sedan för Academien et af honom upfunnit påfund, hvarmedelst järnplåtar och taktegell kunde öfverstrykas til ständigare nyttiande, än alment skier. Det var i stället för olja och rödfärga, at bruka tiera och kimrök, hvarigenom efter hans mening 77 dr skulle vinnas i jemnförelse emot de nu vanliga takteglen. Detta fant Academiens Herrar Ledamöter för godt, och Hr Nordenberg bekräftade för sin del samma förslag af et exempel af Finnarne, hvilcka i stället för rödfärga skola pläga öfverstryka sina hus med tiära blandad ihop med kohl. Herr Triwaldt yttrade sig, at detta påfundet borde utrönas igenom vissa försök, innan deruti något kunde slutas; ty han mente, at den svarta färgen, som kimröken förer med sig, vore altför böjelig at taga solhetan til sig, hvarigenom, efter hans mening, skulle åstadkommas en häftig utdunstning, som snarare torde tära plåten sönder, än man kunde förmoda. Det medgaf han, at rödfärgan är en corrosif materia, och önskade at i des ställe kunde uptänckas någon annan färg än den kimröken äger; hvilcket Hr Sahlberg tviflade kunna gies.

14. Derpå kom Hr Ribbe fram och skiänckte til Academien de 108, som han tilförene hade lofvat. Hvilcka p:r Hr Secreteraren tog til sig. Utom dess gaf han til trycket ....... 1 Duc.
äfvenså Hr Præsidenten .... 1 Duc.
Hr Höpken .............. 1 Duc.
Hr Triwaldt .............. 1 Duc.
Hr Nordenberg för sig .......... 1 Duc.
för sin bror .............. 1 Duc.
Hr Sahlberg .............. 1 Duc.
Hr Pilgren .............. 1 Duc.
_________
8 st.

1. Hr Nordenberg berättade, det han hade råkat Hr Ribbe, och at han bedt honom giöra sin ursäkt uti Academien, det han idag ej kunde vara tilstädes, emedan han blifvit befalt at före middagen vara ute vid Carlberg. Äfvenså upviste ock Hr Höpken et bref från bemälte Hr Ribbe, deruti han sammaledes giorde sin ursäckt.

3. Härvid kom at talas om et skåp, deruti desse, jemte flere dylika til Academien inkommande naturalia kunde samlas i förvar. Då Hr Nordenberg mente, at Academien kunde dertil taga et ledigt skåp utur det andra rummet och sättia det hit in, hvartil de öfrige Ledamöterne jämväl samtyckte, och beslöts, at vacktmästaren derom skulle tilsäijas.

17. Hr Nordenberg upläste sedan et af honom til Academien ingifvit nytt påfund til kakelugnars bättrande.
Hr Præsidenten frågade 1o om detta blifvit experimenterat? Ja, svarade Hr Nordenberg, i många år. 2do om röken drager sig gierna ut? svarades: ja. 3o om någon skrifvit derom förut? Då Hr Faggot mente, at han sedt något dylikt hos en Auctor vid namn Leichman, men kunde intet vist påminna sig, om det var det samma. Hr Triwaldt sade sig hafva sedt det uti Weissenhause, fast på et annat sätt. Hvarföre det slöts, at Academien bör förut veta, om någon annan skrifvit härom, innan detta kan gifvas ut.

Hr Nordenberg hölt före, at denna rätt för Academien kunde ledas utur Kongl. May:ts privilegio, hvilcket dock Hr Præsidenten viste ej taga lag.

Till Membra af Wettenskaps Academien antagne:
Hr Salvius, Lars, till Protocollist, Extraordinarius i Justitiæ revision.
Baron Reuterholm, Nils. Landshöfding i Örebro.
Grefv. Cronstedt, Carl Joh. Hoffintendent.
Hr Ehrensuerd, August. Capten mechanicus.
Hr Nordenberg, And. Joh. Capten vid Fortificationen af gardiet.
Hr Polheim, Christ. Commercie Råd.
Mag. Celsius, And. Professor Astronomie i Upsala.
Hr Tilas, Dan. vice notarius i Bergs Collegio.
Hr Sandberg, Olof. Regerings Råd.
Doct. Ribbe, Evald. Lif Medicus.
Hr Sahlberg, Julius. Ammiralitets Apothekare.
Hr Faggot, Jacob. Inspector vid Lantmäterij contoiret.
Hr Stobé ... General major vid fortificationen.
Hr Scheldon ... Skepsbygmästare vid flottan.
Doct. Roberg, Lars. Professor Medicinæ i Upsala.
Hr Klingenstierna ... Professor Matheseos i Upsala.
Hr Nordenberg ... Leutenant vid Fortificationen.
Hr Pihlgren ... Major.
Mag. Brelin, Nicolaus. Theologus.
Doct. Celsius, Olaus. Theologiæ Professor primarius i Upsala.
Mag. Wallerius, Nicol. Adjunctus philosophiæ i Upsala.
Doct. Moræus, Johannes. Physicus vid Fahlun.
Hr Elfvius, Petrus. Auscult. i Bergscollegio.
Doct. Brant, Georg. Ricksverdie.
Hr Polheim, Gabr.
Hr Rosensten, And. Major.
Hr Tourelong, Joh. Supercargue.
Hr Plomgren, Thomas. Handelsman i Stockholm.
Hr Mællercreutz, Jonas. Conducteur.
Hr Rosén, Nicol. Adjunctus Medicinæ i Upsala.

Observationer inkomne under första quartalet: Bielke om Almträds planterande.
Linnæus om Vexters cultur.
Trievald 1. om Drifmachin genom ånga för plantor.
2. om Humble skiötsel.
3. om träns cultur.
Ehrensuerd om Krut.
Nordenberg om Kackelugnar.
Polheim. Christ. om Elementernes värkan. Celsius, And. om Träds förlängande i Kiöld. Tilas om Prognosi mineralium.
Ribbe om Amausi genom vomitiv curerad.
Sahlberg om Gierdsgårdar af pihl.
[Sahlberg om] om järnplåtars och taktegels öfverstrykande.
Faggot om Experimenter vid Åckerbruket.
Bredlin om clavers förbättring.
Moræus om Aconiti gifft en casus.
Wallerius om Rep.
Rosensten om Flygsand och annat i oeconomicis.

97 Utgifvet till Wacktmästaren ....... 36 dlr kpmt.
Inkommit d. 6 Jun. Ahlström 300
Inkommit d. 6 Jun. Höpken 150
Inkommit d. 6 Jun. Bielke 150
Inkommit d. 20 Jun. Ribbe 108
Inkommit d. 5 Aug. Roberg 300 men ej incasserat.
Inkommit d. 5 Aug. Sahlberg 120 till papper.
Inkommit d. 8 aug. Linnæus 18
Inkommit d. 8 aug. Ribbe 18
Inkommit d. 8 aug. Höpken 18
Inkommit d. 8 aug. Ahlström 18
Inkommit d. 8 aug. Trievaldt 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg frater 18
Inkommit d. 8 aug. Sahlberg 18
Inkommit d. 8 aug. Faggot 18
Inkommit d. 8 aug. Pihlgren 18

7. Herr Præsidenten lät Academien sedan förstå, at han i följe af sin nu mottagne sysla icke kunde underlåta at påminna Herrar Ledamöterne om de observationers skyndesamma ingifvande, som de voro sinnade at lemna til Academien för det nu instundande quartalet: och hemstälte om icke Hr Mellercreutz och Hr Faggot ville påtaga sig at utleta pendelens längd här i Stockholm;
item Hr Brelin om jukters tilvärkande;
Hr Polhem at inkomma med något nyt påfund, som han antingen sielf upfunnit el:r ok af hans Hr Fader blifvit påtänckt; Hr Sahlberg om träbalsam;
Hr Nordenberg om en ganska gagnelig invention, som han ännu intet velat låta framkomma, men at han ej skulle vara missunsam emot publicum i sådane mål.
Likaledes påminte Hr Præsidenten Hr Ahlström, Hr Linnæus och de flere, som voro närvarande, at vilja hvar för sig i tid täncka på något nyt påfund: hvilcka alla samtyckte dertil, och lofvade med det första infinna sig dermed.

