Protokoll

19. Herr Triewaldt fick til låns det manuscript om åkerbruk, som Hr Brauner gifvit in til Academien. Hr Strömmer fick sitt exemplar af sidsta quartalet.

2. Til ämnesvänner antogos H. Boding, H. Vestbek och H. Brauner hvaraf de tvänne förste voro oeconomiae studiosi och disputerat under Prof. Berch om Angermanna hushålning och om åtskilliga närings fång samt den tridje medicinae studiosus.

12:o. H. Baron Brauners ingifne beskrifning på des påfund, at giöra trästockar och andra Åker-redskap af jern i stället för trä, uplästes. Remitt. til H. Faggot och Schultze.

7. Baron Brauners beskrifning på Åker-redskap af jern, gillas at i detta qvartal tryckas.

8. Uplästes Baron Brauners bref til Secreteraren, med berättelse, huru vida försöket för honom lyckats med Flint-drögen til tröskning. Academien beslöt at et utdrag der af skulle bifogas H. Carlesons beskrifning på samma Drög, som nu gillades at införas i detta qvartals Handlingar.

8. Friherre Bielke föreslog Friherren Brauner til Ledamot.

4. Upvistes en af Friherren Brauner författad handskrefven Tractat, om Ängs-skötsel, hvilken han begiärde, at Academien ville uti Des Namn utgifva. Academien lemnade Boken til Herrar Bielke, Faggot och Schultze at genomläsa: och om de den gilla, vill Academien gerna utgifva Boken, hälst ämnet är et af de angelägnaste.

4. Herr Brauners Bok om Ängskiötsel, gillas af alla dem til hvilka hon varit remitterad. Altså samtycker Academien, at hon under Dess censur må utgifvas.

4. I följe der af frågdes nu, hvilken af de tre föreslagne, Swab, Bar. Brauner eller Grefve Gyllenborg skulle komma under omröstning, då enhälleligen biföls at Grefve Gyllenborg nu borde företagas. Hvar på voteringen gick för sig, då alla röster voro ense om samma Herres och nu varande LandtMarskalks antagande til Ledamot: hvilket Secreteraren fick befallning at gifva Honom tilkänna.

4. Råd-giordes länge, huru vida Academien kunde åtaga sig at censurera Böcker, angående Hus-hålls saker, som til henne ingifvas af dem, som ei äro ledamöter. Det blef denna gången ei något vist slut, utan beslöts allenast, at H. Capitaine Winblads Tractat om Ladu-gårdars inrättning, kunde såsom et bihang af Frih. Brauners tractat om Eng-skiötsel, komma under samma approbation at utgifvas: men at Academien här efter borde, det minsta hon kan, inblanda sig uti sådant, hvar til hon ei fått tilstånd, och hvar uti hon ej eller vinner någon förmon.

2. Och emedan et rum således genom salig Hasselqvists högst beklageliga frånfälle var blifvit ledigt, beslöt Academien at af de sex föreslagne, som äro, Tiburtius, And. Swab, Ax. Fr. Cronstedt, Frih. Brauner, Hof och Duraeus, nu välja en. Skreds derföre, enligt sista beslut, först til omröstning, hvilken af de föreslagne skulle denna gången komma i Consideration, då låtten föll genom de flästa rösterna på Friherre Brauner, och när omröstningen vidare om honom gått för sig, befans Han genom en öfver röstning af 21 ja, emot 5 Nei, vara antagen, hvar om Secreteraren fick befallning at lemna honom kundgiörelse.

4. Uplästes beskrifningen på det den 7 Martii innevarande år, under N:o 14 förr upviste sädes magazin. Discourerades något om des fördelagtighet, och emedan H. Brauner berättades nu låta förfärdiga et sådant, beslöts at afbida hans utlåtelse, innan beskrifningen kan införas i Handlingarna.

7. Samma Kyrkoherdes sons, studiosi H. Jac. Stenii bihang til en för et år sedan, uti en oration på Finska Landskaps mötet i Upsala, meddelt beskrifning om Rije- och Hässje-liders byggnad. Den lemnas til Baron Brauner at öfverse.

4. I anledning af Herrar Brauners och Clasons inkomne betänkande, om Herr Norbergs rörliga sädes-magasin, samt H. Norbergs egen ytterligere förklaring, Discourerades länge och upbyggeligen, huru vida luftens utestängande ifrån säden är nödig eller skadelig, emedan man af många rön tyckes kunna sluta, at om luften kunde aldeles utestängas, skulle ock rå säd bättre der igenom förvaras för ornad, än med vårt vanliga omkastande och vädrande, som af många förmenes mer bidraga at skada än bevara säden. Academien önskade, at någon med flit ville giöra försök här på. I medlertid tyckte Acad. at H. Norbergs påfund kunde införas i Handlingarna, med någon bifogad anmärkning, at om ändteligen säden nödvändigt bör omröras och vädras, tyckes detta påfund, utom andra förmåner, spara mycken möda.

