Protokoll

Justeradt den 12. Febr. 1873. J J Nordström Protokoll, hållet hos Kongl. Vetenskaps-Akademien i Stockholm den 8. Januari 1873.
Närvarande: Præses, Herr Nordström,
Sekreteraren, Herr Lindhagen,
Herrar: Friherre Wrede, Åkerman,
Fåhræus, S. Lovén,
Lilliehöök, Berlin,
Berg, Fryxell,
af Kleen, Thulstrup,
Edlund, Santesson,
Scheutz, C. M. Rydqvist,
Angelin, Andersson,
Friherre von Düben, Arrhenius,
Holmgren, Stål,
Friherre Skogman, C. A. Ångström,
Torell, Styffe,
Key, Cleve,
Gyldén och Bergstedt,
Intendenten Smitt,
Bibliothekarien Ahlstrand,
Kamereraren af Sillén,
Ombudsmannen Åbergsson,
Föreståndaren för Meteorologiska Central-anstalten Rubenson,
Amanuensen vid Meteorologiska Central-anstalten Forsman
samt
Konservatorn Mewes.

Protokolljustering. §: 1. Det hos Akademien den 11. nästlidne December förda protokoll upplästes till justering och godkändes.

Nyligen invald ledamot och nyligen antagne tjenstemän helsas välkomna. §. 2. Akademiens nyligen invalde ledamot Herr Bergstedt samt Föreståndaren vid den Meteorologiska Centralanstalten Herr Rubenson och Amanuensen vid samma anstalt Herr Forsman, hvilka första gången voro närvarande, helsades af Herr Præses å Akademiens vägnar välkomna.

Ang. återbesättande af ett ledigt utlänaskt rum. §. 3. Herr Præses tillkännagaf, att Akademiens utländske ledamot af första klassen Professoren och Ledamoten af Franska Institutet Gabriel Lamé med döden afgått och beslöt Akademien i anledning häraf att det inom klassen sålunda lediga rummet skulle i vanlig ordning återbesättas.

§: 4. Sekreteraren anmälde, att Kongl. Maj:t genom nådig remiss der 18. nästlidne December anbefallt Vetenskaps-Akademien att skyndsamligen afgifva underdånigt utlåtande öfver Riksdagens Revisorers anmärkning att, ehuru enligt nådiga cirkulärbrefven den 14 Augusti 1841 och den 13 Maj 1859 alla förvaltande verk fått sig åtagdt att till Kong. Majt. afgifva underdåniga berättelser, som sedermera vid början af hvarje statsrevision skulle till revisorerne öfverlemnas, om tillståndet och styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af statsverket de år, för hvilka afslutade räkenskaper vid samma revision företeddes, dylika berättelser likväl saknades för, bland andra verk och inrättningar, äfven Vetenskaps Akademien, samt att i anledning häraf och med fästadt afseende å ärendets brådskande natur, Akademiens Herr Præses och Sekreterare å Akademiens vägnar till Kongl. Maj:t aflåtit en underdånig skrifvelse, deruti den förklaring afgifvits att, enär Akademien årligen till Kammar Rätten insändt fullständiga räkenskaper med tillhörande verifikationer för såväl Riksmusei inkomster och utgifter som ock för de statsanslag, Akademien i öfrigt för särskilda ändamål uppburit och enär från Statsrevisorernes sida tillförene ingen anmärkning förekommit mot Akademiens sålunda verkställda för alla under hennes förvaltning ställda medel, som utgjorde delar af Statsverket Akademien ej kunnat föreställa sig annat än att denna redovisning borde hafva varit tillfyllestgörande äfven för sednaste statsrevision, men att Akademien hädanefter skulle söka ställa sig föreskrifterna i ofvan berörda nådiga cirkulär. bref till underdånig efterrättelse i den af Revisorerne anmärkta syftning; och hade Förvaltnings Utskottet hos Akademien förordat godkännande af den utaf Herr Præses och Sekreteraren sålunda vidtagna åtgärden.
I öfverensstämmelse med hvad FörvaltningsUtskottet hemställt meddelade Akademien Praeses och Sekreteraren dicharge för hvad de å Akademiens vägnar i frågan åtgjort.

Ang. framställning från Tyska Amiralitetet om meddelande af iakttagelser rörande stormfloden i sistlidne November månad.§: 5. Föredroge från Hans Execllens Herr Statsministern för utrikes ärendena till Akademien aflåten skrifvelse af den 10 nästlidne December, deruti Hans Excellens anhållit att, sedan härvarande Tyske Minister Friherre von Richthofen å Tyska Amiralitetets vägnar begärt att erhålla del af alla meteorologiska, hydrografiska och hydrotekniska iakttagelser, hvartill den under den 12 och 13. sistlidne November inträffade stormfloden gifvit anledning vid de Svenska kusterna af Östersjön, Akademien måtte sätta Hans Excellens i tillfälle att villfara denna af Friherre von Richthofen i vetenskapens intresse uttryckta önskan; och meddelade Sekreteraren härvid, att han remitterat denna skrifvelse till Herrrar Lilliehöök och Edlund med anmodan att deröfver afgifva yttrande, samt at bemälde komiterade hos Sekreteraren anmält, det de ännu icke medhunnet att insamla alla de upplysningar, som erfordrades för att kunna afgifva det begärda yttrandet, men att de äskade upplysningarne skulle meddelas så fort ske kunde.
I anledning häraf beslöt Akademien, att svar skulle till Utrikes Statsministern aflåtas med tillkännagifvande att, så snart alla erforderliga upplysningar i ämnet till Akademien ingått, skulle desamma äfven tillställas bemälde Herr Statsminister hvarjemte Akademien uppdrog åt bemälde komiterade att fortfarande handlägga ärendet.