Hr Faggot mente för sin del, at om vårt rike dymedelst ingen annan vinning skulle tilskyndas, så vore den viktig nog att biuda oss til at uptäcka ett sådant påfund, som rönes deruti, at skälen kommo Hr Nordenberg at skrida ifrån sin härom fattade mening, hälst igenom det, som Hr Linnæus framfördt, nembl:n at Ledum endast finnes i desse Nordiske länder.

Härtil svarade Hr Linnæus, at Ledum, som oumbärligen tarfvas härtil, är en växt, den där intet finnes i andra länder än allenast här i de Nordiska, neml:n Ryssland och Sveriget; hvarföre också intet annat land kan gagna sig af et slikt påfund. Desutan, sade han, vil det ingalunda skicka sig väl för en Wetenskaps Academie at dölja sådant, som länder til almän förkofring i landet. Men då Hr Nordenberg ytterligare ville yrcka på sin mening med det skäl, at vi på sådant sät intet kunde vinna någon styfver derigenom, svarade

3. Härvid hemstälte Hr Nordenberg, huruvida Academien skulle med skäl kunna göra kunnigt et sådant påfund, hvarmed Ryssarne gagnat sig otroligen mycket, enkannerligen derigenom, at de hållit det lönt hos sig. Men så snart vi hade, sade han, uppenbarat hela processen i Academiens Acter, så blefve den okså snart kunnig för alt folck i hela Europa, hvilcka intet lära försumma at göra sig den vinning deraf, som vi för oss behålla kunde, i fal vi intet uppenbarade hela processen.

5. När den var upläst, kom man at tala om på hvad sätt det vore görligit så laga, at inga flugor eller maskar skulle sätta sig på boskapen, hvaraf de hafva så mycken oro och plåga. Då Hr Præsidenten gaf vid handen, huruledes Skottländarena pläga värja sina får på det sättet, at de stryka tiära på dem, med litet fet upblandat til en viss proportion, ifrån öronen nid åt ryggen och på bogarna, så at det gik korsvis öfver ryggen; hvarföre han okså ville tro, at Lapparna skulle så mycket snarare kunna på samma sätt värja sina renar, som de äga der å orten förråd både på tiera och fett, allenast någon vore, som underviste dem sådant. Han lofvade inkomma med en särskildt observation häröfver. Herr Brelin lät Academien förstå, at i Wermeland skola de bruka Libsticka dertil. Likaledes sade Hr Sahlberg, at i Östergötland pläga de stryka bekolja på fåren för samma orsak skul. Hr Præsidenten yttrade sig, at han hördt vid Riksdagen några resonnera om samma mål, och at de sagt, at de creatur, som äro väl fodrade öfver vinteren, bli intet brömsstuckna om sommaren. Vid det man nu kom at tala om lös, som växa på boskapen, sade Hr Nordenberg, huru det skal vara för sed i Finland at binda en trå, som blifvit dragen genom något qviksilfver, på fårens hals, och at sådant skal göra märckel. til lössens bortjagande. Men somliga mente, at sådant intet skulle vara särdeles helsosamt.

8. Och som det förut blifvit samtykt dertil, at de Ledamöter, som gifvit sin ducat til trycket, skulle få taga emot exemplar derföre, så framt de sielfva ville; så fingo nu följande Herrar Ledamöter 8 exemplar emot sin ducat, som de hvar för sig gifvit til omkostnaden vid trycket, på sätt som följer:
Exempl.
Herr Linnæus för en ducat 8.
Herr Ahlström » » 8.
Herr Cronstedt » » 8.
Herr Nordenberg för sig sielf och sin bror 2:ne ducat, hvaremot han sade sig förut fådt 3 exempl. 1. gratis för sin ingifne observation och 2:ne utom des; ty fik han nu allenast 14.
Herr Faggot för en ducat 8.
Herr Plomgren [Nb Pilgren] för en ducat 8.
_________
Sum. 54.

1. Då man hölt på at justera protocollet af den första hujus, blef Hr Strömer, som nu var kommen til staden, af Hr Nordenberg och Hr Tourloen införd i Academien, at nu bli på vanligit sätt til Ledamot intagen. Hr Præsidenten lät då aldraförst honom förnimma hvad fägnad Academien hade deröfver, at hon nu fik tilägna honom det rum och ställe, som hon redan tilförene honom för des vittra lärdom och skickelighet skul tilskynda velat. Och sedan Hr Höpken hade upläst Grundreglorna, hölt Hr Strömer et tal til Academien, hvarpå Hr Höpken svarade å Academiens vägnar. Änteligen gaf Hr Strömer sin försäkrings skrift til Academien, hvilcken lades ad acta.

3. Hr Nordenberg hemstälte, huruledes Academien då ville göra, om någon af Ledamöterna aldrabäst torde pröfvas hafva utrönt och redigat den upsatte frågan? Hvartil svarades, at det i slikt fall vore nog för honom at vinna den heder, som honom med rätta af Academien tilskyndas borde; nemligen at hon ville igenom trycket och i sina Acter göra allom vitterligit, at den samma aldra mäst giordt sig värdig til det utsatte proemium.

12. Sammaledes remitterades til Hr Cronstedts genomseende den observation, som Herr Nordenberg nu gaf in, om sylstockars inläggande under gamla hus.

8. Hr Præsidenten frågade, om Herr Cronstedt hade något at påminna vid Hr Nordenbergs ingifne rön om syllens insättiande under gamla hus? Herr Cronstedt svarade, at det var i alla delar godt, allenast at en ritning borde, som han mente, följa derhos, som kunde göra denna saken så mycket klarare.

Hr Capitain Nordenbergs observation om nya syllstockars inleggande blef communicerad med Hr Cronstedt.

16. Hr Triewaldt frågade, huru det var med Hr Nordenbergs observation, som Hr Cronstedt tagit til sig att igenomsee? Hvartill Hr Cronstedt svarade, att Hr Nordenberg allaredan fådt den tilbaka.

7. Härvid påminte Hr Triewaldt om en observation, som Hr Nordenberg ingifvit, hvilcken af Academien blifvit remitterad til Hr Cronstedts igenomseende, och då han nu frågar Hr Salvius, så vet han intet annat svara, änn at Hr Cronstedt måtte ha honom qvar, fast änn Hr Cronstedt länge sedan gifvit samma observation tilbaka igen til Hr Nordenberg.

8. Herr Salvius utlät sig häröfver, att Hr Cronstedt måtte då visserligen gifvit til Hr Nordenberg bemälte observation extra protocollum, hvarföre han för sin del intet kunde vara ansvarig. Häruppå intygade Hr Tilas, att han sedt Hr Cronstedt gifva samma observation til Auctoren igen extra protocollum. Och som Herr Presidenten utlät sig, att här i Academien förut varit på tal, om icke en Archivarius skulle tagas emot, och Hr Salvius hindrat det samma; så borde han ock nu med större achtsamhet taga vara på Academiens handlingar. Hr Salvius svarade, att han intet viste hvaruti han då varit så försummelig: han sade sig hafva fölgt den författning, som Academien behagat giöra, och om någodt skulle fela, så kunde det framdeles hielpas til rätta igen; men Hr Presid. utlät sig, att han dock intet kunde undgå att proponera en Archivarius til Academien, med förmodan att Ledamöterne ville til nästa eller andra sammankomsten utlåta sig däröfver. Dessförinnan fant Academien för godt, att Hr Salvius uprättar en särskilt lista eller förteckning på Academiens inkomne rön och handlingar, så att hvar och en, som tager uth någon observation, måge därvid straxt quittera den samma med egen hand.

