Protokoll

En resa til Siberien håller wäl H:r Linnaeus före wara nyttig för botaniquen, men tror at en til Norra America skulle ännu wara nyttigare och ey så kostsam, hwartil han råder Academien ju förr, ju häldre arbeta uppå, och föreslår därtil H:r Kalm, såsom et excellent Subjectum uti Historia Naturali hwilken är därtil född, tienlig til resor och mycket arbetsam.

Ankom H. Kalms berättelse om et slags hafsdiur som kallas på Latin Medusa och på Swenska Maniett. Han lofwar också i sit bref, at insända en berättelse om det stora owanliga haglet som föll i Moscou den 30 sistledne Aprill jämte dess wärkan och egenskaper.

l:o. Afgeck bref til H:r Linnaeus hwarmed öfwersändes H:r Kalms handling (se d. 26 Sept.) samt berättades H. Ammiral Ankarcronas swar (se d. 26 Sept. Art. 3.).

l:o. Återsände H:r Linneeus, H:r Kalms berättelse om hafsdiuret Medusa (se den 26 Sept.) med anmärkning, at den ey är rätt wärd at införas i handlingarna om icke det wore til et upmuntra Author.

2:o. Inkom H:r Kalms berättelse om et särdeles stort hagel som föll i Moscou den 30 sistledne Aprill.

4:o. Lämnades til H:r Klingenstiernas öfwerseende Herr Kalms berättelse (se d. 29 Sept. 2 Art.) hwilken efter igenomläsandet hölt före at det widlöftiga företalet borde uteslutas samt en och annan onödig omständighet eller händelse efteråt.

5:o. Afgeck bref til :r Kalm, med betygan om K. Academiens wälbehag öfwer de twänne insände handlingarne (se den 26 och 29 Sept.), tillika med dess fägnad öfwer den samling han giort af märken, som de hafwa i skiärgårdarna och siöstranderna at se förut wäderleken, som hen lofwar insända til Kungl. Wetenskaps Academien. Sist begärtes at han måtte lämna sina egna tankar om de Physiceliska orsaker til det owanliga starka haglet som föll i Moscou, hwilka ei äro så lätta at se, som han tror.

3:o. Uplästes H:r Kalms berättelse om Medusa (se d. 26 Sept.) och beslöts at det skulle tryckas, men förut skulle Autor anmodas at göra den något fullkomligare efter H:r Linnaei påminnels (se d. 29 Sept.). Herr Commercie Rådet Polhem hafwer berättat at materien af Medusa är det starkaste stenlim man will begiära. Dessutan om det blandas med krut gifwer det itändt en sådan fuktighet ifrån sig at han håller före at det skulle kuna utsläcka en wådeld.

4:o. Uplästes den andra H:r Kalms berättelse om haglet, och beslöts at däraf skulle gifwas uti Handl. et utdrag, bestående uti sielfwa observationen.

bref til H:r Kalm (efter d. 20 Oct. N:r 3.)

Ankom H:r Kalms swar, hwaruti han lofwar widare underrätta sig af H:r Prof. Linnaeus om Medusa (se d. 25 Oct.) och lofwade med det första inkomma med et särdeles rön om ängs skiötselen.

l:o. Bref ifrån H:r Kalm med en handling angående märken til wäderleken.

5. Uplästes Hr Kalms åtskillige märken som fiskarena, Lodsar och annat siöfolk des vid Östersiön, dels vid Västerhafvet hafva vid tilkommande väderlek, hvarvid Hr Malmerfelt giorde nogra anmärkningar, hvilka skola lämnas genom bref til Hr Kalm jemte påminnelse det han ville gifva nogra obekanta ords eller termers uplysning, samt jemnföra desse märken med de som förut skola ut vara gifna på et ark i patent och äfven i vissa almanachor. Eljest remiterades handlingen til H:rar Linnaeus och Meldercreutz.

4. Hr Baron Bielke föreslog Hr Kalm til Ledamot uti Academien.

5. Uplästes Hr Kalms rön vid ängsskötsel, som beslöts skulle tryckas i detta quartals handlingar. dock tog Hr Baech dem at förut öfverse.

3. Voterades öfver de föreslagne Ledamöterna.
H. Strandberg 17 Ia, 0 Nej, Hr Stiernman 15 Ia, 2 N.
Bar. Palmquist 16 I. 1 N. Hr Leche 16 I. 1 N.
Hr Eliander 17 I. ON. Hr Kalm 16 I.. 0 N.
Hr Raabe 17 I. 0 N. Hr Leyel 14 I. 3 N.
hvarföre alla antagna.

5. Hr Baron Bielke citerade sin proposition om en Botanisk reses anställande til Norra delen af America hvartil han nu så väl som tilförende föreslog Hr Kalm, och bad academiens Ledamöter täncka på nogon utväg til medel der til, at denna resa måtte anställas ju förr ju häldre medan Hr Kalm vore i de tienligaste omständigheter så väl i anseende til ålder som engagement.

2. Uplästes Hr Kalms tacksägelse bref för anbudet at blifva Ledamot, jemte des handling om några färg gräs som växa vildt här i Sverige som remiterades til Hr Linnaeus.

7. Uplästes Hr Liñaei memorial om den Americanska resans nytta, som ofta blifvit omtald i Acad. och man ämnat at Hr Kalm skulle sig företaga, til åtskillige nyttige växters införande i Sverige, sådana som växa i lika nordligt Climat med Sverige. angånde metil denne resa discurerades mycket. man stannade ändteligen i det slut at Academien skulle först skrifva manufactur Contoiret til som torde af denna resas nytta låta beveka sig at göra nogot förskott til fleras upmuntran, äfven Academierna i Upsala och Lund, Hr De Geer lofvade för sin del äfven contribuera.

1. Uplästes Hr Kalms berättelse om de så kallade Ätt eller Elfkällor i Södermanlands skärgården. hvilken remiterades til HH. Polhem, Tilas och Svedenborg, hvarvid påmintes at denna handling borde nogot sammandragas i ansende til de onödiga derivationer af namnen, superstitie berättelser, och gisningar om deras upkomst.

4. Uplästes Consistorii Academ. i Lund svar angånde Americanska resan, hvilken de väl voro mycket hågade at understödja, men kunde det ej göra utan höga vederbörandes tilstånd, och der det kunde erhållas ville de afsända en studerande derifrån. huruvida tilstånd der til kan lämnas, kommer Secreteraren at hämta underrättelse af H. E. Gref Joh. Gyllenborg, Lunds acad. Consistor. samt Herrarne i Lund at tilskrifvas at til en enda persons resa erfordras emellan 9 å 1200 dr kop:mt. om de vilja sända någon för egen räkning måste göras förslag til så stor summa, men eljest kunna de för denna expeditionen gagna sig af den som Academien afsänder emot nogon del at taga af denna utgiften. Vid detta tillfälle berättade H. Praeses det H. Grefve Piper försäkrat om des stipendium för H. Kalm. och vore man äfven vissad at Academien i Upsala praenumererar denna summa så snart de fådt denna försäkran hvarom Rector kommer at tillskrifvas jemte påminnelse om det Consistorium för egen räkning vil gifva.

6. H. Öfverste Palmstierna berättade at han haft bref ifrån Prosten Oedman, deruti gör en förfrågan om ännu nogon uplösning kommit ut öfver de framstälte frågor uti Oeconomien, annars hölt han före det de uplösningar han sielf insändt til Academien borde utgifvas, och han derföre berättigad til det omtalte praemium. H. Palmstierna bad fördenskull det han måtte underrättas om sakens sammanhang, näml. at ej nogot praemium vore utsat utan alenast begärt af den som praetenderade veta solution och efter ingen infunnit sig eller åtminstonne få som ville der til förskiuta, så har ej eller nogon solution kommit ut. härjämte skulle han anmodas at hitsända strandkolsfrön och hafsärter som han skall omnämna i des bohusläns beskrifning. men H. Kalm för honom uti academiens handlingar för 1743 angifvit.

1. H. Praeses lämnade til academien 360 d:r Kop:mt som Consistorium Academicum i Åbo förskutit til H. Kalms Vest Indiska resa, hvarupå H. Praeses gifvit quitence på Kongl. Academiens vägnar åt H. Ell:e grefve Tessin såsom Academiens Canceler.

2. H. Triewald gaf sin berättelse om H. Kalms Bohusländska resebeskrifning, och försäkrade at den i ansende til åtskilligt som den innehåller och är ländande til uplysning uti fäderneslandets natural historia, så har hon fullkomligen förtient at tryckas, hvilket gillande Academien samtyckte at utgifva.

1. Uplästes en berättelse om et åskeslag uti Västergötland af H. Kalm hvilken remiterades til HH.. Cronstedt och Fagot. Vid hvilket tilfälle Gr. Cronstedt berättade at han til 500 al:rs distance ifrån åskans nedslag i Vesmanland i denna sommar hade innom et fönster haft känning deraf ej olikt et electriskt stingn.

