Logga in Sv | En

Protokoll

Här kan du utforska Kungl. Vetenskapsakademiens mötesprotokoll 1739-1850. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.

Ulrik Rudenschöld

Svensk ämbetsman och ekonom.LVA.

Född 1704-06-29, död 1765-04-06.

Externa resurser:

Källor i Alvin

Källor i Projekt Runeberg
Sök i Libris.

Omnämnanden i protokollen

Närvaro vid möten

Omnämnanden

1740s

1750s

1760s

1740-08-30

föreslogs som ledamot av Sten Carl Bielke (§ 2) och antogs som ledamot (§ 3).
2. Hr Bielke berättade häruppå, det den nu förordnade Commissions Secreteraren uti Spanien Hr Rudenschiöld hade förfärdigat et rön, som han framdeles tänker til Academien ingifva, hvilken omständighet så väl som dess vistande i Spanien, hvarest han genom nya röns införskaffande kan göra Academien mycken nytta, gör at Hr Bielke vid detta tilfälle föreslår honom til ledamot. Men som bemälte Hr Commissions Secreterare innan någre dagar kommer at resa här ifrån, så hemställer Hr Bielke, om icke Academien uti denna synnerliga omständighet kunde någodt skrida ifrån Grundreglorne och nu straxt om dess antagande votera, hvilket väl utaf Academien bifölls, men med thet förbehåll at sådant ej skal tiena til någodt præjudicat i framtiden.

3. Häruppå skreds til omröstning, och vid balloterings lådans öpnande befants, at alla rösterne til Hr Rudenschiölds antagande enhälligt bifallit. Hr Bielke lofvade honom härom sondera, då han vid nästa sammankomst kan blifva intagen och Academien vid samma tilfälle vid handen gifva det, som Academien isynnerhet åstundar af Hr Commis. Secret. genom dess resa at inhämta.

1740-09-03

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Hr Bielke berättade, at Hr Commiss. Secret. Rudenschiöld d. 1 innevarande bortrest och således ej kunnat närvarande betyga dess tacksamma sinnelag för den heder, Academien honom vid sidsta sammankomsten ertedt, men försäkrar dock att hafva all möda ospard at med dess vistande utomlands vara Academien til nöjes.

1744-08-11

Nämns i 2 stycken: onumr., § 1.
Denna beskrifning remitterades til H. Linnaeus, H. Mejer wiste at berätta det denna fogel blifwit skuten ei långt härifrån staden af H. Rudenschöld eller någon af dess sälskap och blifwit sedan wist för Konungen, men kunde ei weta om han blifwit upståppad ock förwarad.

1:o, Uplästes en beskrifning på en så kallad Rackelhane eller en fogel som är blandning af Kiäder ock Orre, af H. Rudenschöld.

1745-12-07

höll ett inträdestal (onumr.)
l. Introducerades Hr Commisions Secreteraren Rudenschöld som tilförende för des vistande i Spanien ej kunnat skedt. uppå des tal svarade Baron Cederhielm.

1746 – deltog vid 14 möten.
10/1 - 18/1 - 8/2 - 1/3 - 8/3 - 15/3 - 29/4 - 10/5 - 7/6 - 20/9 - 8/11 - 29/11 - 6/12 - 20/12 -

1746-01-10

var kandidat i presesval (§ 5).
5. Hs Exelense utlät sig at hvarföre han anmodat Kongl. Academien at komma tilsammans i dag vore det, at man kunde utsätta dag til Praesidii ombyte, Academien mente at om H:s W:l. så behagade kunde det straxt gå för sig, hvarföre voteringen skedde. då man vid sedlars öpnande fant för Hr Palmstierna 26. namn, för Hr Horleman 25. Hr Rosen 19. Hr Faggot 17. Hr Mejer 10. Hrr Brandt och Malmerfelt 3. Hr Meldercreutz 2. Hrr Höpken, Cederhielm och Rudenschöld 1 hvardera. gör tilsammans 108 Namn för 27 sedlar. af de fyra Candidaterna Hrr Palmstierna, Horleman, Rosén och Faggot som alla voro närvarande, föll lotten på på Hr Rosén.

1746-02-08

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Upsändes af H:s Excl. Gref Tessin, et prof af declinationer uti Svenska Språket, hvilket en obekant under namn af Språkets dräng upsatt och understält Kongl. Vetenskaps Academiens godtfinnande. hvilket Hr Rudenschöld blef tilstält at deröfver lämna sina tankar til Academien.

1746-03-01

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Uplästes Hr Rudenschölds betänkande öfver de til Academien ingifne försök angånde declinationer i Svenska Språket (se d. 8. Febr.), hvilka academien aldeles gillade. och komma at visas för H:s E. Gref Tessin.

1746-03-08

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Uplästes Hr Rudenschölds Rön om furuträdens ålder i Finland, som emiterades til Hrr Linnaeus, Polhem och Tilas.

1746-04-12

var kandidat i presesval (§ 3).
3. Skreds til votering för ny Praeses, då H. Hårleman hade dertil 19 vota, H. Brandt 10, H. Faggot 9, H.H. Meldercreutz, Mejer och Dalin 8 hvardera, H. Palmstierna 6, H. Rudenscöld 5, H.H. Baeck och Psilanderhielm 2, H.H. Triewald, Tilas, Benzelstierna, Malmerfelt, Ekström och Salander 1. hvilka göra tilsammans 83.för 21 sedlar innehållandessedel allenast 3 namn. H.H. Brandt och Faggot ursäktade sig straxt för nogon bortresas skull. och allså utaf de 4 Candidaterna H.H. Horleman, Meldercreutz, Mejer och Dalin föll lotten uppå H. Horleman.

1746-09-20

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Uplästes Rön och anmärkningar angående åtskilnaden emellan Soda och Potaska af H. Brandt som remiterades til H. H. Faggot, Rudenscöld och Blixenstierna.