7. Hr Nordenberg föredrog Academien ett rön och påfund att inlägga nya syllar och stockar i väggar, enär de förre äro skämbde, hvilcket, som det med Hr Polheim och Hr Cronstedt redan varit communicerat samt ändrat efter det som den sednare erhindrat, hvarefter Hr Polheim ingen ting haft att påminna, så blef thet ock nu gillat och således åt Hr Fagott lämnat att öfverse Svenskan och de däruti förefallande terminos artis.

9. Vijdare föredrog Hr Nordenberg Academien ett nytt rön, hvarutinnan medell gifves vid handen att förbättra ofruchtsam ängs- och skogsmarck, hvilcket med Hr Doctor Linnæus communicerades att inkomma med sine anmärckningar däröfver, hvarmed Hr Nordenberg förklarade sig så mycket mer nögd, som en sak aldrig kan blifva tydeligare, änn när den af flere öfverses.

2. Sedan uplästes ett af Hr Linnæus ingifvit rön angående en nyl:n bekandt blefven fogel, som har namn utaf Picus pedibus tridactylis, hvilcket så väl som Hr Nordenbergs rön om sättet att förbättra ofruchtsam marck, hvilcket af Hr Fagott nu återgafs, lämnades til Svenska Classen till att öfversee Svenskan.

6. Häruppå berättade Hr Presid, det han varit hos Hr Assessoren Löfgren, som betygat ett särdeles nöije öfver denna hälsosamma och nyttiga inrättning, med försäkran att på alt uptänckeligit sätt söka Academiens välstånd att befordra, hvarföre Hr Nordenberg och Hr Triewaldt honom til Ledamot föreslogo. Vid samma tilfälle föreslog Hr Triewaldt äfven til Ledamot Biskopen Hr Eric Benzelius, Hr Cronstedt Hr Cammarherren Ehrencreutz och Herr Tilas Hr Archiatern Stobéus och Stipendiaten Sam. Sohlberg, Hr Nordenberg Stads Ingenieuren Tilæus; Hr Linnæus föreslog Medicinæ Doctoren och Lectoren vid Wexiö gymnasium Hr Rotman. Och som ganska få af Academiens Ledamöter underskrifvit Classen om Svenska språket, föreslog Hr Höpken Cabinett CammarHerren Gref Strömborg. Ofvanstående Herrars namn blefvo antecknade på ett papper, som 14 dagar skal liggia på bordet, hvarefter om deras antagande kommer att voteras.

Hr Nordenberg sade däremot, att salt utaf pottaska väl tillagas öfver hela Sverigiet, men tviflar om detta sätt lutsalt att förfärdiga någonsin förut är bekandt.

4. Uplästes ett af Hr Nordenberg fattadt rön om sättet att giöra lutsalt, hvilcket Hr Linnæus hölt före i sig sielf väl vara mycket godt, men som thet öfver hela Sverigiet, isynnerhet i Skåne, är bekandt, så förmente han ock, att thet vore onödigt att låta thetta rön på trycket utgå. Eljest berättade Hr Sahlberg, att lutsalt äfven finnes på apothequen til köps, både fijnare och gröfre, och ju mer saltet clarificeras, ju fijnare och vijtare blir thet; men aldrabäst när thet med blod clarificeras.

5. Hr Presid. tyckte, att förtalet til detta rön kunde fattas kortare, hvilcket Hr Nordenberg äfven lofvade giöra. Det blef remitterat til Chymien.

7. Vid slutet af det rön, som Hr Nordenberg utgifvit om sättet att bota bristfällige hus, därmedelst att man inlägger nya syllar och stockar, blef efterföljande uppå Hr Tilas och Hr Presidentens erhindran ord ifrån ord tilsatt:

10. I anledning af Hr Triewaldts förestälning, at en Oeconomisk Class skulle inrättas, åtogo sig Hr Presid., Hr Linnæus, Hr Cronstedt, Hr Ehrenswerd, Hr Nordenberg och Hr Benzellstierna at vara uti samma Class Deputerade.

3. Hr Ehrenswerd föredrog häruppå Academien, at Hr Cederhielm tilbaka sändt Hr Wullfs tankar om tiärbränneri, som med honom blifvit communicerade, at efter sit gorde löfte upsättia en ugn samt medelst den samma försöka, huruvida bemälte Hr Wullfs rön kan hafva sin riktighet eller ej. Nu som Academien ej lämnat Hr Cederhielm ritning, huru samma ugn skal vara construerad, så anhåller han, det täcktes Academien allenast lämna honom med första den samma, då han straxt vil låta Academiens befalning skrida til värkställighet. I följe härutaf tog Hr Nordenberg Hr Wullfs tankar til sig och lofvade dem genomse samt om Lögerdag lämna Academien om ritningens förfärdigande svar.

5. Häruppå gafs tilkänna, att Riddarehus Secreteraren Baron Von Otter vore upkommen och ville sit säte uti Academien som sittande Ledamot intaga. Han infördes af Hr Nordenberg och Hr Cronstedt samt ingaf dess försäkrings skrift, hvilken jämte dess hållne tal och Hr Presidentens svar däruppå finnes ad acta.

2. Däruppå gafs tilkänna, att Styckgiutaren Hr Meijer, som tilförene til Ledamot varit antagen, vore nu sinnad at uti Academien upkomma och sit säte intaga, hvarföre han blef inkallad, och sedan han utaf Hr Nordenberg och Hr Elvius blifvit införd, hölt dess tal, hvilket så väl som Hr Presidentens svar finnes ad acta.

5. Sedan lefvererades färdigt klipte zedlar til Herrar Ledamöterne at anteknas 4 ledamöters namn af dem, som vid detta tilfälle kunna til Candidater föreslås, hvilka sedan de uti en låda voro samblade och om hvarannan blandade, befants vid deras upläsande röster fallit på Hr Linnæus, 12 på Hr Drake, Hr Ribe 9, Hr Sahlberg 7, Hr Triewaldt 2, Hr Ahlström 5, Hr Cronstedt 3, Hr Nordenberg 4, och 2 på Hr Elvius. Och emedan de fläste vota fallit på Hr Linnæus, Hr Drake, Hr Ribe och Hr Sahlberg, blefvo de vid detta tilfälle Candidater. Ytterst skreds til lottning hvilken utaf desse 4 Candidater skulle blifva President, som skedde på det sättet, at 4 st. zedlar voro uti en hattkull blandade, hvarutaf på en af dem var skrifvit President med fina bokstäfver, och den utaf Herrar Candidaterne, som den sidst nämnde zedeln skulle emottaga, skulle behedras med Presidents värdigheten. Emedan Hr Ribe vid detta tilfälle var frånvarande, emottogs en zedel på dess vägnar af Hr Triewaldt, vid hvilkens öpnande befants, at Hr Ribe Presidentssysslan blifvit tildelt för detta quartal. Hr Ehrenswerd hölt äfven vid detta vahl protocollet, som til alla delar vid dess jämnförande var lika med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

3. Nu gafs tilkänna, at Ammiralen Anckarcrona vore upkommen och åstundade at sit säte som sittande ledamot at intaga, til hvilken ända, sedan han af Hr Nordenberg och Hr Von Otter blifvit införd, ingaf dess försäkrings skrift samt gaf Academien muntel:n tilkänna dess nit och åhuga at befordra inrättningens tilväxt och förkofran. Hr Höpkens däremot hållne tal finnes ad acta.