3. Uplästes H. Linnaei bref til Secreteraren der han berättar at Consist. Academicum för sin del hade tillägnat H. Kalm det Helmfeldska stipendiumet och det nu komme an på Magistr. här i Stockholm. man skulle ördenskull derom påminna och H. Ledamöterna lofvade at tala vid sina bekante af Magistats personerna. 4. äfven uplästes H. Linnaei betänkande om perlefiskeriet i anledning af det öfversände Cam. och Comercie deputationens extractum protocolli, berättande sig sielf ej hafva nogot tilräckeligit, men gaf förslag på sal. Erkebiskopens Benzelii samling och sist at en kunig i historia naturali dit sändes på et par månader. härom kommer vidare at rådgöras. 5. Uplästes en beskrifning om den så kallade tång laken en fisk som fångas i Norland, af Hl. D. och Physic. Lectoren i Hernösand H. Gisler, tillika med en fisk förvarad uti Spiritus vini. detta remiterades till H. Linnaeus och H. Baeck.

1. Sedan H. Praeses öpnat sammankomsten med et tal, förestälte han i anledning af den öfverlämnade förtekningen på de oafgiorde ärenderna, om icke Academien angånde H. Kalms resa til Norra delen af America skulle göra nogot steg hos Riksens ständer, men man stannade i det slut at afvackta Magistratens slut angåndo det Helmfeldska stipendiumet, til at sedan gifvid handen hvad medel man eljest hafver at tillgå, och at der sedan anhålla om fylnaden efter Contoirets egen utlåtelse, som sedan lärer väl sielf draga försorg om fond der til hos ständerna.

1. Uplästes H. Triewalds betänkande angånde Kinnekulles beskrifning, hvilken han hölt vara så mycket angelägnare at införa i handlingarna och i detta quartal som den tienar til uplysning så väl för den resebeskr. öfver Vester Götland som H. Linnaeus nu är i begrep at utgifva som H. Kalms öfver Bohus län, uti hvilken detta märkvärdiga bärg mycket omtalas. H. Praeses var också af samma mening.

1. Uplästes H. Kalms berättelse om rön af åtskilliga Siberiska örters nytta i landthushåldningen, som varit cultiverade på B. Bielkes gård Löfstad vid Upsala. Och som H. Linnaeus redan gifvit denna handling sin aprobation så blef det beslutit at den i detta quartal skulle tryckas, och dervid bifogas et utdrag utur Academiens dagbok angånde den berättelse som Academiens Herrar deputerade giorde i Academien angånde H. Baron Bielkes cultur af de Siberiska örterna som de uppi Löfstad besedt i Iulii månad 1745.

2. H. Praeses berättade det han förnummit at Gr. Piper hade lofvat sit stipendium åt H. Malmsten son kommer at företaga sig resan för färgerierna sedan han fådt kunskap at för Kalmen, som han det förut hade lofvat, det Helmfeldska var tilslagit. I.ansende der til kommer Academien at til denna Amerikanska anhålla om så mycket mera understöd, näml. 2000 d:r s:mt, hvarom bref till Secrete utskåttet ju förr ju häldre kommer at afgå.

1. Uplästes rön och försök huru man af lintågor kan få det utvaldaste linbast af H. Pehr Schisler auscultant i Kongl. Svea hofrätt, hvilket remiterades, til H.H. Linnaeus, Rudenscöld och Kalm.

1. Uplästes en ansöknings skrift af H. Kalm, om academiens recomendation för honom til den oeconomiska professionen, som vid Åbo academie nyligen blifvit inrättad. I anseende der til at Academien fant det H. Kalms befordran til denna profession skulle bidraga til värkställigheten af den americanska resan, så beslöts at låta afgå recomendations bref til H. Exel. Grefve Tessin, såsom Åbo Academie Canceller och som först giort et första steg under des praesidium til denna resas värkställighet.

4. Uplästes en berättelse som H. Roman inlämnat, angånde en rot som ryssarna brukat i stället för ingefära men man ej af den kunnat inhämta af hvad växt, då H. Kalm straxt viste at gifva vid handen at det var Selinum palustre.

2. H:s Exl. RiksRådet Ehrenpreus gaf en berättelse om en papegoja som nu värpt ägg första gången efter 27 års vistande här i Sveriget som remiterades til Herrar Linnaeus, Browallius och Kalm.

1. H. Kalm uplämnade til academien Stockholm stads magistrats resolution för honom angånde et rum af Helmfeldska stipendium, anhållandes at som detta stipendium kommer at användas til den americanska resan, penningarna måtte uttagas och förvaras af Academien. Kunde de också göras frucktbara innan de komma at nyttjas såge han gärna. H. Kalm kommer fördenskull at gifva sin fullmackt åt mig som derefter så fort som de utfalla lämnar dem til Gref Cronstedt, eller ock anmodas H. Clason som lärer komma at sörja för H. Kalms växlar, äfven at sörja före at göra dem frucktbara.

5. Uplästes H. Linnaei bref, hvaruti han underställer Academien om icke H. Kalms resa kunde nu med det första anställas til först til Engeland och sedan til America emedan pasagen emellan desse tvänne orter fortsättes med större säkerhet höstetiden ända til Iul än långt in på våren för de norra siöarnas osäkerhet för Is och töcken den tiden. Det beslöts altså efter man nu fådt medel til denna resa, d:r af Upsala Academie fullmackten för H. Kalm til oeconomiae Professionen i Åbo utfllen at resan nu i höst skulle anställas. Til den änden kommer hos H:s E: Gref Tessin at anhållas det tilstädjelse til resan måtte utvärkas jemte Rese pass ej alenast af H. Maj:tt utan ock af Konungarna af Frankrike, Spanien, Engeland och af Hr General staterna desutan kommer för observationers anställande öfver magnetens declinetion i desse orter och öfver köld och hetta at förse H. Kalm med en compass och en thermometer som skola beställas hos H. Ekström, och i fall man skulle finna nödigt en Quadrant för polhöjdernas uttagande.

3. Som Academien förnummit det Hens Kongl. Höghet igenom des nådige skrifvelse af den 9 Nov. sistledne har såsom Upsala Academiae Canceller faststält det H. Professor Kalm kommer at unfå 6000 d:r Kop:mt af bemelte Academies medel til befordran af den VestIndiska resan H. Kalm nu har anstält, och Vetenskaps Academien samma penninger kommer at upbära och til bemelte behof använda, så fant Academien den kortaste vägen vara at gifva des Ledamot H. Iohan Clason der til fullmackt som åtagit sig dem at öfverstyra til London och der igenom des Contoir förse H. Kalm med gångbart mynt i VestIndien.

1. H. Baron Bielke föreslog H. Capitaine Utfall til Ledamot i anseende til des förfarenhet och håg för landtskötseln af hvilken mening han berättade at Herrar Linnaeus och Kalm vore den sennare så mycket mera som han nu besedt des anstälta rön och försök på en des gård vid Götheborg, hvilket des bref så väl til Baron Bielke som Secreter. Elvius intygat, hvaruti ibland annat H. Kalm berättar at han vil sända til Academien en machin hvarmed chineserna ränsa sin säd eller ris, som är ganska simpel och bequäm.

7. Uplästes H. Kalms bref til Secret. Elvius daterat London d. 9 Febr. 1748. Han berättar deruti det han under resan på hafvet observerat vid polens högd 52° at då Thermometern på Södra sida af skeppet stod 2 gr. öfver 0 stod den elenast 1/3 på den Norra. och då den lades i hafsvatn lop den som en pil up til 5 1/2 gr. öfver 0. och blef der stående. Experimentet itererades väl 20 gångor altid med nytt vatn ur hafvet och i samma moment det kom up.

2. Uplästes et bref ifrån H. Kalm til H. Hårleman dat. Grimstad i Norige d. [datum saknas] Jan. 1748. som innehölt åtskillige af honom giorde rön angånde tecken til vatnets affall i hafvet vid Norska stranderna, angånde åtskillige slags muslor snäckor, och ostron med nyttor deraf, angående växter och åkerbruket i Norige. och som detta bref således innehölt åtskilligt märkvärdigt och gagneligit hölt man före at det kunde införas ibland handlingarna, remiterades fördenskull til Baron Bielke och H. Linnaeus.

5. Uplästes andra gången ett til Herr Hårleman från Herr Kalm för någon tid sedan ankommit bref, innehållandes åtskilligt som han i ackt tagit under dess vistande i Noriige, så i anseende til Vatnets aftagande uti Vestersiön som uti oeconomien ock Historia naturali. Herrar Linnaeus ock Bielcke til hvars genomseende detta bref hade blifvit lemnat, styrckte fuller Academien genom påskrift, at låta det samma införa såsom Rön uti Handlingarne, men Friherre Lövenhielm berättade at han härtill ei kunde gifva sitt bifall, i synnerhet som den saken angående vatnets aftagande vore mycket oviss ock hittils utan grundade skäl antagen. Härutinnan stämde Hans Exellence Ehrenpreutz med Friherre Lövenhielm öfverens. Sedan häröfver en stund blifvit öfverlagdt, stadnade Kongl. Academien uti det slut, at alt hvad uti detta bref rörde natural Historien, det samma skulle införas såsom rön uti handlingarne, men de observationer som angingo vatnets aftagande komma at införas ibland utdragen ur Dagboken.

