Protokoll

2. Likaledes justerades kallelsebrefvet till Herr Anders Celsius, och resolverades at med nästa post, sedan det blifvit afsändt, et dylikt till Herr Klingenstierna afsändes.

7. Resolverades, at bref skulle afgå till Professorerne Hr Celsius och Hr Klingenstierna, med begäran at de ville blifva Ledamöter och medlemmar uti denna Academie.

5. Sedan läste Hr Secreteraren up så väl Commercie Rådet Hr Polhems som Professoren Hr Andreas Celsii inkomne svar på Academiens till dem afgängne kallelse bref. Och fastän man nu i början af denna inrättade Academie, för hvarjehanda mellankommande ärender skull, intet hunnit så noga efterse, om de intagne Ledamöter pâ samma dag och tillfälle afgifvit deras försäkrings skrifter, som de blifvit introducerade: likvist som sådant ej allenast är enligt med Academiens Grundreglor, utan ock det endaste stöd, hvarpå Academien i framtiden sig lita kan, så framt hon vid sin styrcka och goda ordning skall blifva ständig och orubbad; så resolverades nu, at ej allenast alla de, som hädanefter komma at intagas, skola straxt afgifva deras försäkrings skrifter, enär de introduceras, utan ock at den, som föreslår någon Ledamot, måtte jämväl draga försorg derom, at den samma har med sig en försäkrings skrift samma gång, som han blir upkallad: hvilcken inrättas ord ifrån ord efter den föreskrift, som Academien en gång uti sina Grundreglor vedertagit.

9. Derpå kom vacktmästaren in och berättade, at Hr Doctor Celsius nu vore kommen i mening at blifva inkallad och till Ledamot i Academien emottagen: hvarföre han ock straxt blef införd, då Hr Præsidenten betygade Academiens fägnad deröfver, at hon nu fick sluta in uti sit sälskap en man, som igenom så många snilleprof giordt sig i hela den lärda verlden vida bekant.

10. Hr Celsius hölt derpå et kort tal til Academien, deruti han först tackade henne för den synnerl:e heder, som hon behagat tilskynda honom igenom det, at hon kallat honom til en medlem uti des lofvärde Samfund, önskade at kunna i denna sin höga ålderdom och många embetes syslor giöra henne det biträde, som hon af honom sig förväntar; men försäkrade derhos at ej underlåta i all möjelig flit och åhoga söka at gå Academien till handa; hvarmed han lemnade sig uti Academiens ynnest och vänskap.

11. Hr Höpken svarade härpå å Academiens vägnar, hvilcket svar tillika med Hr Celsii försäkrings skrift lades at förvaras ibland Academiens skrifter.

8. Derpå läste Hr Præsidenten up et bref från Hr Celsius, deruti han upböd til Academien et af honom giordt försök om trästängers utvidgande i kiöld; hvilcket af Hr Höpken uplästes och var Academien til et synnerligt nöje, så at det jämväl faststältes, at ock detta nästa gång skulle komma in i Acterne.

Observationer inkomne under första quartalet: Bielke om Almträds planterande.
Linnæus om Vexters cultur.
Trievald 1. om Drifmachin genom ånga för plantor.
2. om Humble skiötsel.
3. om träns cultur.
Ehrensuerd om Krut.
Nordenberg om Kackelugnar.
Polheim. Christ. om Elementernes värkan. Celsius, And. om Träds förlängande i Kiöld. Tilas om Prognosi mineralium.
Ribbe om Amausi genom vomitiv curerad.
Sahlberg om Gierdsgårdar af pihl.
[Sahlberg om] om järnplåtars och taktegels öfverstrykande.
Faggot om Experimenter vid Åckerbruket.
Bredlin om clavers förbättring.
Moræus om Aconiti gifft en casus.
Wallerius om Rep.
Rosensten om Flygsand och annat i oeconomicis.

