Protokoll

Hvartil Hr Præsidenten svarade, at kulan skulle göras som et convext glas, och berättade derjemte huru tyngden byter sig om på särskilte rum och ställen öfver jorden. så at et skålpund under Æquatoren intet är så tungt som vid Polerne: hvilcket ok gifvit Newton tilfälle at demonstrera, det jorden är flatare vid polerne än under Æquatoren.

2. Secreteraren berättade at Hr Baron Palmquist med mycken erkänsla emottagit academiens tilbud at blifva Ledamot, och lämnat sin försäkrings skrift samt en Geometrisk Solution på et Problem angånde kulors fallande som Hr Newton uti sin Arithmetica universalis på annat sätt solverat, dena solution har Hr Professor Klingenstierna redan öfversedt, och dervid angifvit i hvad mål den kunde hopdragas och resultaten göras efter question hvilket kommer at communiceras med autor.

1. H. Praeses återstälte H. Gislers anledning at inna hafvets affall, hvarvid han ej hade nogot annat at påminna än at uti ingången deraf anfördes ibland annat orsaken til vatnets olika affall vara växternas lika myckenhet, statuerandes således det vatnet skulle förvandlas uti solida kroppar, efter Newtons nening, den der var grundad på Boyles försök at igenom 300 distilationer af samma vatn förvandla det i fasta particlar, men han kunde ej finna huru vida dessa rön vore påliteliga sedan som Boyle ej sielf hade varit närvarande vid flera än trenne, och om det icke kunnat insmygt sig dam eller annat, hölt således före at dena orsaken kunde utslutas., men H. Triewald anförde deremot hvad Dr Hales hade rönt med den stora solblomman, som hade upväxt alena af vatn. hvilket gaf således til känna at vatnet måste låta förvandla sig i solida kroppar, och man tyckte, at fast än den satsen toges an at vatnet i sig sielf ej kunde förvandla sin flytande natur så kunde det ändå deruti vara uplöste sådana och jordaktige particlar som kunde sätta sig tilbaka til fasta. men angånde den sista paragrafens uteslutande var academien straxt enig, såsom innehållande en onödig fråga sedan den första var etablerad. Dock kommer detta förut at communiceras med autor.

5:o. Uplästes et ifrån Keiserliga Vetenskaps Academien i Petersbourg til Secreteraren ankommit bref, hvaruti gifves tilkänna, at Keiserliga Academien beslutit gifva et Praemium af 100 Ducater åt den, som bäst kunde bevisa, huru vida Månens ojämnheter i des gång instäma med Newtons theorie. Secreteraren fick befallning lemna Herr Klingenstierna del häraf, samt at svara Petersbourgiska Academien.

Bartholini Acta Medica et Philos. Haffniensia. Volumina qvinqve, comprehensa duobus Tomis. 
Blochs anmärkningar, om Motala ströms stadnande.  St. 1708. 
Sermones, in Acad. Scient. Petro[po]litana recitati,  Die 27 Dec. 1725. 
Triewalds konst at lefva under vattnet. St. 1734. 
Bennets, om Lin-planteringen. Ulfs, om manufacturer i Helsingland, och några stridskrifter, angående Ost-indiska Handelen uti en Bunt. in 8:o. Clavicula Scientiae Hermeticae, Latine & Gall. Amst. 1751. 
Borrichii Docimastica metallica, försvänskad af H. Fischer. 1738. 
Victorins Berättelse, om Loka källa. Pihls om Norrby Brunn. Linders surbrunsfrågor. Ejusdem om surbrunnars värkan. Soems, om Medevi Bruns curer, alla uti et band. Hiärnes berättelse om Medevi. Tranaei, om samma Brunn. Skragges, om Wijksberg. Hiernes anledning til Mineral vattns upletande, uti et Band. in 12:o. Hiärnes första berättelse om Medevi. Heijns, om Wårby. Elfvings om Kila. Skragges om den samma. uti et band. 
Recueil de diverses pieces de M:rs Leibnitz, Clarke, Niewton et autres. Amst. 1740. deux volumes. La Bibliotheqve universelle, complette, depuis 1686, jusqv'a 1693. par M. Clerc. reliée en 12 volumes. 
La Bibliotheqve Choisie. par M. Clerc. Complette. 28 Tomes en 14 volumes. 
La Bibliotheqve Ancienne et Moderne, par M. Clerc. complette. 29 Tomes en 13 volumes. 

