1739-06-02
-
antogs som ledamot
(§ 6).
6. Och som Herrarne sig föresatt, at inga ställen i denna Academie efter tienst och embetes värdighet skulle lemnas, så kommo de sin emellan öfverens at derom för denna gången lotta; hvaremot hädanefter hvar och en ny ledamot kommer at sittia som han blifvit antagen. Igenom denna lottning kommo desse ofvannemde Herrar Ledamöter i sådan ordning: Herr Ahlström, Höpken, Bielcke, Linnæus, Triwald, Cederhielm.
1739-06-06
-
Mentioned in 2 items:
§ 4,
§ 11.
4. Men hvad de för correspondencen fordrade utgifter beträffar, så lofvade for detta året Hr Ahlström at dertill gifva Ett hundrade dahler Silfvermynt, samt Herr Höpken och Bielcke hvardera Femtijo dahler Silfvermynt.
11. I anledning härutaf frågade Præsidenten Ledamöterne, om icke de ville med det första söka at förfärdiga något arbete, som till den tiden deruti kunde inflyta, och om icke de nu något derutaf ville nämna, hvad de till den ändan ingifva ville? Hvarföre de ock angofvo följande:
1. Herr Præsidenten: observation om växters cultur, och huru man här i Sveriget skall cultivera de utländske.
2. Herr Höpken såsom Secreterare: förtalet och förberedelsen till Acterne.
3. Herr Bielcke: memoire om Almträn och deras förökande, hvarvid inlöpa anmärckningar om träns planterande i gemen.
4. Herr Triwald: påfund af nya Drifbänckar, genom ånga af varmt vatn.
5. Herr Ahlström låfvade at inkomma med efterrättelse om åtskilliga förslag, samt något rörande Schäferier.
1739-06-16
-
Mentioned in 2 items:
§ 12,
§ 15.
12. Hr Höpken tog på sig at draga försorg om förläggare till de acter, som framdeles igenom Academiens flit komma at upläggas och förmedelst trycket kunnige giöras: hvarvid påmintes af Hr Triwaldt, at som Academien bör söka alla tienlige utvägar till en nödig fond, hvaraf den med tiden må kunna ha bestånd, och af de för Academiens räkning tryckte piecer torde vara någon vinst at förvänta, i fall de blifva begierlige och vinna god afsättning; hvarföre han för sin del hölt för rådeligt at nu i förstone allenast accordera med någon boktryckare på en viss tid, till des man får se hvad vinning man kan lofva sig deraf: hvilcket hölts af de andre för godt. Härjämte påminte Hr Ahlström, at man borde förorda et exemplar för hvar och en af Ledamöterne enskylt i Academien, jemte eller flere för den, som enkannerl:n skrifvit samma piece; hvilcket biföls.
15. Hvarefter Præsidenten tillsade Ledamöterne at nästa gång komma till samman d 20 hujus eller nästa Onsdag klåckan 10 förmiddagen: men innan de skildes, gingo de in uti et annat rum, dit Academien för större beqvämlighet skull täncker flytta sig. Och som bordet der befants vara något för litet, så åtog Hr Ahlström sig för egen bekostnad at låta förfärdiga et större bord. Hvarmed denna sammankomst slutades.
1739-06-20
-
Mentioned in 3 items:
unnumbered,
§ 13,
§ 16.
Denna hans begiäran blef ock af samtel. Ledamöterne väl och benägit uptagen: och var Hr Höpkens mening, at så vida denne Correspondenten varit den förste, som på detta sättet hedrat Academien med des skrifvelse, det brefvet honom och androm välsinnadom till upmuntring skulle ryckas in uti Acterne, som komma at tryckas, och intet med blott stillatigande af Academien gås förbi: hvartill ingen af Ledamöterne hade något at påminna, utom det at Hr Ahlström för sin del hemstälte, om icke Academien at vinna tiden kunde igenom Avisorne låta svara derpå? Men svarades dertil, at de i slika mål intet höra Academien till. Derjemte upläste Hr Höpken den 12 § af första Capitlet uti Grundreglorne, hvaruti Academien förbundit sig at låta i sina tryckta skrifter införa de Correspondenters bref, som pröfvas vara af något synnerligt värde.