Till Membra af Wettenskaps Academien antagne:
Hr Salvius, Lars, till Protocollist, Extraordinarius i Justitiæ revision.
Baron Reuterholm, Nils. Landshöfding i Örebro.
Grefv. Cronstedt, Carl Joh. Hoffintendent.
Hr Ehrensuerd, August. Capten mechanicus.
Hr Nordenberg, And. Joh. Capten vid Fortificationen af gardiet.
Hr Polheim, Christ. Commercie Råd.
Mag. Celsius, And. Professor Astronomie i Upsala.
Hr Tilas, Dan. vice notarius i Bergs Collegio.
Hr Sandberg, Olof. Regerings Råd.
Doct. Ribbe, Evald. Lif Medicus.
Hr Sahlberg, Julius. Ammiralitets Apothekare.
Hr Faggot, Jacob. Inspector vid Lantmäterij contoiret.
Hr Stobé ... General major vid fortificationen.
Hr Scheldon ... Skepsbygmästare vid flottan.
Doct. Roberg, Lars. Professor Medicinæ i Upsala.
Hr Klingenstierna ... Professor Matheseos i Upsala.
Hr Nordenberg ... Leutenant vid Fortificationen.
Hr Pihlgren ... Major.
Mag. Brelin, Nicolaus. Theologus.
Doct. Celsius, Olaus. Theologiæ Professor primarius i Upsala.
Mag. Wallerius, Nicol. Adjunctus philosophiæ i Upsala.
Doct. Moræus, Johannes. Physicus vid Fahlun.
Hr Elfvius, Petrus. Auscult. i Bergscollegio.
Doct. Brant, Georg. Ricksverdie.
Hr Polheim, Gabr.
Hr Rosensten, And. Major.
Hr Tourelong, Joh. Supercargue.
Hr Plomgren, Thomas. Handelsman i Stockholm.
Hr Mællercreutz, Jonas. Conducteur.
Hr Rosén, Nicol. Adjunctus Medicinæ i Upsala.

Till Membra af Wettenskaps Academien antagne:
Hr Salvius, Lars, till Protocollist, Extraordinarius i Justitiæ revision.
Baron Reuterholm, Nils. Landshöfding i Örebro.
Grefv. Cronstedt, Carl Joh. Hoffintendent.
Hr Ehrensuerd, August. Capten mechanicus.
Hr Nordenberg, And. Joh. Capten vid Fortificationen af gardiet.
Hr Polheim, Christ. Commercie Råd.
Mag. Celsius, And. Professor Astronomie i Upsala.
Hr Tilas, Dan. vice notarius i Bergs Collegio.
Hr Sandberg, Olof. Regerings Råd.
Doct. Ribbe, Evald. Lif Medicus.
Hr Sahlberg, Julius. Ammiralitets Apothekare.
Hr Faggot, Jacob. Inspector vid Lantmäterij contoiret.
Hr Stobé ... General major vid fortificationen.
Hr Scheldon ... Skepsbygmästare vid flottan.
Doct. Roberg, Lars. Professor Medicinæ i Upsala.
Hr Klingenstierna ... Professor Matheseos i Upsala.
Hr Nordenberg ... Leutenant vid Fortificationen.
Hr Pihlgren ... Major.
Mag. Brelin, Nicolaus. Theologus.
Doct. Celsius, Olaus. Theologiæ Professor primarius i Upsala.
Mag. Wallerius, Nicol. Adjunctus philosophiæ i Upsala.
Doct. Moræus, Johannes. Physicus vid Fahlun.
Hr Elfvius, Petrus. Auscult. i Bergscollegio.
Doct. Brant, Georg. Ricksverdie.
Hr Polheim, Gabr.
Hr Rosensten, And. Major.
Hr Tourelong, Joh. Supercargue.
Hr Plomgren, Thomas. Handelsman i Stockholm.
Hr Mællercreutz, Jonas. Conducteur.
Hr Rosén, Nicol. Adjunctus Medicinæ i Upsala.