2. Uplästes tvänne Herr Kalms bref til Secreteraren ock Herr Archiatern innaeus, daterade London den 3 sidstledne Junii, uti hvilcke han bland annat berättar at han med de penningar han fådt ei längre lär kunna uppehålla sig i America, hvart hän han nu med ett skepp om någre dagar täncker at begifva sig, än det högsta ett år. Ock fants för godt at denna saken skulle hvila til Secreteraren Elvii hemkomst, då Academien ville öfverlägga om någre penningar vidare kunde vara at tilgå. Emedlertid skulle Baron Scheffer genom bref anmodas at skaffa Herr Kalm Recommendations Bref til Franska Gouverneuren i Canada.

1. H. E. gref Ekeblad upviste et recomendations bref som grefve Maurepas uppå des föreskrift skrifvit til Marquis dela Galissoniere Commandant Général och Mr Hocquart Intendant du Canada för H. Kalm. förklarandes des Konungs vilja vara det de skola på alt sätt söka at befordra des botaniska undersökningar der i landet. Detta bref är daterat ifrån Versailles den 28 Sept. n. st. 1748. Hr Scheffer Konungens Minister i Paris har också igenom bref til H. E. af den 23 Sept. g. st. det han anmodat sina bekenta som hafva vänner derpå orten at på alt möjeligit sätt gå H. Kalm til handa.

1. Uplästes trenne bref ifrån H. Kalm, til Herr Linnaeus, Baron Bielke och Secreteraren af Academien, alla daterade uti Philadelphia i October månad förledit år, hvaruti anfördes sumariter hvad han observerat der på orten, hvilket academien beslöt skulle införas i handlingarna ibland utdragen af dagboken, men som 2:o af dessa bref förnams at H. Kalm ville inskränka sin resa innom Virginien, tvärt emot hvad han feck i commision vid sin afresa näml. at han skulle gå så långt han kunde i Norden af America, på det man måtte få sådene växter som kunde här i Riket skötas och trifvs så fick Secreteraren af Academien i befallning at antyda honom at fullfölja detta academiens upsåt och på det medel måtte ernås til denna resas fortsättande som redan lärer stigit til så kommer Academien at skrifva manufactur Contoiret til med påminnelse om des lofven at vilja biträdo med hvad som kunde öfverskiuta sedan andra stater förut utfäst hvad medel de der til kunde disponera, fördenskull kommer bref at afgå til Dr Browallius i Åbo hvad nu kan vara at få af H. Kalms lön i Åbo.

4. Uplästes H. Kalms trenne bref, daterade uti America och Pensilvanien den 14 October 1748 till H. Linnaeus, Baron Bielke och Secret. af Academien, hvaraf Academien fant nödigt at utdrag borde göras och föras in i detta quartals handlingar.

3. Uplästes et bref af prof. Kalm til Secreter.

3. Uplästes bref från Herr Kalm dat. New vorck d. 28 may. Han anhåller, at Kongl. Academien täcktes draga den försorg, at han kunde blifva försedd med mera penningar, sedan de, som til hans resa äro anslagne, omögeligen kunna förslå i anseende til omständigheter, som H. Kalm vidare i Brefvet utmärcker. Kongl. Acadomien beslöt, at Hon, utom de anslagne penningar slulle vara ansvarig för de omkostningar, som H. Kalms resa vidare fordrar.

4. Upvistes en låda med åtskillige frön, den H. Kalm öfversändt til Kongl. Academien ifrån America. Beslöts, at denna låda skulle sändes til Upsala, at för varas hos Academiae Trägårdsmästaren därstädes, til dess H. Linnaeus kommer tilbakars från Schåne.

14. Praeses frågade, huru med de, för H. Kalm, af Helmfeldska stipendio innestående medel bör förfaras? och beslöts, at de skola efter vanligheten uttagas, och hos H. Classon deponeras, som drager försorg om vexler för H. Kalm.

2. Uplästes et ifrån Herr Kalm til Hans Excell. Grefve Tessin skrifvit bref ifrån Canada, af d. 27 Augusti sistledne, hvaruti vidlyftigt berättas om dess resas förlopp in til denna tiden, jämte en stor hop rön, som han i America giordt och än vidare tänker giöra. Ehuruväl mycket af samma bref syntes värdigt at såsom utdrag af Dagboken inflyta i handlingarna, stadnade academion dock för många och mogna skäl, i det slut, at ei giöra mycket väsende här af til des Herr Kalm sielf lyckeligen komer hem.

3. Vidare uplästes tvänne Herr Kalms bref til Academien, det ena af den 12 Sept. och det sednare af den 2 Novomber sistledne, hvaruti ibland annat berättades, at H. Kalm finner nödigt, för åtskilliga anförda raisoner skule, at ännu vidare blifva qvar et år i America, men at han der til behöf de mera pengar, ungeferliga 60 pund sterling. Academien gil lade des upsåt, och yttrade sig benägen at draga försorg om penningars anskaffande igenom Herr Classon, med försäkran, at om Herr Kalms Professorslön och stipendium jämte andre til förväntande publique medel ei ville förslå, ville Academien sielf gå i förskott för det öfriga: hvilket Secreteraren fick befallning at til Herr Kalms upmuntran gifva honom genom bref tilkänna.

4. Och emedan Herr Kalm berättade, at han ei kunde få lof at besöka vissa orter i Franska Colonierna i America, som dock voro honom til ändamålets vinnande högst angelägne, innan han finge Konungens i Frankrike speciela permission der til, så fick Secreteraren befallning at å Academiens vägnar anhålla hos H. E. Grefve Tessin, det täcktes han låta nödiga ordres afgå til Svenska Plenipotentier-Ministern i Paris Baron Scheffer, det ville Han hos Hans allerChristligste Majestet giöra ansökning om en sådan för H. Kalm nödig permission.

5. I anledning af den myckna och oförlikneligaste ynnest, som H. Kalm skrifver sig vara vederfaren af för detta Franska General Gouverneuren i Canada, Marquis de la Gallisonière, under de resor han der i den sistledne sommar giordt, fant Academien för anständigt, at ei allenast låta genom H. Plenip. Ministern Baron Scheffer förklara Kongliga Vetenskaps Academiens fullkomliga ärkänsla derföre, utan ock at antaga högbemälte Herre til Utländsk Ledamot i Academien.

7. Frågades, hvilken skulle uttaga de för H. Kalm förfallna stipendii medel, sedan Secreteraren Elvius är död, som hade H. Kalms fullmagt at uttaga för Hans räkning de efter hand utfallande penningar: och beslöts, at Academien skulle lemna Herr Classon fullmagt at dem uttaga, til des någon ny fullmagt ifrån Herr Kalm hinner ankomma.

4. Beslöts, at bref skal afgå til Manufacture Contoiret, med påminnelse af des gifna löfte, at af manufacture medlen något bidraga til Herr Kalms resekostnader, i anseende til de rön han i America kan giöra til våra Manufacturers och vår Oeconomies uphielpande.

7. H. E. Gref Ekeblad fägnade Academien med don underrättelse, at redan anstalter voro giorde til ärhållande af et nytt rese-Pass ifrån Kongliga Franska håfvet för Herr Kalm, at obehindrad få resa i alla Franska Colonierna i America, enligt H. Kalms begäran.

1. Uplästes Riksens ständers Manufactur Contors bref til Academien, hvaruti lemnades af Manufactur medlen Aderton hundrade daler kopparmynt, til at understödja kostnaderna på Herr Kalms Americanska resor. Praeses kommer å Academiens vägnar at qvittera dessa pengar, och anmodados hans Excellence Baron Palmstierna, såsom Fraesos i Manufactur Contoiret, at för des benägenhet at understödja et så nyttigt ändamål, aflägga Academiens tacksejelse.

6. Uplästes H. Kalms bref til Vet. Acad. daterat Philad. d. 15 Febr. jämte en förtekning på 408 slags frön, som nu äro under vägen hem ifrån America. Detta bör Communiceras med H. Linnaeus.

4. Uplästes bref ifrån H. Spalding i London af d. 1 Maji, hvar uti berättas, at tvänne lådor och tvänne tunnor med Frön, hvilka H. Kalm för Academiens räkning afsändt ifrån America, voro til London ankomne, och at de med första lägenhet skola blifva hitsände. Han öfversände ock här jämte et H. Kalms bref til Secreteraren, skrifvit i Philadelphia d. 1 Martii i år, hvilket uplästes. Med detta bref fölgde en vidare förtekning på de hitskickade fröen, jämte kort berättelse om deras nytta.

4. H. Bäck berättade, at sedan de af H. Kalm ifrån America skickade frön nyligen oskadde framkommit, hade han tillika med Archivarien, något af alla slagen uttagit, och til H. Linnaeus afsändt.