Hr Nordenberg tillade, at om Grundreglorne allenast således skulle ändras, at Academien vil låta sina Handlingar, så länge mögeligit är, på lika sätt som härtils är skedt, hvart quartal eller åtminstone hvart halft år utkomma. Hvilket af Hr Cederhielm bifölls, och kommer denna omständighet änn ytterligare til sluteligit afgiörande at företagas.

4. I anledning af en författad förtekning uppå de Herrar Ledamöter, som äro i stånd vid detta tilfälle til Candidater at föreslås, anteknades följande Herrars namn uppå zedlar, vid hvilkas upläsande befants, at 7 röster fallit på Hr Bielke, på Hr Cronstedt 8, Hr Ehrenswerd 6, Hr Nordenberg 4, Hr Drake 12, Hr Ahlström 5, Hr Stobée 13, Hr Faggott 3, Hr Triewaldt 1, och på Hr Sandberg äfven ett votum. Och emedan de fläste rösterne fallit på Hr Stobée, Hr Drake, Hr Cronstedt och Hr Bielke, lottades emellan desse 4 Herrar Candidater hvilken af dem skulle blifva President, på samma sätt som vid förra Presidents vahlet skiedde. Enär Hr Ehrenswerd öpnat den zedell Hr Cronstedt bort taga, befants, at President sysslan Hr Cronstedt var tildelt. Vid detta tilfälle hölt äfven Hr Höpken protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

3. Hr Wullfs tankar om tiärbränneri, som med Hr Nordenberg varit communicerade, blefvo nu återlefvererade samt uti bättre ordning brachte. Och bör detta förslag jämte den af Hr Nordenberg författade ritning Hr Cederhielm meddelas, som i anledning af sitt gorde löfte har at försöka, huruvida ofvanbemälte ugn kan befordra tiärbrännandet eller ej.

2. Hvarefter upl:s det Capittel uti Grundreglorne, som handlar om Presidents vahl, och lämnades til gemensamt genomseende en lista på dem, som vid detta tilfälle til Candidater kunna föreslås; och som Hr Ahlström äfven på samma zedel blifvit nämnd, anhölt han at ej til Candidat blifva föreslagen, i anseende til de många så väl Riksdags som andre sysslor, hvarmed han denne tiden är öfverhopad. Sedan zedlarne blifvit samblade och om hvarannan blandade, befants vid deras upläsande 10 röster fallit på Hr Drake, Hr Stobé 13, Hr Cederholm 12, Hr DeGeer 11, Hr Faggott 2, Hr Nordenberg 2, Hr Ahlström 3, Hr Linnæus 3, Hr Triewaldt 1, Hr Bielke 2 och på Hr Cederhielm 1 votum. Och som de fläste rösterne fallit på Hr Drake, Hr Stobé, Hr Cederholm och Hr DeGeer, lottades emellan desse 4 Hrr Candidater, och vid den zedelns öpnande, som Hr Benzelius tog för Hr Cederholm, befants att lotten att blifva President för detta fierndels år bemälte Herre tilfallit. Hr Cederhielm och Hr Stobée höllo äfven vid detta tilfälle protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

5. Upl:s Hr Nordenberg om saltpetter af salt tilvärkat, som chrystalliserar sig til en rombisk eller rutiger kropp, tvärt emot den vanliga skapnaden med sexkantiga stänglar. Detta rön remitterades til Hr Brandts genomseende.

5. Hr Nordenbergs rön om en särdeles saltart, som visar sig i rombisk figur, vardt nu, sedan det förut blifvit af Physicaliska Classen genomsedt och den samma ej haft någodt därvid at påminna, til alla delar gillat.

2. Däruppå upläste Hr Linnæus den af Hr Conducteuren Nordenberg ingifne underrättelsen om mullbete och dess förbättrande, hvaraf emedan en del är nog nyttigt at det allmänna communicera, en del åter af sådan beskaffenhet, at ej Academien utan någon förut skedd ändring kan den på trycket utgifva, altså gafs desse tanckar til Hr Nordenberg at dem med dess broders lof och samtycke ändra och sammandraga, och sedan den til Academien återlefverera.

3. Hr Nordenbergs rön om en särdeles saltart, som visar sig i rombisk figur, blef nu af Physicaliska Classen återlefvererat; och som den samma ej haft någodt därvid at påminna, så blef detta rön aldeles gillat.

3. Hr Nordenberg berättade, det han uppå Academiens befallning sammandragit den utaf dess broder Hr Conducteuren Nordenberg ingifne underrättelse om godt mulbetes åstadkommande å de orter, där ringa eller skoglupen utmark är, hvilken väl nu blef upläst och gillad, men med det vilkor, att Auctoren inrättar detta uti forme af ett rön, näml:n på det sättet, at på ett st. land af en determinerad storlek han ej kunnat föda mer änn ett vist antal af boskap, men när han delat det determinerade st. i 4 delar, har en större quantitet boskap kunnat födas på längre tid, hvarvid jordmånen efter de uti Handlingarne pag. 85 utgifne reglor bör beskrifvas. Sedan detta uppå rönet af Hr Höpken var påskrifvit, lefvererades det til Hr Nordenberg, som lofvade det til sin broder öfversända.

6. Upl:s ett af Hr Nordenberg ingifvit rön och anledning til rågens utsående hela sommaren, utom den vanliga tiden om hösten, hvilket blef lämnat til vidare försök; och faststältes, at sedan detta rön af Oeconomiska Classen blifvit genomsedt, ett rentskrifvit exempl:r skulle öfversändas til Hr Hörstadius med anmodan at detta försök värkställa och sedan lämna Academien underrättelse, huruvida det kunde lyckas eller ej.

10. Sedan genom vachtmästaren blifvit anmält, at Hr Majoren Baron Hindrich Wrede var upkommen och vil sitt säte såsom sittiande Ledamot intaga, emottogs han och blef införd af Hr Nordenberg och Hr Linnæus, samt sedan han ingifvit sin försäkrings skrift och hållit sitt tal, besvartes det samma af Hr Presidenten.

3. Häruppå lefvererades färdigt klipte zedlar til Hrr Ledamöterne at antekna fyra namn uppå af dem, som hvar och en til Candidat kan föreslå. Sedan desse zedlar påskrifne voro återgifne och om hvarannan blandade, blefvo de af Hr Presidenten upläste, och befants, at 19 röster fallit på Hr Benzelius, på Hr Ehrenswerd 12, Hr Drake 22, Hr Stobée 16, Hr Benzellstierna 7, Hr Nordenberg 1, Hr Faggott 4, Hr Sandberg 1, Hr Ahlström 2 och på Hr Linnæus 1 votum. Och som de fläste röster fallit på Hr Benzelius, Hr Ehrenswerd, Hr Drake och Hr Stobé, altså skulle emellan desse 4 Herrar lottas, hvilken af dem skulle blifva President. Ehuru Hr Benzelius och Hr Ehrenswerd anhöllo at denna gången lottningen undangå, togo de dock uppå Academiens begäran hvar sin lottzedel. Emedan Hr Drake ej var närvarande, tog Hr Höpken en zedel, och Hr Triewaldt för Hr Stobé. Enär zedlarne öpnades, befants, at Presidentsysslan Hr Drake tilfallit, då vachtmästaren blef anbefalt at honom upkalla. Vid detta tilfälle hölt äfven Hr Höpken, Hr Cronstedt och Hr Ehrenswerd protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu justeras.