Begäran om Akademiens utlåtande öfver en af Sällskapet för inhemskt silkesodling gjord unverdånig ansökning. om anslag. §: 6. I anledning af Kongl. Commerce Collegi i skrifvelse till Akademien med begäran om dess yttrande öfver en af Sällskapet för inhemsk silkesodling till Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansökning beslöt Akademien att inhemta yttrande från Herrar Fåhræus och Sundevall.

Ang. gäldande af kostnaderne för en öfver det stora Grönländska jernblocket anbringad jernbur.§. 7. Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref till Vetenskaps Akademien den 22. November nästlidne år beviljat ett belopp af 1,697. Riksdaler 42 öre till godtgörande af samtliga kostnaderna för ilandtagning, transport och uppställning i Riksmuseum af det största från Grönland hemförda jernblocket med undantag af en öfver samma jernblock anbringad, hermetiskt tillsluten bur, samt Akademien vid sin nästlidne December-sammankomst uppdraget åt Förvaltnings Utskottet att till Akademien inkomma med utlåtande, på hvad sätt kostnaderna för omförmälda jernbur, uppgående till ett belopp af 2,341. Riksdaler 67. öre, skulle gäldas; så hade Förvaltnings Utskottet jemlikt nu uppläst protokoll tillstyrkt Akademien att kostnaderna för ifrågavarande jernbur måtte af Akademien förskjutas, för att sedermera innan 1874. års slut af den mineralogiska afdelningens tillgångar gäldas; och fann Akademien godt att härtill lemna sitt bifall.

Afhandling af Herr Stål inlemnad. §. 8. En af Herr Stål till Kongl. Vetenskaps Akademien inlemnad afhandling med titel "Enumeratio Hemipteroruma", fjerde delen hvilken afhandling, afsedd att intagas i Akademiens handlingar, utgjorde en fortsättning af ett derstädes förut offentliggjordt arbete, remitterades till Herrar Fåhræus och Sundevall för att deröfver afgifva utlåtande.

Inkomna reseberättelser. §: 9. Anmäldes, att reseberättelser till Akademien inkommit från Letterstedtske stipendiaten Ingeniören E. Grönwall samt från Akademi - Adjunkten T. R. Thalén och LäroverksCollegan C. A. Westerlund; och tillkännagaf Sekreteraren härvid, att Herr Edlund framdeles vid detta sammanträde komme att redogöra för Herr Thaléns ifrågavarande berättelse.
Akademien anmodade på Sekreterarens frammställning Herrar C. A. Ångström och S. Lovén att. vid ett kommande sammanträde lemna Akademien en redogörelse, Herr Ångström för Herr Grönwalls berättelse och Herr S. Lovén för Herr Westerlunds.

Doktor Stolpes berättelse om hans undersökningar på Björkö i Mälaren. §: 10. Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 2. Maj nästlidne år jemte beviljande af ett statsanslag åt Doktor Hj. Stolpe för anställande af naturhistoriska och archeologiska undersökingar på Björkön i Mälaren, dervid tillika förständigat denne, att inom den tid, som af Wetenskaps Akademien bestämdes, till Akademien öfverlemna möjligen anträffade fynd jemte fullständig berättelse om de vid dessa undersökningar gjorda iakttagelser, samt Akademien underden 12 sistlidne Juni dels föreskrifvit, att en månad efter de ifrågavarande undersökningarnes afslutande en summarisk redogörelse om undersökningarnes gång borde till Akademien aflemnas. dels förklarat sig vilja derefter bestämma tiden, inom hvilken fullständig berättelse om samma undersökningar borde afgifvas, så hade Doktor Stolpe uti en till Akademien ingifven, nu uppläst skrift med öfverlemnande af en kortaffattad berättelse om dessa undersökningar, anhållit, att Akademien; i betraktande såväl af den långa tid, som undersökningen af den stora mängden af insamlade ben skulle medtaga, som ock af behofvet för Doktor Stolpe, att för beskrifning och aftecknande af de funna fornsakerna ständigt hafva dessa till hands, måtte bevilja Doktor Stolpe anstånd med aflemnandet af ej mindre samlingarne än äfven den fullständiga beskrifningen till den 1. nästinstundande Juni; hemställande Doktor Stolpe derjemte att det måtte medgifvas honom att efter nyssnämnda dag under en kortare tid få anordna en offentlig utställning af hela det samlade fyndet, innan detsamma mellan Vetenskaps Akademiens naturhistoriska samlingar och Statens historiska muséum fördelas.
Efter det den utaf Herr Stolpe aflemnade berättelse öfver berörda undersökningar jemväl blifvit uppläst, tog Akademien Doktor Stolpes ofvannämnda främställning under öfvervägande; och fann Akademien godt dess att, med bifall till hvad Doktor Stolpe begärt, bestamma tiden för aflemnande af ifrågvarande samlingar och fullständeg berättelse om meranämnda undersökningar, till den 1. nästinstundande Juni, dels tillåta Herr Stolpe att anordna den af honom ifrågasatta utställning af de utaf honom anträffade fornsaker och naturhistoriska föremål.