3. Dernäst lät Hr Höpken Academien förstå, huruledes han längesedan varit omtänckt at sammansätta et project til de reglor, hvarefter Academien framdeles ville rätta sig vid de inkommande nya röns tilbörliga öfverseende; men at han funnit dervid inlöpa så många omständigheter, at han intet kunde se, huru några vissa reglor härutinnan stode at uprätta. Ty hemstälte han, om icke det vore bäst, at Hr Præsidenten ville, så snart något nytt påfund blefve upläst, straxt gifva det til en el:r flere af Ledamöterne, som pröfvades vara mäst hemma uti samma ärende, til at noga nagelfara samma påfund, och sedan inkomma til Academien med hvad dervid vore at påminna. Detta fants vara godt, och derföre tog okså Hr Faggot nu til sig Hr Eurenii, och lofvade nästa gång inkomma med sina påminnelser dervid, på det de sedan måtte kunna af Secreteraren öfversändas til Hr Anders Celsius i Upsala, som deröfver än ytterligare må förklara sin mening.

4. Häruppå justerades brefvet, som Academien lät afgå til Hr Anders Celsius til at inhämta hans utlåtande öfver Hr Eurenii til Academien ingifne nya rön om östra och västra längdens igenfinnande.

2. Sammaledes justerades det bref, som til följe af Hr Celsii inkomne svar uppå Academiens til honom giorde hemställande til Hr Eurenius skulle afgå om des til Academien insände förslag at utröna östra och västra längden. Post scriptum begärade Academien i samma bref, at han ville ingifva sit nya påfund om en dockas inrättande på et fördelaktigt sätt. Academien behölt qvar sielfva originalet af hans insände skrift om longitudo loci, til des han sielf äskar den samma tilbaka.

Herr Salvius lofvade tilsäja Hr Kieswetter, at af de exemplar, han har skickat til Upsala, låta lefverera til Hr Celsius och Hr Wallerius hvar sit exemplar å Academiens vägnar.

6. Sedan lästes up et af Hr And. Celsius til Academien insändt rön eller jämförande mellan Svenskt och fremmande mått: hvilcket remitterades til Hr Faggot, at gifva Academien vid handen om dervid skulle vara något at påminna.

7. Nu lästes up Hr Faggots påminnelser vid Hr Celsii observation om främmande och inhämska mått. Herr Tilas tog det til sig och lofvade sända det öfver til Hr Celsius.

Observationer detta quartal inkomne:
1. Triewald: om Historia naturalis af stenkol.
2. item om stenvallar som afskiära stenkols floen.
3. item beskrifning af berg nafvrar och theras handlag.
4. item Huru stenkol i obrutne felt opletas.
5. item angående bot för renarnes siuka Curhma.
6. Eurenius: at opfinna Longitudo Loci.
7. Strömner: angående träns bortfrysande.
8. Christ. Polheims Tanckar om huusbygnad.
9. Faggot bestyrker at alun preserverar trä för eld.
10. Brelin: om bygnings timmers sprickande.
11. Cronstedt: om leer till tegelbruuk.
12. Heland: at mäta hastigheten af et skeps fart i hafvet.
13. Linnæus: om renarnes fluga Oestrum Rangiferinum.
14. Doct. Wallerius: om brömskuulor på boskap.
15. item angående brudbröd.
16. Faggot: förslag till at bota siukan Curhma.
17. Sahlberg: giärdsgårdar af pijhl.
18. Silvii rön angående åkerbruket i Upland.
19. Cederhielm: om giöken.
20. And. Celsii jämnförelse af Svenska foter med utländska.
21. Bref ifrån en som kallar sig Inländsk angående orthographien.
M. Triewald.
(Sigill)

8. Sedan lästes upp Hr Cellsii rön, som en gång förut i Academien blifvit föredragit och til Hr Fagotts utlåtande hemstält, och handlar om en jämnförelse emellan främmande och Svenskt mått. Nu faststältes, att det i nästa quartal skulle tryckas. Hr Ahlström lofvade gifva Academien vid handen en jämnförelse emellan hvarjehanda alnmått, på det Hr Fagott måtte i anledning däraf kunna sättia upp en någorlunda jämn uträkning dem emellan.