13. Hr Ahlström fick häraf tillfälle at yvrcka derpå, at en speciel förteckning borde hållas öfver dem, som gifvit något till Academien: hvilcket af alla samtycktes.
16. Hr Höpken frågade, om icke desse Ledamöter kunde i Præsid:s frånvaro tagas in; hvilcket biföls, och resolverades at Hr Ahlström skulle vara vice Præses, till des Hr Linnæus kommer igen tillbaka.
1739-07-25
-
Mentioned in 3 items:
§ 6,
§ 7,
§ 13.
6. Vi äga, sade Hr Sahlberg, många vackra böcker skrefne om åkerbruket: vore allenast at önska, det någon ville taga på sig den mödan at utur dem samla det bästa, som mäst kan efterföljas. Hr StobÉE önskade för sin del, at man kunde utleta den bästa såningstiden: emedan man finner altför ofta, at 2:ne kunna så lika god säd i lika god jord, men den ena, antingen han sådt några dagar förr eller senare än den andra, vinner dermed så mycket som hans granne förlorar. Hr Ahlström berättade, at förfarne åkermän derföre pläga smaka och luckta på jorden och veta deraf at säija när hon är såningsför. Hr Triwaldt mente för sin del, at stöpandet här i Sveriget skulle vara ej mindre nödigt än nyttigt, för climatets hårdhet skull, men at höstsäd intet behöfves så stöpas som vårsäden. Hr Sahlberg sade, at åkerbruket lider ock mycket derigenom, at sädeskornen ej komma så diupt i jorden, som vederbör. Herr Cederhielm mente, at svafvel torde äga en födande kraft med sig för säden, hälst som han funnit, at som jorden omkring Gudheim i Wästergiötland är mycket svafvelfull, så bär hon ock en rik välsignelse på hvarjehanda säd; men Hr Nordenberg svarade dertil, at Sulphur crudum intet skal vara godt, men. väl ask- eller lutsalt, som efter hans mening aldrabäst skall hielpa sädesväxten fort.
7. Hr Præses frågade Ledamöterne, om ingen kiände Hr Rosensten och om han skulle til ledamot intagas? Hvartil Hr Stobée svarade, at han kände honom tämmel:n väl, och at han vore i landthushåldningen nog inkommen.
13. Innan Herrar Ledamöterne nu skildes åt, lät vice Præsidenten Hr Ahlström Academien förstå, det han fåt veta, at Hr Commercie Rådet Polhem nästa vecka lärer komma in till staden; och som han ännu ej blifvit introducerad, sedan han til ledamot blef kallad, så hemstälte Hr Præsidenten, om icke Academien då til den ändan ville sammankomma, hvilcket beviljades: och åtog sig Hr Præsidenten at derom låta dem igenom vacktmästaren få kundskap, så snart Hr Polhem kommer til staden. Hvarpå denna sammankomst slutades.
1739-08-05
-
Mentioned in 1 item:
§ 14,
14. Slutel:n tackade Academiens Herrar Ledamöter Hr Ahlström för bordet, som han för Academien hade påkosta låtit.
1739-08-11
-
Mentioned in 3 items:
§ 8,
§ 13,
§ 17.
8. Hr Præsidenten frågade, at som Academien ej kan undgå at låta censurera de Acter, som under hennes namn komma at tryckas, och dervid torde bli någon utgift; så ville Herrar Ledamöterne nu yttra sina tanckar deröfver. Hvarvid Hr Höpken för sin del mente, at det ingalunda skulle vara orådeligt, till förekommande af alla dervid befarade olägenheter, at taga in Herr Censor til medlem i Academien, hälst som det är bekant, at han dessutom är en vitter och lärd man. Hvilcket samtycktes, och Hr Ahlström påtog sig at tala med honom derom.