Kalendarium för år 1874. §. 11. På grund af Akademiens Astronoms afgifna förslag beslöt Akademien att uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t föreslå till Böndagar för år 1874. följande söndagar:
1:sta Böndagen den 1. Mars eller 2:dra söndagen i Fastan;
2:dra –"– den 3. Maj eller 4:de _"_ efter Påsk,
3:dje __"__ den 5. Juli eller 5:te _"_ efter Heliga Trefaldighet och
4:de __"__ den 11 Oktober eller 19:de_"_"_"; och skulle det af bemälde Astronom inlemnade Kalendarium åtfölja Akademiens underdåniga skrifvelse.

Af Herr Faye inlemnade autobiografiska anteckningar. §. 12. Akademiens ledamot Herr Faye hade låtit inlemna autobiografiska anteckningar; och skulle desamma i Akademiens jernskåp bland öfriga likartade handlingar förvaras.

Ang. förvärfvande af en ny tomt åt Akademien.§. 13. Upplästes Förvaltnings Utskottets protokoll så lydande:
"Sedan Akademien vid sin sammankomst den 23. sistlidne November uppdraget åt Förvaltnings Utskottet att, efter verkställd utredning, inkomma med utlåtande dels i fråga om förvärfvande af någon ny tomt för att genom nybyggnad å densamma bereda erforderligt förökadt utrymme åt Riksmusei samlingar, dels i sammanhang dermed yttra sig öfver ett af Herr Torell framstäldt förslag om förenande uti ett muséum af den geologiska byråns samlingar och Riksmuséi dermed närbeslägtade samlingar, samt Utskottet vid sitt sammanträde den 6. nästlidne December uppdragit åt Sekreteraren samt Herrar Thulstrup, S. Lovén och Styffe att, i samråd med Arkitekten inkomma med förslag å någon tomtplats, som kunde vara lämplig för ifrågavarande ändamål, så hade bemälde komiterade till Utskottet ingifvit en promemoria i ämnet, hvilken nu upplästes och hade Komiterade deruti fästat uppmärksamhet å följande tomter, om hvilka komiterade tagit kännedom, nemligen.

1:o bebyggda tomten Quarteret Grönlandet södra med en areal af 52,731. qvadratfot, hvilken tomt, enligt komiterades åsigt synnerligen passande, af nuvarande egaren Grosshandlanden Isaac Hirsch erbjödes Akademien för ett pris af 250,000. Riksdaler på det vilkor, som innefattades i en af Komiterade öfverlemnad skrifvelse från Herr Hirsch;

2:o obebyggda tomten N:o 4. i Qvarteret Paris,' vester om Teknologiska Institutet med en areal af 98,141 qvadratfot och med god byggnadsgrund; varande denna tomt af nuvarande egaren Grosshandlanden Burmester på de vilkor, som innefattades i en af Herr Burmester ingifven till Akademien ställd skrift, utbjuden för ett pris af 35,000 Riksdaler;

3:o. tomten N:o 1. i Qvarteret Kungsten med en areal af 102,900. qvadratfot och bebygad å midten af dess vestra gatulinie med det så kallade Kniggeska huset, hvilken tomt nu ej vore till salu, enär den egdes af två personer gemensamt, af den ene till tre fjerdedelar och af den andre till en fjerdedel, men af hvilken tomt komiterade, för den händelse en delning mellan egarne skulle komma till stånd antoge att den obebyggda hälften torde kunna erhållas för ett pris af 45,000 à 50,000. Riksdaler;

4:o Adolf Fredriks fattighustomt, om hvilken komiterade dock ej ansåge skäl att underhandla, enär densamma vore för liten för ändamålet; samt

5:o de delar af Observatorie-tomten, som låge längst i vester, nordvest eller norr, hvilka tomtplatser dock dels i och för sig vore för ändamålet otjenliga dels icke utan men för observatorium och dess ändamål kunde bebyggas, hvartill komme att observatoriibacken vore åt Akademien upplåten med det uttryckliga vilkoret att endast en noga markerad del öfverst på backen finge bebyggas, från hvilket vilkor kommunalstyrelsen af flere skäl antagligen aldrig skulle lemna befrielse.

Vidare upplästes ofvanomförmälda skrifvelse från Grosshandlanden Hirsch hvaraf inhemtades, att Herr Hirsch icke ansåge det utaf honom gjorda anbud å tomten i qvarteret Grönlandet södra, för sig bindande, så vida ej Akademien före den 10 innevarande månad antoge detsamma eller beslutade hos Kongl. Maj:t föreslå dess antagande samt Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska medel för inköp af omförmälda tomt, före Januari månads slut; i hvilket sednare fall Herr Hirsch önskade erhålla definitivt svar sednast den 15. Februari 1873.

Derefter föredrogs ofvanberörda af Grosshandlanden Burmester ingifna skrifvelse innefattande förklarande att Herr Burmester icke ansåge detta anbud för sig bindande så framt icke Akademien före den 16 innevarande månad antoge detsamma eller beslutade hos Kongl. Maj:t föreslå dess antagande, samt Herr Burmester i senare fallet erhölle definitivt svar å sitt anbud före den 16 nästkommande April.