1746-10-11

var kandidat i presesval (§ 6).
6. Sedan Ledamöterna giort sig färdiga til votering befants efter sedlarnes öpnande Doct. Browaldius äga 19 vota, H. Palmstierna 15, HH. Faggot, Stobée och Mejer 14, H. Dalin 6, H. Meldercreutz 5, H. Rudenscöld 4, H. Malmerfelt 3, H. Brandt 2, HH. Svedenborg, Psilanderhielm, Wrede och Benzelstierna 1. emellan de trenne Herrarne som hade lika vota lottades och blefvo Faggot och Mejer candidater och de fyra Candidaterna. föll lotten på H. Mejer.

1746-11-29

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Upvistes tvänne arter af trippel öfversände af H. Hesselius, en marmorerad lera som torkad har låtit formera sig igenom skärning til åtskilliga figurer såsom pyramider som tagit en temmelig god politur til sig. samt Svänska hvalkleran. H.H. Cronstedt, Rudenscöld [och] Lejel togo prof af marmoren leran til at göra försök angånde des hårdnande.

1747 – deltog vid 8 möten.
24/1 - 7/2 - 14/2 - 28/2 - 7/3 - 4/4 - 18/4 - 25/4 -

1747-01-17

var kandidat i presesval (§ 5).
5. företogs voteringen til Candidater för valet af en ny Praeses, då det vid sedlarnas öpnande befants för Dr Browaldius 25 röster, H. El. Palmstierna 24, H. Faggot 19, H. Brandt 13, H. H. Löfvenhielm och Stockenström 5, H. H. Rudensköld, Leyonankar och H:s El. Ehrenpreus 4, H. Dalin 3, H. H. Malmorfelt, Ekstrom, Stobé, Meldercreutz och B. Cederhielm 1. af de fyra förstnämde utvaldes D. Browaldius.

1747-02-07

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes H. Gislers anledning at finna hafvets affall för vissa år, innehållandes derjemte huru han funnit Barometerns ändringar rätta sig efter hafvets, således at då hafvet stiger, faller Barometern, och tvärt emot. Denna handling remiterades til H. Praeses, H. Faggot och H. Rudenscöld.

1747-02-14

Nämns i 2 stycken: § 3, § 4.
3. H. Rudenscöld inlämnade til Academiens cabiet på H. Assessor Kålmeters vägnar en musla med en fästad pärla uti som viste des gula fläckar efter perlans flytning jemte instrumenter at uptaga muslor, och at öpna dem utan skada, en bäfver svants, och en americansk kåda som brukas til lius.

4. H. Rudensiöld upviste äfven en ritning på en machin som brukas vid Sevilla i i Spanien at vatna deras åkrar. Academien anmodade H. Rudenscöld at lämna sin berättelse huru han sedt den brukas som han lofvade.

1747-02-28

Nämns i 2 stycken: § 5, § 6.
5. Upvistes en skrift Svenska stensvarfvan kallad. Det första stycket innehölt 1:o. Svenska bokstäfvernes inrätning efter vårt språks natur, 2:o. en grundelig och vig bokstafvering af Hr Lars Laurell vice Bibliothecarius i Lund och medlem af den oeconomiska societeten. Denna skrift remiterades til H. praeses och H. Rudenscöld.

6. Voterades öfver H. Assessor Kålmäter hvilken blef til Ledamot antagen igenom 14 Ia emot 1 Nej. H. Rudenscöld kommer at notificera detta Academiens utslag.

1747-03-28

Nämns i 4 stycken: onumr., onumr., § 1, § 2.
Art. 2. Omsorgen at stadga et vist stafnings sätt, som i Academiens skrifter sedan kommer at i acktagas updrogs följande af des Herrar Ledamöter, H. E. R. Höpken, H. Reuterholm, Sandberg, Ribe, Faggot, Dr Celsius, Roman, H. E. gr. Ekeblad, H. Benzelstierna, Dr Browalius, H. Rudenscöld, H. E. gr. Tessin, H. Dalin, H. E:e Ehrenpreus, D. Benzelius och H. Celsius.

Art. 1. H. Browallius, academiens nuvarande Praeses, och H. Rudenscöld, som voro nämde at igenomläsa H. vice Biblio[t]hecar. Laurels arbete, rörande Svenska Språket, hafva gifvit Academien derom sin berättelse, intygandes det H. Laurel deruti nedlagt mycken möda och flit, samt visat et synnerligit snille Ty ehuruväl de funit at han antagit nogra vilkorliga satser at komma til ändamålet, som är, at göra vårt tungomål efter des egenteliga art, både lätt och fullkomligit, igenom en enlighet uti ordens stafning och brytning, så har han dock väl och sinrikt fullfölgt och lämpat dem. Och fast än bemelte Autor derhos hafver sina egna och nya tankar samt gifver sådana förslag, som fordrar närmare öfverlägning, bepröfvande och granskning, för än de til allmänt bruk kunna anmälas, så håller dock Academien före, at detta H. Laurels vackra arbete, kunde vara det allmänna til mycken nytta, och vårt tungomåls älskare och idkare til särdeles upmuntring, samt icke ringa rättelse, om det utgofves igenom trycket. Hvilket intygar

1. H. Praeses och H. Rudenscöld som academien hade anmodat at igenomläsa H. Laurels arbete, Svenska stensvarfven kellat, gofvo nu derom sin berättelse, intygandes at H. Laurel deruti nedlagt mycken möda och flit, samt visat et synnerligt snille at göra vårt språk både lätt och fullkomligt uti en enlighet i ordens bokstävering och brytning, och fast denna fullkomlighet i sielfva värket ej stode nu straxt at ernå, så kunde man likväl derutinnan hafva et mål, hvarthän man efter hand kunde söka at leda tungomålet. I anledning hvaraf Academien hölt före det vara nyttigt at detta arbete igenom trycket utgofves.