10. Hr Triewaldt berättade, att uti ett ifrån Pettersburg kommit Engelskt skiepp, som när in til Calmar förolyckats, skal vara uptagen och til Dykerie Compagniet lefvererad ett Planetarium, som genom uhrvärck vijsar Satellites corporum cælestium, hvilcka skola vara mycket noga afsatte i anledning af Systema Copernicanum, hvaraf han äfven ett kopparstycke upvijste. Denne machine har uti Pettersburg blifvit emot en ansenlig summa utbuden, men som priset har varit ganska högt, så har den därstädes eij blifvit inlöst, och önskar Hr Triewaldt, att samme dyrbare machine här uti Sverigiet kunde qvarhållas; och beslöts, att bref kommer att afgå til Hr Professoren Cellsius i Upsala, med förfrågan huru mycket denne machine ohngefährl:n kan vara värd, i fall Academien den behagade.

4. Uppå det bref Hr Presidenten i följe af Academiens begäran til Hr Klingenstierna låtit afgå, med förfrågan under hvilcken vettenskaps Class han vill blifva undertecknad, är nu svar inkommit, hvaruti han sielf tilkännagifver, att hans största kundskap består uti Arithmetiquen, Geometrien, Mechaniquen och Physiquen; bemälte Herr Klingenstierna berättar äfven i samma bref, att Hr Cellsius vill hålla sig til Classen uti Astronomien. Eljest vill han af Academien veta, om tilförene varit bekandt, hvilcken krop rullar fortare på segmentum af en circkel, antingen en cylinder eller en kula. Och kunde Academiens Ledamöter eij erhindra sig, att thenne observation hvarcken inneller utomlands til förene är kunnig.

3. Herr Höpken upläste därpå tvänne inkomne bref, ett ifrån Hr And. Celsius, hvarutinnan han först meddelar Academien svar uppå det bref, Academien nyl:n til honom låtit afgå om den af Hr Triewaldt för någon tid sedan uti Academien omnämnde machine, som genom urvärk visar satellites corporum coelestium, vore värd at inlösa eller ej, hvartil han svarar, det den samma vore tienlig at conserveras uti et Observatorio, men vil ej styrka Academien at på den göra någon omkostnad.

4. Dessutom har bemälte Herr Professor äfven insändt dess meteorologiske observationer, hållne uti Upsala förledit år, och komma de framdeles uti Academien at föredragas. Äljest lofvar han innan kort gifva Academien vid handen storleken af Ålands haf, inhämtad genom astronomiske observationer.

9. Uplästes Hr And. Cellsii meteorologiske observationer för innevarande år, hvilka han i Upsala hållit, som äfven af Svenska Classen först kommer at öfverses och sedan på trycket at utgifvas.

2. Sedan anmälte Hr Linnæus, det Hr Cellsius uti bref til honom ingifvit en förtekning jämte namn uppå någre härtils obekante örter, som växa i Upland.

5. Uplästes Hr Anders Cellsii anmärkningar om Magnet nålens stundeliga förändringar uti dess missvisning, som blef lämnat til Hr Brelin, och kommer på trycket at befordras.

2. Hr Ehrensverd upläste häruppå ett ifrån Herr Cellsius inkommit rön angående Magnetens missvisning och afvikande från norrstrecket, hvilket blef gilladt och kommer på trycket at utgå.

3. Vid hvilket tilfälle Hr Ahlström berättade, att en compassmakare för honom sig utlåtit, at den Svenska ståltråden til compassers förfärdigande ej skal vara så god som den Engelska, hemställandes til Academiens ompröfvande, om icke samma compassmakare kunde upkallas, då Academien af honom kunde göra sig underrättad, hvad ett sådant föregifvande kunde hafva til grund eller ej. Hvilket Herrar Ledamöterne tykte vara mindre nödigt, isynnerhet som samma compassmakare aldrig lärer vara i stånd sitt påstående att kunna bevisa, ty emedan den Engelska ståltråden förfärdigas af Svenskt järn, tyckes naturligtvis den ståltråd, som uti Engeland blifver tilvärkad, ej hafva någon större förmon eller annan egenskap änn den Svenska; dock lofvade Hr Ehrenswerd härom lämna Hr Cellsius del.