1. Uplästes H. Samuel Hesselii berättelse, om djuren i Pensylvanien: hvilken, tillika med flera H. Kyrkoherden Hesselii ingifne berättelser, om Natural-historien af Pensylvanien, Academien beslöt at förvara, til des H. Kalm kommer hem, då han torde kunna til Auctorens heder och sanningen til styrko, nyttja något af dessa boskrifningar. För öfrigt låfvade de närvarande Academiens Ledamöter, at hafva denna nödlidande, dock vittra mannen H. Hesselius, i åtanka, och vid gifvit tilfälle recommendera honom til någon anständig befordran, hälst han redan för 18 År sedan begaf sig hem ifrån Pensylvanien, på Hans Majestets nådiga kallelse och försäkran om något Pastorat, och dock alt sedan intet bekommit, utan sitter med de sina uti största fattigdom.

1. Academien anmodade Herr Praeses, at på Des vägnar påminna Hans Excellence Grefve Tessin, det ville efter nådig låfven, foga anstalt, at H. Kalms Professors lön, som är för et par år förfallen, må hit remitteras, til at betala det förskott, som Academien giordt til Herr Kalms rese-kostnader. Herr Praeses låfvade hafva detta i minnet.

1. Uplästes et nyligen ifrån Herr Kalm ankommit bref, hvar uti, ibland annat, var en utförlig berättelse, om et lätt sätt som de vilde Americaner bruka at curera fransoser genom decoct af rötterna af en ört vid namn Lobelia. Detta fant Academien värdigt at strax låta införa i Handlingarna, dock at Herrar Linnaeus och Rosén först skulle höras, om de hade något der vid at påminna.

1. Uplästes Herrar Linnaei och Roséns utlåtelser öfver H. Kalms vackra decouverte af et specificum emot Fransoser, hvilken af dem båda med mycket beröm gillades.

3. Uplästes H. Kalms nyligen ankomne bref, skrifvit d. 6 Decembris sistledne i Philadelphia, hvar uti han berättar sig vara färdig at begifva sig på hemvägen, förmodandes sig kunna vara med Guds hielp i Stockholm, i Maji Månad nästkommende: anmodar Academien at utse dem som kunna vara skickelige och hugade at emottaga och giöra försök med frön han har samlat: samt vara omtänkt at gifva des Följeslagare Jungström någon tjänlig plats vid des hemkomst, hvarest han, som sielf sedt, huru desse frön växa och Cultiveres i America, och des utom är hugad och fallen för Plantager och träd-gårds skiötsel, kunde brukes at giöra försök. Hvad det förra angår, har det ingen svårighet, emedan månge i alla lands-orter åstunda få frön. Men Jungströms sak togs i nogare betänkande, och fent Academien, at Skåne skulle vara det tjänligaste Climatet för honom. Hvar vid Herr Praeses berättade, det Han, igenom samtal med ÖfverIntendenten, Friherre Hårleman, förnummit, at i LandsCrona skal finnas önskeligt tilfälle, at få en etablissement för Jungström, hvarom Gen. Maj. Grefve Liewen kunde bäst besörja. H. Preeses har ytterligare talt vid Grefve Liewen der om, som försäkrat utvärka hos Hans Kongl. Höghet, at Jungström skel blifva Borgare i LandsCrona, få sex eller siu Tunnlands tjänlig Jord och husrum strax vid ankomsten. Om detta förslag vinner H. K. Höghets nådigste bifall, hvar om Academien ei tviflar, fant Academien med fägned, at icke allenast Jungström, utan ock sielfva saken som påsyftas kunde vara bäst hulpen. Secreteraren fick i medlertid befallning, at låta H. Kalm, genom bref som kan vara honom i förväg i London, veta detta förslag på det, om Jungström skulle finna sig der i, han strax måtte bereda sig, at vara med frön och alt tilbehör til reds at upstige i Helsingborg, då H. Kalm passerar Sundet, etc.

6. Uplästes Consistorii Academici i Åbo svar til Hans Excellence Grefve Tessin på den befallning H. E. efter Academiens begäran, låtit i Decembris Månad sistledne til Consistorium afgå, at hit til Academien Remittera de penningar som af Herr Kalms Professors Lön influtit, til afbetalning på det förskott, som Academien genom Herr Clason giordt på Herr Kalms resa. Consistorium berättar, at 1058 daler silfvermynt voro i Contant för H. Kalm innestående, samt des utom några och 50 Tunnor ännu oafsåld spanmål. Consistorium frågar altså, om de 1058 D. äro tillräckelige, eller om ock spanmålen skal afsäljas. Academien beslöt anmoda Hans Excellence, det ville Han svara, at de derest spanmålen ei sedermera blifvit försåld, skulle snart foga anstalt der om, och i medlertid skicka så mycket penningar de redan för H. Kalm hade upburit: emedan, om det skulle något öfverstiga hvad Academien för honom utbetalt, finge Academien vid des hemkomst med honom liqvidera. Herr Praeses åtog sig at tala med Hans Excellence Grefve Tessin här om.

2. Uplästes Herr Kalms bref til Secreteraren, skrifvit London d. 19 Martii, hvar uti han giör berättelse huru han efter en svår och farlig sjöresa, dock, Gudi lof lyckligen och med alla sina samlingar oskadda, anländt til London.

1. Hans Excellence .R. Grefve Tessins Secreterare lemnade til Academien för Professor Kalms räkning af des i Åbo utfallne lön, tretusende etthundrade sjuttijo fyra daler kopparmynt, hvilka qvitterades af Praeses och af honom emottogos at remittera til England, til at betala Herr Kalms der giorde skuld.

1. Praeses började sammankomsten med fägnads betygelse til Herr Kalm, öfver Des lycklige hemkomst efter en så svår och äfventyrlig resa, hvilket och alle närvarande Ledamöter med lika glädje giorde, uti den fulla försäkran, at Herr Professoren med sig hembrakt hvarjehanda Vetenskaperna uplysande och Fäderneslandet gagnande rön och fynd ifrån America. Herr Professoren giorde då en kort berättelse om resans förlopp, upvisandes en Charta, på hvilken alla de orter han besökt, äro utmärkte. Han låfvade utgifva en tryckt och utförlig resebeskrifning, samt eljest til Academien efter hand inkomma med de förnämsta rön, så fort tiden vil tillåta at renskrifva dem. I medlertid upviste han nu några Tomer af sin under resan hållne journal, jämte några små rariteter ifrån den verldens del. Flera låfvade han inlemna, så snart hans saker hinna siöledes hitkomma ifrån London.

2. Och på det de af H. Kalm hemförskaffade frön måga komma til allmän nytta, och månge få lust at giöra försök med deras fortplantande, beslöt Academien, at en förtekning på de nyttigaste skulle af H. Kalm upsättas, jämte undervisning om deras skötsel, hvilken Academien vill låta trycka, och utdela i Landsorterna. H. Kalm låfvade hafva detta färdigt til nästa sammankomst. I medlertidhar han låtit kundgöra uti Lärda Tidningarna, at de som äro hugade och hafva tilfälle at plantera, få fritt hos honom afhämta så mycket frön de begära.

3. H. Kalm upviste en ny Charta öfver Engelska Colonierna i America, utgifven i Philadelphia af H. Evans, och af auctoren skickad til Academien, Tillika med en Bok af samma Evans hitskickad, kallad An account of the new invented Pensylvanian Fire-places, By M. Franklin, tryckt i Philadelphia, år 1744.

1. Utdeltes til de närvarande Ledamöterna hvar sina två exemplar af den tryckte Förtekningen på De af H. Kalmhemförde frön, och berättade Secreteraren, det han med Salvius ingått sådant contract, at Academien tager af samma tryckta Förtekning 200 exemplar, til 6 öre kopparmynt arket: hvar med Academien var nögd. Secreteraren har ock redan skickat Exemplar här af til dem som låfvat utdela både frön och beskrifningar åt andra, hvar å sin ort, besynnerligen til Skåne, samt Öster och WesterGiöthland. De närmast til Stockholm boende kunna sielfve hafva tilfälle at köpa samma Förtekning hos H. Salvius.

2. Uplästes Doctor Hasselqvists öfversände beskrifning, om Aegyptiske Berg-Falken, som redan af H. Linnaeus var gillad, och nu af Herrar Bäck och Kalm äfvenledes gillades at införas i Handlingarna. De Påstpenningar, som Secreteraren därföre betalt til H. Linnaeus, under hvars couvert rönet ankommit, och som enligt H. Linnaei qvittence stego til 24 daler kopparmynt, samtyckte Academien at låta til Secreteraren återbetala.

1. Uplästes H. Kalms bref til H. Faggot så väl som til Secreteraren, skrefne i Upsala, hvar uti han berättar at ehuruväl Des Följeslagare under Americanske resan, Trägårds-drängen Joungström, här tils ei vist sig ohugad at antaga det fördelagtiga tilbud at mot vissa förmåner få sätta sig neder i LandsCrona, til at der inrätta plantager af allhanda nyttiga träd och växter, hvilket tilbud Academien, genom Des Ledamots Herr Grefve Liewens bearbetande hos Hans Kongl. Majestet, för Jungström utvärkat, se Dagboken för den 2 Martii innevarande år, så har dock samme Jungström sedermera ändrat sig, och skal nu på intet sätt stå at öfvertala at begifva sig til Skåne, utan vil blifva boende i sin Födelse ort, Upland. H. Kalm föreställer derföre, om ingen utväg skulle finnas at skaffa Jungström någon tjänlig plats här i Upland föreslåendes der til någon gård vid Ekholmsunds kungsgård. Herr Faggot yttrade sig, at han kunde gifva et godt förslag til denna sakens afhielpande, vid Ekholmsund, och rådde derföre Academien at i underdånighet hemställa detta Hans Kongl. Majestet: hvilket af Academien fants godt, och beslöts at ofördröjeligen skl afgå til H. K. M. en böneskrift här om, med underdånig anhållan, at H. K. M. täckes höra det förslag, som H. Faggot der på vil giöra.