13 Vid detta tilfället kom man at resonnera åtskilligt om torftagning til bränsle, då Hr Ahlström lofvade utarbeta och til Academien ingifva sina tanckar igenom rönta försök om det målet. Han berättade, at han uti Ahlingsåhs brackt detta ibland annat i värcket, som han förmodade med tiden skulle föra mycket gagn med sig. Och vid det Hr Præsidenten utlät sig, det han för sin del mente, at denna torf plägade upblandas med något, som giör henne så mycket mera eldfängig; hvaremot Hr Ahlström nekade sådant plägar skie, och til bevis deraf framdrog han kortel:n den process, som han sedt i Holland, derest et slags torf skall först tagas up utur vatnet, sedan lägges hon i pråmar med dubla botnar, af hvilcka den öfre är fulborader med små hål, hvarigenom vatnet löper ifrån jorden nid på andra botnen, och drages sedan derifrån up igenom pumpar utur pråmen. Derpå lägges denna blöta jorden ut vid stranden på lafvar at torckas uti solen, och när hon omsider blifvit så torr, at hon kan handteras, skiäres hon derifrån lös, och föres til de rum, derest hon sedan förvaras under tak til nödigt behof.
17. Äntel:n kom man at tala mycket om receptet ang:de stenpassion, som förra gången blef i Academien upläst. Och Herr Præses tviflade om detta kunde vara at lita på, fast än det uti Gazetterne funnits vara infördt. Men Hr Triwaldt ville försäkra, at de Gazetter, som skrifvas från Weithall, äro aldeles tilförlitelige, och Hr Ahlström låfvade at taga dem nästa gång up med sig.
1739-08-15
-
Mentioned in 1 item:
§ 5,
5. Härpå gaf Hr Ahlström til Academien de utlofvade 300 dr kmt, samt en ducat til tryckets omkostning. Hr Höpken tog de 300 drna til sig, och Hr Salvius, som kommer at betala å Academiens vägnar tryckare lönen, tog ducaten i förvar.
1739-08-18
-
Mentioned in 3 items:
§ 2,
§ 11,
§ 15.
2. Hr Ahlström gaf sedan up til Academien några sälsame svampar, som vuxit uti et skep mellan garneringen och utsidan. Hr Præsidenten kallade detta slaget Clavaria ramosissim cornu cervi referens, och lofvade framdeles närmare giöra sig kunnig om deras art och skickelse. Desförinnan skulle de förvaras här vid Academien.
11. Hr Ahlström berättade, huruledes han uti Ahlingsåhs låtit plantera denne fruckten, och at derom skal finnas en beskrifning uti en liten piece, som angår fåraskiötslen. Det är bekant, sade han, at man kan göra bröd deraf, men huruledes och på hvad vis det bäst bör tilredas har ej varit så kunnigt. Han förkastade jämväl det gamla sättet, som plägade ske igenom stampning, torkning och malning, och sade det vara långt bättre at först koka frukten, och sedan den blifvit genom blöt, skilja skalen derifrån med händerne, och omsider blanda den med något miöl, då deraf skal bli tämmel:n godt bröd.
15. Härvid talte Hr Ahlström om en man nedre vid Ahlingsåhs, hvilken upfunnit et nytt och särdeles sätt på slagruta, som skulle slå på särskilte sorter af metaller; men Hr Præsidenten hölt före, at detta är bara et uppenbart svek, hvarigenom vår nation blifvit mer än altför ofta sveken af fremmande, och ville således intet tala derom.
1739-08-22
-
Mentioned in 3 items:
§ 12,
§ 14,
§ 15.
12. Hr Ahlström frågade, om ock siömasken icke skulle dermed kunna stängas från skieppen? Hvilcket Hr Sahlberg ville på det högsta försäkra, och sade, at aldrig någon mask skulle röra vid det trä, som därmed vore öfverstrukit.