1. Sedan det vid sidsta sammankomsten hållne protocoll var justerat, berättade Hr Presid., at til Riksens Ständers Manufactur Deputation är inkommen en beskrifning på någre tiärugnar, inrättade vid Neustadt 10 mihl ifrån Stettin, hvilken beskrifning, jämte en liten ugn, nu blef uti Academien upvist och remitterades til Mechaniska Classen, samt emottogs af Hr Nordenberg.

2. Hr Nordenberg upläste ett af dess broder Hr Capit. Nordenberg til Academien ingifvit nytt påfund at med ett instrument, som ej behöfver ställas i vattupass, ganska beqvämt och helt noga kunna afväga jordens eller markens slutande belägenhet til högder och dälder, och at äfvenväl rätt mäta en horizontal längd på en ojämn plan. Detta rön remitterades til Mathematiska Classens genomseende, och emottogs af Hr Elvius.

5. Hr Nordenberg upläste en af honom för Hr Funch upsatt instruction, hvad den vid tiärugnarnes beseende i Norigie bör i acht taga; den emottogs af Hr Presid., och lofvade Hr Funch taga en afskrift af den samma.

9. Slutel:n anmodade Hr Presid. at någre af Herrar Ledamöterne ville sammanträda och af de gillade rön utse hvilka i denna Handling böra tryckas, samt uti hvad ordning de skola införas. I anledning hvaraf Hr Höpken, Hr Linnæus, Hr Triewaldt, Hr Faggott och Hr Nordenberg detta å sig togo at besörja.

Öfver detta ärände stadnade Hrr Ledamöterne ej ännu uti någodt vist slut, utan tog Hr Nordenberg detta rön til sig tilbaka och lofvade det samma til skrifarten någodt ändra, hvarefter Academien slutel:n vill utlåta sig, om det uti denna quartals Handling skal införas eller ej.

4. Vid detta tilfälle frågade Hr Nordenberg, om icke dess til Academien gifne rön och anledning til sädens utsående hela sommaren kunde nu til trycket befordras. Sedan detta rön blifvit framtagit och å nyo uti Academien upläst, öfverlade Herrar Ledamöterne, antingen de det samma nu straxt på trycket kunde utgifva, eller om därmed borde skie anstånd, til dess flere försök uti en så granlaga sak, som denne är, blifvit anstälte. Å ena sidan tycktes, at Academien ej skulle våga någodt, om hon detta rön nu skulle det allmänna meddela, emedan Hr Nordenberg så väl uti Finland uti många års tid, som ock här i Stockholm i sin trägård dess richtighet medelst åtskillige anstälte försök bepröfvat och befunnit, at säden, då den sås uti Junii, Julii och Augusti månader, växer bättre och frodigare, änn då den utsås den vanliga tiden om hösten, och efter Hr Nordenbergs tilsats utan at löpa i lägg, allenast säden sås glist; Hr Nordenberg äfven så väl som Academien detta rön underskrifver, så at det ej allena för Academiens enskylta, utan ock Auctorens räkning för det allmänna utkommer. Å den andra sidan åter kom hos Herrar Ledamöterne i betänckiande, at ej allenast en del utaf dem sielfve, utan ock månge utom Academien ärfarit, at den säd, som sås uti Junii och Julii månader, i synnerhet uti Skåne, löper i lägg om hösten til största delen, så att landtmannen genom en sådan tidig såning lider otrolig skada uppå årsväxten.

I anledning af Hr Commercierådets påminnelse, jämte de skiähl, som uti det vid sidste sammankomsten hållne protocoll äro införde, blef Hr Nordenbergs rön gillat, och kommer uti denna quartals Handling såsom ett Försök at införas, til at upfylla det bladet uti Handlingarne, som ännu är ledigt. Uppå Academiens föreställning lofvade Hr Nordenberg änn ytterligare utesluta någre uti detta rön införde omdömen, och det sedan til Hr Brellin lefverera.

I anledning af Hr Commercierådets påminnelse, jämte de skiähl, som uti det vid sidste sammankomsten hållne protocoll äro införde, blef Hr Nordenbergs rön gillat, och kommer uti denna quartals Handling såsom ett Försök at införas, til at upfylla det bladet uti Handlingarne, som ännu är ledigt. Uppå Academiens föreställning lofvade Hr Nordenberg änn ytterligare utesluta någre uti detta rön införde omdömen, och det sedan til Hr Brellin lefverera.

5. Hr Höpken upläste Hr And. Cellsii til Academien inkomne svar och utlåtande öfver det afvägnings instrument, uppå hvilket Hr Capitaine Nordenberg beskrifning til Academien ingifvit.

10. Herr Nordenbergs rön och anledning til sädens utsående hela sommaren, utom den vanliga tiden om hösten, blef nu åter företagit, och tykte Hr Commercierådet Polheim för sin del, at Academien väl kunde det samma på trycket komma låta, och tviflade Hr Commercierådet, om den säd, som sås uti Junii, Julii och Augusti månader, löper i lägg, när tofråg sällan går uti aks, som sås först om våhren; om det någon gång händer, at denna säd löper i lägg, så skiäres alla axen utaf och släppes boskapen om hösten, när jorden är frussen, at beta uppå brådden, hvarefter säden växer äfven så frodigt, som den blifvit utsådd den vanliga såningstiden.

Detta rön togs tilbaka af Hr Nordenberg.

Hr Nordenberg berättade, at om Academien vid detta nu upgifne sättet at nivelera hade någodt at påminna, så lärer dess broder, som detta rön til Academien gifvit, i sommar öfverkomma, då Academien har tilfälle dess egit utlåtande at inhämta.

7. Hr Polheim återlefvererade Hr Capit. Nordenbergs beskrifning om dess påtänkte afvägnings instrument, och är Hr Commercierådet, hvad detta sätt att nivelera angår, til alla delar ense med Hr Cellsius, hvilkens omdöme uti protocollet af d. 20 Iunii sidstl:e är infört.

3. Hr Nordenberg ingaf til Academien en skrift angående någon anledning til åtskillige nährings och hielpmedell uti hushåldningen på landet.

5. Upvistes beskrifning på ett af Hr Drake inlefvererat rön om sättet at förfärdiga påttaska af ett slags siögräs, som kallas hötter. Det emottogs af Hr Nordenberg, som lofvade förändra ordningen uti det samma och det sedan til Academien återgifva.

Hr Meldercreutz gaf denne Keder, så väl som Præses, godt loford i anseende til des framsteg i mathematiska vettenskaper; hvarpå Kongl. Academien gaf bifall til propositionen; och det denne gång utan votering, så vida ingen var deremot.

1. Bergmästaren Anthon Swab blef på vanligit vis til Ledamot antagen, hvarpå han hölt et litet tal, som af Præside likaledes besvarades: och lofvade Bergmästaren uppå Præsidis anmodan at vid nästa sammankomst til Kongl. Academien afgifva sin försäkrings skrift.

8. Hr Præses förestälte at samma tycktes böra gå til oeconomiske classen at communiceras med commercie Rådet Polhem; men Hr Triewald påstod deremot, at det behöfde ej communiceras, såsom et rön hvaremot ingen skulle något kunn invända, sedan han det uti 7 år försökt: han hade ofta tilförene ingivit rön men aldrig befunnit dem blifvit ändrade eller förbättrade i någon måtto, ehuru de altid varit remitterade til sine Classer: och sade Hr Triewald sig nu heldre återtaga förberörde beskrifning, än han skulle se den samma onödigtvis remitterad tyckande Kongl. Academien hade orsak at snarare tacka honom för så nyttigt och försökt påfund, än låta det blifva uppehållit genom remitterande, hvarigenom det ock kunde förkomma, såsom det med et annat tilförene sig skal tildragit.