4. Hr Höpken framtedde häruppå en bok författad på Engelska af en vid namn Weston, jämte tabell och uträkning på Longitudine loci, hvilken först blifvit lämnat til Wetenskaps Societetens ompröfvande i London, som väl funnit samma uträkning vara den nogaste ibland dem, som ännu äro bekante, men däremot så svår och vidlyftig, at knapt någon skeppare skal finnas, åtminstone ej många, som af samma uträknings sätt kunna sig betiena; dock som Societeten pröfvat nödigt at häröfver inhämta andre Wetenskaps Academiers utlåtande, så har den samma anmodat Hr Commissions Secreteraren Wasenberg vid dess hitresa denna uträkning med Academien härstädes communicera. Och emedan Hr Cellsius nu skal vara i staden, så kommer honom häraf at lämnas del, jämte anmodan at sine tankar häröfver med första Academien meddela.

1. Sedan protocollet var justerat, ingaf Hr Cederholm ett ifrån en präst vid namn Bornevill honom lämnat försök angående månans af- och tiltagande, hvilket blef lämnat til Hr Cellsius, som lofvade lämna en kort berättelse om bemälte prästs tanka, jämte hvad han sielf därvid kan hafva at påminna.

9. Den med Hr Cellsius communicerade bok, författad på Engelska af en vid namn Weston de Longitudine loci, lefvererade han nu tilbaka jämte dess betänckande däröfver, som kommer uti nästa quartals Handlingar att utgifvas.

10. Hr Cellsius återgaf äfven prästen Bornewills tankar om månans af- och tiltagande, och emedan de på osunda principier äro grundade, så kunde han dem ej annorlunda änn onyttige anse.

2. Ytterligare föredrogs Hr Cellsii tilförene upläste betänckande angående en i Engeland utgifven och af Hr Weston författad bok de longitudine loci, som blef gillat och kommer på trycket at utgifvas.

5. Upl:s Hr Svedenborgs ingifne påminnelser öfver Hr Anders Cellsii uti Academiens förledit år utkomne Handlingar införde rön angående Magnetnålens stundeliga förändringar uti dess missvisning, hvaruti Hr Cellsius söker at förlägga de tvifvelsmåhl, Hr Svedenborg uti sitt philosophiska värk om Magneten skall infört, förmenandes at de gorde observationer om magnetens missvisning ej kan äga någon annan grund, änn bestå uti ett fel vid observerande. Och emedan Academien uti denna omständighet ej kan ärnå någon närmare underrättelse, änn då Hr Cellsius häröfver höres: altså blefvo desse påminnelser lämnade til Hr Höpken, at häröfver anmoda Hr Cellsius med sine utlåtelser inkomma.

2. Däruppå berättade Hr Höpken, at han talt vid Hr Svedenborg och låtit honom veta, det Academien vid sidsta sammankomsten faststält at höra Hr Cellsius öfver de påminnelser, Hr Svedenborg ingifvit öfver dess i Handlingarne utgifne rön ang:de magnetnålens missvisning. Hvarmed Hr Svedenborg förklarat sig helt nögd, men anhåller at få igenomläsa Hr Cellsii svar, så snart det inkommer. Eljest har bemälte Hr Svedenborg författat en bok de Cerebri motu et de anima humana, hvilken nu upvistes och blef til Academien skiänkt. Den emottogs af Hr Brellin, som har den uti Archivet att förvara.