14. Hr Ahlström frågade, om det skulle åstundas något från Marseille, så hade man nu tilfälle dertil med hans Svärfars skiep, som snart kommer at gå dit? Hr Præsidenten mente, at om någon skulle åstunda Coraller, så kunde de bäst fås på den orten, och nämde dervid om en Grefve vid namn Marselius, hvilcken på deras upfiskande gordt sig mycken möda och en stor omkostnad, samt gifvit ut deröfver en beskrifning.
15. Hr Ahlström talade ock något om et nytt påfund af kölnor, och lofvade låta bygga en sådan vid Höjentorp, och derpå gifva in i Academien en utförlig beskrifning derom. Härmed skildes Ledamöterne för denna gången åt.
1739-08-29
-
Mentioned in 1 item:
§ 14,
14. Dessförinnan påtog Hr Ahlström sig at fråga Hr Tourlon, om han icke ville skäncka de omtalte böckerne til Academien, och derom sedan inkomma med sin berättelse.
1739-09-01
-
Mentioned in 1 item:
§ 1,
1. Hr Ahlström lät giöra sin ursäckt, at han för mellankommande hinder skul i dag intet kunde vara tilstädes. Äfvenså hade ock Hr B. Höpken gordt, emedan han på några dagar ville resa ut på landet.
1739-09-05
-
Mentioned in 2 items:
unnumbered,
unnumbered
Efter en liten stund kom han tilbaka och gaf Academien vid handen Hr Tourlons yttrade vederkänsamhet deröfver. Hvarpå Hr Tourlon blef införd och hölt ex tempore et tal til Academien, deruti han tackade för den benägenhet Academien velat tilskynda honom, i det hon behagat kalla honom til en medlem uti des Sälskap, tvekade om sin skickelighet, men låfvade ej mindre flit än upriktig åhoga vid alt hvad han kunde til väga bringa; dertilmed berättade han, huruledes han en och annan gång talt med Hr Ahlström om det folckets idoghet, som bo uti Indien, och til bevis deraf framdrog han de tvenne böcker, som tilförene blifvit af Hr Ahlström i Academien upviste, hvilcka Hr Tourlon sade sig fördt med sig från Ostindien. Och som han förmärckt, at Academien funnit behag uti dem, så updrog han dem ock nu såsom en äre skänck til Academien.
Efter en liten stund kom han tilbaka och gaf Academien vid handen Hr Tourlons yttrade vederkänsamhet deröfver. Hvarpå Hr Tourlon blef införd och hölt ex tempore et tal til Academien, deruti han tackade för den benägenhet Academien velat tilskynda honom, i det hon behagat kalla honom til en medlem uti des Sälskap, tvekade om sin skickelighet, men låfvade ej mindre flit än upriktig åhoga vid alt hvad han kunde til väga bringa; dertilmed berättade han, huruledes han en och annan gång talt med Hr Ahlström om det folckets idoghet, som bo uti Indien, och til bevis deraf framdrog han de tvenne böcker, som tilförene blifvit af Hr Ahlström i Academien upviste, hvilcka Hr Tourlon sade sig fördt med sig från Ostindien. Och som han förmärckt, at Academien funnit behag uti dem, så updrog han dem ock nu såsom en äre skänck til Academien.
1739-09-08
-
Mentioned in 5 items:
unnumbered,
§ 5,
§ 7,
§ 9,
§ 12.
Äfven så mente ock Hr Ahlström, at uti beskrifningen ej var så utförl:n talt om des torckning som sig borde. Men Hr Triwaldt lofvade framdeles inrycka det, som deruti felas, jemte något mera, til så mycket större redighet i detta nödiga ärendet. Hvarmed denna sammankomst slutades.