Då nu denna fråga företogs till afgörande unpstod en längre discussion, hvarefter Utskottet beträffande de föreslagna tomterna förklarade sig anse tomten i qvarteret Grönlandet södra ega afgjordt företräde hufvudsakligen med afseende å denna tomts närbelägenhet till Akademiens hus, men enär, för den händelse Akademien skulle vilja besluta en framställning till Kongl. Maj:t, om beredande af medel till inkön af ifrågavarande tomt för att dymedelst i en framtid bereda erforderligt förökadt utrymme åt Riksmuséum och dess samlingar, frågan om tomtens användande för detta ändamål ej vore fullständigt utredd, samt då det vore antagligt att Riksdagen icke skulle finnas hugad att anvisa medel att för statens räkning förvärfva ifrågavarande tomt utan att ett, så vidt möjligt vore, fullständigt förslag till dess bebyggande vore uppgjordt, ansåg Utskottet sig böra till en början tillstyrka Akademien att låta genom sin Arkitekt, i samråd med ett par af sina ledamöter, dels uppgöra en skizzerad ritning öfver hela tomtens bebyggande, dels ock upprätta en utförlig ritning jemte kostnadsförslag öfver så stor del af tomten, som närmast komme ifråga att bebyggas; men då för en dylik åtgärd det vore erforderligt att tomtens egare medgåfve anstånd med slutligt afgifvande af svar, så uppdrog Utskottet åt ofvannämnde komiterade att innan Akademiens nästa sammankomst med Herr Hirsch träffa aftal härom. Skulle Herr Hirsch icke vilja medgifva ett dylikt anstånd, borde anmälan derom hos Akademien göras, hvarefter Utskottet under ett följande sammanträde ville ånyo taga frågan under öfvervägande.

Vidkommande åter det af Herr Torell framställda förslaget att uti ett muséum förena geologiska byråns och Riksmusei likartade samlingar och att för detta ändamål söka förvärfva Qvarteret Grönlandet södra, så ansåg Utskottet att genom de af Utskottet föreslagna åtgärder allt det afseende blifvit på Herr Torells ifrågavarande framställning fästadt, som på Akademien kunde ankomma. "

Efter det Sekreteraren vidare meddelat, att bemälde komiterade sammanträdt med Grosshandlanden Hirsch för att med honom träffa aftal om anstånd med definitivt svars afgifvande rörande inköp af tomten qvarteret Grönlandet södra, men att denne förklarat sig ej kunna afgifva bestämdt svår förr än i slutet af denna vecka, tog Akademien detta ärende under öfvervägande ochbeslöt uppdraga åt ofvannämnde komiterade att i samråd med Arkitekten dels uppgöra program öfver berörda tomts användande för den händelse Akademien komme att ingå till Kongl. Maj:t med en underdånig framställning om densammas inköpande, dels ock upprätta detaljerad ritning med tillhörande kostnadsförslag till ordnande af den del af tomten, som närmast behöfde bebyggas: egande komiterade att från vederbörande Intendenter och Akademiens tjenstemän infordra alla upplysningar, som för ändamålet kunde erfordras, hvarjemte Akademien, om det ofvan nämnda uppskopet ej skulle beviljas, förklarade, att det komitérade nu lemnade uppdrag skulle anses hafva förfallit; viljande Akademien för den händelse alla utsigter att erhålla nu omhandlade tomt skulle försvinna, anmoda FörvaltningsUtskottet att till Akademien inkomma med det vidare yttrande i ämnet, som af omständigheterna kunde föranledas.

Ang. förändrad anordning af Bergianska stiftelsen. §: 14. Uti en till Akademien ställd, till Förvaltnings Utskottet ingifven skrift hade Inspectores öfver den Bergianska stiftelsen anfört: att, ehuru den Bergianska trädgården och den vid samma trädgård anordnade undervisning för trädgårdsmästare-elever vid slutet af förra och i början af detta århundrade haft förtjensten att hafva grundlagt den utveckling, som trädgårdsskötseln inom vårt fädernesland sedermera vunnit, berörda anstalt likväl numera till följd af förändrade tidsomständigheter icke motsvarade nutidens fordringar och den bestämmelse som med stiftelsen ursprungligen afsågs; att den undervisning, som nu kunde vid trädgården lemnas, måste genom stiftelsens inskränkta tillgångar och till följd af dess enligt stiftelseurkunden strängt begränsade verksamhet blifva betydligt underlägsen den undervisning, som meddelades vid senare tillkomna och mera fullständigt organiserade läroanstalter; att de otillräckliga lärarekrafter, hvaröfver den Bergianska trädgården hade att förfoga och de speciella inskränkningar som blifvit föreskrifna med hänseende till förvaltningen af sjelfva trädgården gjorde det omöjligt för den Bergianska stiftelsen att med hänseende till hortikulturen kunna verka i öfverensstämmelse med tidens fordringar; samt att Akademien för den Bergianska stiftelsen årligen finge vidkännas förluster, hvilka i en icke aflägsen framtid, i anseende till förväntade betydligare reparationer å husen kunde blifva vida större; på grund hvaraf och då Inspectores ansåge det vara skäl, att åtgärder vidtoges för förändrande af den Bergianska stiftelsen så att densamma kunde äfven framgent verka på det sätt och för de ändamål, som med stiftelsen ursprungligen afsetts, bemälde Inspectores underställt Akademiens pröfning följande två alternativa förslag nämligen:

dels 1:o att Akademien måtte hos Kongl Maj:t söka tillstånd att få försälja den Bergianska trädgården, med undantag af boställshust för Professor Bergianus samt till detsamma hörande uthus och tomt; att af den genom försäljningen erhållna summan måtte bildas en under Akademiens förvaltning ställd fond, hvars ränta årligen skulle användas för att vid den Svenska Trädgårdsföreningen eller annan likartad allmän läroanstalt underhålla ett visst antal elever, hvilka derstädes, på sätt framlidne Professoren Bergius med sin donation afsett, kunde utbildas till i allo duglige och skicklige trädgårdsmästare; och borde de stipendier, som för detta ändamål komme att afses för dessa elever, afpassas så, att de fullt svarade mot elevernes kosthåll under lärotiden; samt att Professor Bergianus i stället för de demonstrationer, som ålåge honom att hålla i trädgården, borde en gång i veckan under November, December, Januari och Februari månader årligen i Vetenskaps-Akademiens hörsal framställa en kurs i botaniken med särskildt afseende på principerna för växtodlingen;