2. Secreteraren upläste det stycket af vetenskapernas Historia som ärnas til at införas i Handlingarna för detta Qvartal. Det angår Newtons theoria Gravitatis i gemen, och des tillämpning at förklara orsakerna til Ebb och Flod.

3:o) Uppl. En Förklaring öfver en Newtons anmärkning om Trinomiska Areer, insänd af Hr. Mallet.

2:o) Anmältes, att Academien också fått till skänks trenne stycken Portraiter, öfver Newton, Tycho Brahe och Lansbergen; det första af Hans Exc. Grefve Höpken, det andra af Hans Exc. Grefve Brahe, och det tredje af Hr. Bäck.

3:o. Såsom inkomne Continuationer af köpte Böcker anmältes: V:te Tomen af Horsleys Edit. af Newtons Opera, Lond. 1785. och 4:de delen af Lydekes, Gelehrsamkeits Archiv.

3. Upl. ett bref ifrån M:r l'Abbé Pouget i Paris, hvarjämte han insändt Exemplar af en liten Tractat: Observations sur l'Arc en Ciel. Paris. 1788. 8:vo hvaruti han förmenar sig finna Newtons förklaring öfver Regnbågen otilräcklig och gifver en ny. Rem: til Hr. Ferrners utlåtande.

4:o Anmältes såsom inkomne Presenter: från H:r Marat i Paris, dess utgifne arbeten; Notions Elementaires d'Optique. Paris 1784. 44 P. 8:o och Memoires Academiqves, ou Nouvelles Decouvertes sur la lumiere, Paris. 1788. 323 P. 8:vo hvarmed fölgde en skrifvelse til Academien, hvaruti han åstundar, det måtte Academ. updraga någre af des Ledamöter at eftergöra och pröfva H:r Marats försök, hvarigenom han tror sig hafva funnit en ny och ifrån Newtons äldre skiljaktig Theorie om färgor m. m. Remitt. til Herr Bar. v. Gedda och Wilcke, at sig deröfver utlåta, och gifva Marat svar.

6:o Uplästes et Memorial ingifvit af Professor Melanderhielm så lydande. J Kongl. Vet. Academiens sista sammanträde anmälte jag det min önskan vore at den vinst, som kunde upkomma af den Svenska Astronomies försäljning, hvilken jag författat och Kongl. Vet. Academien låtit uplägga måtte användas dels til de mathematiska vetenskapernes lustre och förkofran, dels til tvänne premier årligen af den ränta, som kan blifva af denna vinst, då uplagan hinner försäljas, för afhandlingar i mathematik och astronomie, som ingifvas til Academien och finnas värdiga at i dess Acter införas. J Basel var omkring år 1720 talet en mycket namnkunnig mathematicus vid namn Johan Bernoulli, hvilken blef kallad den stora Bernoulli. Denne hade en mycket vidsträckt correspondance med alla den tidens ypperste mathematici, nämligen Leibnits, Varignon, Marquis de l'Hospital, de Mairan, Maupertuis, de Crouzaz, Monmort, Michelotti, Bilfinger, Herrman, Volff, les freres Scheuchzer, Burnet, Cramer, etc. Denna correspondance är ännu i behåll och består af et antal öfver 1000 bref i god ordning redigerade, och finnes hos dess sonsöner, af hvilka den ena är i Berlin och ledamot af Kongl. Vet. Academien derstädes. Desse lärde män förde denna brefväxling med hvarandra just under den tid, då den af Newton upfundne nya analisen, af honom kallad Fluxionsmethod och af Leibnits, som disputerade med Newton om upfinningshedern, Differential och integralcalcul, började mer och mer upodlas och lämpas til sådane problemers uplösning, som förut undfallit all mathematisk utforskning. Denna omnämnda och uti mathematiska ämnen hållna correspondance imellan den tidens lärdaste män i Europa finnes at köpa för en summa af sextyo ducater hos den i Berlin varande Bernoulli. Åtminstone var den ännu oförsåld i sistlidne September månad, då jag ifrån honom hade det sista brefvet. Jag har hållit denna correspondance såsom en dyrbar skatt ibland mathematiska samlingar, och var äfven sinnad at inköpa den af min egen lilla förmögenhet, för at lägga den til mit mathematiska och astronomiska Bibliothek, hvilket jag för omkring trenne år sedan skänkte til Upsala Academie. Men imellankommande omständigheter hafva förbudit mig at verkställa detta mit upsåt. Denna brefsamling skulle vid denna Kongl. VetenskapsAcademien, utom dess raritet, kunna uti gode mathematicorum händer gifva flera anledningar, icke alenast til nyttiga rechercher i de mathematiska vetenskaperne, utan ock til interessante afhandlingar i denna Academiens acter, hvarvid jag tillika bekänner min åtrå och önskan, at under min lifstid få se och igenomgå en brefväxling imellan sådane män, af hvilkas tryckta arbeten jag lärdt en stor del af det lilla jag känner i dessa vetenskaper, och för hvilkas mull jag hyser agtning och vördnad. Min tanke är icke at proponera Kongl. Vet. Academien inköp af denna brefsamling för Academiens egna medel, men då enligt et ungefärligt öfverslag Academiens vinst af den omnämnda Astronomien sedan upläggningskostnaden afdrages, redan bör vara omkring fyrahundrade Riksdaler, skulle jag räkna för en särdeles ynnest emot de mathematisk vetenskaperne, om Kongl. Academien skulle täckas tillåta, at köpesumman af sextyo ducater specie för omförmälte correspondance kunde tagas af denna omnämnda vinst, då jag ville med första derom tilskrifva Bernouilli, på det han icke måtte låta den på annat sätt abalieneras. Det som af denna vinst kan återstå, sedan hela uplagan af Astronomien hinner försäljas, bör ändå efter min calcul utgöra et litet capital af omkring sexhundrade Riksdaler, så at af dess ränta tvänne premier för mathematiska och astronomiska afhandlingar til denna Academies Acter årligen skola blifva.