2. Som Svenska språkets upodlande är et af Acadeniens göremål så blof öfverenskommit at göra en början med utarbetande af et vist stafnings sätt, hvilket Academien altid ville bruka i sina skrifter, och det således der igenom på et vist sätt stadga och autoricera då andra som ej vore ensinte hade nogot at trygga sig vid fast ingen vore förbunden det at följa. Til den ändan anmodades följande af Academiens Ledamöter at träda tilsammans, näml. H:s Ell:ce Baron Höpken, H. Reutorholm, Faggot, Sandberg, Ribe, Pihlgren, Doct. Celsius, Roman, Benzelstierna, Rudenscöld, Dalin, H:s E:ll Gref Tessin, Doct. Brovallius, H:s El. Riksrådet Ehrenpreus, Stiernman, Carleson, Doct. Benzelius, Olof Celsius ok Lauraeus, Baron Lehusen kommer at biträda Secreteraren uti dessa göremål.

1747-05-23

var kandidat i presesval (§ 3).
3. företogs voteringen til Praesidii Candidater och befunnos för H. R.R. Ehrenpreus och Lövenhielm 32, för H. Faggot 30, för R.R. Palmstierna 18, H. Dalin 10, H. Rudenscöld 8, Brandt 7, Plomgren 3, Tilas, Stockenström och Svedenborg 1. Af de fyra förstnämda Candidater såsom ägande mästa vota föll lotten på H. Faggot som också närvarande emottog praesidium som Doct. Browallius lämnade med et tal om Guds försyn vid vetenskapernas upkomst, hvilket han på Academiens begäran lofvade at lämna til trycket.

1747-05-30

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Uplästes Prosten Näsmans beskrifning öfver Madesiö socken belägen i Småland och Calmare höfdingedöme, inrättad i anledning af Academ. handlingar för Ian., Feb., M. 1741. p. 1, hvilken remiterades til H. Rudenscöld.

1747-06-06

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes rön och försök huru man af lintågor kan få det utvaldaste linbast af H. Pehr Schisler auscultant i Kongl. Svea hofrätt, hvilket remiterades, til H.H. Linnaeus, Rudenscöld och Kalm.

1747-06-20

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Uplästes den berättelse som H. Rudenscöld på Academiens anmodan upsatt angånde bruket i Spanien af den ingifna machinen at vatna åkrar och ängar och med den, som remiterades til Herrar Cronstedt och Polhem.

1747-07-25

var kandidat i presesval (§ 4).
4. Företogs Presidents valet då til Candidater voro nämde H:s Exl. R.R. Ehrenpreus 22 g:r, H:s Ex. Palmstierna 19, H. Dalin 14, H. Löwenhielm 12, H. Stockenström 8, H.H. Brandt och Rudenscöld 5, H. Malmerfelt 3, Herrar Plomgren och Salander 2, H. Cederhielm, R.R. Ekeblad, Baeck och Blixenstierna 1. Af de 4 första Candidater som fläste gångor nämde föll lotten uppå H. Exl. R.R. Palmstierna, hvilket utslag efter han ej var närvarande honom kommer at berättas lgenom Secreteraren.

1747-09-19

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Sedan förmiddagen samma dag hos H:s Exl. R.. Höpken af Academiens Herrar Ledamöter H:s E:lle R.R. Ehrenpreus, H. Ribe, H. Faggot, H. Rudenscöld, H. Roman, Doct. Benzelius jemte Secret. Elvius varit tilsammans med H. Professor Laurel at höra des tankar om svenska språkets reglerande, giorde H:s Exel. R.R. Ehrenpreus som i Academien ver närvarande sin berättelse om bem:te H. Laurels project, och som man fant at han det samma mycket granskat, sedan det upvistes förra gången i Academien och Doct. Browallius och H. Rudenscöld då gofvo sina betänkande så anmodades bem:te Herrar at lämna til Academien deras tankar deröfver skrifteligen.

1747-10-17

Nämns i 2 stycken: § 1, § 7.
1. Upvistes en så kallad anledning til Catastroph uti nogra Svenska ords skrifart, för en tid sedan inlämnad til Kongl. Vetenskaps Academien af en obekant autor, hvartil nu nyligen en fölgd blifvit ingifven. Bägge lämnades til H. Rudenscölds och Doct. Benzelii öfverseende.

7. H. Sahlstedt anmälte igenom et memorial, det försök til en svensk Grammatica, som han igenom trycket låtit utgå, och nu stälte under Kongl. Academiens ompröfvande om den befunnes vara sådan at han skulle fortfara at ej alenast utgifva nogon fullkomligare utan ock en ordbok hvar med han var i begrep. Detta remiterades til H. Rudenscöld och Doct. Benzelius.

1747-10-24

var kandidat i presesval (§ 11).
11. företogs voteringen til Praesidents Candidater, då vota befants för H:s Exl. Erenpreus 22, för H. Rudenscöld 15, H. Brandt 12, H. Löfvenhielm 11, desutan voro nämde H. Stockenström 7, Malmerfelt 5. Meldercreutz 4, Gr. Stromberg och Psilanderhielm 3. Benzelstierna och Ekström 2, Gr. Ekeblad, Gril, Heike, Ribe, Blixenstierna, Salander, Strandberg 1. Af de fyra förstnämde Candidaterna föll lotten på H. Brandt.

1747-11-07

Nämns i 2 stycken: § 2, § 3.
2. H. Rudenscöld lämnade des betänkande öfver Laurels arbete om Svenske skrifkonsten, som intygade at des lagde grundval är naturlig och redig, och hvad han derpå bygt med goda skäl understödt, han har fuñit at des tankr äro merändels nye, och gåt diupare än nogon i dy mål har för detta gådt, och tviflar at i nogot språk skrifkonsten är inrättad med så få reglor och så få afvikningar ifrån dem, hemställandes til Academien ike desmindre at detta arbete genast under des namn kunde gifvas på trycket vid hvilket tillfälle hvar ock en kunde anmodas men i synnerhet Academien och Scolan af Cencelli Collegium anbefallas at innom et års tid med sina påminnelser deröfver inkomma hvaruppå sedan et vist skrifsätt kunde uprättas i samråd med Kl. Cancelli Collegium och gemensemt til K. M:ts höga gillande och fastställande anmälas, förmenandes st men på detta sättet kunde få enehanda skrifsätt vid alla lärostäder, Collegier och domstolar hvrefter hvr ock en enskylt sedan lärer sig rätta. Academien fant detta förslag väl låta höra sig, men åstundade innan det värkstältes de öfriga Herrarnas tankar af denna Classen.