11. Sedan Academien på sätt, som ofvanföre omrört är, öfverlagt och afslutit de omständigheter, som uti dess enskylta hushåldning varit nödige at omröras, anmodades Hr Strömmer utaf Hr Presidenten at emottaga Hr Elvii rön om uhrpändlar och det samma til Upsala med sig föra, samt tillika med Hr Cellsius och Hr Klingenstierna genomgå, och sedan åter til Academien det öfversända, hvilket han ock lofvade.

7. Upl:s Hr Cellsii svar uppå Hr Svedenborgs ingifne påminnelser öfver den förres trykte rön om Magnetnålens missvisning, hvilket med Hr Svedenborg, uppå dess tilförene gorde begäran, kommer at communiceras.

3. Hr Presidenten betygade emot Hr Svedenborg Academiens ärkäntsla för dess til Academien skiänkte trykte sidsta arbete, och lämnade honom tillika del af Hr Cellsii aflefvererade förklaring uppå de påminnelser, han ingifvit ang:de det i Handlingarne utkomne rön om Magnetnålens missvisning.

2. Hr Svedenborg återgaf Hr Cellsii svar uppå anmärkningarne öfver den senares utgifne rön om Magnetnålens missvisning, hvilket varit med Hr Svedenborg communicerat: det remitterades til Mathematiske Classens genomseende, som med sitt utlåtande däröfver til Academien har at inkomma.

8. Härupp remitterdes föjande rön til följande classer:
Hr Cellsii om Barometerns stigande i Fahlun grufva, til Mathematiska Classen.
Om trädrötter förvandlade til en fin jordart eller ockra af Hr Tilas, remitterades til Physicaliska Classen.

10. Upl:s ett ifrån Hr Cellsius inkommit bref, hvarjämte han äfven insänder någre metheorologiske observationer, hållne uti Upsala för förledit år, hvilka uti denna quartals Handling komma at införas; och skal däremot dess observationer om Barometrens stigande uti Iunii månad samma år til det andra quartalet förvaras.

8. Under det at de rön genomsågs, som äro färdige at til trycket lefvereras, tykte Hr Presid., at Hr Ankarcronas anmärkningar öfver väderskiften för år 1740 ej behöfde tryckas, emedan sådane af Hr Cellsius författade anmärkningar för samma år äro redan i Handlingarne införde, hvilka senare äfven äro långt nogare änn de förre och utvisa vid hvart väderskifte, så väl barometrens som thermometrens högd och fallande. Detta samtycktes af Herrar Ledamöterne.

Och ehuruväl Hr Cellsius finner, at detta sätt til at nivelera bordt vara det första, som blifvit påtänkt, så äro dock tiänligare medell upfundne til at nivelera, isynnerhet uppå långa distancer, änn det som nu omtalas. Men man kan af detta afvägnings instrument väl betiäna sig uppå korta platser och där skoglupen mark är, äfvenväl vid fästningar. Hr Klingenstierna, som detta rön genomsedt, skal vara utaf enahanda tanka med Hr Cellsius. Denna beskrifning jämte ritningen uppå instrumentet lämnades til Hr Commercie Rådet Polheims skiärskådande, som det nu emottog.

Och ehuruväl Hr Cellsius finner, at detta sätt til at nivelera bordt vara det första, som blifvit påtänkt, så äro dock tiänligare medell upfundne til at nivelera, isynnerhet uppå långa distancer, änn det som nu omtalas. Men man kan af detta afvägnings instrument väl betiäna sig uppå korta platser och där skoglupen mark är, äfvenväl vid fästningar. Hr Klingenstierna, som detta rön genomsedt, skal vara utaf enahanda tanka med Hr Cellsius. Denna beskrifning jämte ritningen uppå instrumentet lämnades til Hr Commercie Rådet Polheims skiärskådande, som det nu emottog.

5. Hr Höpken upläste Hr And. Cellsii til Academien inkomne svar och utlåtande öfver det afvägnings instrument, uppå hvilket Hr Capitaine Nordenberg beskrifning til Academien ingifvit.