dels 2:o att hos Kongl. Maj:t anhålla att den Bergianska trädgården med alla boningshus och åbyggnader jemte de inventarier i boställsbyggnaden, hvilka upplåtits åt Professor Bergianus måtte få försäljas och för de inslutna medlen bildas en fond från hvars räntemedel finge utgå såväl stipendier till trädgårdsmästare-elever, som lämplig hyresersättning åt Professor Bergianus; samt att undervisningsskyldigheten för Professor Bergianus måtte ändras på sätt i första alternativet föreslagits; hvarjemte bemälde Inspectores förklarat sig anse, att Akademien måhända skulle kunna göra anspråk på att af köpesumman återfå sin förskottsfordran af den Bergianska stiftelsen, uppgående vid innevarande års början till 15,178. Rdr. 7. öre; men att, äfven om detta ej skulle kunna erhållas, det likväl för Akademien skulle vara en vinst att, med afskrifning af hela denna fordran, blifva qvitt bestyret med den Bergianska trädgården och sålunda komma ifrån de förestående betydliga utgifterna för underhållet af till stiftelsen hörande boningshus och öfriga byggnader.

Till följd af härå erhållen remiss med anmodan att söka utreda, huruvida icke något annat sätt att ordna stiftelsens angelägenheter kunde finnas, än det af Herrar Inspectores nu gjorda förslaget utan att Akademien afhände sig egendomen, samt angifva de ändringar i det Bergianska testamentet, som för ändamålet vore erforderliga, hade Professor Bergianus afgifvit utlåtande och deruti förklarat: att, ehuru han ansåge de utaf Inspectores för den Bergianska stiftelsen framställde sätt för ett förändradt anordnande af samma stiftelse vara de fördelaktigaste, han likväl, för den händelse att försäljning af egendomemen Bergiilund skulle befinnas mindre önsklig, trodde högre afkomst utaf samma egendom och derigenom bättre tillfälle för Akademien att verka för det med den Bergianska stiftelsen afsedda ändamål kunna beredas om på åtminstone någon del af egendomen kunde få odlas tobak äfvensom blommor på kalljord, hvilket nu enligt Professoren Bergii testamente vore förbjudet; på grund hvaraf och då hälften af Bergianska trädgårdens öppna jord vore alldeles tillräcklig för att medelst bänkdrifning fruktträds och växtodling bereda eleverne vid samma trädgård undervisning i enlighet med testamentsbestämmelserna, Professor Bergianus ansett sådan ändring beträffande den nämnda stiftelsen åtminstone böra vidtagas, att Akademien erhölle rättighet att utan de i testamentet gjorda inskränkningar i afseende å växtodlinger använda åtminstone hälften af den öppna jorden; och hade Professor Bergianus ansett härvid böra tagas i betraktande, huruvida egendomen borde på en längre tid t. ex. 20 år utarrenderas, hvarförutom Professor Bergianus framställt ett förslag att, genom öfverlåtelse af den Bergianska trädgården till Landtbruks Akademien eller Trädgårdsföreningen, söka vinna befrielse från de ekonomiska svårigheter, som nu voré med egandet af den Bergianska trädgården förenade.

Widare hade Ombudsmannen afgifvit yttrande i ämnet, dervid Ombudsmannen i afseende å frågans bedömande ur ekonomisk synpunkt bland annat andragit: att, då enligt Ombudsmannens tanke frågan om Akademiens förskottsfordran nära sammanhängde med ifrågavarande ämne, Ombudsmannen ansett sig böra söka vinna utredning angående tillkomsten af nämnda fordran och beskaffenheten af de förluster, Akademien skulle hittills fått för den Bergianska stiftelsen vidkännas; att vid den undersökning, Ombudsmannen i anledning häraf företagit rörande den Bergianska stiftelsens penningeställning och hvarom en utförlig redogörelse är intagen i Ombudsmannens ifrågavarande yttrande, det synts Ombudsmannen att goda skäl icke saknades, å ena sidan, för påståendet, att institutionen egentligen borde hafva en hos Akademien innestående besparing af 11,831. Riksdaler 27. öre och å den andra, för den motsatta beräkningen af en Akademiens fordran hos institutionen till det belopp af 15,776. Riksdaler 7. öro, hvartill denna fordran vore i Akademiens räkenskaper bokförd; att den förra kalkylen grundade sig derpå att blott utgifter och inkomster beräknats utan någon tillagd ränta å Akademiens förskotter samt den senare på beräkning af ränta å dessa förskotter och under en period till och med ränta på ränta, att Ombudsmannen vid sådant förhållande utan tvekan antoge, att man skulle komma billigheten och rättvisan ganska nära, om dessa ömsesidiga anspråk qvittades och i följd deraf Akademiens bokförda fordran afskrefves, att, om en dylik afskrifning af Akademien beslutades och för framtiden icke påfördes ränta i annat fall än då, efter derom särskildt fattadt beslut, förskott till något betydligare belopp eller på längre tid lemnades samt i denna händelse efter en billig procent och utan ränta på ränta, ett af de väsentligaste skälen för påståendet att den Bergianska stiftelsen icke kunde bära sig, förfölle; samt att institutionens inkomster och utgifter i sådant fall kunde efter de senaste årens erfarenhet beräknas på följande sätt
Inkomster Riksmynt
Arrende 1000
Ränta å donationsmedlen 481.11
Summa 1481.11
Utgifter Riksmynt
Lön till Professorn 600.
Omkostnader i medeltal efter de senaste 10 åren, bokinköp undantagne, hvilka tillsvidare icke, i anseende till stiftelsens inskränkta tillgångar, torde böra ega rum 87.44
Reparationer likaledes i medeltal efter de senaste tio åren 194.90
Oförutsedda utgifter 98.77
Besparing att afsättas till en fond för blifvande nybyggnader och reparationer 500.
Summa 1481.11
på grund hvaraf Ombudsmannen tillstyckte Akademien att icke för närvarande vidtaga någon så genomgripande förändring i den Bergianska institutionen, som den Inspectores för samma institution föreslagit, men att deremot söka vinna Kongl. Maj:ts bifall till en sådan förändring i Professoren Bergii testamente, att Akademien vunne större frihet i afseende å användandet af den öppna jorden vid Bergiilund