5. Hr Höpken läste sedan up et bref från Hr Baron Bielcke, jemte den derhos af honom insände observation om almträns planterande här i riket. Häraf fik Hr Ahlström tilfälle at yttra Sig, det han hållit före, at almträden vore af 2:ne slag, neml:n röd och hvit, hvarom han likväl i den upläste observation intet fant vara något omrört. Men Hr Præsidenten mente för sin del, at det ej finnes mer än et slag, och uppå tilfrågan hvad det enkannerl:n vore, som gorde denna åtskilnad? svarade Hr Ahlström, at den röda är i sielfva trädet röd, i sin växt rak och har små löf; deremot har den hvita mera utspridda grenar och större blad. Härtil lade han ock det, at den hvita allenast finnes här i Sveriget, men ej den röda. Hr Præsidenten ville dok intet medge, at det skulle vara mer än et species, fast den på hvarjehanda sätt kan synas skicka sig, äfven som det ock skal vara bekant, at i Ostindien finnes alm, hvaruppå växer bär, men kan derföre ej säjas vara något särskilt genus. Han frågade ytterligare, om den röda vore i trädet hårdare el:r ock blötare, än den hvita? Hvilcket Hr Ahlström sade sig ei så noga hafva pröfvat.
7. Hr Ahlström talade sedan något om almträns fortplantande och sade sig af egen erfarenhet funnit, at det skal bäst då ske, enär qvistarne böjas från sielfva stammen nid i jorden, hvaraf telningar sedan uprinna, som äro bäst tienlige til fortplantning. Likaledes ville ock Hr Ahlström intet gerna tro. at bladen skulle kunna tiena för silckes maskar til föda: hvartil ock Hr Triwaldt nekade. Och som Hr Ahlström hade pröfvat åtskilligt om almträns växart och skickelse, så gaf nu Hr Præsidenten honom denna observation, at deröfver nästa gång inkomma med hvad han dervid funne nödigt at påminna.
9. Hr Ahlström viste sedan up i Academien en afritning jemte beskrifning på en synnerlig plog från Engelland, hvarmed man skal kunna plöja, så och harfva nid säden på en gång. Hr Triwaldt tog den til sig, lofvade uttolka beskrifningen på Svenska och nästa gång taga den up med sig, på det den sedan måtte kunna sändas til Hr Christopher Polhem, at honom måtte gifvas tilfälle at lemna Academien sin utlåtelse deröfver.
12. I följe af det som om humlan blifvit upläst, frågade Hr Præsidenten antingen man här förstod någon hvit eller röd humla? Hr Ahlström mente, at det vore alt samma och enahanda slag. Hvartil Hr Præsidenten nekade och sade, at den röda är ymnogare, mindre til växten och senare at mognas. Hr Ahlström ville veta, om uti den upläste beskrifningen något var rört om, hvad tecken humlan hade, enär han var mogen? Svarades ja, at han då hade en starck lukt, och vore liksom kådaktig.
1739-09-15
-
Mentioned in 3 items:
unnumbered,
unnumbered,
unnumbered
Hr Ahlström mente, at Academien ei behöfde det, så vida intet vite vore satt der uppå, utan för boktryckaren. Nu står det endast deruppå, huruvida boktryckaren vil åtaga sig tryckandet utan Censoris påskrift el:r ej. Men kunde dok intet se, huru någon deruti skulle göra svårighet, hälst om Academien påtar sig at svara derföre, hvilcket hon utan ringaste fara väl kunde göra.
Hr Ahlström stämde med honom deruti öfverens, at et träs el:r fruckts frodiga växt borttager des egenskap at kunna bära ymnig fruckt, hvilcket han sade sig sielf hafva pröfvat med potatoes; ty när den skiuter ut höga och stora stielckar, så blir roten altid mindre.
Hvartil Hr Ahlström svarade, at det ock här sker alt för ofta, och at det efter lag är både tillåteligt och giltigt. Men Hr Brelin tvekade för sin del, om någon sine consensu Principis skulle kunna transportera sit undfångne privilegium på en annan. Derpå lästes sielfva privilegium up, och som ordasättet deruti fants ögonskenligen medge, det Hr Höpken i underdånighet å Academiens vägnar begert detta Hans Kongl. Ma:ts nådiga privilegium, så kunde ock Academien ej annat finna, än at det enkannerl:n hörde henne til, och at det således ej var nödigt om des giltighet göra något vidare tvifvelsmål.