13. Hr Swab gaf til Academiens cassa en specie ducat, hvilken Præses emottog at lefverera til Gref Cronstedt.

Præses berättade, at observationen redan blifvit gillad, men at Academien förväntar berörde petrificater til skärskådande utaf Tilas efter dess lofven; och åtog sig Hr Meldercreutz at genom bref giöra påminnelse derom.

1. Ämnesvennen Tiäder infant sig, tackade Kongl. Academien för den förmon honom blifvit lemnad at vara vid Academiens sammankomster närvarande, och lofvade uppå Præsidis antydan at vara Academien til tienst i hvad som kan erfordras.

7. Præses berättade, det sedan Adjuncten i Upsala M:r Wallerius gifvit anledning til reps och linors förbättrande i anseende til deras styrka, och det blifvit bekant, at de genom starkt vridande efter repslagarvis blifva mäckta svaga; har en vid namn Hörstadius insändt prof på tåg, som han på nytt sätt förfärdigat. Sedermera skal samma påfund vara förbättrat och med nytta försökt i Lund af Magister Hielm. Fördenskul underställer Kongl. Academien, om icke för sakens nytta och angelägenhet, samt til Academiens heder, närmare något härom kunde utforskas och i Handlingarne utgifvas.

11. Uppå Præsidis anmodan tog Hr Swab berättelsen om berörde jordarterne til sig, och lofvade at vid nästa sammankomst närmare sig deröfver utlåta, och dessförrinnan äfven lemna Ledamoten Hr Brandt deraf communication.

Uppå Præsidis anmodan tog Hr Swab berörde förslag til närmare skärskådan och öfverseende, samt lofvade äfven at communicera det samma med Dr Brandt.

6. Hr Benzelstierna har låtit til Academien ingifva et utdrag af dess vid sidsta Præsidis ombyte hållne tal, och funno Herrar Ledamöterne nödigt at förändra tituln, och i stället för Utdrag bruka det ordet Berättelse om några nya påfund i bergsväsendet.

Kongl. Academien fant nödigt at efterses skulle, huruvida denne præparation af vatnet kunde komma öfverens med de uti tryckte böcker (Reaumur och flere) föreskrefne sätt til samma ändamål; äfven at det borde communiceras med Hr Swab, samt at stålsmeden Engberg kunde härom tilfrågas, som torde gifva god uplysning. Hr Præses lofvade sielf tala med Engberg, och at vidare förnimma af Assessor Gestrin, om hans upgifne sätt är nytt, eller utur någon bok tagit och försökt.

4. Hr Roman ingaf dess för kort tid sedan utlofvade beskrifning på et särdeles och fördelacktigt sätt at bleka linne, hvilken uplästes och fants nyttig at giöras allmän; men resolverades förut at med Hrr Swab och Triewald communiceras, hvilket Hr Præses lofvade draga försorg om.

6. Hr Præses föredrog en af Assessor Gestrin undfången berättelse, huru stål i præparerat vatn kan härdas så, at det må bita på glas; hvarom Kongl. Academien giordt efterfrågan igenom 10:de spörsmålet i 1739 års senare quartal.

8. Hr Romans ingifne berättelse om et försök med omogen rågs utsående uplästes: och erindrade Hr Von Höpken härvid, at sådana observationer böra vara särdeles accurata, emedan hvad som lyckas en gång kan misslyckas en annan, af orsak at så väl väderlek och års tid, som ock jordmonen ganska mycket dertil bidrager Hr Præses lofvade gifva Hr Brandt communication deraf.

10. Hr Præses berättade, at han under detta quartal haft ganska mycket omak och besvär för Academien, hafvande ensam måst sörja för alt som giöras skolat; och icke en gång haft någon tienst af vaktmästaren, den der likväl niuter lön, men bor så afsides och ute på Kongsholmen, at man aldrig kan hafva honom til hands eller i hast få rätt på honom; hvarföre Hr Præses varit nödsakad så väl at sielf löpa på trycket esomoftast, som ock för egen kostnad skaffa sig betiente dertil, sedan han sielf tröttnat.

11. Hr Præses förmente, at vaktmästaren vid detta Fortifications Contoiret skal gärna emottaga sysslan; varande han både villig och tienstaktig, äfven här nedre vid torget boende, och icke mera af sina upvaktningar hindrad, än han ganska väl kan hinna med den tienst här erfordras: och lofvade Hr Præses at vidare fråga honom härom.

Och som de fläste röster fallit på Hr Von Otter, så anmodades han ej allenast utaf Hr Präside, utan ock af Hrr Ledamöterne denne syssla at emottaga. Hr Von Otter tackade Academien för det förtroende, emot honom vid detta tilfälle blifvit betygadt, och skulle ej högre önska, än at han i anseende til de många sysslor, hvarmed han dageligen öfverhopas, kunde hafva tid at skiöta den nu honom tildelte, anhållandes at Academien ej ville obenägit uptaga, det han är nödsakad at samma syssla sig afsäga.

Hr Præses betygade Academiens fägnad öfver Hr Stockenströms ankomst uti hennes gemenskap, försäkrandes om des tilgifvenhet och beständiga vänskap.

6. Hr Præses berättade deruppå, at han nu i dag Kongl. Academien sammankallat til nytt Secreterare vahl, och bad, at Hrr Ledamöterne ville dertil utse en sådan, som til samma embete är tienlig och den der äger de egenskaper, som det Cap. i Grundreglorne, hvilket handlar om Secreteraren och des syssla, fordrar. Samma Cap. blef nu upläst.

7. Hr Höpken förestälte, at detta vahl tyckes bäst kunna skie på det sättet, at hvar och en anteknar 1 namn uppå et papper, och när sedlarne upläses, antages den til Secreterare, som de fläste vota faller uppå. Hvilken föreställning nu blef gillad, och sedan sedlarne voro samlade, uplästes de af Hr Presidenten, hvarvid befants, at 8 röster fallit på Hr Von Otter, på Hr Faggot 7, på Hr Cronstedt 3, på Hr Grill 1, på Hr Meldercreutz 1, och på Hr Ehrenmalm 1 votum.

9. Hr Præses framtog Kyrkoherden Tisselii rön at genom granträd kunna fördrifva mask ifrån rågbrådden, och ehuru det synes ovanligit at genom et träds up och nervändande kunna förgiöra maskar; dock som Kyrkoherden Tisselius ej allenast sielf detta sit rön försökt, utan ock Hr Cederhielm och Hr Roman des ricktighet bepröfvat; altså fan Academien för godt at detta rön til trycket befordra, allenast det uppå Hr Höpkens förestälning til skrifarten blifver något ändrat. Hvilket Hr Faggot åtog sig at giöra.

10. Hr Præses anmodade Hr Drake at til Academien ingifva et utdrag af det tal, bemälte Herre hållit vid det tilfälle, då han President sysslan uti Academien aflade. Hr Drake låfvade härutinnan efterkomma Hr Præsidis begäran, och vid nästa sammankomst det begärte utdraget ingifva.

11. Hr Höpken tog nu afskied och tackade för al den gunst Academien för honom förvarad, försäkrandes at så hädanefter som hit intils hafva all möda ospard at tiena Kongl. Academien. Hr Præses önskade Hr Höpken en lyckelig resa, en beständig framgång uti alt hvad han tager sig före, och en skyndesam återkomst, hvilket vore för Academien så mycket angenämare, som hon ständigt lärer sakna det öma biträde hon af en så nyttig Ledamot härtils haft at fägna sig.