7. Uplästes H. Kalms ingifne berättelse, huru socker tilvärkas i America af allahenda Träns saft. Detta rön, som redan vunnit Herrar Bäcks och Linnaei bifall, gilla des nu at införas i de under trycket varande Handlingar.

2. Upviste H. Kalm några rariteter ifrån America, såsom en hel hop Ormar, ödlor, grodor, m. m. smt Trä-vax och socker af Lön, hvilket alt han skänkte til Acad. Cabinett. Dock så, at då de blifvit inlagde uti nya flaskor och frisk Spiritus vini, hvar om Baron Seth lofvade strax draga försorg, skulle de upvisas för Hennes Majestet på Drottningholm. Vore dupletter af något slag, låfvades de til Upsala Cabinett åt Herr Linnaeus.

3. H. Kalm upviste et model til en kakelugn, sådane som öfver alt brukas i Pensylvanien, jämte en på Engelska derstädes tryckt beskrifning. Han inlemnade ock skalet och sceleton af en Cancer Moluccanus samt tvänne Rådjurs horn, och en Pensylvanisk Almanach för år 1750.

2. H. Linnaeus upviste och giorde sin berättelse med beskrifning på de uti spiritu vini förvarde Naturalier, som Herr Kalm hemfördt ifrån America och skiänkt til Academiens Cabinett. De bestodo mäst uti ormar, ödlor, grodor, schölpaddor, som ei tilförene varit tillräckeligen beskrefne.

4. Uplästes H. Kalms ingifne berättelse, om det i America brukeliga sättet, at brygga dricka af granris. Detta gillades at införas i detta qvartals Handlingar.

5. Upvistes tvänne Engelske Böcker, om salt-tilvärkningen, hvilka Herrar Spalding och Brander i London, skickat til Academien såsom föräring. Secreteraren fick befallning at tacka derföre och emedan H. Brander nu är här i staden, och förklarat sin åstundan, at under sit vistande härstädes få bivista Academiens sarmankomster; så kunde Academien, i anseende til den myckna tjänst Han giordt Academien igenom god handräckning åt H. Kalm under dess resor, ei annat än der til gifva sitt samtycke.

1. På begiäran, tilstaddes H. Brander, Svensk Handelsman, som satt sig neder i London, men nu någon tid varit här i Stockholm, at bivista Academiens sammankomster. Praeses aflade vid samma tilfälle, på Academiens vägnar, tacksejelse til H. Brander, för det bistånd Han med sin Handels-Compagnon H. Spalding, behagat giöra H. Kalm under Des resor.

6. Upvistes H. Kalms upgifne räkningar på de utgifter han haft under sin resa: hvar af ses, at samma resa kostat inemot 4000 Plåtar, samt at Academien ännu derföre står i skuld hos Herrar Spalding och Brander i London, för 243 Pound sterling: samt hos H. Kalm sielf för 20 Pund. Academien, som åtagit sig at vara ansvarig för hvad som denne resas kostnad kunde öfverstiga den summa som af andra medel der til blifvit anslagen, låfvade vara betänkt på medel och utvägar, at, utan egen alt för svår känning, få denna skuld betalt, och det så mycket snarare, som skulden står Henne för et drygt interesse, som hvart halftår slås tilhopa med Capitalet. 3500 kopp. äro likväl redan nyligen der på betalte af Profess. Kalms lön och förfallne stipendium.

1. Uplästes Herr Kalms handling om Maijsen skötsel och nytta. Lemnades til H. Bäck at öfverse.

4. Herr Grefve Cronstedt upviste Academiens slutne Räkenskaper för hela förflutna året: och befans Academiens vinst på Allmanachorna för detta år hafva varit 10430 daler k. Academiens Saldo 11760 dal. k. komma at användas dels til någon afbetalning på vår skuld hos H. Grill, dels ock at afbörda oss det som ännu återstår af H. Kalms giorda skuld hos H. Spalding och Brander i London.

6. Uplästes Herr Kalms observationer på Norrskien i America.

2. Uplästes et bref til Secreteraren ifrån Kyrkoherde Risberg i Skåne, hvar uti berättades, hvilka af H. Kalms frön hos honom upkommit och gifva bästa hopp om sig.

5. H. Kalms berättelse om skaller-ormen, uplästes.

2. Upl. Professor Kalms sluteliga berättelse om Skaller-ormen, som gillades.

4. Talades om utländska resors nytta, i anledning af H. Kalms nyligen utgifne Rese-Beskrifning, och berättade Hans Excellence Gref Tessin, at en skickelig yngling, som är hema i historia Naturali, nu är hugad at resa til Caput Bonae Spei, hvarest aldrig ännu någon rätt observator varit: At hans Exc. trodde sig hafva funnit utväg at undanrödja den ena svårigheten, neml. at få lof af Holländrarna at resa dit, hvilket de, sedan H. Kolbe missbrukade den frihet honom blifvit lemnad vid Caput Bonae Spei, aldrig velat tillåta, men den andra och långt svårare omständigheten, at skaffa honom rese-penningar, återstod ännu, hvilken hans Excellence bad Academien ville vara omtänkt huru den kunde afhielpas. Om det kom an på sammanskott, lofvade Deras Excellencier Gref Bonde och Gref Tessin, at bidraga. Academien lofvade tänka här på.

4. Upl. H. Kalms följeslagares til America, Ljungströms ingifne berättelse om des PIantagers framgång på Ekholmsund, som varit mäckta ringa, i det mästedelen af de der sådde Americanska frön, oacktadt all använd flit, antingen ei upkommit, eller sedermera utgått. Deremot berättade Secreteraren, det han genom bref ifrån Skåne förnumit, at de der stå sig långt bättre.

3. Uplästes H. Kalms ingifne berättelse, om de Americanska skogs-lössen, som gillades af H. Praeses, men skal likväl också lemnas til H. Linnaei vidare öfverseende.

3. Upl. Herr Kalms insände beskrifning på et slags Gräshoppor, som finnas i Norra America.

4. Upl. Manufactur Contoirets bref til Kongl. Academien hvar uti Academiens utlåtande begäres öfver trenne frågor. l:o. Huru vida Mulbärs träd kunna i vårt Climat drifvas til starkare bördighet på blader, än här tils varit bekant, utan at i längden gå ut der af eller åtminstone fara illa? 2:o. Om bladen på Mulbärs träd kunna hos oss, utan trädets skada, tvänne gångor om sommaren aldeles afplåckas? 3:o. Huru vida silkesmaskar kunna tvänne gångor om året utkläckas, hvarigenom man kunde komma til dubbel afkomst och skörd af silke? K. Academien beslöt at här öfver höra Herrar Linnaeus, Kalm och Lidbeck.

3. Upl. Herr Prof. Kalms inkomna yttrande öfver Manf. Contoirets frågor, som voro med Herr Lidbecks enlige. Derföre beslöts, at svar bör afgå til Manufactur Contoiret, i stöd af dessa utlåtelser.

2. Upl. Herr Kalms ingifne berättelse om Medicinska nyttan af åtskillige Norra Americas växter.

1. Upl. Herr Kalms berättelse om de vilda Dufvor i America.

5. Upl. Herr Kalms Rön om sistledne kalla vinters värkan på de i Finland vildt växande Träd.

4. Upl. Fortsättningen af Herr Kalms Rön, om 1760 års kalla vinters verkan på de Americanska växter, hvilka Han undragit uti Des Plantager i och vid Åbo.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådigste skrifvelse til Academien, hvar uti det updrages Academien, at af Herrar Linnaei, And. Berchs, Kalms och Lidbecks, på hög befallning upsatta underrättelser om allahanda vilda Träns Plantering, skyndesammast utdraga en fullständig Afhandling öfver detta angelägna ämne. Som Academiens Ledamot, Herr Leche redan, så väl i anledning af egna, som Herrar Linnaei ock Kalms Rön i denna sak, upsatt en ganska vacker och i mögeligaste korthet tilräckelig underrättelse om Skogs-Plantering, hvilken vunnit Academiens fulla approbation och redan är aflemnad til Trycket, at under Academiens namn utgifvas, men dock ei ännu påbegynt at tryckas, så hölt Academien för bäst, at lägga detta Herr Leches arbete til grund, samt tillägga hvad hon i anledning af Herrar Berchs och Lidbecks påminnelser finner nödigt. Til så mycket större visshet, at alt må blifva riktigt, vil Academien sedan låta Herr Linnaeus öfverse altsammans, och när det af honom blifvit gilladt, inlemna det til Hans Kongl. Majestet, såsom sitt eget.