1739-09-19
-
Mentioned in 1 item:
§ 1,
1. Hr Ahlström lät igenom Hr Triwaldt til Academien göra sin ursäkt, at han i dag intet kunde infinna sig.
Äfvenså berättade Hr Salvius, at han varit hos Hr Höpken, och at han för sin opaslighet skul intet kunde komma up.
1739-09-26
-
Mentioned in 3 items:
unnumbered,
unnumbered,
§ 97.
Des utom Hr Trievaldt består kopparstycken för första åhret.
Linnæus skiänkt Hortum Cliffortianum.
Tourelong skänkt 2:ne chinesiske böcker om Oryza och Bombyx.
Höpken en Byreau och Ahlström ett bord.
d. 2 Junii. Äffter Lottkastning emällan Fundatores blef ordningen 1. Ahlström, 2. Höpken, 3. Bielke, 4. Linnæus, 5. Triewald.
97 Utgifvet till Wacktmästaren ....... 36 dlr kpmt.
Inkommit d. 6 Jun. Ahlström 300
Inkommit d. 6 Jun. Höpken 150
Inkommit d. 6 Jun. Bielke 150
Inkommit d. 20 Jun. Ribbe 108
Inkommit d. 5 Aug. Roberg 300 men ej incasserat.
Inkommit d. 5 Aug. Sahlberg 120 till papper.
Inkommit d. 8 aug. Linnæus 18
Inkommit d. 8 aug. Ribbe 18
Inkommit d. 8 aug. Höpken 18
Inkommit d. 8 aug. Ahlström 18
Inkommit d. 8 aug. Trievaldt 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg frater 18
Inkommit d. 8 aug. Sahlberg 18
Inkommit d. 8 aug. Faggot 18
Inkommit d. 8 aug. Pihlgren 18
1739-10-03
-
Mentioned in 2 items:
§ 2,
§ 7.
2. Herrar Fundatores skulle väl sedan efter Grundreglornes innehåld lotta om Præsidentskapet; men som Hr Ahlström berättade, at han nu snart måste resa nid til Ahlingsåhs och således intet kunde vara tilstädes under det näst instundande quartalet: Hr Bielcke var ock nyligen bortrest til Åbo, och Hr Cederhielm låtit veta, at han ej eller för sina många enskylta ärender skul kunde infinna sig; ty var Hr Triwaldt allena qvar, hvilcken uppå Ledamöternes begäran framträdde och betygade, at fastän hans syslor voro ganska många, ville han dok intet undandraga sig at tiena Academien, om han ok derigenom skulle sätta nätterna til.
7. Herr Præsidenten lät Academien sedan förstå, at han i följe af sin nu mottagne sysla icke kunde underlåta at påminna Herrar Ledamöterne om de observationers skyndesamma ingifvande, som de voro sinnade at lemna til Academien för det nu instundande quartalet: och hemstälte om icke Hr Mellercreutz och Hr Faggot ville påtaga sig at utleta pendelens längd här i Stockholm;
item Hr Brelin om jukters tilvärkande;
Hr Polhem at inkomma med något nyt påfund, som han antingen sielf upfunnit el:r ok af hans Hr Fader blifvit påtänckt; Hr Sahlberg om träbalsam;
Hr Nordenberg om en ganska gagnelig invention, som han ännu intet velat låta framkomma, men at han ej skulle vara missunsam emot publicum i sådane mål.
Likaledes påminte Hr Præsidenten Hr Ahlström, Hr Linnæus och de flere, som voro närvarande, at vilja hvar för sig i tid täncka på något nyt påfund: hvilcka alla samtyckte dertil, och lofvade med det första infinna sig dermed.
1739-10-20
-
Mentioned in 1 item:
§ 3,
3. Sedan framgaf Hr Salvius några försäkrings skrifter, dem han uppå Academiens sidsta gången yttrade åstundan hade renskrifvit. De blefvo nu hvar för sig särskildt underskrefne af Hr Triwaldt, Hr Ahlström, Hr Höpken och Hr Linnæus, och lades sedan i förvar bland de andre försäkrings skrifter, som förut af de öfrige Herrar Ledamöter til Academien blifvit inlefvererade.