3. Baron Leuhusen som är ämnesvän uti Academien upviste et försök til en Svensk Grematica, som lämnades till H. Rudenscölds och H. Doct. Benzelii öfverseende.

1747-12-12

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. H. Laurel anmälte det han nu var färdig med sit åminnelse tal öfver sal. Capitaine Triewald hvarföre Academien anmodade Herrar Meldercreutz, Rudenscöld och Roman at det efter sedvanan igenomläsa innan det proclamerades.

1747-12-19

Nämns i 3 stycken: § 2, § 3, § 9.
2. H. Praeses upläste des rön och anmärkningar angående det flycktiga alcaliska saltet hvilken handling redan var öfversedd och god befunnen af Herrar Rudenscöld och Blixenstierna hvarföre den också straxt gillades.

3. H. Meldercreutz giorde å des och H. Rudenscölds vägnar berättelse om Parentation som H. Laurel sammanskrifvit öfver fr. H. Triewald och som dessa Herrar varit anmodade at öfverse, således at den sedan nogra små rättelser blifvit giorda den med ell heder för Academien kan proclameras, hvartil Academien utsatte nästkommande onsdag som är d. 23 Dec. der H. Laurel vore dermed nögd.

9. H. Meldercreutz anmälte på sina och H. Rudenscölds vägnar at de hafva afhört H. Laurels åminnelse tal öfver H. Triewald och funnit det efter en ock annan liten påminnelse, til Academiens heder kunna publiceras, som Academien utsatte derföre til nästk. onsdag eller 24 Dec.

1748-01-30

var kandidat i presesval (§ 3). Nämns också i 1 stycke: § 4,
3. Skreds till Praesidii valet då efter sedlarnas öpnande befents för H. E. Riksrådet Ehrenpreus 19 vota, H. Meldercreutz 17, H. Rudenscöld 15, H. Stockenström 10, H. Carleson 5, Hr Strandberg och Psilanderhielm 2, H:rar Salender, Clason, Schultze, Blixenstierna, gr. Stromberg, Malmerfelt, Ekström, Plomgren, Dalin och Löwenhielm 1. Utaf de fyra förstnämde Candidaterna föll lotten på H. E. Riksrådet Ehrenpreus, som också såsom närvarande förklerade sig nögd det at emottaga.

4. Häruppå hölt H. Brandt et tal som innehölt et rön hvilket viste det spiritus nitri äfven kan uplösa gull. Uppå detta des tal svarade Secret. Elvius hveruppå H:s E. R.R. Ehrenpreus emottog praesidium då straxt blef förestält det måtte H. Brandts tal tryckas, men som det var mera scientifiqut än oratoriskt så beslöts at det skulle införas i handlingarna såsom et rön och remiterades fördenskull til Herrar Rudenscöld och Blixenstierna.

1748-03-05

Nämns i 2 stycken: § 5, § 6.
5. Vid tillfälle at Herrar Rudenscöld och Blixenstierna återstälte H. Brandts handling om guldets uplösande i Skedvatn giorde H. Brandt försök deruppå i H:s Kongl. Höghets närvaro, visandes i trenne slags skedvatn, det ena hvaruti gullet var uplöst, huru det så snart silfret var inlagt och uplöst at gullet precipiterades, då samma slags silfver i det andra skedvatnet alenast uplöstes utan at precipitera nogot gull hvilket gaf til känna ot gullet förut var uplöst i skedevatn utan nt det innehölts i silfret. Dessutan vistes at skedvatn utan på det af H. Brandt anförde modus procedendi ej uplöstes.

6. H. Preses anmälte H. Laurels förslag til Svenska skriflagen i korthet upsatt hvarjemte H. Rudenscölds och Doctor Benzelii tankar uplästes i anledning hvaraf blef beslutit at detta förslag skulle under H. Laurels namn utgifvas och Academien sända exemplarer til Universiteerna och gymnasierna at de deröfver kunde inkomma med sina tanker. 7. Uplästes H. Elvii afhandling om en geometrisk kroklinea Elliptoid kallad som vore lämpelig til skapnaden af skepp. som remiterades til Hierrar Klingenstierna och Sheldon.

1748-03-26

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. H. Assessor Rudenscöld lämnade å Kongl. Commercie Collegii vägnar H. Baron Funcks tractat om tiäruugnar, hveröfver Collegium åstundar Academiens censur. remiterades derföre til Herrar Faggot och Strömer.

1748-04-30

valdes till preses (§ 5) och var kandidat i presesval (§ 5).
5. företogs valet til en ny Praeses. hvarvid Herrar Meldercreutz och Rudenscöld ägde 21 vota, H. Löwenhielm 15, H. Stockenström H. Svab 10, Blixenstierna 9, Malmerfelt och Strandberg 7, Plomgren 4, Polhem 3, Benzelstierna, Ekström, Acrel 2, & c.

5. företogs valet til en ny Praeses. hvarvid Herrar Meldercreutz och Rudenscöld ägde 21 vota, H. Löwenhielm 15, H. Stockenström H. Svab 10, Blixenstierna 9, Malmerfelt och Strandberg 7, Plomgren 4, Polhem 3, Benzelstierna, Ekström, Acrel 2, & c.

1748-06-24

föreslog Erik Ekholm som ny ämnesven (§ 2).
2. Fältskärs gesellen Strickert föreslogs till Ämnesvän af Herr MelderCreuts, ock Studiosus Ekholm af Herr Praeses.

1748-07-09

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Herr Praeses anmälte at nästkommende lördag kommer nytt Praesidents val at gå för sig.

1748-09-17

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. H. Rudenscöld upläste et til sig skrifvit bref af H. Linnaeus angånde de stora gräshopporna som fördärfvat grödan i Polen, hvaraf han funnit trenne stycken vid Upsala, berättandes derjemte at H. de Geer äfven funnit nogra i Roslagen dem han utlåtit sig vilja beskrifva för Academien.

