Protokoll

emottogs af H:r Tilas 5 buntar af Tistel dun som woro sände ifrån H. Hesselius M. D. och Provincial Medicus i Nerike, tillika med twänne bref det ena til H:r Tilas af d. 15 Sept. och det andra til H:r Linnaeus af den 16 Sept.

8:o. Til Ledamöter blefwo föreslagna H:r Assessor Hesselius af H:r Praeses, H:r Consuln Claesson af mig och H:r Ingenieuren Ehrenström af H:r Mejer.

2:o. Uplästes H:r Assessor Hesselii 2ne bref til Herrar Linnaeus och Tilas angående tisteldun, hwarwid profwen också blefwo upwiste, och beslöts at därutur skulle komma et utdrag eller berättelse at tryckas i detta Quartal. H:r Mejer tog prof utaf dunen til at wisa Momma om icke däraf skulle kunna tilwärkas papper som H:r Hesselius tror. H:r Praeses tog också prof utaf dessa tisteldun at låta Sweitzarena försöka at göra silkeswadd därutaf. H:r Faggot berättade at i Roslagen hafwer han sedt H:r Westbecks bomull brukas med mycken nytta til stoppning i sängtäcken och andra kläder.

11. Voterades öfwer de trenne den 30 Febr. föreslagne Herrar til Ledamöter, då det befants för
H:r Hesselius 16 Ia och 5 ney. därföre antagen.
H:r Clason 19 Ia och 2 ney. därföre antagen.
H:r Ehrenström 15 Ia och 6 ney. därföre utesluten.

5:o. H:r Tilas upläste et bref ifrån H:r Doctor Hesselius angående matkar fundne på isen och snön lefwande, hwilka han trodde wara gräsmatkar, som också härjämte upwistes, men H:r Linnaeus och de Geer försäkrade at de ei woro de förmenta gräsmatkar, utan woro af twänne slag. l:o. , 2:o.

9:o. H:r Praeses upwiste wadd som han låtit Sweitzare förfärdiga af de af Herr Hesselius til Academien insände tisteldun, hwaruti likwäl war blandat bomull til 1/6 del: detta skulle äfwen anföras wid berättelsen om dessa dun som kommer in i detta quartal. (se d. 30 Febr.)

12. H:r Directeuren Liungquist upiste en Machin at ränsa den af H:r Westbeck påfundne bomullen, och äfwen desse H:r Hesselii tisteldun, hwilken också nu wiste nöyaktig prof för Academien, hwarom han lofwade inlämna til Academien en beskrifning, jämte om et wid samma tilfälle upwist bräd och spåntak.

12:o. H:r Salander förestälts, i anledning af en discours at man borde gifwa Ledamöterna anledningar at inkomma med sådant, som man wiste, rörde deras kundskap, innan man giorde något steg til deras uteslutande, om icke det borde skrifwas til Landshöfd. H:r Reuterholm och begiära hwad han kan hafwa  sig kunnogt angående de inrätningar och medel här i Swerige kan wara at tilgå til de fattigas föda, hwarom H:r Salander sade sig talt med H:r Reuterholm, och skulle äga deruti en besynnerlig kundskap. Äfwen påminte H:r Linnaeus det H:r Reuterholm skulle hafwa en fullkomlig kundskap om sädes   Magaziner, huru mycket säden evaporerar, hwilket också skulle ställas til dess utlåtande, och kunde detta ske igenom H:r Hesselius som kunde inhämta H:r Reuterholms kundskap härom, och därmed inkomma til Academien, hwarom skulle skrifwas til H:r Hesselius.

6:o. H:r Tilas berättade det han låtit H:r Hezzelius weta Academiens slut hwarigenom han blifwit antagen til ledamot, och hwarmed han war myket wäl nögd, wid hwilket tilfälle H:r Tilas frågade om icke det borde gå til honom formelt kallelsebref som warit brukeligit: men H:r Faggot berättade at sådana  formella kallelsebref ei blifwit utfärdade på 3 års tid, utan man har därmed med flit innehållit. H:r Baron Höpken hölt också före at därmed ei borde fortfaras, emedan det wore et steg giort med sådana kallelsebref som wore emot Academiens inrättning, i anseende til den frihet man borde hafwa med ledamöternas uteslutande efter grundreglorne: men som det fants wara en af de Oeconomiska lagarna som detta stadgade, så beslöts at angående denna ändring skulle Academiens ledamöter allmänt sammankallas at öfwerlägga.