1. Herr Praeses berättade, det Han, tillika med Herrar Faggot, Wargentin, Kryger och Frih. von seth, på Academiens anmodan, igenomsedt Academiens Handlingar för det sistledna året, för at pröfva, hvilka af de däruti anförda Rön tycktes vara mäst berättigade til de tvänne vanliga Sparriska PremieJettoner af guld. De hade alle strax utmärkt Rådmannen Lunds Rön om Fiske-Plantering uti Insiöar, såsom ovedersägeligen det nyttigaste och mäst förtjänta. Men Deputerade hade varit något delte, hvilken borde få det andra Prémium, emedan somlige tildömt det åt Herr Wilcke, för des vack[r]a Rön, om snö-figurerne, andre åt Herr Cronstedt, för des Afhandling om allahanda Byggnings Ämnen af sten, som nu ei nyttjas: andre åter åt Herr Kalm, för des Rön om sista kalla vinters värkan på allahanda träd och Buskar vid Åbo, i anseende til de nyttiga slut-satser, rörande Plantager, som Han där af dragit. Omsider förenade sig alle, om Herr Kalm. Det blef altså nu faststäldt, at Herrar Lund och Kalm skola få hvarsin Gull-Jetton.

3. Upl. Professor Kalms Rön, om et Insect, som föröder skogarna i Norra America.

3. Upl. Herr Kalms beskrifn. på det Svarta Valnötteträdet, med berättelse om des cul]ture i Norra America.

7. Upl. Hr. Kalms insända observationer på Vattnens värma så väl i Hafvet imellan Sverige, England och America, som ock uti Sjöar och Brunnar i sielfva Norra America. De funnos märkvärdiga.

4. Upl. Herr Kalms afhandling om Hvita Valnöts-Trädet.

4. Upl. Herr Kalms utdrag af Dess i Åbo gjorda meteorologiska observationer, huru många Frostnätter uti hvarje Vår och Sommar-Månad varit i Åbo, på 20 år. Häraf är allenast början ännu insänd.

2. Upl. Herr Wilckes beskrifning på et Instrument, hvar med vatten kan uphämtas från djupet i Hafvet, i afsigt at pröf va dess värma och Specifika tyngd, med berättelse om de försök Han därmed gjordt i Öresund. K. Academien biföll Secreterarens proposition, at detta Rön må genast införas uti detta Qvartals Handlingar, näst efter Herr Kalms, i lika ämne..

4. Sedan Herr Grefve Cronstedt och Herr Clason gått bårt, rådgjorde Herr Praeses med de öfrige Herrar Deputerade, om icke billigt vore, at de 1445 dr 30 % koppmt, för hvilka Herr Presidenten Crefve Cronstedt, och de 585 dr 31 % kmt. för hvilka Herr Consulen Clason finnas graverade, vid de gamla Räkenskapernas afslutande, borde dem eftergifvas och uti Räkenskaperna afskrifvas, 1:o i anseende til dessa Herrars stora förtjänster för Academien, i synnerhet Herr Grefve Cronstedts, som i många år ensam hade hela K. Academiens hushållning och Cassa verk om händer, och där med hade odrägeligt besvär, utan någon slags vedergällning, utom det at få af Herrar Ledaöter kunna med honom jämföras uti andra K. Academien gjorda tienster. 2:o. Emedan bägga dessa Ballancer härröra ifrån hvad som händt för mer än 20 år tillbaka. så at desea skulder, so ei förr än nu blifvit yppade och aldrig blifvit krafde, icke ens efter lag kunna utfordras. 3:o. Emedan de årens Räkenskaper förut varit öfversedde, utan at man någon sådan Ballance blifvit varse. 4:o. at de ei heller så långt efteråt kunna påminna sig sammanhanget och sig förklara, hvilket de tiläfventyrs hade kunnat, om i rättan tid anmärkning blifvit gjord. Och 5:o hvad Herr Clasons skuld angår, som härrörer ifrån den tiden Professoren Doctor Kalm vistades i America, så tyckes skulden sannolikt böra stadna på Herr Abraham Spalding i London, genom hvilken Hr. Clason för K. Academiens räkning remitterade penningar til Herr Kalm, och som uti en sin räkning tyckes hafva glömt at uptaga 585 dr 31 % kmt. Men det vore fåfängt och nästan skamligt at nu så långt efteråt oroa Herr Spalding här med, som bor i England, länge sedan öfvergifvit Handel, och likväl tilförne gjordt Academien nyttiga tjenster.

3. Upl. Herr Kalms Rön, om den Americanska så kallade Tuppsporre Hagtorns nytta til lefvande Häckar, som strax gillades, Frön deraf, som Hr. Kalm skickat, utdeltes.

2. Upl. Kongl. Majestets Nådiga Skrifvelse til Academien, med befallning at låta utarbeta en fullständig underrättelse om de här i Riket växande Vegetabiler, utom Säd. hvar af Bränvin kan tilverkas. Herr P.J. Bergius anmodades at så snart möjeligt är, inkomma med sina tankar här om. Herrar v. Linné, Bergman, Kalm och Gadd skulle ock genom Bref derom anmodas, hvilket följande dagarne skedde.

3. Upl. Herrar Gadds och Kalms inkomne yttrande om de Sverige befintlige ämnen af Vegetabilier, hvar af Bränvin an tilverkas, utom vanlig Spanmål. Som nu alla de, hvilka blifvit derom anmodade, inkommit med deras Svar, och ibland dem Herr Professor Bergii funnits det fullständigaste och grundeligaste, beslöt K.Academien at til Hans Majestet ingifva det såsom sitt eget Svar, dock under Auctorens namn, men at tillika bifoga Herrar Bergmans, Gadds och Kalms, såsom innehållande åtskilliga nyttiga upplysningar och tillägningar ti ämnet, hvarjämte ock uti sjelfva den underdåniga Skrifvelsen til Hans Majestet någre omständigheter skulle nämnas, som dels Herrar v. Linné och Bäck skrifteligen omrört, dels ock vid discourserne uti sjelfva Academien förefallit. Det skedde inom några dagar, och bifogades jämväl K.Academiens ämnesväns, Herr A.Hagströms, ei til föraktande Memorial.

3. Upl. Doctor Kalms Beskrifning på Norr-Americanska Svarta Mulbärs trädet. Remitt. til Hr. v. Linné.
N.19.Se 2 Qvart. 

3. Uplästes Doctor Kalms berättelse om et slags odrägeligt Sura Äpplen, som med lätthet blifvit i Åbo fortplanterade af frön, hvilka han haft med sig ifrån N. America, af hvilka Äpplen dock en mycket välsmakelig Cider skall kunna tilredas: men som han ei nämner sättet at tilreda Cidren, utan lofvar det, til en annan gång, fann K.Academien sig desförinnan ei kunna göra något bruk af dessa Sura äpplen.
N.37.

4. Upl. Doct. Kalms efter vanligheten vidlyftiga men dock ei oäfna afhandling om det Americanska Valnött trädet, som kallas Hiccory. Academien önskade, at den kunde något förkortas. N. 40. Se 4de Qvart. 

6. Notificerades K. Academiens värde Ledamots, Doct. Kalms död. Herr Odhelius åtog sig at hålla åminnelse-Tal öfver honom, allenast han får underrättelse om hans lefnad, hvar om Secreteraren lofvade göra påminnelse hos vederbörande.

Detta år hafva 2 Ledamöter med döden afgått, neml.Herr Öfversten Nordenschöld, och Herr Doctoren Kalm.

3 Uti det lediga rummet efter Kongl. Academiens afledna Ledamot, Samt Ledamoten af Kongl. Vasa Orden, Theol. Doctoren Hr. Pehr Kalm, invoterades till Ledamot, Med. Doctoren och Anatomiae Professoren i Upsala Hr. Adolph Murray, med 21 ja, och 3 nej.

11:o Gafs tillkänna, att d. 15 hujus tvenne Åminnelse-Tal komma att hållas i Academien; det ena öfver Commerce-Rådet Kryger och det andra öfver Professoren Doct. Kalm.

3:o. Upvistes de af Prof. Hellenius i Åbo hållne och til Academ. insände Meteorologiske Observations Tabellerne för År 1786. efter den Method som af framl:dne D:r Kalm blifvit utstakad, til de Observ. han fordom månadtligen lämnat til Ammiralitets Collegium.