1748-10-01

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Uplästes en handling angånde Skogars plantering som H. Linnaeus uti bref til H. Baron Hårleman och på des begäran öfversändt, hvilken remiterades til Herrar Faggot och Rudenscöld.

1749-11-18

Nämns i 1 stycke: § 17,
17. Uplästes et bref ifrån Herr Laurell, angående et nytt påfunnit sätt at sätta en vacker och stadig brun ferg på kläden, hvilket han på vissa vilkor låfvar uptäcka för K. V. Academien. K. Academien updrog Herrar Rudenschöld och Scheffer, at tillika med H. Praeses taga saken i öfvervägande, på det Secreteraren må kunna gifva H. Laurell svar.

1749-12-02

Nämns i 1 stycke: § 8,
8:o. Herr Mennanders insända berättelse, om et utur Jorden i Österbotn utvittrande Salt, uplästes, och det medföljande profvet upvistes, hvilket af Herrar Brandt, scheffer och Rudenschöld kommer at proberas.

1749-12-09

Nämns i 2 stycken: § 6, § 16.
6:o. Doctor Wallerii Chymiske Rön uplästes, och som de redan af Herrar Rudenschöld, Brandt och Bäck voro gillade, beslöts, at de komma at införas i detta qvartals handlingar.

16. Herr Praeses upviste en Tysk bok, hvilken han jämte bref ifrån H. Erkeb. Benzelius bekommit. H. Benzelius gifver tilkänna, at i denna bok finnas svar på några af K. V. Academien för några år sedan utgifna frågor. Academien anmodade Herrar Rudenschöld, Brandt och Scheffer, at se, om frågorna äro grundeligen besvarade. Då man sedan får komma öfverens, hvad vidare der vid är til giörande.

1750-01-13

Nämns i 1 stycke: § 10,
10. Uplästes Herr De Geers utlåtelser öfver H. Landshöfdingen Liljebergs beskrifning om en Corall-växt, nämligen at beskrifningen var mycket god, men at des anförda mening om Corallernas ursprung och tilväxt vore ännu ei med rön bekräftad, utan mera hypothetisk. Denne beskrifning kommer, innan den må gillas, at nogare skärskådas af Herrar Bäck och Rudenschöld.

1750-02-03

Nämns i 1 stycke: § 9,
9. Räkenskaperna för Academiens inkomster och utgifter för år 1749 upvistes, underskrefne af Academiens Skattmästare Grefve Cronstedt, och befants der af, at Academien nu vore i stånd at på sin skuld hos H. Grill betala Sjutusende Kopparmynt, hvaremot H. Grill lofvade, at nästa sommar åter gå i förskott til Academiens förnödenheter, hvaremot Academien betygade Des fullkomliga ärkänsla. För öfrigt anmodades Herrar Faggot och Rudenschiöld at å Academiens vägnar igenomse dessa räkenskaper.

1750-02-24

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Ulästes Herr Scheffers anmärkningar öfver H. Seländers svar på en af Academiens frågor uti handlingerna för år 1740, angående förslag til en ferg, som finnes här henma i Landet, och i godhet och pris ken svara emot Brasillie färgen. Och emedan Herr Scheffers tankar befunnos ganska mogna, hölt Academien dem för värdiga, at införas i detta qvartals handlingar, allenast at H. Scheffer anmodas at mildra några ord, som tyckas stöta Herr Seländer. Til yttermera säkerhet remitteras dock alt til Herrar Linnaeus och Rudenschöld, i fall der vid skulle vara något at påminna. Seländers svar är inryckt uti det så kallade Hamburgische vermischte Bibliotheque, första tomen, pag. 982.

1750-03-03

Nämns i 1 stycke: § 14,
14. Upvistes pennor, svarte och röde, at rita och skrifva med, tillredde af en i Nerke befintelig Jord-art, jämte beskrifningen der på som uplästes, hvilka af Herr Hesselius voro inskickade. De remitteras til H. Rudensch. och Scheffer.

1750-04-21

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes H. Hoofs berättelse om Aluntilvärkningen i Skaraborgs län. Remitterades til Herrar Fagot och Rudenschöld.

1750-04-28

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Uplästes Herr Ekholms Memorial, hvar uti Han anhålle om Academiens tillstånd, at få uparbeta några säkra reglor til vårt språks uphielpnde, hvilket Academien uppå Herrar Benzelii och Rudenschölds tilstyrkande, hvilkas bref ock uplästes, beviljade, så at, när Herr Ekholm får sit utkast färdigt, vil Academien taga det til skärskådande, och om Hon finner det så förtjäna, vil hon det entaga sig sielf til rättelse, och jämväl uti eget namn utgifva, dock så, at Herr Ekholm lemnas någon vedergällning för sin möda, hvar om Academien vil då blifva betänkt, hvar uti den skall bestå.

1750-05-12

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Doctor Wallerii tankar, om Kimrök eller Rödferg äro tjänligare at bevara jern-bleck. Remitt. til Herrar Rudenschöld, Scheffer och Salberg.

1750-06-02

Nämns i 1 stycke: § 10,
10. Uplästes et försökt sätt, at af Ek-ållon tilreda miöl och bröd. Detta rön, som inlemnades af Herr Grefve Piper, och hvar til Kyrkoherden Jacob Torslund sades vara uphofsman, lemnades til Hrr Linneus, Faggot och Rudenschöld. at skiärskådas.

1750-07-21

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Uplästes Secreteraren H. Gothers förslag til Trägårds-skiötselens i stånd-sättande här i Riket. Remitt. til Herrar Hårleman, Rudenschöld, Linnaeus.

1750-09-15

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Upviste Secreteraren en för några år sedan redan af Academien gillad berättelse, om Hummel-tågors nyttjande til spånad och grofva väfnader, tillika med H. Rudenschölds, i anledning der af, ytterligare inhämtade underrättelser i samma ämne: och beslöts, at detta nu skulle införas i Handlingarna.