8:o. Uplästes H:r Hesselii bref til H:r Praeses angående et slags torf til bränsel, hwaraf askan blifwer så hwit och fin som puder, harföre man ei heller will uptäcka orten hwarest den fins på det hwetmiöl därmed ei måtte utblandas. H:r Hesselius tror at Tobakspipler skall  finnas där i negden. Beslöts at H:r Hesselius skulle tilskrifwas, och upmuntras at widare eftersöka denna ler, och at för Academien  beskrifwa jordarten där denna torf fins.

6. Upläste Hr Alström 2:ne bref ifrån Hr Hesselius och en handling angånde jordtorfven hvars aska blifver et mycket hvit puder, och kolen duga til svart färg. Af brefven lofvade Hr Alström lämma et utdrag, men  handlingen remiterades til Hr Linnaeus. Härjemte följer prof af den svarta torfaskan, jemte försök af målare giort med olja, hvilka berömma den såsom hafvande et got corpus, men med et annat slags svart torfaska som ej gifver så fin hvit aska när den är fullbränd, gifver ej så god corpus såsom profven utvisa. Man hafver äfven prof af denna svarta aska brukad som Touche och jemnförd med Indianiskt touche.

6. Hr Alström inlämnade torfven och torfaskan hvarom Hr Hesselii handling är inkommen d. 15 Iun.

Öfversändes til Hr Profesor Linnaei öfverseende Hr Hesselii handling om torfaskan och Prosten Poppii om bokhvetet. jemte begäran at vara de Hrr  deputerade af Kongl. Academien til mötes uti Löfstad.

2. Uplästes Hr Hesselii berättelse om et slags torf som då han brännes gifver en Gul aska såsom en Gulokra  tienlig til Oljefärg för målare äfven ock om en torf nyligen påfunnen Vermeland som efter bränningen gifver en hel fin och hvit aska, hvaruppå äfven profver voro öfversände, äfven och uppå åtskilliga hvilka blefvo lämnade til Hr Mejers skärskådande om de voro eldfasta- äfven upå en fin sand som man hölt före skulle blifva en  särdeles god jutsand, hvarföre Hr Hesselius skulle anmodas at öfversända vid tilfälle nogon quantitet deraf til profs anställande. sielfva handlingen remiterades til Hrr Linnaei och Sädhs öfverseende jemte 4 st. profver der til hörande.

1. Uplästes Hr Hesselii rön och försök om nogra Iord och Torfarters praeparerande til olje och vatn färgor, som voro 13 sorter hvaraf prof följde så väl af sielfva materien som målning deraf. detta remiterades til H.H. Bielke, Baeck, Salberg och Leyel.

9. Upläste Hr Baeck des betänckande öfver Hr Hesselii handling om Torfaskan jemte nogra försök som han der med giort.

3. Uplästes H. Hesselii berättelse om en siukdom uti hvilken patienten ej kunde dricka, ej eller svälja neder nogon tun och flytande spis, men dock utan besvär och motstånd, äta all annor hård och stadig mat. hvilken lämnades til H.H. Medici utlåtande.

2. H. Hesselii rön n. 40 gillades af Hr Rosén, alenast at de Latinska ordtermerna och expressionerna försvänskades hvilket H. Baeck sig åtog.

1. Upvistes bröd som var bakat en del af Renmåssa allena och en del blandat med 1/4 hafremiöl hvilket H. Hesselius insändt.

5. Uplästes H. Hesselii rön och försök at göra bröd af renmåssa til de fattigas hielp och understöd i dyr tid och hungersnöd. Hvarvid Academien tog i betracktande om denna mossa skulle kunna recomenderas framför barken hvilket man hölt före äfven skulle kunna inhämtas deraf hvilken af dessa bägge slag lät bättre mosa sig eller satte sig gelé. men förnämligast komme det an på värkeliga försök som kunde ske med fattigt folk der på orten. H. Salberg åtog sig at göra nogot försök med det öfversände renmåsse miölet så väl som med bark hvilket likväl ej kunde ske för än nästkommande vår. efter barken bör hämtas vid savetiden. emedlertid kommer denna handling at remiteras til H. Linnaeus.