Derefter hade Inspectores öfver den Bergianska stiftelsen afgifvit förnyadt utlåtande i anledning af de utaf Ombudsmannen och Professor Bergianus, afgifna yttranden; och hade bemälde Inspectores dervid anmärkt, att de grundat sina förslag icke på de ekonomiska svårigheter, hvilka den Bergianska stiftelsen hade att vidkännas, utan derpå att språken på "käcke trädgårdsmästare för landsortens behof" numera icke vore de samma som förr, utan betydligt stegrade, så att de icke under stiftelsens nuvarande verksamhet motsvarades, hvaremot andra läroanstalter funnes i landet, der trädgårdsmästare på ett fullt tillfredsställande sätt bildades, samt att Inspectores visserligen i sammanhang härmed vidrört den ekonomiska sidan af saken men icke för att derifrån hemta motiven för sitt förslag utan hufvudsakligen för att visa, huruledes, vaktadt donationens syfte icke på tillfredsställande sätt vunnes, Akademien dock för dess skull underkastade sig uppoffringar; hvarjemte Inspectores, i afseende å det framställda förslaget att på Landtbruks Akademien eller Trädgårdsföreninggen öfverlåta ifrågavarande institution, förklarat sig anse detsamma vara värdt att tagas under öfvervägande för den händelse en sådan öfverlåtelse till sistnämnda Akademie eller förening skulle befinnas möjlig.

Förvaltnings Utskottet, som slutligen tagit detta ärende under öfvervägande, hade hvad först anginge de utaf Inspectores alternativt framställda förslagen, samt den af Professor Bergianus föreslagna öfverlåtelsen af den Bergianska stiftelsen å någon annan institution, förklarat, att enär de utaf Inspectores förordade förändringarne icke med hänsyn till den Bergianska stiftelsens ekonomiska bestånd, syntes oundgängligen nödvändiga samt donationens syfte syntes kunna utan en så väsendtlig rubbning i institutionens form fortfarande uppfyllas, och då, genom antagandet af det utaf Professor Bergianus väckta förslaget om öfverlåtelse till någon annan institution af berörda stiftelse, de svårigheter i afseende å förvaltningen af samma stiftelse, som nu förekomme, sannolikt icke skulle kunna undanrödjas, Utskottet funne sig böra hos Akademien afstyrka såväl de utaf Inspectores väckta förslagen att försälja egendomen Bergiilund till någon del eller hel och hållen, som ock den utaf Professor Bergianus ifrågaställda öfverlåtelsen af den Bergianska stiftelsen till Landtbruks Akademien eller Svenska Trädgårdsföreningen.

Beträffande derefter det af Professor Bergianus väckta förslaget att söka vinna större frihet i afseende å användandet af den Bergianska trädgården, så, enär i anseende till det förfallna skick, hvari några af husen vid Bergiilund sig befunne, större utgifter för nybyggnader och reparationer i en snar framtid vore att förvänta, samt då det vore af vigt för institutionen att den afkastning af 1000. Riksdaler, Akademien nu hade i arrende af egendomen Bergiilund, och hvilken afkastning icke, till följd af de i Professora Bergii testamente i afseende å trädgårdens häfd gjorda inskränkande bestämmelser alltid torde kunna med säkerhet påräknas, icke komme att nedgå utan fastmer till förbättrande af stiftelsens ekonomi em möjligt förökades, samt enär förbudet att odla vissa växter motverkade stiftelsens ändamål att bibringa eleverna undervisning om de allmännast och med största fördel nu odlade växter, hvartill tobaken numera utan tvifvel kunde räknas, hade Utskottet ansett uppmärksamhet böra lemnas åt det ifrågavarande af Professor Bergianus framställda förslaget, såsom åsyftande att med bibehållande af egendomen Bergiilund och utan någon väsendtlig rubbning i institutionens form söka, genom vinnande af befrielse från omförmälda inskränkningar, uppbringa egendomens afkastning; och hade Utskottet fördenskull tillstyrkt Akademien att uti en underdånig ansökning till Kongl. Maj:t, med omförmälande af Akademiens förskottsfordran och svårigheterna i ekonomiskt afseende för institutionen, samt med åberopande af de skäl, som ur annan synpunkt kunde anföras, anhålla om en sådan förändring i Professoren Bergii testamente, att Akademien berättigades att vid Bergianska trädgårdens utarrenderande lemna arrendator frihet att använda hälften af den öppna jorden till odling af de växter, han kunde anse mest lönande.