5. Det af Hr Drake vid förra Præsidis ombyte hållne tal blef nu gillat, samt kommer på trycket at utgifvas, sedan det förut af Hr Elvius och Hr Meldercreutz til ordningen blifvit ändrat.

6. Ehuru Academien vid förra sammankomsten faststält, at vachtmästaren i dag skulle utlåta sig, om han kunde flyttia in til staden eller ej, på det at sedermera de svårigheter kunde hielpas, som så väl Hrr Præsides som betieningen därigenom tilflyter, at han nu är på Kongsholmen och långt ifrån Staden boende, blef honom dock, i anseende dertil at ganska få af Hrr Ledamöterne i dag voro upkomne, längre tid lämnad at til nästa sammankomst sig däröfver betäncka.

8. Slutel:n gaf Hr Præses tilkiänna, at ej någon sammankomst lärer skie, förr änn til ett nytt Præsidis vahl kommer att skridas.

Däruppå hölt den afträdande Praeses ett tal, huru ungdom må kunna genom Mathesins lärende ledes til en skarpsinnig eftertanka. hvilket af Hr Nordenberg togs tilbaka, at ytterligare genomses: aflefvererandes däruppå, de under dess tid hållne protocoller: Ett kort utdrag af de angelägnaste ärender, som blifvit förehafde och afgorde: De under dess quartal gillade och under arbete varande rön: Academiens skrifter och lösa papper inhäftade och uti sin behöriga ordning: Ett Cassa förslag, som utvisar, at Academiens conterete medel bestige sig til 3291 D:r 29 /: kopp:mt, och för oafsålde Handlingar en summa af 1385 D:r 27 /: kopparmynt, hvaruppå. Hr Nordenberg steg ifrån Praesident stolen. Det af Hr Faggott vid detta tilfälle hållne tal finnes ad acta.

Hr Brelin berättade deruppå, at han i denna höst förfärdigat tvänne machiner: En qvarn, med hvilken både fort och utan särdeles möda kan malas, och den andra, genom hvilken man uppå sex timmer skal kunna brygga. Kongl. Commercie och Krigs Collegierne hafva låtit om desse tviänne machiners nyttiga brukande bref utgå til Hans Kongl. Maj:tt, dessutom hafva åtskillige private personer desse påfund gillat och bifallit. Och ehuruväl Hr Brelin gärna ville, såsom Ledemot af Kongl. Academien, ingifva desse tvänne rön, dock som hans vilkor äro ganska svage, så säger hean sig vara nödsakad, at låta för sin egen räkning, beskrifning jämte ritning uppå desse sine 2:ne påfund på trycket utgå, at därigenom til sit egit understöd förtiäna sig något, så framt ej Academien ville för desse machiner godtgöra honom de trehundrade åtta-tio tre daler tre öre kopparmynt, som Academien för försålde quartals Handlinger är skyldig, hvilka medel Hr Brelin vid ofvannämnde machiners värkställande varit nödsakad at tilgripa. Sedan Hr Brelin tagit afträde, tog Kongl. Academien detta i behörigt öfvervägande, och emedan de af Hr Brelin gorde machiner äro både nyttige, såsom och redan försökte, så at om mögeligheten vid deras brukande ej något tvifvelsmål kan dragas, Academien äfven förledne quartal gort en besparing af 300 D:r kopp:mt, sedan lönerne för betiäningen blifvit indragne; hvilka ej på bättre sätt kunna användas, än då de til nyttige försöks anställande nyttias, fördenskul vil Academien, så i anseende til desse omständigheter, som i betrachtande af Hr Brelins trånga vilkor, honom eftergifva den skuld, för hvilken han hos Academien häftar, och sig bestiger til 383 D:r 3/: koppmt emot det, at Hr Brelin efter sitt gorde löfte lämnar til Kongl. Academien sina ofvanomrörde tvänne machiner.
Detta blef af Hr Praeside Hr Brelin muntel:n tilsagt.

Däruppå hölt den afträdande Praeses ett tal, huru ungdom må kunna genom Mathesins lärende ledes til en skarpsinnig eftertanka. hvilket af Hr Nordenberg togs tilbaka, at ytterligare genomses: aflefvererandes däruppå, de under dess tid hållne protocoller: Ett kort utdrag af de angelägnaste ärender, som blifvit förehafde och afgorde: De under dess quartal gillade och under arbete varande rön: Academiens skrifter och lösa papper inhäftade och uti sin behöriga ordning: Ett Cassa förslag, som utvisar, at Academiens conterete medel bestige sig til 3291 D:r 29 /: kopp:mt, och för oafsålde Handlingar en summa af 1385 D:r 27 /: kopparmynt, hvaruppå. Hr Nordenberg steg ifrån Praesident stolen. Det af Hr Faggott vid detta tilfälle hållne tal finnes ad acta.

Däruppå hölt den afträdande Praeses ett tal, huru ungdom må kunna genom Mathesins lärende ledes til en skarpsinnig eftertanka. hvilket af Hr Nordenberg togs tilbaka, at ytterligare genomses: aflefvererandes däruppå, de under dess tid hållne protocoller: Ett kort utdrag af de angelägnaste ärender, som blifvit förehafde och afgorde: De under dess quartal gillade och under arbete varande rön: Academiens skrifter och lösa papper inhäftade och uti sin behöriga ordning: Ett Cassa förslag, som utvisar, at Academiens conterete medel bestige sig til 3291 D:r 29 /: kopp:mt, och för oafsålde Handlingar en summa af 1385 D:r 27 /: kopparmynt, hvaruppå. Hr Nordenberg steg ifrån Praesident stolen. Det af Hr Faggott vid detta tilfälle hållne tal finnes ad acta.

Däruppå hölt den afträdande Praeses ett tal, huru ungdom må kunna genom Mathesins lärende ledes til en skarpsinnig eftertanka. hvilket af Hr Nordenberg togs tilbaka, at ytterligare genomses: aflefvererandes däruppå, de under dess tid hållne protocoller: Ett kort utdrag af de angelägnaste ärender, som blifvit förehafde och afgorde: De under dess quartal gillade och under arbete varande rön: Academiens skrifter och lösa papper inhäftade och uti sin behöriga ordning: Ett Cassa förslag, som utvisar, at Academiens conterete medel bestige sig til 3291 D:r 29 /: kopp:mt, och för oafsålde Handlingar en summa af 1385 D:r 27 /: kopparmynt, hvaruppå. Hr Nordenberg steg ifrån Praesident stolen. Det af Hr Faggott vid detta tilfälle hållne tal finnes ad acta.

Och emedan de fläste röster fallit på Hr AnkarCrona, Hr von Otter, Hr Tilas och Hr Elvius, lottades emellan desse 4 Hrr Candidater. För Hr AnkarCrona, såsom frånvarande tog Hr Praeses en sedell; vid sedlarnes öpnande befents at Praesidis sysslan för detta quartal Hr Tilas tilfallit.