1750-10-20

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Documenterna om Direct. Hedmans påfundne sätt at bleka fina lerfter, upvistes nu af Secreteraren, som efter Academiens honom i sista sammankomst meddelta befallning blifvit upsökte. På Academiens anmodan togo Herrar Carleson, Rudenschöld, Faggot och Scheffer dem til sig, at uti en sammankomst rådgiöra, hvad svar Academien der om til Manufactur-Contoiret bör gifva.

1750-12-15

Nämns i 2 stycken: § 4, § 11.
4. Uplästes et nyligen ifrån Herr Hasselqvist insändt rön, angående Salis Ammoniaci tilredelse i Aegypten, hvilket emedan det fans vara af mycket värde, gillades strax at tryckas, dock så Herrar Rudenschöld och Scheffer först skulle giöra der vid sina påminnelser, om de funno det nödigt. Hasselqvists bref var skrifvit i Ceiro, d. 10 Septembris innevarande år.

11. Upviste H. Kalmeter några prof af Tak-skifver, funnen i Ferilla Sochn i Helsinglend, och des berättelse der om uplästes. Academien fägnede sig öfver detta för det allmänna högst nyttiga och länge eftersökta fynd. Berättelsen med profven lemnades til Herrar Hårleman, Polhem och Rudenschöld, at der om inkomma med deras betänkande.

1751 – deltog vid 8 möten.
19/1 - 25/3 - 27/4 - 4/5 - 27/7 - 19/10 - 26/10 - 30/11 -

1751-12-07

Nämns i 2 stycken: § 3, § 5.
3. Fru Ricks Rådinnan Ekeblaads beskrifning om sättet at giöra Tvål, til Bomuls-lerfts blekerier. Lemn. til Herrar Rudenschöld och Scheffer.

5. H. Laurel inlemnade en så kallad hufvud-inrättning til en ordentelig skrif-lag för Svenskan, som gaf anledning til en lång ord-växling, om Svenska språkets rätta ans. Sielfva skriften skal öfverlemnas til Dr Benzelius och H. Rudenschöld.

1752 – deltog vid 8 möten.
25/1 - 22/2 - 4/4 - 18/4 - 2/5 - 20/6 - 12/9 - 26/9 -

1752-04-04

Nämns i 2 stycken: § 5, § 6.
5. Upl. H. Rudenschölds betänkande om Grefvinnan Ekeblads förledit år ingifne beskrifning at bleka bom-uls garn: i kraft hvar af, så väl som af H. Scheffers skrifteliga utlåtelse, samma beskrifning nu gillades.

6. H. Rudenschölds ytterligare försök, om Tvåls tilredande af Ormbunkeaska, såsom tjänande til uplysning i det salig Capit. Triewald der om låtit införa i Handlingarna. Remitt. til H. Scheffer.

1753 – deltog vid 6 möten.
3/3 - 19/3 - 24/3 - 31/3 - 5/5 - 19/5 -

1753-05-26

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. H. Urlanders rön, huru man kan sätta en vacker svart färg på Kllne-tyger, med miölon-ris. R:s til Herrar Scheffer och Rudenschöld.

1754 – deltog vid 3 möten.
14/11 - 16/11 - 23/11 -

1755 – deltog vid 6 möten.
12/4 - 2/8 - 20/9 - 4/10 - 11/10 - 31/10 -

1756 – deltog vid 11 möten.
24/1 - 7/2 - 6/3 - 13/3 - 18/3 - 1/5 - 8/5 - 22/5 - 7/8 - 14/8 - 13/11 -

1757 – deltog vid 3 möten.
29/1 - 19/2 - 26/3 -

1757-07-09

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes Herr Scheffers betänkande och Rön om ormbunke askans nytta, i anledning af Herr Rudenschölds år 1752 derom ingifna Rön och berättelse, som skal communiceras med Herr Rudenschöld.

1758 – deltog vid 2 möten.
10/5 - 8/11 -

1758-09-30

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes utdrag af Protocollet, hållit i Kongl. Majestets RådCammare, hvar uti befalles Academien at besiktiga den af LifMedicus Doctor Hallman på Ladugårdslandet här i staden anlagde Mulbärs Plantage. Herr Praeses berättade, at Han, tillika med Herrar Faggot, Rudenschöld, Salander, Bäck, Strandberg, Acrel, Bergius och Academiens Secreterare, redan varit och besedt samma Plantering: Och som de fläste af desse Herrar deputerade nu voro tilstädes, blef Secreteraren updragit, at i anledning af deras yttrande därom nu i Academien, upsätta et underdånigt utlåtande, at til nästa sammankomst närmare justeras.

1758-11-18

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Upl. Herr CommerceRådet Rudenschölds betänkande öfver det af Hr Ekholm föreslagna nya stafnings-sättet, och var Academien med honom ense i den tankan, at ei införa några nyheter i sielfva språket, utan allenast söka bibehålla språket, i synnerhet hvad orthographien vidkommer, uti det skick, det nu är, samt allenast genom exempel stadga något visst, när skiljaktigheter finnas i skifsättet.

1760 – deltog vid 3 möten.
27/2 - 21/5 - 17/9 -

1760-02-06

Nämns i 1 stycke: § 8,
8. Utnämndes Deputerade at urskilja, för hvilka Rön de Sparriske Premierne komma at utdelas, neml. Herrar Rudenschöld, Bäck, Schultze, Carleson och Kryger.

1760-04-30

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Samma Dag, e. m.
Samlades til ny Praesidis utväljande, et stort antal af Ledamöter, neml. förre Praeses Herr Faggot, Deras Exc. Gr. Ekeblad och Gr. Bonde, Herrar Gr. Cronstedt, Tilas, Brandt, Polhem, Malmerfelt, Swab, Adlerheim, v. Dalin, Heyke, Bäck, Psilanderhielm, Schultze, Ribe, v. Stiernman, Acrel, E. Carleson, Celsius, Liungqvist, Wargentin, Schultzer, Frih. v. Seth, Berch, Gr. Liewen, Rosenadler, Knutberg, Adelcrantz, C. Carleson, Kryger, P. Lehnberg, C. Lehnberg, Runeberg, Bergius, Martin och Schultz. des utom hade ock Hans Exc. Palmstierna och H. Ex. Gr. Gyllenborg, samt Herrar Rosen, Rudenschöld, Strandberg och Wilcke upskickat deras fullmagter, så at antalet af dem som voterade var 43.