För att bana sig väg till ett slags bevis för den andra förmenta orsaken till sillens försvinnande i Bohuslänska skärgården, nemligen dess utödning genom förfinmaskad notredskap och fiskning under sjelfva leken, hafva Herrar Committerade antagit: "att sillen uppsöker samma ställen till fortplantningens utförande, på hvilka den sjelf är född el. utkläckt, och infinner sig der på bestämda tider, så framt icke särskilta omständigheter uppskjuta eller afbryta leken:" - Till stöd för denna sats, på hvilken viesa Naturforskare nu vilja grunda en ny lagstiftning för fiskerierna i allmänhet, tyckas Herrar Committerade icke kuunat anföra mer än ett enda bestämdt factum, neml. ett experiment af Benjamin Franklins far: hvilket experiment derföre förtjenar att nogare skärskådas, i den af Herr[ar] Committerade åberopade urkunden, neml. H:r Kalms resa, 2:dra delen sid. 394. - Der anföres, att Benjamin Franklin berättade, det hans Far hade bott emellan tvenne flodmynningar, af hvilka sill plägar leka vid den ena, men alldeles icke funnits vid den andra: att Fadren i nät fångat några sillar, som skulle gå upp att lägga råm på vanliga stället: att han ur dem tagit råm, fört den med varsamhet öfver land till den andra floden, och lagt den deri hvarest den blifvit utkläckt: och att derefter sill årligen börjat mer och mer finnas jämväl i denna flod, hvilket continuerat intill denna tid. "Detta", säger Hr Kalm, "ger anledning att tro, att der fisken är utkläckt, och hvarifrån han först går till sjön, dit kommer han sedan gärna tillbaka att lägga sin råm, emedan han är van att vistas der." - Man finner sålunda tydligt, att Herr Kalm sjelf icke ansett satsen för mer än blott sannolik. Och han minskar dessutom genast ännu ytterligare Experimentets bevisningskraft genom följande tillägg: - "En annan besynnerlig anmärkning", säger han, "var den, att ingen i fordna dar haft sig bekant, att någon Tårsk funnits här vid Caps, utanför mynningen af floden Delawar; men nu fås den der i myckenhet: hvaraf kan slutas, att fisken äfven af sig sjelf ömsar de ställen, der den vistas." Herr Kalm tycks härigenom sjelf hafva antydt den möjlighet, att sillen kommit till den förut silltomma flodmynningen alldeles oberoende af den äldre Franklins råmplantering. Att saken också verkligen måste så hafva förhållit sig, lär väl dessutom vara alldeles obestridligt, åtminstone så framt man skall taga berättelsen efter ordalydelsen: ty ingen lär nu mer kunna tro, att råm, tagen directe ur honan och förd till annan ort, utan att komma på något sätt i berörelse med hanens sädesvätska el. den så kallade mjölken, skulle möjligen kunna utkläckas. - Detta bevis för Herrar Committerades påstående måste jag sålunda tills vidare anse för otillräckligt. Dessutom tyckes allmänna erfarenheten till och med motsäga detsamma. Om neml. fisken alltid sökte sin födelseort för att leka; så borde, då inga tillfälliga hinder af skrämsel och o. dyl. mellankomme, tilloppet årligen vara lika, eller i ett jämt till- el. aftagande. Men nu är det deremot allmänt bekant, att fisken, i Insjöar, hvarest skillnaden lättast kan märkas, går det ena året mer till på ett ställe, det andra på ett annat, ej sällan med nästan årlig omväxling. Detta tyckes bevisa, att icke alla fiskar årligen besöka sin födelse ort: utan troligen söka det lekstället, som är närmast den trakt, dit de t. ex. af vindar el. ymnigaste tillgången på födoämnen senast blifvit förde. Och när våra insjöfiskar kunna vara så ombytliga i sina lekställen: hvad skall då icke Sillen vara, som, enl. den af Herrar Committerade åberopade Brewsters intyg, är ombytligare än andra fiskarter. I synnerhet gifves det ju ett slags Sill, neml. den så kallade Gråbenssillen, hvars natur det är att vandra och periodiskt ombyta lekställen. Hvarföre skulle till ochmed icke Bohuslänska sillen hafva kunnat vara ett slags Gråbenssill? - Härmed må nu vara huru som helst, så är det emedlertid säkert, att sill flera särskilta gånger i stor ymnighet hastigt kommit till Bohuslänska skärgården; i flera år der haft sina lekställen; och omsider, liksom nu senast i början af detta århundrade, åter försvunnit. Det synes icke otroligt, att dessa omskiften helt enkelt torde böra tillskrifvas sillens egna naturliga benägenhet till vandring och ombyte af lekställen, el., kan hända rättare, vissa aflägsnare och allmännare så kallade telluriska el. till och med cosmiska inflytanden.

För att bana sig väg till ett slags bevis för den andra förmenta orsaken till sillens försvinnande i Bohuslänska skärgården, nemligen dess utödning genom förfinmaskad notredskap och fiskning under sjelfva leken, hafva Herrar Committerade antagit: "att sillen uppsöker samma ställen till fortplantningens utförande, på hvilka den sjelf är född el. utkläckt, och infinner sig der på bestämda tider, så framt icke särskilta omständigheter uppskjuta eller afbryta leken:" - Till stöd för denna sats, på hvilken viesa Naturforskare nu vilja grunda en ny lagstiftning för fiskerierna i allmänhet, tyckas Herrar Committerade icke kuunat anföra mer än ett enda bestämdt factum, neml. ett experiment af Benjamin Franklins far: hvilket experiment derföre förtjenar att nogare skärskådas, i den af Herr[ar] Committerade åberopade urkunden, neml. H:r Kalms resa, 2:dra delen sid. 394. - Der anföres, att Benjamin Franklin berättade, det hans Far hade bott emellan tvenne flodmynningar, af hvilka sill plägar leka vid den ena, men alldeles icke funnits vid den andra: att Fadren i nät fångat några sillar, som skulle gå upp att lägga råm på vanliga stället: att han ur dem tagit råm, fört den med varsamhet öfver land till den andra floden, och lagt den deri hvarest den blifvit utkläckt: och att derefter sill årligen börjat mer och mer finnas jämväl i denna flod, hvilket continuerat intill denna tid. "Detta", säger Hr Kalm, "ger anledning att tro, att der fisken är utkläckt, och hvarifrån han först går till sjön, dit kommer han sedan gärna tillbaka att lägga sin råm, emedan han är van att vistas der." - Man finner sålunda tydligt, att Herr Kalm sjelf icke ansett satsen för mer än blott sannolik. Och han minskar dessutom genast ännu ytterligare Experimentets bevisningskraft genom följande tillägg: - "En annan besynnerlig anmärkning", säger han, "var den, att ingen i fordna dar haft sig bekant, att någon Tårsk funnits här vid Caps, utanför mynningen af floden Delawar; men nu fås den der i myckenhet: hvaraf kan slutas, att fisken äfven af sig sjelf ömsar de ställen, der den vistas." Herr Kalm tycks härigenom sjelf hafva antydt den möjlighet, att sillen kommit till den förut silltomma flodmynningen alldeles oberoende af den äldre Franklins råmplantering. Att saken också verkligen måste så hafva förhållit sig, lär väl dessutom vara alldeles obestridligt, åtminstone så framt man skall taga berättelsen efter ordalydelsen: ty ingen lär nu mer kunna tro, att råm, tagen directe ur honan och förd till annan ort, utan att komma på något sätt i berörelse med hanens sädesvätska el. den så kallade mjölken, skulle möjligen kunna utkläckas. - Detta bevis för Herrar Committerades påstående måste jag sålunda tills vidare anse för otillräckligt. Dessutom tyckes allmänna erfarenheten till och med motsäga detsamma. Om neml. fisken alltid sökte sin födelseort för att leka; så borde, då inga tillfälliga hinder af skrämsel och o. dyl. mellankomme, tilloppet årligen vara lika, eller i ett jämt till- el. aftagande. Men nu är det deremot allmänt bekant, att fisken, i Insjöar, hvarest skillnaden lättast kan märkas, går det ena året mer till på ett ställe, det andra på ett annat, ej sällan med nästan årlig omväxling. Detta tyckes bevisa, att icke alla fiskar årligen besöka sin födelse ort: utan troligen söka det lekstället, som är närmast den trakt, dit de t. ex. af vindar el. ymnigaste tillgången på födoämnen senast blifvit förde. Och när våra insjöfiskar kunna vara så ombytliga i sina lekställen: hvad skall då icke Sillen vara, som, enl. den af Herrar Committerade åberopade Brewsters intyg, är ombytligare än andra fiskarter. I synnerhet gifves det ju ett slags Sill, neml. den så kallade Gråbenssillen, hvars natur det är att vandra och periodiskt ombyta lekställen. Hvarföre skulle till ochmed icke Bohuslänska sillen hafva kunnat vara ett slags Gråbenssill? - Härmed må nu vara huru som helst, så är det emedlertid säkert, att sill flera särskilta gånger i stor ymnighet hastigt kommit till Bohuslänska skärgården; i flera år der haft sina lekställen; och omsider, liksom nu senast i början af detta århundrade, åter försvunnit. Det synes icke otroligt, att dessa omskiften helt enkelt torde böra tillskrifvas sillens egna naturliga benägenhet till vandring och ombyte af lekställen, el., kan hända rättare, vissa aflägsnare och allmännare så kallade telluriska el. till och med cosmiska inflytanden.