5. Hans Excell. Gref Bondes och Friherre Brauners utlåtelser om Trägårdsmästare Åldermannen Lundbergs förledit år ingifne Trägårds-Bok: i anledning hvar af, Academien gillar samma Bok, sedan H. Brauners rättelser blifvit i ackt tagne, allenast Svenskan än vidare hielpes.

3. Upl. Herr Baron Brauners beskrfning på Fiske-katsor, och hvad der vid bör i ackt-tagas. Academien gillade aldeles den figur på sielfva karen, som H. Brauner föreskrifver, såsom långt fördelaktigare än den som här å orten i allmänhet brukas, utur hvilka fisken äfven så lätt finner vägen ut, som han funnit den in.

3. Der på Voterades om en ny Praeses, då Hans Excellence Gref Bonde, General Majoren Grefve Liewen, Professoren Dr Mennander och Hofunkaren Baron Brauner hade nästan allas endrätiga röster, undantagande någre få, som fallit på ErcheBiskopen, Dr Benzelius, Herrar Malmerfelt, Adlerheim och Gadolin. af de fyra, som fått högste rösterna, föll lotten på Hans Excellence Gref Bonde, som var närvarande och emottog allmän lyck-önskning.

3. Upl. Friherre Brauners beskrifning om sättet at tilbreda smakeliga viner af allahanda inländska bär och frukter, såsom Krus- Vin- blå- Hägg- Fläder och en-bär, samt af Äplen, Päron, Oxläggor, Törn-rosor, Coclearia, m. m.

6. Herr Capitaine Hårlemans Rön om Måssars eller sanka Ängars och Kärrs upodling. Och som detta Rön tycktes hafva någon likhet med dem, som Herrar Westbeck och Frih. Brauner uti detta nyttiga ämne äfven giordt, blef beslutit, at detta Rön skulle dem meddelas, och de anmodas, at der til lägga sina anmärkningar och förbättringar.

7. Upvistes en ifrån Frankrike til Academien upskickad Såningsmachine, med alt tilbehör, uti fulkomlig storlek. Emedan man uti de förra årens Dagböcker förgätit at nämna om, hvad anledningen varit til denna Machins upskickande, vil man den här korteligen anföra. Under Herr De Geers Praesidium, i Januarii Månad, år 1754, ankom et bref ifrån Academiens Ledamot Herr Bonnet i Geneve, som uplästes d. 12 i samma Månad, och hvar af et utdrag sedermera infördes i Handlingarna för Apr. Mai. Jun. 1756, hvar uti han, ibland annat, berömmer den Såningsmachine, som af H. Duhamel blifvit påfunnen, men af en vid namn Chateauvieux sedermera så förbättrad, at han med mycken förmon af många brukas. Han lade der til, at om Academien vore tjänt med et model af samma Machine, ville han det hitsända. Emedan Academien jämväl tilförene hört talas om samma Sånings-machine, anmodade Academien Herr Praeses at svara, det hon med nöje skulle emottaga et sådant model. Sedan hörde man ei talas der om, förr än i November månad sistledit år, då Herr De Geer berättade sig hafva fått svar, at icke et Modell, såsom Academien förstod, utan en hel machine i stort redan var aflemnad til Capitaine Busch i Marseille som denna Machine skulle öfverföra til Sverige för Academiens räkning. Der jämte upgafs räkning, hvad Machinen kostade, bestigande sig til Etthundra ellofva Franska Livres, utom frackten, 40 Holländska Gyllen. Nu ehuruväl Academien fant, at H. Bonnet orät förståt Academiens mening, och skickat en skamlöst dyr Machine, i stället för et litet Model, som han sielf tilbudit sig at skicka för intet, och ehuru Acadamien äfven hade al orsak at tro, det denna dyra Machine ei skulle vara tjänlig hos oss, eller öfvergå Thunbergs eller Pålhems Sånings-Machiner, så ville dock Academien för denna gången ei göra protest emot denna räkning, emedan H. Bonnet, förmodeligen i god mening, af missförstånd om ordet Model, giordt denna anstalt. Räkningen betaltes derföre strax genom vexel. Machinen, som nu är ankommen, var ei tilhopasatt, och kan ei här i staden beqvämligen försökas. derföre beslöt Academien anmoda Herr Clason, at på des gård vid Stocksund tilhopa sätta och pröfva Machinen, hvar vid Herrar Alströmer och Friherre Brauner samt flere Ledamöter tilbudo sig at vara behielpelige, och sedan inkomma til Academien med deras berättelser der om.