1761 – deltog vid 1 möte.
8/4 -

1762 – deltog vid 1 möte.
25/8 -

1762-08-25

Nämns i 2 stycken: § 2, § 6.
2. Upläste Herr Rudenschöld et af Honom sielf författadt vackert Rön, huru korkar så kunna praepareras, at de flygtigaste liqveurer ei kunna transpirera, och de mäst frätande ei skada korken.

6. Herr Rudenschöld upviste et skönt stycke af den nyligen på Gottland fundne Marmor.

1763-01-12

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Secreteraren berättade, at på de tvänne af K. Academien förledet år framstälda frågor, voro åtskilliga Svar inkomne: neml. 10 på den som angick Maskars utödande på fruktträden, och 6 på den, om Ekars Barkning. Beslöts, at de förra skulle remitteras til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, De Geer, Faggot, Bäck, Classon, Carleson, Adelcrants och Bergius. Den senare til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, Faggot, Brandt, Polhem, Rudenschöld, Schultze, Clason, Carleson Knutberg och Kryger.

1763-03-19

Nämns i 1 stycke: onumr.,
På andra Frågan, angående Ekars barkning på Roten, voro 6 svar inkomne. Öfver dem hade Herrar Carleson och Rudenschöld skrifteligen yttrat sig. De närvarande Censores öfver desa Svaren, voro Herrar Faggot, Bäck, Clason, Kryger och Runeberg. Samtelige Desse Herrar förklarade sig ei hafva funnit Frågan vara af någon nöjaktigt besvarad, så at någre tilstyrkte, at intet Praemium borde denna gången gifvas, utan frågan å nyo framställas. Dock biföls ändteligen, at Praemium skulle gifvas, för at bibehålla Academiens förtroende hos allmänheten: och fick Svaret N:o 2 de flästa rösterne, hvaruti Ekars Barkning på roten ogillas. Men på det allmänheten må se skälen så väl med som mot, fants för godt at äfven låta trycka Svaren N:o 5 och 4. samt gifva Auctore[r]ne hvar sin Silfver-Jetton. Vid Sedlarnes öpnande, fants Kyrkoherden Ahlelöf i Halland vara Auctor til N. 2. Fabriqveuren Lars Zetelius, til N. 5, och Kyrkoherden Wetterling i Smålen, til N. 4.

1763-09-21

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Upl. et af Herr Rudenschöld upsatt utkast til underdånig föreställning hos Hans Majestet, angående Skogars Plantering, i anledning af Kongl. Majestets til Academien afgångna nådiga befallning af d. 30 Jun. 1761. Det gillades med några små ändringar.

1763-11-30

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Upl. Herr Manderströms i sist Session lovde berättelse om koks-salt ärhållande utur den efter Saltpeters luttring öfverblefna Luten. Remitt. til Herrar Brandt och Rudenschöld.

1764-01-12

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Secreteraren berättade, at på den förledet år framstälda ena Fråga, om Folkets utflyttning, voro inom den utsatta tiden 28 Svar inkomme, samt på den andra, om kärrors förbättring, 11 Svar. Til Censorer öfver de förra utnämndes: Hans Exc. R.R. Scheffer, samt Herrar Carleson, Rudenschöld, A. Berch, Celsius, Faggot, Kryger. och Runeberg. Öfver de senare, Herrar Gr. Cronstedt, Polhem, Ferner, Wilcke, Mallet, Faggot och Meijer. Dock bör ingen annan af K. Academiens Ledamöter, som det åstundar, vara betaget, at få läsa dessa Svar och utlåta sig öfver dem.

1764-01-25

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Uplästes K. Amiralitets Collegii Bref til Academien, hvaruti anhålles, det ville K. Academien utlåta sig, hvilket af åtskilliga upgifna sätt at märka och fredlysa Master och andra storvärks träd, medan de än stå på roten, pröfvas vara det bästa. Til den ändan uplästes åtskilliga upgifna förslag samt skrifter mot och med, som blifvit communicerade. K. Academien pröfvade det gamla sättet, med Cronans Hammare och stämpel, vara de minsta olägenheter underkastadt. Dock beslöts at här öfver höra Herr Rudenschöld.

1764-02-01

Nämns i 1 stycke: § 8,
8. Beslöts at K. Academien ville anmoda Des Ledamöter, Deras Excell. Gref Höpken och Friherre Scheffer, samt Herrar Rudenschöld, Celsius, Berch och Rosenadler, tillika med Herrar Faggot, Kryger, Runeberg och Secreteraren, at gå i Samråd med Kongl. Secreteraren Sahlstedt, angående den nya Svenska Ordabokens utarbetande.

1764-02-08

Nämns i 2 stycken: § 1, § 2.
1. Upl. Herr Rudenschölds (: hvilken, oaktadt Sin ständiga opasslighet, som hindrar Honom at gå ut, likväl aldrig undandrager sig at med mogna råd gå Academien tilhanda:) betänkande öfver den af K. Amiralitets Collegio upgifna fråga, hvilket var enligt med K. Academiens, at Stämpel vore det bästa märknings sätt på stående träd. Där vid hade Herr Rudenschöld föreslagit några förbättringar, som ock biföllos. I anledning där af, kommer svar at afgå til K. Amiralitets Collegium, hvaruti ock til slut bör påyrkas angelägenheten at den af K. Skogs-Commissionen projecterade Skogs-ordningen må blifva stadfäst, emedan den gifver de bästa medel vid handen til Skogarnes fredande.

2. Upl. Herr Rudenschölds yttrande öfver Lectoren Nyrens förleden höst i Academien uplästa tankar, om Ekars Plantering. där uti finnas några falska grundsatser, och föga annat godt, än välmening.

1764-03-07

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Upvistes en Hadleys Siö-Octant, som Hans Excellence RiksRådet Baron Rudenschöld skänkt Academien. Herr Praeses anmodades at hos Hans Excellence på Academiens vägnar aflägga tacksägelse därföre.