1739-11-07
-
Mentioned in 1 item:
§ 11,
11. Hr Præsidenten framtedde sedan en sin observation om stenkol och gaf honom til Hr Faggot at igenomses, med begäran [at] han ville jämväl nagelfara honom til Svenska tungomålet, i fal deruti torde finnas några Anglicismer. Hr Ahlström fick samma påfund til sig at genomläsa til aftonen, då Hr Faggot skal få honom til sig.
1739-12-01
-
Mentioned in 5 items:
§ 4,
§ 8,
§ 10,
§ 11,
§ 16.
4. Härvid fik Hr Ahlström, som nu præsiderade, emedan Hr Triwald var siuk, tilfälle at hemställa til Academiens ompröfvande, huruvida det beslut, hon en gång stannat uti, kunde skattas skäligt och godt, at när någon til Ledamot föreslås och lägges på bordet at voteras om efter fiorton dagar, skal någon af Ledamöterne, som bäst är känd med honom, söka at inhämta des mening, och huru vida han är sinnad at emottaga Academiens tilbod eller ok intet, innan derom i Academien genom votering varder til fullo faststält, at den föreslagne mannen skal emottagas, eller ej. Nu kan det hända, at en sådan blifver genom voteringen utesluten, så at han intet kan tagas emot til någon Ledamot: då skulle den förestälning, som honom förut blifvit giord, och igenom hvilcken han liksom til någon del är vorden kallad, visserligen lända honom til mycket misshag, enär han sedan uppenbarl:n förskiutes och utvoteras, hvilcket ej annorlunda kan än i oträngt mål sätta denna vår späda inrätning i en slätt credit hos folcket. At Academien nu måtte undvika sådant, hölt han för sin del för bäst, at ingen, som sättes på förslag til Ledamot, måtte derom sonderas förr än i Academien är aldeles afgiordt, om han skal emottagas el:r ok intet. När det är skedt, må Academien låta igenom någon Ledamot sondera honom, om han vil bli en medlem uti des sälskap, dok icke i Academiens namn. Lät vara, at han då skulle neka dertil, så kan åtminstone Academien intet säjas hafva skutit hans namn ut ifrån den heder, som han aldrig begärt. Detta fant Academien för skäligt; hvarföre det okså blef endräktel:n faststält, at ingen skal sonderas til Ledamot, för än derom är förut i Academien tilbörligen voterat; och så länge en eller annan til den ändan ligger på bordet efter Grundreglornas innehåld, så bör sådant hållas aldeles tyst och lönligt Ledamöterne emellan.
8. Och som det förut blifvit samtykt dertil, at de Ledamöter, som gifvit sin ducat til trycket, skulle få taga emot exemplar derföre, så framt de sielfva ville; så fingo nu följande Herrar Ledamöter 8 exemplar emot sin ducat, som de hvar för sig gifvit til omkostnaden vid trycket, på sätt som följer:
Exempl.
Herr Linnæus för en ducat 8.
Herr Ahlström » » 8.
Herr Cronstedt » » 8.
Herr Nordenberg för sig sielf och sin bror 2:ne ducat, hvaremot han sade sig förut fådt 3 exempl. 1. gratis för sin ingifne observation och 2:ne utom des; ty fik han nu allenast 14.
Herr Faggot för en ducat 8.
Herr Plomgren [Nb Pilgren] för en ducat 8.
_________
Sum. 54.
10. Och som Hr Christ. Polhems observation om husbygnader nu var kommen tilbaka från landet, tillika med hans svar på de af Academien dervid giorde påminnelser: desse senare uplästes nu och jämfördes, hvarpå Hr Præsidenten remitterade dem til Hr Faggots och Hr Salvii ytterligare jämkande och ompröfvande, huru vida de kunde föras in vid tryckningen.