Vidkommande åter frågan om förändring i tjenstgöringsskyldigheten för Professor Bergianus, så enär denna fråga synts Utskottet väsendtligen sammanhänga med nyss omhandlade fråga derom, huruvida Akademien fortfarande borde bibehålla egendomen Bergiilund eller på något sätt söka afhända sig densamma, samt enär under förutsättning af bifall till Utskottets framställning om egendomen Bergiilunds bibehållande, Professor Bergianii demonstrationer för lärlingarne derstädes fortfarande vore af nöden, hemställde Utskottet, att Akademien måtte förklara denna fråga för närvarande böra förfalla.

I afseende å Akademiens bokförda förskottsfordran hos den Bergianska stiftelsen hade Utskottet föreslagit Akademien att fatta det beslut, att berörda fordran skulle från och med år 1873 tillsvidare i Räkenskaperna föras inom linien, utan vidare beräkning af ränta och amortering, intill dess Akademien annorlunda beslutade, på det att derigenom möjlighet måtte beredas att så småningom samla en fond för bekostande af främdeles nödiga större reparationer å nu befintliga hus, äfvensom möjligen i en aflägsnare framtid ifrågakommande nybyggnader, hvarjemte Utskottet för detta ändamåls vinnande trodde sig böra hos Akademien hemställa, det Akademien måtte föreskrifva, dels att ingå bokinköp tillsvidare måtte få uppföras på Bergianska stiftelsens konto, dels att den behållning, som i räkenskapen för hvarje år hädanefter uppkomme, skulle anslås till en byggnadsfond, som icke utan af Akademien derom fattadt särskildt beslut finge disponeras.

Slutligen hade Utskottet hemställt, att beslut om det af Professor Bergianus väckta förslaget om utarrendering af egendomen Bergiilund på längre tid måtte få anstå till dess arrendekontrakt rörande berörda egendom nästa gång komme att upprättas

Härvid anmälde Sekreteraren att emot Utskottets ofvanberörda framställningar reservationer blifvit afgifna dels af Herr Berlin, som på de grunder, Inspectores öfver den Bergianska stiftelsen i deras ofvanberörda utlåtanden anfört, reserverat sig mot allt hvad Utskottet föreslagit, dels ock af Sekreteraren sjelf, hvilken motsatt sig Utskottets hemställan i afseende å förande inom linien af Akademiens förskottsfordran hos den Bergianska stiftelsen och hvad dermed egde sammanhang, på de skäl, som funnes angifna i en vid Utskottets protokoll rörande detta ärendes behandling afgifven reservation.

Efter det denna reservation blifvit uppläst, företog Akademien pröfningen af detta ärende och beslöt, efter en längre öfverläggning. att, med ogillande af så väl de utaf Inspectores framställda förslag att försälja egendomen Bergiilund som ock den af Professor Bergianus ifrågasatta öfverlåtelsen af den Bergianska stiftelsen till någon annan iinstitution, men med bifall till hvad Förvaltnings Utskottet föreslagit i afseende å vinnande af större frihet att använda den öppna jorden vid Bergiilund, uti en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t göra ansökning om om den förändring af det utaf Professor Bergius upprättade testamente, som för ändamålet erfordrades; vid hvilket förhållande det väckta förslaget om förändring i tjenstgöringsskyldigheten för Professor Bergianus skulle förfalla; hvaremot Akademien, beträffande den utaf Utskottet gjorda framställningen om förande inom linien af Akademiens förskottsfordran hos den Bergianska stiftelsen och hvad Utskottet i sammanhang dermed hemställt, beslöt att i denna punkt återremittera ärendet till Förvaltnings- Utskottet, som egde att härutinnan med nytt utlåtande till Akademien inkomma. Derjemte förklarade Akademien att frågan om egendomen Bergiilunds utarrenderande på längre tid skulle anstå, till dess arrende-kontrakt rörande samma egendom nästa gång komme att upprättas.

Åfvenledes uppdrog Akademien åt Ombudsmannen att uppsätta ofvanberörda af Akademien beslutade underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t samt åt Præses och Sekreteraren att samma skrifvelse å Akademiens vägnar justera och expediera.

Emot Akademiens sålunda fattade beslut anmälde Herr C. M. Rydqvist sin reservation.

Ang. löneförhöjning åt Notarien och Ombudsmannen.§ 15. Uti en till Förvaltnings Utskottet ingifven skrift hade undertecknad Notarie anhållit att, enär göromålen vid Notarietjensten så betydligt ökats vid jemförelse med den tidpunkt, då nuvarande lönen bestämdes, att de löneförmåner, som utginge till Notarien, icke stode i något rättvist förhållande till de göromål, som nu mera åtföljde tjensten, Utskottet måtte bereda Notarien någon lämplig löneförhöjning, på grund hvaraf Utskottet, jemte vitsordande af den betydliga tillökningen af Notariens göromål samt otillräckligheten af den nu i Akademiens stat för Notarien uppförda lön å 500. Rdr, ansett sig böra hos Akademien hemställa, att lönen för Akademiens Notarie måtte från och med innevarande års början förhöjas till 750. Rdr årligen; hvarjemte Utskottet i sammanhang härmed tillstyrkt Akademien att, enär den för Akademiens Ombudsman nu fastställda lön af 250. Riksdalervore, med hänseende till förändrade tidsomständigheter, val ringa, lönen för denne sistnämnde tjenstemän äfven måtte förhöjas till 400. Riksdaler, för år räknadt, att likaledes utgå från detta års början.
Akademien biföll hvad Utskottet så i ena som andra afseendet hemställt.