3. Upl. en af Matthias Hellén upgifven skrift, om sättet at bäst urhiälpa Svenska åkerbruket. Des åberopade Phsiska Principier och vegetations lagar hålla ei i alla mål profvet, men des practiska Reglor äro til en del rätt goda, så vida de låta sig utan alt för stor kostnad värkställa. Men de äro icke nye, utan förut til större delen af Friherre Brauner och andra påyrkade. Herr Hellen har allenast vidare utfördt och förklarat dem, men synes sielf ei mycket hafva försökt.

3. Upl. Herr Commisarien Weidlings berättelse, om det af Honom brukade sätt at tilreda Vin af allahanda Svenska Bär, såsom ock at göra Cider. Prof af sex särskilda slags Svenske Viner upvistes och smakades, som til en del ei voro oäfne. Herr Runeberg åtog sig jämföra denna beskrifning, med den som Herr Baron Brauner af trycket utgifvit om samma ämne.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådigste Befallning til Academien, at inkomma med underdånigt utlåtande angående de af Cammar Rådet Baron Brauner påfundne Åkerbruks redskap af Järn, hvad de kosta? Hvar de finnas til köps? Emedan Landshöfdingen Göös i Österbotn på Lähnets vägnar anhållit, at et model af hvardera må för Kronans kostnad ditskickas at tjäna til eftersyn. Besl. at Secreteraren skal skrifva til Baron Brauner därom.

3. Upl. Cammar Rådet Baron Brauners Bref til Secreteraren, innehållande svar om Des nya Åkerbruks-Redskaper, i anledning af den förledet år ifrån Kongl. Majestet ankomna Remiss af Landshöfdingens i Österbotn giorda underdåniga föreställning, at Modeller af samma Redskap må til Osterbotn för Cronans räkning försändas. Frih. Brauner har ei kunnat få dessa redskaper giorda, utan gifver förslag, at de kunna beställas hos Öfversten Rudbeck på Ultuna. Secreteraren fick därföre befallning at skrifva til bemälte Öfverste därom.

5. Upl. Frih. Brauners och Herr And. Berchs utlåtande om Rönet N. angående hvit-måssars upodling, som i förra månaden af en Anonymus blifvit insändt och i Acad. upläst. Desse Herrar anse nästan al kostnad på Sådana slags Mossar för fåfängt använd.

5. Upl. Friherre Brauners Rön, om sättet at i möjeligaste måtto förekomma missväxt på sädet, som strax gillades

4. Upl. Friherre Brauners Rön, om fördelen af den til utsäde ämnade Rågens rökning. 

5. Upl. Frih. Brauners försök til Trästockars förbättring.

4. Upl. Friherre Brauners tankar om Landtbrukets drift, med jämförelse af de större och mindre fördelar man kan hafva af Drängar, Torpare på gamla sättet med Åker, och Torpare på et nytt sätt, med Stat. Remitt. til Herrar

Detta år äro följande af K.Academiens Ledamöter afledne.
Herr Archiatern Rosen v. Rosenstein.
Herr Generalen Baron v. Eggers.
Herr CammarRådet Baron Brauner.
Herr Hofmarschalken Jennings.
Herr CancellieRådet Rabbe.
Herr Markscheidern Geisler. 

5. Upl. Herr Knutbergs anmärkningar vid framledne Herr Baron Brauners förledet år ingifne Tankar om medlen til Åkerbrukets uphielpande. De funnos vackra, men vidlyftiga och ei innehållande något så nytt, at de passade til införande uti Handlingarna.
Här med slötos K.Academiens Sessioner för detta År.

5:o. Anmältes att Wäsström Som blifvit anmodad att åtaga Sig öfversättningen af Hr. Fleischers Agerdyrknings Katekismus det Samma vägrat, af den orsak, att Han hade andra arbeten för händer, Såsom l:o att göra utdrag af den Economiska Correspondence, Som framl. K. Academiens Ledamot Hr. Baron Brauner i Lifstiden hållit med Baron Oxenstjerna på Eka; 2:o. Ett Dylikt utdrag af Hr. Fleischers Tractat om Skogar. Som man Således i hast ingen kände, Som kunde anmodas att verkställa berörde öfversättning, blef Sådant Hr. Baron Clas Alströmer, Som mäst yrkat derpå, genom bref af Hr. Wargentin tillkänna gifvit; men han har Svarat, att bekymret torde framdeles lättas, och att Hr. Fagraeus Slutligen torde låta öfvertala Sig till arbetet.

6:o) Uppl. Ett Utdrag af den Correspondence, om Economiska ämnen Som varit imellan Hr. Baron Brauner i Lifstiden och Hr. Baron Oxenstierna på Eka, hvilket Utdrag var gjordt af Hr. Wäsström och insändt. Res. att det skulle läggas ad Acta.