För att bana sig väg till ett slags bevis för den andra förmenta orsaken till sillens försvinnande i Bohuslänska skärgården, nemligen dess utödning genom förfinmaskad notredskap och fiskning under sjelfva leken, hafva Herrar Committerade antagit: "att sillen uppsöker samma ställen till fortplantningens utförande, på hvilka den sjelf är född el. utkläckt, och infinner sig der på bestämda tider, så framt icke särskilta omständigheter uppskjuta eller afbryta leken:" - Till stöd för denna sats, på hvilken viesa Naturforskare nu vilja grunda en ny lagstiftning för fiskerierna i allmänhet, tyckas Herrar Committerade icke kuunat anföra mer än ett enda bestämdt factum, neml. ett experiment af Benjamin Franklins far: hvilket experiment derföre förtjenar att nogare skärskådas, i den af Herr[ar] Committerade åberopade urkunden, neml. H:r Kalms resa, 2:dra delen sid. 394. - Der anföres, att Benjamin Franklin berättade, det hans Far hade bott emellan tvenne flodmynningar, af hvilka sill plägar leka vid den ena, men alldeles icke funnits vid den andra: att Fadren i nät fångat några sillar, som skulle gå upp att lägga råm på vanliga stället: att han ur dem tagit råm, fört den med varsamhet öfver land till den andra floden, och lagt den deri hvarest den blifvit utkläckt: och att derefter sill årligen börjat mer och mer finnas jämväl i denna flod, hvilket continuerat intill denna tid. "Detta", säger Hr Kalm, "ger anledning att tro, att der fisken är utkläckt, och hvarifrån han först går till sjön, dit kommer han sedan gärna tillbaka att lägga sin råm, emedan han är van att vistas der." - Man finner sålunda tydligt, att Herr Kalm sjelf icke ansett satsen för mer än blott sannolik. Och han minskar dessutom genast ännu ytterligare Experimentets bevisningskraft genom följande tillägg: - "En annan besynnerlig anmärkning", säger han, "var den, att ingen i fordna dar haft sig bekant, att någon Tårsk funnits här vid Caps, utanför mynningen af floden Delawar; men nu fås den der i myckenhet: hvaraf kan slutas, att fisken äfven af sig sjelf ömsar de ställen, der den vistas." Herr Kalm tycks härigenom sjelf hafva antydt den möjlighet, att sillen kommit till den förut silltomma flodmynningen alldeles oberoende af den äldre Franklins råmplantering. Att saken också verkligen måste så hafva förhållit sig, lär väl dessutom vara alldeles obestridligt, åtminstone så framt man skall taga berättelsen efter ordalydelsen: ty ingen lär nu mer kunna tro, att råm, tagen directe ur honan och förd till annan ort, utan att komma på något sätt i berörelse med hanens sädesvätska el. den så kallade mjölken, skulle möjligen kunna utkläckas. - Detta bevis för Herrar Committerades påstående måste jag sålunda tills vidare anse för otillräckligt. Dessutom tyckes allmänna erfarenheten till och med motsäga detsamma. Om neml. fisken alltid sökte sin födelseort för att leka; så borde, då inga tillfälliga hinder af skrämsel och o. dyl. mellankomme, tilloppet årligen vara lika, eller i ett jämt till- el. aftagande. Men nu är det deremot allmänt bekant, att fisken, i Insjöar, hvarest skillnaden lättast kan märkas, går det ena året mer till på ett ställe, det andra på ett annat, ej sällan med nästan årlig omväxling. Detta tyckes bevisa, att icke alla fiskar årligen besöka sin födelse ort: utan troligen söka det lekstället, som är närmast den trakt, dit de t. ex. af vindar el. ymnigaste tillgången på födoämnen senast blifvit förde. Och när våra insjöfiskar kunna vara så ombytliga i sina lekställen: hvad skall då icke Sillen vara, som, enl. den af Herrar Committerade åberopade Brewsters intyg, är ombytligare än andra fiskarter. I synnerhet gifves det ju ett slags Sill, neml. den så kallade Gråbenssillen, hvars natur det är att vandra och periodiskt ombyta lekställen. Hvarföre skulle till ochmed icke Bohuslänska sillen hafva kunnat vara ett slags Gråbenssill? - Härmed må nu vara huru som helst, så är det emedlertid säkert, att sill flera särskilta gånger i stor ymnighet hastigt kommit till Bohuslänska skärgården; i flera år der haft sina lekställen; och omsider, liksom nu senast i början af detta århundrade, åter försvunnit. Det synes icke otroligt, att dessa omskiften helt enkelt torde böra tillskrifvas sillens egna naturliga benägenhet till vandring och ombyte af lekställen, el., kan hända rättare, vissa aflägsnare och allmännare så kallade telluriska el. till och med cosmiska inflytanden.

För att bana sig väg till ett slags bevis för den andra förmenta orsaken till sillens försvinnande i Bohuslänska skärgården, nemligen dess utödning genom förfinmaskad notredskap och fiskning under sjelfva leken, hafva Herrar Committerade antagit: "att sillen uppsöker samma ställen till fortplantningens utförande, på hvilka den sjelf är född el. utkläckt, och infinner sig der på bestämda tider, så framt icke särskilta omständigheter uppskjuta eller afbryta leken:" - Till stöd för denna sats, på hvilken viesa Naturforskare nu vilja grunda en ny lagstiftning för fiskerierna i allmänhet, tyckas Herrar Committerade icke kuunat anföra mer än ett enda bestämdt factum, neml. ett experiment af Benjamin Franklins far: hvilket experiment derföre förtjenar att nogare skärskådas, i den af Herr[ar] Committerade åberopade urkunden, neml. H:r Kalms resa, 2:dra delen sid. 394. - Der anföres, att Benjamin Franklin berättade, det hans Far hade bott emellan tvenne flodmynningar, af hvilka sill plägar leka vid den ena, men alldeles icke funnits vid den andra: att Fadren i nät fångat några sillar, som skulle gå upp att lägga råm på vanliga stället: att han ur dem tagit råm, fört den med varsamhet öfver land till den andra floden, och lagt den deri hvarest den blifvit utkläckt: och att derefter sill årligen börjat mer och mer finnas jämväl i denna flod, hvilket continuerat intill denna tid. "Detta", säger Hr Kalm, "ger anledning att tro, att der fisken är utkläckt, och hvarifrån han först går till sjön, dit kommer han sedan gärna tillbaka att lägga sin råm, emedan han är van att vistas der." - Man finner sålunda tydligt, att Herr Kalm sjelf icke ansett satsen för mer än blott sannolik. Och han minskar dessutom genast ännu ytterligare Experimentets bevisningskraft genom följande tillägg: - "En annan besynnerlig anmärkning", säger han, "var den, att ingen i fordna dar haft sig bekant, att någon Tårsk funnits här vid Caps, utanför mynningen af floden Delawar; men nu fås den der i myckenhet: hvaraf kan slutas, att fisken äfven af sig sjelf ömsar de ställen, der den vistas." Herr Kalm tycks härigenom sjelf hafva antydt den möjlighet, att sillen kommit till den förut silltomma flodmynningen alldeles oberoende af den äldre Franklins råmplantering. Att saken också verkligen måste så hafva förhållit sig, lär väl dessutom vara alldeles obestridligt, åtminstone så framt man skall taga berättelsen efter ordalydelsen: ty ingen lär nu mer kunna tro, att råm, tagen directe ur honan och förd till annan ort, utan att komma på något sätt i berörelse med hanens sädesvätska el. den så kallade mjölken, skulle möjligen kunna utkläckas. - Detta bevis för Herrar Committerades påstående måste jag sålunda tills vidare anse för otillräckligt. Dessutom tyckes allmänna erfarenheten till och med motsäga detsamma. Om neml. fisken alltid sökte sin födelseort för att leka; så borde, då inga tillfälliga hinder af skrämsel och o. dyl. mellankomme, tilloppet årligen vara lika, eller i ett jämt till- el. aftagande. Men nu är det deremot allmänt bekant, att fisken, i Insjöar, hvarest skillnaden lättast kan märkas, går det ena året mer till på ett ställe, det andra på ett annat, ej sällan med nästan årlig omväxling. Detta tyckes bevisa, att icke alla fiskar årligen besöka sin födelse ort: utan troligen söka det lekstället, som är närmast den trakt, dit de t. ex. af vindar el. ymnigaste tillgången på födoämnen senast blifvit förde. Och när våra insjöfiskar kunna vara så ombytliga i sina lekställen: hvad skall då icke Sillen vara, som, enl. den af Herrar Committerade åberopade Brewsters intyg, är ombytligare än andra fiskarter. I synnerhet gifves det ju ett slags Sill, neml. den så kallade Gråbenssillen, hvars natur det är att vandra och periodiskt ombyta lekställen. Hvarföre skulle till ochmed icke Bohuslänska sillen hafva kunnat vara ett slags Gråbenssill? - Härmed må nu vara huru som helst, så är det emedlertid säkert, att sill flera särskilta gånger i stor ymnighet hastigt kommit till Bohuslänska skärgården; i flera år der haft sina lekställen; och omsider, liksom nu senast i början af detta århundrade, åter försvunnit. Det synes icke otroligt, att dessa omskiften helt enkelt torde böra tillskrifvas sillens egna naturliga benägenhet till vandring och ombyte af lekställen, el., kan hända rättare, vissa aflägsnare och allmännare så kallade telluriska el. till och med cosmiska inflytanden.