Kamererarens qvartalsredogörelse. §. 16. Anmäldes den utaf Kamereraren afgifna redogörelse för inkomster och utgifter under sistförflutna års fjerde qvartal, såväl för Akademien och Riksmuséum som ock för de särskildt anvisade statsanslagen, äfvensom för Letterstedtska donationsfonden.

Ang. utdelning af bihanget till Akademiens handlingar. §: 17. Hos Akademien hade Bibliotheks Inspektionen hemställt, att, då snart det första häftet af bihanget till Akademiens handlingar vore färdigt att utlemnas, detta arbete måtte få utdelas på samma sätt, som Akademiens handlingar och Öfversigten af dess förhandlingar, och hade Förvaltnings Utskottet denna hemställan till bifall förordat.
Akademien lemnade härtill sitt bifall.

Prognosticon till 1874. års Almanacka. §: 18. På derom gjord framställning uppdrog Akademien åt Sekreteraren att gå i författning om författande af en uppsats om lif- och brandförsäkringsanstalter såsom prognosticon till 1874. års almanacka.

Skänk af tre medaljer till Akademien. §. 19. Sekreteraren anmälde, att Akademien fått emottaga tre stycken medaljer, nemligen dels från Styrelsen för Universitetet i Christiania en medalj, slagen af nämnda Universitet i anledning af Norska rikets tusenårsfest och en expositionsmedalj från Tromsö dels ock från Intendenten vid Brittisch Muséum Doktor J. Gray en medalj, slagen öfver honom sjelf och hans hustru; och skulle dessa medaljer inläggas i Akademiens myntskåp för att der förvaras.

Letterstedtska komitéerna. §: 20. För upprättande af förslag till bortgifvande af Letterstedtska prisen för utmäckte författare och vigtiga upptäckter samt för öfversättningar utsågos: Herrar Holmgren, Gyldén, C. A. Ångström, Edlund, Cleve, S. Lovén, Santesson, Styffe och Grefve Manderström.

§. 21. Till komiterade för afgifvande af förslag angående användande af disponibla behållningen å Letterstedtska fonden för maktpåliggande vetenskapliga undersökningar valdes Herrar Friherre Wrede, S. Lovén och Edlund.

Föredrag och meddelanden §: 22 Föredrag och meddelanden:

Herr S. Lovén. Herr S. Lovén förevisade en af Apothekaren Hjalmarson i Arecibo på Porto Rico till de under Akademiens vård förvarade ethnografiska samlingar gjord dyrbar föräring dels af sex idoler af kopparlegeradt silfver från Peru, dels af en Aztele Amulet från Copàn i Central-Amerika, dels ock af tretton föremål af sten, såsom vapen, halsringar m. m. från Porto Rico. Vidare framlade Herr S. Lovén två af Doktor J. Gray Akademien förärade dyrbara verk nemligen "Indian Zoology" 2 vol och "Tortoises Terrapins and Turtles drawn from life by James dé Carle Sowerby and Edward Lear"; och beslöt Akademien på Herr S. Lovéns framställning att såsom ett vedermäle af Akademiens erkänsla tilldela Herr Hjalmarson Akademiens medalj i silfver öfver Berzelius och Herr Gray någon af Akademiens öfrige medaljer i silfver, som kunde vara lämplig i egande Herr S. Lovén, gemensamt med Sekreteraren, bestämma, hvilken medalj borde för ändamålet präglas.

Herr Edlund. Herr Edlund redogjorde dels för en af Telegrafdirektören Nyström författad uppsats om en af denne konstruerad dubbel strömvändare för galvaniska motståndsbestämningar, hvilken uppsats skulle intagas i Öfversigten, dels ock för innehållet af ofvannämnda utaf Akademiens ledamot Herr Thalén till Akademien inlemnade reseberättelse.

Herr Andersson Herr Andersson inlemnade för intagande i "Öfversigten" en af Akademieadjunkten Fr. Areschoug författad uppsats om Trapanatans, dess förekomst, organisation och historia, och höll Herr Andersson ett föredrag rörande denna uppsats.

Herr Gyldén Herr Gyldén inlemnade för införande i "Öfversigten" en af Akademiens ledamot Professoren Möller i Lund författad uppsats, med titel: "Om Fayeska kometens stora störing år 1841" och angaf det hufvudsakliga innehållet af densamma.

Herr Torell. Herr Torell redogjorde för en af Docenten Holmström företagen geologisk undersökning af egendomen Klågerup i Skåne och inlemnade till införande uti "Öfversigten" dels en häröfver af Herr Holmström författad uppsats, dels ock en af Herr Torell fjelf författad uppsats med titel "Om skandinaviska inlandsisens utsträckning under isperioden"."

Sekreteraren. Sekreteraren anmälde för intagande i "Öfversigten" en uppsats af Studeranden Anton Stuxberg med titel "Om mundelarnes byggnad hos Lithobiusforficatus, Linn."

Skänker. §: 23 Slutligen tillkännagafs, att Akademiens bibliothek, utom ofvannämnda verk, fått mottaga åtskilliga värdefulla skänker, hvaröfver en förteckning som vanligt skulle intagas i "Öfversigten".

Jettonutdelning. §. 24 Utdelades 39. jettoner. Assistenten Lindström, hvilken öfvervarit sammankomsten, erhöll äfven en.

In fidem Otto Sjögreen