6. Upläste Secreteraren et bref ifrån H. Hesselius angånde 4 slags leror som han funnit i Nerike som gifva godt hop om deras duglighet til valkning. sedan de blifvit slammade. Detta viste H. Salander äfven at intyga som giort värkeligit prof der med vid barnängs fabriquen. H. Hesselius åstundade en jordbår hvarmed han förmodade sig kunna uptäcka gagnelige jordarter och leror, så väl tobaks pipleror som valkleror, emedan Nerike och Wermeland öfverflödar af många slags jordarter. Academien kommer hos vederbörande at göra förestälning om icke en sådan jordbår kunde för publique räkning tilställas H. Hesselius.

9. Uplästes H. Linnaei betänkande angående Renmåsse bröd hvaruti han yrrkar så mycket mer på försök som mossan ej nogot matnyttigt slag i sin släckt och dessutan tycktes smaka nogot vidrigt. skall gifvas H. Hesselius vid handen och anmodas at anställa jämförande försök med bark bröd.

5. Upvistes tvänne arter af trippel öfversände af H. Hesselius, en marmorerad lera som torkad har låtit formera sig igenom skärning til åtskilliga figurer såsom pyramider som tagit en temmelig god politur til sig. samt Svänska hvalkleran. H.H. Cronstedt, Rudenscöld [och] Lejel togo prof af marmoren leran til at göra försök angånde des hårdnande.

4. H. Hesselius hade insändt en fin vit lerart, och en stuf som han förmente vara gallmoja, hvilka tilstältes H. Leyel at probera. Leran fant man rinna i elden innehölt victriol och ej eldfast. Den andra befants vara ockra efter den ej gaf nogon blå ånga då den uphettades.

2. Uplästes et utdrag af Secrete handels och manufactur deputations protocoll d. 18 Febr. 1747, hvarutinnan deputation på det obligentaste sätt förklarar sig vilja göra til fyllest de tvänne Academiens propositioner at bispringa Dr Hesselius med nödige hielpemedel, och H. Malmsten med resepenningar för kunskapen om färgerierna.

4. Upvistes en förtekning och prof af en myckenhet hvarjehanda slags lerarter insände til H. Hesselius hvilka lämnades til H. Brandts och H. Baecks undersökande.

5. Uplästes et bref til Secret. Elvius ifrån H. Hesselius hvarmed följde nogra prof af stenarter om han förmente vera marmorer hvilka remiterades Til H. Tilas.

2. Secret. Elvius anmälte åtskilliga bref som han tid efter annan fådt ifrån H. Hesselius tillika med Iord, sten och sandarter som samma bref angingo, äfven väl voro deriblend et och annet slag som Prosten Kiellin i Vermeland sändt til H. Hesselius. H. Hesselius recomenderar i anledning derutaf Prosten Kellin til Ledamot försäkrandes det han skall äga åtskilliga vakra kunskaper som då ville comuniceras Academien, men Academien önskade at igenom desse vetenskapers comunicerande få närmare tilfälle at känna H. Kellin, då man ej tviflade at hon sedan med fägnad intoge en så vitter man i sit samfund, hvilket må lända H. Hesselius til svar och hvad de insände sten och jordarterna vidkommer så remiterades de til Herrar Tilases och Blixenstiernas undersökning och i ordning bringande.

4. Uplästes H. Hesselii berättelse om Kalk och Marmorbergens beskaffenhet uti Glanshammars socken i Nerike hvarjemte följde prof stonar som voro polerade och slipte af stenhuggaren Fristedt. Detta remiterades til gref Cronstedt, Herr Tilas och Baron Hårleman.

6. Uplästes Herr Hesselii berättelse om kalck ock marmor bergens art ock beskaffenhet uti Axbergs som i Nerike. De medföljande marmor profven blefvo lemnade til Herr Hårleman med anmodan at låta Stenhuggaren Fristedt slipa dem, då de sedermera komma at förvaras uti Academiens Cabinett.