7. Hr Polheim återlefvererade Hr Capit. Nordenbergs beskrifning om dess påtänkte afvägnings instrument, och är Hr Commercierådet, hvad detta sätt att nivelera angår, til alla delar ense med Hr Cellsius, hvilkens omdöme uti protocollet af d. 20 Iunii sidstl:e är infört.

7. Hr Secreteraren Höpken tog til sig Cellsii observation om östra och västra längden.

3. Hr Celsii inkomne anmärkning om nyttan at veta jordenes rätta storlek och figur, blef efter upläsandet såsom ganska artig resolverad til trycket.

Upl:s Hans Kongl. Maj:tts til Academien ankomne nådige bref, med befalning at inkomma med sitt underdåniga utlåtande, om de ekar, som i safvetiden afbarkas på stubben, icke taga någon skada, fastän de icke förr, än därpå följande vinter fälde blifva; Och blef detta ämne meddelt Hr Linnaei, Hr Leijonankars, Hr Cederhielms, Hr Polhems, Hr Grills och Hr Degers öfvervägande, som sitt betänkande til Academien däröfver komma at ingifva. Upl:s ett ifrån Hr And. Cellsius ankommit bref, hvarjämte han öfversänder tvänne observationer, som til Vetenskaps Academien i Upsala blifvit ingifne, begärandes det Kongl. Academien behagade däremot lämna de til sig ankomne af hvilka Academien sig ej kan betiäna. I följe härutaf befaltes at Hr Cederholms beskrifning om runstafvar til Hr Cellsius skulle öfversändas.

Upl:s Hans Kongl. Maj:tts til Academien ankomne nådige bref, med befalning at inkomma med sitt underdåniga utlåtande, om de ekar, som i safvetiden afbarkas på stubben, icke taga någon skada, fastän de icke förr, än därpå följande vinter fälde blifva; Och blef detta ämne meddelt Hr Linnaei, Hr Leijonankars, Hr Cederhielms, Hr Polhems, Hr Grills och Hr Degers öfvervägande, som sitt betänkande til Academien däröfver komma at ingifva. Upl:s ett ifrån Hr And. Cellsius ankommit bref, hvarjämte han öfversänder tvänne observationer, som til Vetenskaps Academien i Upsala blifvit ingifne, begärandes det Kongl. Academien behagade däremot lämna de til sig ankomne af hvilka Academien sig ej kan betiäna. I följe härutaf befaltes at Hr Cederholms beskrifning om runstafvar til Hr Cellsius skulle öfversändas.

And. Cellsii om tvänne beständiga grader på en thermometer, communicerat med Hr Drake och Faggot.

And. Cellsius om hafvets upstrandande.

Herr Faggot upläste vidare en, af Profess. And. Celsius giord Observation om Longetuden af Torneå Öster om Uppsala meridian.

Afgeck bref til H. Professor Beronius angående Professor Celsii Lefwernes meriter.

Inkom Professor Beronii Pro Memoria ländande til H. Prof. Celsii Lefwerne, som lämnades til Herr Baron Höpken.

4:o. Hr Baron Höpken ursäktade sig at det kommit at draga så långt ut på tiden med parentation öfwer sahl. H. Celsius, men försäkrade at det skulle ske innan årets slut: men som parentation öfwer Doctor Eric Benzelius borde gå förut, beslöts at Baron Bielke som åtagit sig at giöra den, skulle tilskrifwas härom, med begiäran det han wille med det första utlåta sig om han kunde innom detta åhrets slut wara därmed färdig, i annat fall wille K. Academien anmoda någon annan af sina ledamöter därom.

återsändes til H:r Hiorter documenter som tient til rättelse för parentation öfwer sahl. Herr Celsius.

6:o. Uplästes H:r Hiorters handling om den sista stora Cometen, och det dref allenast Journalen af sal. Prof. Celsii observationer, hilken beslöts skulle inkomma ibland detta quartals handlingar, dock skulle uträkningarne och conclusionerna communiceras med H:r Klingenstierna.