Däruppå berättade Hr Praeses, huru stor möda han haft under det förflutna quartalet, i synnerhet vid Handlingarnes correctur, utom mycket annat arbete, som dess företrädare låtit Academiens betienter för detta göra, hvilken förmon Hr Praeses under sin tid måst sakna, sedan lönerne för dem blifvit indragne. I anledning hvaraf något blef discurrerat, om en ständig betiänts antagande då Hr Ehrenmalm antyddes at taga afträde, och sedan öfverläggningarne vore slutne, stannade Academien i det enhälliga slut, at Hr Ehrenmalm på et års tid skulle antagas äfven til Archivarius, utom det, at han så hädanefter, som tilförene Notarie sysslan förrättar, samt at derjämte draga försorg om Handlingarnes correctur, hvarvid han med Academiens Secreterare skulle taga råd om ortographien. Emot et sådant besvär ville Academien bestå Hr Ehrenmalm åttahundrade D:r kopp:mt, för detta året 1742. Sådant blef Hr Ehrenmalm förestält, då han inkallades; Och som han deröfver förklarade sitt nöje, så blef det denna gången sålunda faststält.

Sedan Hr Faggott upläst det tredie Capitlet af grundreglorne, som handlar om Praeside dess vahl och sysslor, skreds til votering öfver en ny Praesidis antagande på det vanliga sättet.

Däruppå berättade Hr Praeses, huru stor möda han haft under det förflutna quartalet, i synnerhet vid Handlingarnes correctur, utom mycket annat arbete, som dess företrädare låtit Academiens betienter för detta göra, hvilken förmon Hr Praeses under sin tid måst sakna, sedan lönerne för dem blifvit indragne. I anledning hvaraf något blef discurrerat, om en ständig betiänts antagande då Hr Ehrenmalm antyddes at taga afträde, och sedan öfverläggningarne vore slutne, stannade Academien i det enhälliga slut, at Hr Ehrenmalm på et års tid skulle antagas äfven til Archivarius, utom det, at han så hädanefter, som tilförene Notarie sysslan förrättar, samt at derjämte draga försorg om Handlingarnes correctur, hvarvid han med Academiens Secreterare skulle taga råd om ortographien. Emot et sådant besvär ville Academien bestå Hr Ehrenmalm åttahundrade D:r kopp:mt, för detta året 1742. Sådant blef Hr Ehrenmalm förestält, då han inkallades; Och som han deröfver förklarade sitt nöje, så blef det denna gången sålunda faststält.

Sedan Hr Faggott upläst det tredie Capitlet af grundreglorne, som handlar om Praeside dess vahl och sysslor, skreds til votering öfver en ny Praesidis antagande på det vanliga sättet.

Til Archivet lefvererade Hr Nordenberg 6 exemplar af förledit års volume: hvilka bemälte Herre för Academiens räkning låtit inbinda.

På det vanliga sättet voterades öfver Hr Doctoren Becks och Hr Commissarien Salanders antagande, som til Ledamöter varit föreslagne. Efter sluten omröstning befants, at 3/4 ja röster ej svarade emot en fierdedel nejröster. Desse Herrar blefvo å nyo til Ledamöter nämnde, den förre af Hr MelderCreutz och den senare af Hr Nordenberg.

Hr Ehrenmalm berättade, det han väl redan uppå Kongl. Academiens befallning låtit särskilt trycka Hr Nordenbergs vid Praesidis ombytet d:n 20 sidstl:e Ianuarii håldne tal; men som Academien ej nu mera har något tryckpapper qvar eller i behåld, så [har] han ej heller kunnat denna honom lämnade befalning efterkomma. Och kommer detta tal til dess Academien får sitt införskrefne papper emedlertid at förvaras.

3. Uplästes et bref til Secreteraren ifrån en som sig kallar Oeconomus af den 7 Mart. 1745 hvaruti han åstundar underrättelse om den af Hr Nordenberg utlofvade rie beskrifningen i handlingarne Vol. II. p. 216 om den sedan blifvit igenom trvcket utgifven eller ej, hvilken underrättelse han ber måtte i nästa quartal införas. Af detta bref skall lämnas Hr Nordenberg afskrift, med begäran om des uplysning häröfver, på det man måtte förnöja denna Oeconomus här utinnan.

2. Uplästes Hr Anders Nordenbergs svar af Helsingfors den 2. Iulii 1745 angånde des invention af EldRyor hvarom åstundas underrättelse af en under namn af Oeconomus igenom bref (see d. 27 April.)

2. Angånde den frågan som Riksens ständers Manufactur contoir giort Academien om H. Hedmans utgifne bleknings method, hvarföre honom med hvilkor blifvit lofvat premium, vore redan påfunnen, har man väntat på de Herrars utlåtelse hvartill den varit länlad at hos Autorer och på annat sätt härom göra sig underrättade. H. Linaeus hade väl straxt berättat det han läsit nogot dylikt hos nogon autor men ännu ej fådt rätt på stället. Baron Bielke råder till at (under till) at här om göra förfrågan i Berlin om icke uti Slesien der både mycket lärft blekes och ymnig gran är till fångs, at till bleket hämta kådan efter Hedmans sätt, hvarföre här om skrefs til Baron Höpken för detta Kongl. M:ts minister vid Berlinska hofvet, hvaruppå likväl intet svar kommit, men som Manufactur contoiret yrkar på svar så måste man nöga sig med den kunskap som våre egna handlingar gifva vid handen. Uti 1741 års handlingar p. 212 berättar Herr Nordenberg at han giort god och mycket spislig tvål af renad kåda med tillsatts af litet påtaska eller lut. Således har grankåden til et dylikt gagn varit förut bekant.

11. Wassenii rön om hönse-skiötsel, hvar uti visas, at hönsen äro månne om frisk luft och väderväxling, uplästes och remitterades til H. Nordenberg.

5. Upl. Hans Kongl. Majestets Nådigste befallning, at undersöka en af Prästmannen Alexander Holmqvist upgifven ny sågningsmachine, samt sedan inkomma med Academiens underdåniga betänkande der om. Herrar Cronstedt, Nordenberg, Faggot och Ljunqvist blefvo anmodade, at inan nästa sammankomst se på machinen.

5. Upl. en af Herr Nordenschöld ingifven berättelse om des anstälda försök at få Råg af utsådt hafra, efter Herr Öfverste Lieut. Wirgins påstående. Och ehuru väl detta försök tycktes mera bestrida än gynna hafre-förvandlingen: höll dock Academien för rådeligast, at på intet sätt blanda sig i denna tvist, och icke ens nämna derom i des Handlingar, til des man får närmare visshet.

9. Var i öfvervägande, om Parentationer öfver de 5 i år afledne Ledemöter, neml. Hans Exc. Gref Bielke, Friherre v. Ungern, Major Liungqvist eller Liungenstierna, Landshöfdingen Nordenschöld och Kyrkoherden Mörck. Secreteraren berättade, at Herr von Dalin sielf åtagit sig at tala öfver de tvänne första, hvilket mycket fägnade Academien. Til de andra tre blef ännu ingen utnämnd: Jo! Herr Runeberg har åtagit sig Liungenstierna.

2. Anmältes, at Herr Présidenten Carleson behagat åtaga sig åminnelse Talet öfver Sal. Hans Exc. Gref Bielke: Celsius, öfver Herr von Dalin, Kryger, öfver Herr Nordenschöld etc.

S. D. G.
Detta år har Academien måst sakna Sex af Sina Ledamöter, neml. Hans Exc. Gref Bielcke, Fältmarsk. Ungern, Hof-Cancelleren v. Dalin, Landshöfdingen Nordenschöld, Major Liungenstierna och Kyrkoherden Mörck. Ingen ny Inländsk Ledamot är antagen.

Emedan i dag intet Tal hölls, åtskildes nu Herrar Ledamöterne. Herr v. Strussenfelt har dock lofvat skrifva uti något ämne och insända det, i form af Tal, at tryckas, såsom några gånger tilförne händt, när Praeses ej hunnit afbida Qvartalets slut, e. g. Herrar Nordenschöld, Alströmer och Ehrenswärd.