1764-04-04

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Upl. Kongl. Amiralitets Collegii Svar på det ifrån K. Academien afgångna Brefvet. Se Dagboken för d. 8 Februarii, samt vidare förfrågan uti samma ämne. Det kommer at meddelas Herr Rudenschöld.

1764-04-11

Nämns i 2 stycken: § 3, § 4.
3. Företogs at afgöra angående Svaren på Frågan om Folkutflyttningen. Herr Rudenschöld, som var en af de Deputerade öfver detta ämne, hade, emedan han för opasslighet ei kunnat gå ut, ingifvit Sitt Skrifteliga betänkande; som uplästes. Där uti förklaras, at en del af de inkomna Svaren äro så enfaldigt skrifne, at de ei synas förtjäna at komma under granskning: men at hos de öfriga finnas många goda Ideer, samt en berömlig Nit och täflan til Fäderneslandets uphiälpande. Dock äro uti de flästa af dem hufvudsakeligen tvänne misstag: det ena, at de ansedt såsom fjättrar för idoghet och omtanka, ei mindre Ständers än enskyltas lagligen förvärfvade och stadfästade Privilegier, äfven ock den allmänna lagen i vissa delar; hvarföre de velat tvärt af alt sådant undanrödja. Det andra misstag är, at någre ibland Auctorerne hafva alt för mycket sökt generalisera principierna i Hushållnings mål. Hvad Sveriges ei mindre än andra Länders Regeringar i alla tider ansedt såsom ordning, det kalla desse tvång: kort sagt, intet annat skal, efter deras mening, fordras til hela Rikets upkomst i gemen och invånarnes vältrefnad i synnerhet, än det at man öfverlemnar alla Näringar til hvar och en enskylts fria besörjande. Et sådant Systeme anser Herr Rudenschöld för et slags Politiskt fritänkeri. Han bestrider dock icke, hvad en del af desse Auctorer nog tydeligen ådagalagt, neml. at Här i Riket ännu finnas mångahanda författningar, som värkeligen äro hinderlige för flit och omtanka, samt snörrätt bidraga til ungdomens utflyttning, hvilkas afskaffande eller åtminstone förbättrande vore högst önskeligt. Någre af de Svarande hafva dock, efter Herr Rudenschölds tanka, närmare träffat rätta medelvägen, ibland hvilka han i synnerhet utmärkt och bifaller Svaret N:o 13, hvarföre Han ock styrker, at Auctoren til det Svaret må få den utlofvade Belöningen. Men för åtskilliga andragna skäl, råder Han, at K. Academien ei må utgifva någotdera af dessa Svaren på trycket, utan öfverlemna dem alla antingen til Kongl. Tabell-värks, eller ock til Handels och Oeconomiae Commissionen, hälst den senare, som äger fria händer at uptaga och nyttja alla förekommande förslag: med mera, som Herr Rudenschöld uti detta Sitt Memorial vidlyftigare utförer.

4. I anledning af Herr Rudenschölds yttrande, frågade Academiens Secreterare, om Samma Svar skulle få tryckas? Herr Faggot och flere biföllo det, emedan det här tils altid varit vanligt, at icke allenast det bästa, utan ock några flera Svar, som voro välskrefne, blifvit til almänhetens tjänst af trycket utgifne: hälst emedan goda Svars utgifvande mycket upmuntrar välsinnade män, at inkomma med Sina Svar på K. Academiens frågor.

1764-05-09

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Upl. Herr Rudenschölds yttrande öfver Kongl. Amiralitets Collegii ytterligare förfrågan, angående träds utmärkande, se Dagb. d. 4 April. Academien biföll aldeles Herr Rudenschölds tankar, och kommer svar til K. Amir. Coll. at afgå i anledning däraf.

1764-09-19

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Därefter discourerades länge öfver denna öma och vigtiga fråga, som ofta tilförene varit uti Academien ventilerad, och om hvilken Academien varit så tvifvelrådig, at hon redan förledet år upgifvit henne til almänhetens bepröfvande, med löfte om Premium för den henne bäst besvarar, hvarpå likväl ei ännu något svar inkommit. Afgörandet därom upsköts til nästa sammankomst: imedlertid skola Herrar Rudenschöld och Knutberg anmodas at yttra sig.

1764-10-03

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Uplästes Herr Rudenschölds betänkande öfver den af Kongl. Amiralitets Collegium giorda fråga, hvar uti Han med många skäl beviser, at träd ei annat kunna än fara illa, genom långt liggande under vattnet, samt at Träd-ämnen långt bättre kunna förvaras under Skjul på det torra. Här öfver discourerades länge mot och med, och som Academien ei tyckte sig hafva aldeles tilräckeliga skäl och rön at positift svara på denna fråga, beslöts, at uti Svaret til K. Amiralitets Collegium skola skälen mot och med anföras, samt K. Collegium anmodas at låta sielf anställa Rön, tjänande til uplysning och närmare visshets ärhållande uti detta ämne.

1765-02-20

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Utnämndes Herrar Faggot, Rudenschöld, Clason, Runeberg och Wilcke, at genomläsa de 5 inkomna Svaren på frågan, om Svenska Climatets naturliga förmoner och olägenheter. På den andra Frågan för sistledna året, är ei något svar inkommit.

1765-03-20

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Mart. d. 20.
Voro de Herrar Ledamöter församlade, som varit anmodade at pröfa de 5 inkomna Svaren på förledet Års fråga, angående Svenska Climatets förmoner, neml. Herrar Faggot, Clason, Runeberg och Wilcke, tillika med Secreteraren. Herr Rudenschöld, som för sjukdom ei kunnat komma, hade lemnat til Secreteraren Sitt Skrifteliga yttrande, neml: at Han hölt Svaret N:o 5 för det bästa, och därnäst N. 3.

1765-04-06

Ulrik Rudenschöld dog

1765-04-17

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Notificerades, at K. Academiens värde och nyttige Ledamot, Herr Rudenschöld, vore med döden afgången. På anmodan behagade Herr Kryger åtaga sig at hålla Åminnelse Tal öfver Honom.