11. Sedan frågade Hr Præsidenten, om icke Hr Sahlberg ville snart inkomma med sin utlofvade träbalsam, emedan den skulle lämpa sig rätt väl at stå näst efter Polhems observation om husbygnad uti den tryckta Acten, som kommer at gies ut? Hvartil Hr Sahlberg svarade, at han gerna vil göra det, så snart han kan hinna; nu har han så mycket at styra om, at han intet viste huru snart han kunde få tid dertil.
16. Hr Præsidenten bad sedan til et slut, at Academiens Herrar Ledamöter ville hvar för sig upsätta några påminnelser och frågor, hvarpå Hr Tourloen kunde gifva Academien efterrättelser, när han kommer tilbaka från Ostindien, hvilcket de lofvade göra til nästa sammankomst.
1739-12-05
-
Mentioned in 4 items:
unnumbered,
§ 1,
§ 6,
§ 12.
Sammaledes lästes okså up et pro memoria, som til samma ändamål af hr Alström blifvit upstält; men han tog det nu åter hem med sig igen at ställa det i bättre ordning til nästa sammanträde.
1. Då man hölt på at justera protocollet af den första hujus, blef Hr Strömer, som nu var kommen til staden, af Hr Nordenberg och Hr Tourloen införd i Academien, at nu bli på vanligit sätt til Ledamot intagen. Hr Præsidenten lät då aldraförst honom förnimma hvad fägnad Academien hade deröfver, at hon nu fik tilägna honom det rum och ställe, som hon redan tilförene honom för des vittra lärdom och skickelighet skul tilskynda velat. Och sedan Hr Höpken hade upläst Grundreglorna, hölt Hr Strömer et tal til Academien, hvarpå Hr Höpken svarade å Academiens vägnar. Änteligen gaf Hr Strömer sin försäkrings skrift til Academien, hvilcken lades ad acta.
6. Vice Præsidenten Hr Alström frågade, om Hr Faggot och Hr Salvius hade igenomsedt de påminnelser, som äro giorde vid Hr Christ. Polhems observation om husbygnader? Hvartil svarades ja, och at den samma redan är under trycket.
12. Hr Alström läste sedan up et pro memoria från Hr Præsidenten om de mål, han för sin del önskade at Hr Tourloen ville göra sig kunnig om på resan til Ost Indien. Hvilcket nu lades ad acta, til des flere sådane komma in.
1739-12-12
-
Mentioned in 2 items:
unnumbered,
§ 2.
Herr Alström svarade, at den som intet vil gie ut 4 piece för Acten, lärer minsan intet eller älska stort någon gagnelig visdom.
2. Sedan hemstälte Hr Præsidenten, huruvida den förfatning kunde lända Academien til någon synnerlig förmon, at Herrar Ledamöterna behagat pröfva för godt, at ingen, som til Ledamot blifver föreslagen, skal sonderas förut, och innan om honom blifvit voterat. Ty sade han, om en sådan föreslagen Ledamot får pluraliteten, och Academien i följe deraf låter kalla honom til Ledamot och medlem uti des sälskap, men han förskiuter den heder, som honom på sådant sätt varder tilbuden, så skulle ju sådant lända Academien til mycken vanheder. Ty hölt han så före, at Academiens Ledamöter på et oförmärkt sätt [böra] lägga sig vinning om at utleta den föreslagne personens tycke och behag, innan om honom voteras i Academien. Deremot mente Hr Alström nu som tilförene, at ingen borde sonderas, om han ville bli en medlem i Academien, förr än derom blifvit ordenteligtvis voterat: sedan det är skedt, må den föreslagne personen sonderas, innan Academien låter afgå til honom sin kallelse. På sådant sätt kan hvarcken han få tilfälle at tycka illa vara. om han skulle bli i Academien utvoterad, emedan sådant bör aldeles hållas tyst och lönt ibland Academiens Ledamöter, så länge et slikt förslag ligger på bordet; ej eller behöfver Academien frukta derföre, at hon i des begäran och kallelse får afslag, så vida man sonderat honom förut, i fal samma Ledamot är här i staden vistande, innan Academiens skrifvelse eller formale kallelse derom til honom afgåt.