3. Hr Baron Höpken berättade at han var färdig med parentation öfver sal. Hr Celsius, och blef dagen då den skulle hållas utsatt til  nästkommande onsdag el. d. 27 Dec. hvilket i nästa avisor kommer at göras kunnigt.

1. Baron Höpken proponerade at de uti Academien hålne talen borde af tvänne Ledamöter öfverses och underskrifvas, innan de blefve tryckta, hvilket Academien stadfäste. hvad det i synnerhet vidkommer som Baron Höpken hållit öfver Prof. Celsius komma Hrr Ehrensverd och Horleman det at underskrifva som det redan öfversedt.

5. Af tillfälle at Hans Exell:e Baron Höpken hade til Ledamot proponerat Monsieur de Pérard konungen i Preusens hofpräst och Ledamot af vetenskaps Academien i Berlin en mycket lärd man som skrifver La Bibliotheque Allemagne och interesserar sig mycket uti historia literaria Sveciae samt varit en flitig correspondent med sal. Prof. Celsius, rådgiordes om man icke borde kalla nogra flera utländska Ledamöter, som både kunde hedra Academien med sina namn och rikta henne med sina arbeten. Förslagsvis blefvo också nämde för mathematiquen Herrar Maupertui, Clairaut, Monnier, de Lisle, Euler, Folkes, för historia naturali Gmelin, Reaumur, Iussieu, Sauvage, Kulbel och Winkler, men innan här utinnan nogot vist beslöts komma Academiens frånvarande Ledamöter i synnerhet Herrarna i Upsala at lämna här öfver sina tankar.

4. Vidare uplästes H. Hiorters bref til Sec. Elvius angånde nogra frågor om Almanachen 1. Om ick väderleken efter des bruk får införas nämligen den som värkelig observerades för 19 år, beviljades, och är uti Academien at fylla den bristen i Observationer som han berättar vara för åren emellan 1732 och 1738 inclusive, hvilka observationer des ämnesvän H. Stricher har inlämnet och äro hålne här i Stockholm af gerfvaren och bör i almanechan införas hvarest observationerna äro hålne på sätt som sket i sal. Celsii så väl Hiorters almanachor. 2. Om ick för posterna afgång och ankomst för Lund, Götheborg och Torneå kunde införas, hvilken underrättelse i Post Contoiren kunde fås, om marknads therminer, och andra underrättelser som pläga införas i Almanachorna, frågas om H. Hiorter skall draga derom frsorg, svaras at Academien vill detta besörga sedan almanachen blifvit öfversänd. Angånde merknaderna lärer fås i Kongl. Commercie Collegio eller i småtullscontoiret hos Cammereraren Gris, underättelsen om Postgången hos Stats Secret. Klinkowström, och nogre nyttiga underrättelser uti hushåldningen kan utdragas utur handlingarna, dessutan lofvade H. Linnaeus om ölets dygder och misbruk. 3. huruvida den röde stilen skall behållas, svaras alenast för detta året.

4. Utdeltes Qvartal och Jettoner åt de närvarande Herrar Ledamöter, som ingifvit något däruti infördt Rön, neml. Herrar Faggot, Martin, Ferner, Wilcke och Bergius. Där vid hemstälde Secreteraren, hvilken Jetton må blifva Premie-Jetton för Rön i det nu ingångna året? samt om icke Kongl. Academien ville där til af Medailleuren Fehrman inlösa en af honom förfärdigad Jetton stempel öfver Academiens framledne högt förtjänte och älskade Ledamot, Prof. Anders Celsius, hvar til K. Academien med största nöje gaf Sitt bifall.

K. Academien påminte, at Hon jämväl ville hafva Herr von Linnés, samt Herrar Klingenstiernas och And. Celsii Portraiter, hvilka efterhand skola anskaffas.

3. En Student vid namn Hallman tilböd K.Academien en Copie af framledne Prof. Anders Celsii Portrait, för 25 Plåtar. Som den fans nog likna Originalet, beslöt K. Academien med nöje at inlösa detta Portrait af en fordom så högt älskad och förtjent Ledamot.