1. fulländades läsningen och beskådandet af de prof af Ler, Jord och stenarter som H. Hesselius insändt, och i de tvänne förra sammankomsterna hades för händer, ibland Jordarterna var en Bolus under N. 4. som viste sig vara den tienligaste til valklera, af hvilken åstundades nogon quantitet til försök, derom kommer altså H. Hesselius at anmodas. För öfrigit kommer förtekningen uppå desse sten och Iord arter at lämnas til H. Tilas som emottagit alla de förra H. Hesselii insände prof at föra alla dessa slag i sina classer och gifva dem sina rätta namn. och derutaf at nämna hvilka han håller före löna mödan at för nogon nvtta böra behörigen försökas och ytterligare skärskådas.

2. Hesselii berättelse om maskar på snön.

3. Hesselii, om salt-jord.

8. Uplästes en förteckning uppå någre siuke, som af vattnet uti Herrehults Hälsobrun uti Wermeland och Kroppa församling, åter kommit til hälsan, insänd af Kyrckio Herden Kellin jemte charta öfver belägenheten af bmt:e brunn. Som Kongl. Academien fant, at detta Vattnet vid visse svåre siukdomar haft en synnerlig värckan, så beslöts, at Academiens Ledamot H. Hesselius, som ei bor långt därifrån skulle anmodas at profva det samma, samt sedan lemna Academien del af beskaffenheten däraf.

l. Uplästes bref från Herr Hesselius dat. den 27 Julii. Jemte brefvet öfversändes så väl en fluga förvandlad af en af de maskar, som Herr Hesselius funnit på snön förledne vinter i Vermeland, som 4 slag lerarter, dem Herr Hesselius förmenar torde kunna blifva dugelige til Valckleror. Kongl. Acad. beslöt, at Herr de Geer skulle anmodas at beskrifva denna Fluga, då den sedermera kunde blifva införd uti Handlingarne, men lerarterne befaltes läggas til de öfrige, som af Herr Heselius tid efter annan blifvit insände, til dess man kunde hafva tillfälle at anställa försök med dem.

l. Uplästes bref från Herr Hesselius dat. den 27 Julii. Jemte brefvet öfversändes så väl en fluga förvandlad af en af de maskar, som Herr Hesselius funnit på snön förledne vinter i Vermeland, som 4 slag lerarter, dem Herr Hesselius förmenar torde kunna blifva dugelige til Valckleror. Kongl. Acad. beslöt, at Herr de Geer skulle anmodas at beskrifva denna Fluga, då den sedermera kunde blifva införd uti Handlingarne, men lerarterne befaltes läggas til de öfrige, som af Herr Heselius tid efter annan blifvit insände, til dess man kunde hafva tillfälle at anställa försök med dem.

l. Uplästes bref från Herr Hesselius dat. den 27 Julii. Jemte brefvet öfversändes så väl en fluga förvandlad af en af de maskar, som Herr Hesselius funnit på snön förledne vinter i Vermeland, som 4 slag lerarter, dem Herr Hesselius förmenar torde kunna blifva dugelige til Valckleror. Kongl. Acad. beslöt, at Herr de Geer skulle anmodas at beskrifva denna Fluga, då den sedermera kunde blifva införd uti Handlingarne, men lerarterne befaltes läggas til de öfrige, som af Herr Heselius tid efter annan blifvit insände, til dess man kunde hafva tillfälle at anställa försök med dem.

l. Uplästes bref från Herr Hesselius dat. den 27 Julii. Jemte brefvet öfversändes så väl en fluga förvandlad af en af de maskar, som Herr Hesselius funnit på snön förledne vinter i Vermeland, som 4 slag lerarter, dem Herr Hesselius förmenar torde kunna blifva dugelige til Valckleror. Kongl. Acad. beslöt, at Herr de Geer skulle anmodas at beskrifva denna Fluga, då den sedermera kunde blifva införd uti Handlingarne, men lerarterne befaltes läggas til de öfrige, som af Herr Heselius tid efter annan blifvit insände, til dess man kunde hafva tillfälle at anställa försök med dem.

