Protokoll

1748-04-30
• föreslogs som ämnesvän av Jonas Alströmer (§ 2) och antogs som ämnesvän (§ 2).

  2. Torsén oeconomiae studiosus antogs til ämnesvän på Hi. Alströms intygande om des flit och hug at lära.
  

  2. Torsén oeconomiae studiosus antogs til ämnesvän på Hi. Alströms intygande om des flit och hug at lära.
  

1748-05-28
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4. Uplästes ock justerades Ämnesvännen Tunens författade beskrifning om Potatoes, som kommer at införas uti nästkommande års almanacka ock Lunds Horizont.

1749-11-18
• Nämns i 1 stycke: § 16,

  16. Uplästes Herr Tourséns ingifna under-rättelse, om Ekars Plantering, som remitterades til Herrar Linnaeus, och Cederhielm och Baron Bielke.
  

1749-12-16
• Nämns i 1 stycke: § 10,

  10. H. Tourséns anmärkningar öfver Wolffs rön, om Sädens underbara förmering, uplästes, och remitterades til Herrar Linnaeus, Bielke och Schultze.
  

1750-01-13
• Nämns i 1 stycke: § 9,

  9. Upvistes Herrar Auréns och Ekebergs ingifna underrättelser, huru Ekar beqvämligast och med största fördel kunna planteras och til vidare trefnad skjötas. Dessa både Handlingar, tillika med Herr Tourséns redan den 18 Novembris sistledne ingifne rön i samma ämne, anmodades Herr Faggot at upvisa för H. Alström, och sedan de dem skärskådat, samfäldt der öfver til Academien inkomma med sina betänkande.
  

1750-07-21
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Uplästes H. Tourséns Påminnelser emot Baron Wolffs Bok, om sädens underbara förmering, viljandes H. Toursén med rön visa, at det ei giör til saken, om sädon blir diupt sådder, at han nå mycket stola och rota sig, och at ei nya strån la ut utur hvarje led af strådet, som ligger under jord; emedan säden aldrig befinnes stola och grena sig förr än i sielfva jordbrynet, Men Academien fant, at vegetations lagarna äro ännu så obekante, at man mer behöfver vidare utröna dem, än inlåta sig strid-skrifter: hälst Baron Wolfs försök och tankar vunnit så almänt vitsord. Dock upmuntrade Academien H. Toursén at fortfara med rön.
  

1750-09-01
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Uplästes Herrar Faggots och Schultzes utlåtelser öfver H. Tourséns påminnelser emot H. Baron Wolfs utgifne rön, om sädens underbara förökelse: och gick deras betänkande derpå ut, at vidare ön af flera borde anställas, innan man kunde tiltro sig at bestrida H. Wolfs rön, som så allmänt vunnit bifall.
  

1750-09-15
• Nämns i 1 stycke: § 5,

  5. Herr Tourséns beskrifning om den nu grasserande Boskaps-sjukan. Han anmodades då at bifoga, huru de siuke kreaturen böra handteras och botas, då Academien hölt före, at alt kunde antingen införas i Handlingarna, eller til allmännare tjänst särskildt tryckas.
  

1750-11-24
• Nämns i 1 stycke: § 8,

  8. Upvistes en bok på Holländska, angående den gångbare Boskaps-sjukan, hvilken Academiens ämnesvän H. Peil förskrifvit. Den fick Secreteraren befallning at communicera med H. Toursén, som af Hans Majestet fått befallning at hafva inseende öfver sådana Boskaps-sjukdomar.
  

1756-01-17
• Nämns i 1 stycke: § 3,

  3. Upl. Herr Tursens ifrån Berlin insände observationer och anmärkningar om den gångbara Boskaps-sjukan.

1756-10-09
• Nämns i 1 stycke: § 3,

  3. Herr Toursens fortsättning, om sista Boskaps-sjukan.

1757-01-15
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Uplästes tredje fortsättningen af Herr Turséns anmärkningar om den sista stora Boskaps Pästen, innehållande botemedlen för sjukdomen.
  

1760-02-13
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Som Herr Tursén nu är kommen i staden och är hugad at resa up til Lappmarken, beslöts (se Dagb. d. 6 Febr. N. 5:) göra underdånig föreställning, det han må upskickas, hvilket strax skedde.
  

1760-02-20
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1. Uplästes tvänne bref ifrån Herr Linnaeus, hvaruti han styrker K. Academien, at genom löfte om något litet praemium upmuntra dem, som hafva tilfälle, at söka få någon reda på et Insect, som kallas Furia infernalis, hvilket skal vara rätta orsaken til en sjukdom, som tilförene varit allmän i Europa, men nu endast skal vara gänse i några socknar uti Österbotn, och där kallas skott-siuka, hvar af både Människior och Boskap ofta dödas i ögnablecket. Academien tog detta mål i öfvervägande, och som Secreteraren upviste och upläste en kort berättelse om skott-sjukan, hvilken i denna sommar blifvit af trycket utgifven af en Präst vid namn Snellman, hvar af befinnes, at sjukdomen har sitt förnämsta säte uti [en] socken i Österbotn, som heter [Tervola], beslöts, at Academien låter skrifva til bemälte Snellman, och lofvar honom 300 dr kmt, om han kan skaffa Academien sielfva Insectet, som förorsakar sjukdomen och af almogen i orten kallas Pihl, inlagdt och väl conserveradt i brännvin: til hvilken ända Prästen bör väl instrueras. Men därjämte beslöts, at Academien vil anmoda Herr Tursén, som snart ärnar resa til Torne, at begifva sig til samma socken, som ligger ei långt från Torne, och underrätta sig så väl om sjukdomen, som om Bane-mannen Furia.

1760-08-06
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Upl. Herr Tursens berättelse, om de sjukdomar, som han funnit ibland Renarne i Lappmarken, under des, i anledning af academiens underdåniga föreställning af d. 6 Febr. innevarande år, dit giorde resa. Auctor vil ei, at detta ännu skal införas i Handl.
  

1760-09-24
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4. Upl. Herr Tursens Rön om Boskaps-sjukan i Christianstad.
  

1765-01-16
• Nämns i 1 stycke: § 3,

  3. Upl. Herr Tursens berättelse om et i England brukeligt fördelaktigt Sätt at ringa Svin-kreatur.

1778
• Erland Tursén dog

Viktigaste omnämnanden

• 1748
1748-04-30
• föreslogs som ämnesvän av Jonas Alströmer (§ 2) och antogs som ämnesvän (§ 2).

2. Torsén oeconomiae studiosus antogs til ämnesvän på Hi. Alströms intygande om des flit och hug at lära.


2. Torsén oeconomiae studiosus antogs til ämnesvän på Hi. Alströms intygande om des flit och hug at lära.


• 1778
1778
• Erland Tursén dog