2:o Föredrogs en af Herr Häradshöfdingen Blix til Kongl. Vetenskaps Academien inlemnad Afhandling under titel af Tvifvelsmål huruvida de krafter, hvilka efter Herr Newtons upgifter, bibehålla himlakropparne i oförändrade banor äro verkligen befintlige inom sielfva kropparne som de vägleda. Öfver denna Afhandling yttrade sig Melanderhielm på följande sätt. Med all den agtning jag har för Herr Blix talanger, tror jag likväl at det ämne, hvilket han i denne afhandling företagit sig at undersöka, är nog utom dem til hvilkas utredande han kan hafva någon prétension. Det är icke vanhederligt för Herr Blix, at han icke innehafver mathematiska kunskaper. Men insigter äfven i den högre mathematiken fordras at af phoenomenerne hänleda osvikliga följder til kännedomen af den stora Naturens sammansättning och af de lagar, hvarefter den styres. Om Herr Blix hade innehaft sådane kunskaper, och altså kunnat läsa Newtons och deras skrifter hvilka efter Newtons tid hafva af Newtons principer afhandlat dessa ämnen, hade han visserligen icke författat denna afhandling. J anledning häraf kan jag altså för min del icke tilstyrka at samma afhandling blifver införd i Kongl. VetenskapsAcademiens Handlingar. Jag har likväl härmed den äran at underställa Kongl. Academiens ompröfvande, om icke denne Herr Blixes Afhandling äfven måtte communiceras med Herrar Prosperin Landerbeck och Nordmark med begäran, det behagade de också afgifva sine utlåtanden deröfver til Academien, hvilket blef bifallit.

2:o Uplästes Herrar Prosperins Landerbecks och Nordmarks yttrande öfver den til Academien af Herr Häradshöfdingen Blix ingifne afhandling under titel af Tvifvelsmål, huruvida de krafter, hvilka, efter Herr Newtons upgifter, bibehålla Himlakropparne i oförändrade banor, äro verkligen befintlige inom sielfve kropparne som de vägleda; uti hvilket yttrande, som blifvit lagt til Protocollet, bemälte Herrar af anförde orsaker afstyrka denne skrifts införande i K. Vetenskaps Academiens Handlingar men tillika undandraga sig alla stridskrifter i denna sak.