4. Upvistes 6 st. Timglas, dem herr Johan Hesselius insändt til Kongl. Academien. Jemte desse Timglas, som voro fylde med sand tilredd af Svänske Sandstenar, fölgde en beskrifning, hvilcken uplästes.

14. Upvistes pennor, svarte och röde, at rita och skrifva med, tillredde af en i Nerke befintelig Jord-art, jämte beskrifningen der på som uplästes, hvilka af Herr Hesselius voro inskickade. De remitteras til H. Rudensch. och Scheffer.

5. H. Hesselii beskrifning om färgande jordarter, se d. 3 Martii, gillades ock.

3. Rön om några färgande Jord-arter ifrån Wermland, insände af H. Hesselius. Desse tillika med profven, lemnades til H. Scheffer och Brandt.

2. Uplästes Herrar Bäcks och Berchs påminnelser om H. Hesselii ingifne rön, angående en brun och en hvit torf aska, samt beslöts, at så väl H. Hesselii berättelse, som H. Bäcks med den hvita askan anstälde rön skulle införas i Handlingarna.

8. I anledning af et Herr Hesselii rön, som uplästes, om en af honom funnen torf-aska, tjänlig til kimrök, beslöt Academien at af sin Dagbok låta giöra et utdrag alla H. Hesselii rön i dylika ämnen, och afgifva et memorial derom til Kongl. Commerce-Collegium, med föreställning, at collegium ville giöra anstalt, at Herr Hesselii många nyttiga fynd må blifva nyttjade til almän tjänst.

3. Uplästes tvänne af H. Hesselius insände berättelser: det ena om et ben, funnit på et ovanligt ställe i et SvinCreatur, det andra om hvit blod uti slagtad gås. Remitterades til Herrar Rosén och Bäck.

5. Uplästes H. Hesselii upmuntran at mera vårda och bättre nyttja En-träden. Utdrag här af kan vid tilfälle införas i Dagboken.

3. Uplästes Academiens Ämnesväns Herr Chydens berättelse om någon anvisning til stenkol, funnen vid Örebro, af en der befintelig terra bituminosa. Denna skal skickas til H. Hesselius, at vidare der om undersöka.

3. Fick Academien sorgelig kungörelse om en ny förlust af en mycket flitig och välmenande Ledamot, Assessor Hesselius i Örebro, som den 16 i denna månad med döden aflidit. Secret. skal svara och beklaga sorgen.

2. Påmintes om Parentationerna för de afledne Ledamöter, och beslöts l:o at när någre dödt, om hvilka ei är mycket at säga, kunna två eller tre hel korta Parentationer hållas på en gång, Derföre fick Secreteraren befallning at så anställa, det H. Stockenströms öfver salig Cederholm, Celsii öfver Sandberg och Mörks öfver Hesselius, må med det första, på en gång blifva färdige. 2:o at emedan H. Klingenstierna skal hafva Parentationen öfver salig Polhem färdig, men för sin sjuklighet ei våga sig ut, mindre vara i stånd at sielf publice Recitera honom, bör honom föreställas, om han icke, för tidens vinnande, vil skicka hit Manuscriptet, och låta någon annan recitera honom, då han sedan tryckes i H. Klingenstiernas namn. H. Tilas ärböd sig strax at recitera honom, om H. Klingenstierna der til ville samtycka. Med [sic!] Parentationen angår öfver salig Hasselqvist, som H.  Bäck åtagit sig, måste der med hafvas anstånd, til des vi få se, huru det går med hans efterlemnade manuscripter och samlingar.

3. Beslöts, angående salig Hesselii efterlemnade mineral-samlingar, at bref skal afgå til sonen, det de inläggas uti kistor och skickas hit för Academiens räkning, emot någon liten Discretion för omaket, som Academien vil gifva, i proportion efter samlingens värde.

Decemb. d. 5.
Förehades intet af särdeles värde. Beslöts allenast, at Parentationen öfver salig Doctor Hesselius, skal hållas nästkommande Onsdag eller d. 9 Dec.